Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IS

1885-03-23 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:18, Lag-Utskottets Utlåtande N:o IS

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IS.

\

N:o 18.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1885, kl. 1 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

59 § Konkur slagen.

om tillägg till

I 58 § Konkurslagen stadgas, att i konkurs gode männen eller sysslomannen

må, efter samråd med Rättens ombudsman, sammankalla borgenärerna

att höras öfver ämnen, som boet och dess förvaltning röra; att Rättens ombudsman

egen att för sådant ändamål sammankalla borgenärerna, när han

så nödigt finner; samt att, om fordringsegare eller gäldenär önskar, att samtlige

borgenärer må höras, han har att äska sådant hos Rättens ombudsman,

som eget- pröfva, om skäl dertill är, och att, om denne afslår sådan begäran,

ansökningen må fullföljas hos Rätten, som meddelar beslut i ärendet.

Derefter innehåller Konkurslagen i sin 59 §:

»Då, enligt hvad i nästföregående § sagdt är, borgenärer höras skola;

varde de till sammankomst å viss tid och ort kallade genom kungörelse, som

i allmänna tidningarna tre gånger införas bör, första gången minst tio dagar

före sammanträdet, der ej Rättens ombudsman, med afseende å särskilda omständigheter,

finner nödigt annan tid för visst fall bestämma. Sedan syssloman

förordnade blifvit, vare kungörelse i tidningarna ej nödig, der gäldenären

och alla borgenärer, som vid sammankomsten ega talan, annorledes

om densamma så tidigt underrättas, att de sjelfve eller genom ombud sig

infinna kunna.»

Från Andra Kammaren har nu Lag-Utskottet fått emottaga en af

Herr Pehr Pehrsson i Norrsund afgifven motion, N:o 23, hvari andrages

följande:

I 59 § af gällande Konkurslag vore stadgadt, att då borgenärer skulle

höras, skulle de kallas genom kungörelse, som i allmänna tidningarna borde

införas tre gånger, första gången minst tio dagar före sammanträdet. —

Men emedan detta kungörande blott behöfde ske i Post- och Inrikes-tidninBih.

till Riksd. Prof. 1885. 7 Sami. 14 Käft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 18.

gärna, som icke lästes af den större allmänheten, blefve sådant kungörande

ofta okändt för de fleste borgenärerna, så att de vigtigaste beslut, såsom

om sysslomannens arfvode, komme att fattas i borgenärernas frånvaro. Det

både till och med händt, att sysslomannen till samma dag utsatt tvenne sammankomster,

af hvilka den ena kungjorts både i tidningarna och i kyrkan,

och den andra blott i tidningarna, samt att å den senare sammankomsten,

som följaktligen ej varit för borgenärerna bekant, frågan om sysslömannaarfvodet

blifvit afgjord. — Till förekommande af denna olägenhet föreslår

motionären det tillägg, att kungörelse om sådan sammankomst, hvarom i

nämnda § vore fråga, jemväl skulle uppläsas från predikstolen i den församling,

der gäldenären bor, hvarest i vanligaste fall de flesta borgenärerna

äfven vore boende, samt anhåller, att i 59 § af Konkurslagen efter

orden: »der ej Rättens ombudsman med afseende å särskilda omständigheter

finner nödigt annan tid för visst fall bestämma», må tilläggas följande: »och

bör kungörelse om sådan sammankomst jemväl uppläsas från predikstolen i

den församling, der gäldenären bor.»

Den förutsättning, från hvilken motionären synes hafva utgått vid afgifvandet

af sitt förslag, eller att i vanligaste fall flertalet af konkursborgenärerne

vore bosatte i samma församling som konkursgäldenären, lärer ingalunda

kunna anses rigtig. Sådant förhållande torde endast undantagsvis

ega rum vid någon helt obetydlig konkurs. Med motionärens omförmälda

antagande faller ock hufvudstödet för hans motion. Tidens rigtning torde

ej heller vara att öka antalet af det slags kungörelser, som skola uppläsas

från predikstolarne, helst nämnda publikationssätt icke vidare, med vår tids

större anspråk i detta hänseende, kan anses vara för vinnande af det åsyftade

ändamålet lika tillfredsställande som fordom.

Der flere borgenärer äro bosatte på samma ort som konkursgäldenären,

iakttages äfven för närvarande ofta, utan särskild lagföreskrift, ett lämpligare

sätt för publikation inom orten af ifrågavarande kallelser, eller deras införande

i ortens tidningar.

Utskottet hemställer,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 23 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.