Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20

1885-03-23 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:20, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1885, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrade

grunder för dnr kommunala rösträtten jod landet.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver en inom Andra

Kammaren af Herr J. P- Nilsson i Käggla väckt och till Utskottet hänvisad

motion, N:o 59, deri motionären, under åberopande af de motiv,

han i sin vid 1882 års riksdag väckta motion, N:o 55, rörande samma

ämne anfört, å nyo föreslår, det Riksdagen ville för sin del besluta,

att § 11 i Kongl. förordningen den 21 Mars 1862 om kommunalstyi-else

på landet måtte få den förändrade lydelse, att röstvärdet skall

beräknas efter det en hvar åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva

rösträtt för större antal röster, än som motsvarar en tjugondedel af

kommunens hela röstetal efter röstlängden, och ej i något fall för mer

än 1,000 röster.

I den föreliggande frågan hyser Utskottet fortfarande samma

åsigter, som äro uttalade i dess utlåtanden N:o 22 vid 1881 års riksdag,

N:o 52 vid 1882 års riksdag samt N:o 28 vid 1884 års riksdag.

Utskottet erinrade då, huru som kommunallagarnes ändamål, enligt

deras eget uttalande, vore, att kommuns medlemmar skulle ega att

sjelfve efter de uti dessa lagar lemnade närmare bestämmelser vårda

sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, men huru

som, på det att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande

tanke måtte i alla landskommuner också blifva en verklighet, förändrade

bestämmelser rörande röstvärdet emellertid vore erforderliga.

Bill. Ull Riksd. Prof.. 1885. 7 Sand. 15 Höft,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 20.

Beträffande röstvärdet innehölle förordningen om kommunalstyrelse

på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet

beräknas efter det eu hvar åsätta fyrktal. Hur enkel och naturlig den

sålunda gifna regeln än syntes, verkade den dock på olika orter efter

olika förhållanden helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt.

Så innehade enligt Statistiska centralbyråns berättelser rörande den

kommunala rösträtten år 1871 uti 54 af rikets 2,354 landskommuner

en röstegande öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på en

person utgjorde uti 360 öfver V*—:Va, uti 1,026 öfver Vio—V*, allt af

hela fyrktalet; och, hvad beträffade antalet personer, som innehade visst

fyrktal öfver ''do af hela kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378

öfver ''It Va, 1,697 öfver Vio—V4, om hvilka förhållanden närmare upplysningar

kunde inhemtas af clen tabell, som funnes bifogad LagUtskottets

utlåtande N:o 35 vid 1878 års riksdag. Förhållandena torde

under tiden sedan dess icke, åtminstone proportionsvis mellan olika

grupper af röstegande, hafva undergått någon väsentlig förändring.

Det vore uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke alls

förefunnes inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam

kunde utöfva kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga

former iakttoges, beskatta öfrige kommunalmedlemmar och utse desse

att såsom kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen

vore hans egna, under det han sjelf kunde undandraga

sig hvarje personligt kommunalt uppdrag. Att i eu stor mängd andra

kommuner sjelfstyrelsen vore i större eller mindre grad kringskuren,

visade de anförda statistiska uppgifterna.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862

års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena

i landskommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,

någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva

en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfrige medlemmar

af kommunen ensam besluta vore endast en gärd af rättvisa

samt ett vilkor för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse;

och för en lindrig begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt

syntes billighetsskäl tala. Hvad beträffade siffran för det relativa röstmaximum,

som lämpligen borde bestämmas, syntes af de tabeller, som

blifvit af särskilde ledamöter inom Utskottet utarbetade och utlåtandet

bifogade, framgå, att genom bestämmande af detta maximum till eu

tiondedel af kommunens hela röstetal de öfverklagade missförhållandena

kunde i allmänhet afhjelpas. För de kommuner, hvarest detta maximum

icke skulle upphäfva en enda ro,stegandes samflige öfrige röstegandes

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utsicottets Utlåtande N:o 20.

samfälda röstetal öfvervägande rösträtt, hade ansetts nödigt föreslå det

tillägg, att ingen finge i något fall utöfva rösträtt för högre röstetal

än det, som enligt röstlängden sammanräknadt tillkomme öfrige röstegande.

De skäl, på hvilka Utskottet sålunda förut grundat sitt tillstyrkande

af en begränsning i den kommunala rösträtten på landet, synas Utskottet

fortfarande ega giltighet, Utskottet vill nu ytterligare, i likhet med hvad

Utskottet gjorde vid 1882 och 1884 års riksdag, erinra, att, då ledamöter i

bevillningsberedningarna och i taxeringsnämnderna omedelbart, samt ledamöter

i pröfningsnämnderna medelbart, utses åkommunalstämma, i sådana

kommuner, der beslutanderätten utöfvas af en enda eller några få personer,

dessa kunna erhålla ett i Utskottets tanke obehörigt inflytande

äfven å beskattningen. Vidare torde i allmänhet de olägenheter, till

hvilkas afhjelpande den nämnda begränsningen i rösträtten ansetts nödig,

på senaste åren hafva oftare än förut framträdt, i det att nu mera

flerestädes å landsbygden bildas stora bolag för industriel rörelse, hvarigenom

det lätteligen kan inträffa, att en enda person inom kommunen

kan, såsom representant för bolaget, erhålla ett röstetal, hvars storlek

tillåter honom att blifva den allena beslutande i kommunens angelägenheter

eller åtminstone derå utöfva ett allt för stort inflytande.

Såsom en omständighet, hvilken i viss mån tjenar till stöd för Utskottets

mening, vill Utskottet meddela, att uti Finland, hvars samhällsförhållanden

i flera afseenden, och särskildt rörande kommunalväsendet,

ega likhet med dem, som förekomma i vårt land, på grund af förordningen

angående kommunalförvaltningen på landet den 6 Februari 1865,

ett relativt maximum af en sjettedel af de vid stämman närvarandes

sammanlagda röstbelopp är stadgadt i fråga om rösträtts utöfvande vare

sig för egen del eller å annans vägnar.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då Utskottet finner

de ofvan anmärkta olägenheterna åtminstone för det närvarande till

det väsentligaste kunna afhjelpas derigenom, att medelst ett stadgande

i § 11 af förordningen om kommunalstyrelse på landet den kommunala

rösträtten derstädes begränsas genom ett röstmaximum af en tiondedel

af kommunens hela röstetal, hvilken ändring i § 11 i förordningen föranleder

ändring äfven beträffande den i § 59 mom. 2 förekommande

hänvisning, får Utskottet, med anledning af Herr J. P. Nilssons motion,

hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utshottets Utlåtande N:o 20.

F ö r o r d n i n g

angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att § 11 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, sådan

nämnda § lyder i Kong!, kungörelsen den 8 September

1868, samt § 59 i samma förordning, sådan denna §

lyder i Kong!, kungörelsen den 17 Mars 1882, skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11-

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrktal; dock må ej någon utöfva rösträtt

för större antal röster än som svarar mot en tiondedel af

kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i något fall

för högre röstetal än det, som enligt röstlängden sammanräknadt

tillkommer öfrige röstegande. Uppkommer vid sådan

Ivräkning af rösträtt bråktal, skall det bortfalla.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen

och deröfver upprätta en längd, upptagande,

särskilt för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:

för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet

utan mantal och för annan fastighet debiterad bevillning

enligt Art. II i bevillningsstadgan (eller, der bevillning

ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter

taxeringsvärdet, mot sådan bevillning svarar); för öfriga

beslcattningsföremål debiterad enahanda bevillning; det

åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för

jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan

fastighet; fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål

och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt på

sätt det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd

närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utsicottets Utlåtande N:o 20.

bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och, 11 innehålla,

tillika kommunens röstlängd. 1 den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund

i följd af dessa bestämmelser någon i längden uppförd

skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden

upprättas i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan

anslås och det andra hos kommunalnämnden

förvaras.

Stockholm den 23 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Hese r v a t i o n e r:

af Herrar Bergström, Fröberg, Stråle. Nisser och Sederhohn.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Formulär Utt. A.

Fyrktalslängd för

Personer.

Fastigheter.

Prosten N. N.................

Landtbonden Sven Persson...

Lagmannen N. N.

Kronofogden N. N...........

Majoren N. N. .........

Anders Svensson ...

Gästgifvaren N. N.

Skrintorp N:o 2, stom 1/2 mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Lugnås, N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal .....

Normlösa N:o 1, häradshöfdingeboställe, 2 mantal

Skrintorp, kronofogdeboställe, l1/* mantal...

Glittringe säteri, 11 mantal, Rofvestad 21/2 mantal, Ys qvarn...

Berga, 1 mantal, Rofvestad Va mantal, Brunby utjord

Vantinge gästgifvaregård, 1 mantal ........

Skomakaren N. N. å Vantinge

Torparen Carl Nilsson i Vik

Carl Svensson, fjerdingsman

Landtbrukaren N. N. ..

Vantinge backstuga

Torpet Lugnet .......................

Brunby N:o 3, */*8 mantal, krono ............

Mora kungsladugård, 1 mantal ,

o. s. y.

Summa

r

Nordbo den 2 December 1883.

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Anm. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej utgår, uppföres dock i vederbörlig

kolumn det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, emot sådan bevillning svarar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-XJtskottets Utlåtande N:o 20.

7

Nordbo socken år 1883.

Bevillning enligt Art. II Bevillnings- stadgan

Påfördt fyrktal

Anmärkningar.

för i mantal satt jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga beskatt-

ningsföremål.

för i mantal satt jord.

för jordbruksfastighet

utan mantal.

för annan fastighet.

för alla öfriga beskatt- ningsföremål.

Summa.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

Kr.

öre.

13

50

—

—

—

—

16

—

270

_

_

160

430

9

60

192

—

—

—

192

i konkurstilllstånd.

13

—

—

—

—

—

26

50

260

—

—

265

525

10

30

—

—

—

—

12

50

206

—

—

125

331

481

50

—

—

22

—

80

—

9,630

—

220

800

10,650

12

—

1

60

—

—

—

—

240

32

—

—

272

11

—

—

—

—

—

23

—

220

—

—

230

450

—

80

1

—

—

—

8

10

18

oguldna komraunalutskylder.

—

—

—

15

—

—

—

—

—

3

—

—

3

—

11

—

—

—

—

—

18

3

t

—

2

5

9

''

''

180

—

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad och godkänd,

betygas Nordbo i sockenstugan den 21 December 1883.

N. N.

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.