Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23

1885-03-23 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:23, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

1

N:o 23.

Ant. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1885, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj :ts proposition

med förslag till ny värnpligtslag.

Lag-Utskottet afgifver härmed utlåtande öfver den af Kamrarne till

Utskottet hänvisade Kongl. proposition af den 9 sistlidne Januari,

hvari Kongl. Maj:t, som samma dag till Riksdagen aflåtit propositioner

angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter och om

lindring i rustnings- och roteringsbesvären, föreslagit Riksdagen att, för

den händelse Riksdagen godkänner nyss nämnda propositioner, jemväl

antaga ett förslag till ny värnpligtslag af den lydelse, som här nedan i

detta utlåtande linnes angifven.

Den ställning till försvarsfrågan, Statsrådet under för handen varande

förhållanden ansett sig böra intaga, framgår af följande yttrande af

Hans Excellens Herr Statsministern till statsrådsprotokollet den 9 sistlidne

Januari:

»De försök till ordnande af landets försvarsväsende, hvilka gång

efter annan upprepats under de senaste årtiondena, utan att det vigtiga

önskningsmålet derigenom blifvit i någon större mån främjadt, vittna

visserligen om de betydande svårigheter, hvilka möta för frågans lösning,

men så länge det af Konung och Riksdag flerfaldiga gånger erkända

behofvet att till värnande af landets sjelfständighet åstadkomma en förstärkning

i de nuvarande försvarskrafterna qvarstår oafhulpet, lärer det

för Regeringen vara en skyldighet, som icke får lemnas å sido, att upprepa

sina bemödanden för att, så långt ske kan, befordra denna vigtiga

angelägenhet i den rigtning, omtanken om fosterlandets trygghet kräf
Bih.

till Riksd. Prot. 1885. 7 Sami. 18 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

ver. Det omfattande förslag till försvarets ordnande, som af Eders

Kongl. Maj:t förelädes 1883 års Riksdag, förutsatte ett successivt afskaffande

af den nuvarande indelta armén och andra former för åstadkommande

af den stamtrupp, hvilken skulle utgöra härens kadrer vid

mobilisering. Icke blott förslagets fall vid nämnda riksdag, utan äfven

och kanske ännu mera den uppfattning, som på åtskilliga håll och särskilt

inom vissa delar af landet gjort och fortfarande gör sig gällande

om vådorna af den indelta arméns utbytande mot eu enligt grunderna

i berörda förslag anskaffad stam, lära innefatta fullgiltiga skäl att icke

nu återupptaga samma förslag. Än mindre kan ett uteslutande på

värnpligtens grund bygdt försvarssystem ega någon utsigt att af vårt

folk för närvarande omfattas med det förtroende, som är vilkoret för

dess genomförande, och troligen kommer icke heller i den närmaste

framtiden en förändring i allmänna tänkesättet i detta fall att inträda,

i synnerhet så vida landet skonas från att beträda den visserligen för

framtvingande af tidsenliga försvarsorganisationer välgörande, men eljest

bittra väg, som heter egen erfarenhet om krigets fasor och om vådan

af ett bristfälligt försvar i farans stund. Men äfven den, som helst

skulle se vårt försvarsväsende ombildadt i nya former, får icke, när en

sådan lösning af frågan ej står att vinna, släppa ur sigte hvad som dock

är hufvudsaken, eller angelägenheten att öka landets försvarskraft; och

då onekligt är, att denna angelägenhet kan i högst väsentlig mån främjas

äfven med bibehållande af grunddragen orubbade i vår nuvarande

stamorganisation, har jag dermed angifvit den väg, till hvilken efter

mitt förmenande under närvarande förhållanden alla de böra känna sig

hänvisade, Indika på allvar önska, att försvarsfrågan icke skall utgöra

endast ett diskussionsämne för dagen, utan kunna bringas i det skick,

att man en gång må börja i handling ådagalägga sitt intresse för ett

bättre ordnande af vårt försvarsväsende. Den främsta åtgärd, det härvid

gäller att vidtaga och som är af den lyckligt säregna beskaffenhet, att

den anses lika oeftergiflig af alla upprigtiga anhängare af vare sig den

ena eller andra försvarsorganisationen, är åstadkommandet af sådana

förändringar i vår nuvarande beväringsinstitution, att densamma blir på

ett ändamålsenligt sätt ordnad och vinner den utsträckta tillämpning,

som i behofvets stund påkallas, på samma gång man åtminstone något

bättre än för närvarande sörjer för den beväringsskyldiges utbildning för

sin uppgift. Äfven i ett annat fall torde utsigt under närvarande förhållanden

förefinnas, att meningarne kunna förenas, nemligen i fråga om

vigten af ett förstärkande af den del af vårt sjöförsvar, som afser att

genom minväsendets utveckling värna våra kuster.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Ijag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

De omständigheter, som föranledt framläggandet af det förslag till

ny värnpligtslag, hvaröfver Utskottet har att nu yttra sig, framhållas

ytterligare i det till ofvannämnda dags statsrådsprotokoll af chefen för

Landtförsvarsdepartementet afgifna yttrande, hvarur Utskottet vill här

särskildt återgifva följande:

»Allt sedan, med den nya riksdagsordningens införande, försvarsfrågan

kom på dagordningen i vårt land, har så mycket talats och

skrifvits om de många bristfälligheterna i vår nu gällande beväringslag,

att det icke torde vara behöfligt att vidlyftigt orda om nyttan, ja, nödvändigheten

af beväringsinrättningens fullständigare ordnande samt ett

förökande dervid af den försvarskraft, som är afsedd att genom beväringen

tillgodokomma fosterlandet, då för dess värnande beväringen måste

tagas i anspråk.

»Att uti systemet stam och beväring, så tillämpadt att vid hufvudstyrkan

af armén, eller fotfolket, en ofullständigt öfvad stam skall vid

mobiliseringen upptaga uti sina led en 3—4 gånger så stor styrka beväring,

att, säger jag, uti detta system beväringens öfningstid ej kan på

krigskonstens nuvarande ståndpunkt inskränkas till 30 (lagar, torde få

anses gifvet. Att vidare för ett land, som vill tillämpa ett sådant

system, men som ej anser sig hafva råd att under freden hålla ens

kadern fulltalig, man måste söka att genom beväringslagens stadganden

få vid mobiliseringen införlifvad med kadern ju flere dess bättre af dera,

som, ehuru då icke Renande i stammen, likväl förut erhållit någon fullständigare

utbildning såsom stamsoldater vid specialvapnen eller såsom

volontärer vid indelta armén, samt att således de uti beväringsrullorna

upptagna årsklassernas antal bör ökas, synes äfvenledes vara obestridligt.

Nödvändigheten för oss af beväringspligtens utsträckning torde således

inses af hvar och en, som ej vill vara blind för de faror, som ligga uti

bibehållandet af det tillstånd, hvaruti vi i afseende å försvaret nu befinna

oss; och hvarje till försvarets ordnande framstäldt förslag, som grundat

sig på systemet stam och beväring och som framlagts för Riksdagen, har

derför också åtföljts af förslag till ny bevärings- eller värnpligtslag,

som upptagit dels längre öfningstid för den inmönstrade beväringen och

dels tillökning af antalet årsklasser inom densamma.

»Det är emellertid icke endast ur dessa synpunkter, som nödvändigheten

af en ny beväringslags antagande hos oss får bedömas. Äfven

andra i hög grad tvingande skål gorå en sådan lag oundgänglig.

»Erfarenheten gifver nemligen vid handen, att ett ganska stort antal

af de beväringsskyldige under nuvarande förhållanden undandrager sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

beväringspligten, och, hvad värre är, detta antal synes år från är betänkligt

tillväxa.

»När nu kändt är att ett dylikt undanhållande från en pligts fullgörande

ingalunda eger rum företrädesvis inom den kroppsarbetande

befolkningen, utan tvärtom till icke ringa del bland sådana, som utbilda

sig för affärsverksamheten eller tjenstemannabanan, såsom bokhållare,

studerande och dylike, så torde lätteligen inses hvilket förderfligt inflytande

detta i längden måste utöfva på hela nationalkarakteren. Har

icke den mera upplyste och bildade en sann uppfattning af medborgarens

pligter mot sitt land, så har man ännu mindre skäl att förvänta

det hos den mindre upplyste, som tvärtom i detta exempel från de i

bildning öfver honom stående lätteligen ser en maning att äfven för

sin del söka undandraga sig hvad lagen bjuder; och vådan deraf, att

eu dylik missaktning för lagarne uppammas inom ett samhälle, som vill

kallas »lagbundet», inses lätt af hvar och en, som icke vill låta historiens

lärdomar draga sig spårlöst förbi.

»Skärpt kontroll öfver de beväringsskyldige är derför en oeftergiflig

fordran. Derigenom virmes dessutom äfven den fördelen, att man lättare

och rättvisare kan från beväringsbördan befria dem, som verkligen

kunna behöfva en dylik lindring. Detta mål kan dock ej ernås annat

än genom ett ordnad t inskrifning sväsencle.

»Bland alla de förslag till ny värnpligtslag, som under de närmast

föregående åren varit utarbetade, torde det, som framlades för 1883

års Riksdag — tack vare den mångsidiga och grundliga behandling

detsamma inom de år 1880 tillsatta landt- och sjöförsvarskomitéerna

undergick — vara det för våra förhållanden bäst afpassade. Det blef

äfven år 1883 till sina hufvudsakligaste delar godkändt af Riksdagens

Andra Kammare.»

Utskottet, som, lika med Kongl. Maj:t, anser, att något ovilkorligen

måste med det snaraste åtgöras för stärkande af vårt försvars lefvande

kraft, samt att, då systemet stam med beväring torde vara det, som mest

lämpar sig för våra förhållanden, men meningarne i fråga om stamtruppens

organisation och sättet för dess anskaffande ännu äro mycket

delade, sådana till försvarskraftens stärkande i alla händelser nödiga

åtgärder äro för närvarande antagligast, hvilka icke binda i fråga om

stamtruppen, tillstyrker på sådana grunder bifall till Kongl. Maj:ts proposition

i allt hufvudsakligt.

För de detaljändringar i nämnda proposition, hvilka Utskottet anser

sig böra förorda, går Utskottet att nu redogöra.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

§ 13 mom. 1.

Dels för att tydligen utmärka, att inskrifningsförrättningarne skola

ega rum inom de särskilda kompaniområdena, dels ock för att lemna

föreskrift derom, att der, såsom fallet ofta kan vara t. ex. i Norrland,

kompaniområdes vidsträckthet dertill föranleder, särskild inskrifningsförrättning

bör ega rum inom hvarje afdelningsområde, har Utskottet

funnit första momentet af denna § böra omredigeras.

§ 15

har undergått eu obetydligare förändring i några der begagnade uttryck.

I § 18,

andra stycket, har Utskottet uteslutit orden: »Nämndens ordförande och

ledamöter hafva lika rösträtt», enär detta torde, der särskild bestämmelse

om annat röstberäkningssätt icke är gifven, framgå ur allmänna

grundsatser, hvaremot nästa punkt erhållit följande affattning: »Falla

vid omröstning till beslut rösterna lika, galle ordförandens mening.»

I § 19

har Utskottet funnit erforderligt att uttryckligen angifva, att inskrifningsnämnd

sammankallas af Konungens Befallningshafvande i det län,

hvartill största delen af bataljonsområdet hörer.

I § 21

har Utskottet infört bestämmelse derom, att, om vederbörande landshöfding

har förfall att tjenstgöra som ordförande i inskrifningsrevision

eller om landshöfdingens embete är ledigt, då inskrifningsrevisionen

sammanträder, vederbörande landssekreterare skall inträda såsom i hans

ställe ordförande i inskrifningsrevisionen; hvarjemte i samma paragrafs

andra stycke tillagts orden: »i kommandoväg» för att angifva den ordning,

i hvilken, derest befälhafvare för inskrifningsoinråde i egenskap

af befälhafvare för bataljonsområde deltagit i inskrifningsnämnds förhandlingar,

annan lämplig militärperson skall i hans ställe förordnas till

ledamot i den inskrifningsrevision, som har att till pröfning upptaga

samma nämnds beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

I § 22 b)

har för tydlighetens skull ordet »granska» blifvit utbytt mot »granska

och, der så skäligt finnes, ändra».

I §31

af det Kongl. förslaget stadgas, att till tjenstgöring inkallad värnpligtig

skall vara underkastad de i krigslag gifna bestämmelser, såväl under all

tjenstgöring och under marscher, då han står under militärbefäl, som

ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom lian inkallas till tjenstgöring.

Vid öfvervägande af detta stadgande, hvilket äfven förekom i det

vid 1880 års riksdag framlagda, af Lag-Utskottet behandlade förslag

till värnpligtslag, har Utskottet, lika med 1880 års Lag-Utskott, funnit

försummad inställelse till vapenöfning i fredstid böra undantagas från

påföljd af straff efter krigslag. Den i krigslag gifna bestämmelse, som

härutinnan är närmast tillämplig, torde vara hvad Strafflagen för krigsmakten

den 7 Oktober 1881 i 62 och 68 §§ stadgar derom, att, om krigsman,

som hörer till manskapet och blifvit särskilt till tjenstgöring inkallad,

underlåter att sig inställa, utan att derför ega laga förfall eller sådant,

så fort ske kunnat, hos vederbörande befälhafvare anmäla, han skall, när

undanhållandet räckt öfver åtta dagar, såsom rymmare beläggas första

gången med disciplinstraff af sträng arrest, och dömas andra gången

till fängelse i högst sex månader, tredje gången till fängelse från och

med sex månader till och med ett år, samt fjerde och följande gånger

till straffarbete från och med sex månader till och med två år; men,

om frånvaron var kortare, beläggas för olofligt undanhållande med disciplinstraff,

dock att, der återfall i brottet sker och omständigheterna äro

synnerligen försvårande, fängelse i högst sex månader må ådömas. Dessa

stadganden synas Utskottet både till affattning och straffbestämmelser

endast kunna vara afsedda för tillämpning å dem, som gjort krigstjensten

till sitt yrke, samt vara meddelade med hänsigt till helt andra förhållanden

än uraktlåten inställelse till vapenöfning i fredstid från en värnpligtigs

sida, hvadan Utskottet ansett krigslag icke heller för framtiden böra för

sådant fall tillämpas, utan dylik uraktlåtenhet fortfarande, såsom hittills,

böra bestraffas med böter. Utskottet har föreslagit dessa böter till dubbla

beloppet mot böter för förfallolöst uteblifvande från inskrifningsförrättning,

hvarjemte Utskottet ansett det äfventyr af hemtning på egen bekostnad,

som dylikt uteblifvande medför, äfven kunna i förevarande fall

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

lämpligen stadgas. Bestämmelse i sådant hänseende har inrymts i § 42

såsom ett tredje moment, samt i tillämpligheten af nu förevarande §

den inskränkning skett, att beträffande åtlydnad af påbud om inkallande

i tjenstgöring värnpligtig skulle vara underkastad krigslag endast i fråga

om åtlydnad af påbud, hvarigenom han vid utbrott af eller fara för krig

inkallas till tjenstgöring.

§ 42.

Beträffande det i denna § gjorda tillägg af ett tredje moment hänvisas

till motiveringen under § 31.

Beträffande § 45

har Utskottet ansett, att der ifrågavarande förfall äfven bör kunna styrkas

genom intyg af ledamot i kommunalnämnden och i paragrafen infört

bestämmelse härom.

§§ 46 och 47 (46).

Kongl. Maj:t har under § 46 föreslagit den bestämmelse, att förseelser

mot värnpligtslagen skola åtalas af allmän åklagare, hvilket innebär,

att åtal i nämnda afseende skall anställas vid laga domstol.

Denna bestämmelse anser sig Utskottet icke böra tillstyrka i den

allmänlighet, i hvilken bestämmelsen är affattad. Mycken onödig omgång

och dermed följande kostnader ej mindre för den felande värnpligtige

än för staten skulle uppstå genom ett dylikt stadgandes tilllämpning.

Som bekant, innehåller Kongl. kungörelsen om utskrifningssättet

och inrättningen af allmänna beväringsmanskapet den 27 Oktober 1812

icke stadganden om bötespåföljd för uteblifvande. Enligt 1 § 2 inom.

af förordningen angående allmänna beväringsmanskapets mönstringar och

öfningsmöten den 13 Februari 1849 skulle emellertid Konungens Befallningshafvande

uti de kungörelser, hvarigenom de beväringsskyldig, som

borde undergå mönstring, blefve kallade att sig å mönstringsstället infinna,

utsätta lämpligt vite för beväringsskyldigs uteblifvande; hvaremot fortfarande

något ansvar icke fans stadgadt för den, som, ehuru vid mönstringen

approberad, likväl uteblefve från sjelfva vapenöfningen eller beväringsmötet.

Emellertid och då ett sådant uteblifvande från vapenöfningen ganska

ofta under de närmast föregående åren egt rum, samt 18 § i Kongl. kun
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

görelsen den 13 Februari 1849, i fråga om ansvar efter krigsartiklarne,

icke kunde eller borde för detta fall i fredstid tillämpas, ansåg Kongl.

Maj:t, enligt cirkulär till samtlige Dess Befallningshafvande den 15 Februari

1859, att, till förekommande af dylika försök att undandraga sig

beväringspligtens fullgörande, lämpligt vite jemväl borde stadgas för inmönstrad

beväringsskyldig, som utan laga förfall till vapenöfningen sig

icke instälde, och förordnade följaktligen:

att beloppet af vitet för uteblifvande vid vapenöfningaime skulle

bestämmas till dubbelt emot det, som utsattes för frånvaro vid mönstringen

;

att, vid aflemnaDdet till militärbefälet af årets exercisskyldige beväringsmanskap,

kronobetjeningen borde skriftligen uppgifva icke allenast

antalet åt dem, som vid de utlysta samlingsplatserna sig icke instält,

utan äfven, så vidt möjligt vore, orsaken till deras uteblifvande;

hvilket allt sedermera uti inryckningsförslaget borde anmärkas; samt

att anmälan om dem, som uteblifvit, borde af regements- eller corpschefen

derefter göras hos Konungens Befallningshafvande, som äfven

skulle erhålla en dylik underrättelse från kronobetjeningen, för att kunna

vidtaga nödiga åtgärder för vitets uttagande af den försumlige samt om

hans inställelse vid följande årets vapenöfning, derest han icke, utan

tidsutdrägt, kunde anträffas och till vapenöfningen å vederbörlig mötesplats

genast inställas, hvarom kronobetjeningen då, utan afvaktan på

särskilda ordres från Konungens Befallningshafvande, skulle eg a att gå

i författning; och borde hemtningskostnaden af karlen, så framt tillgång

hos honom funnes, ersättas.

Här var sålunda, beträffande ansvaret för uteblifvande, ej mindre

från mönstring, än från vapenöfning, fråga om vite, hvilket Konungens

Befallningshafvande föreläde i de kungörelser, hvarigenom de beväringsskyldige

inkallades till mönstring eller vapenöfning, och det föll sig då

ock naturligt, att det sedermera var Konungens Befallningshafvande, som,

vid uteblifvande, ålade utgifvande af vitesbeloppet. Saken stälde sig något

annorlunda, sedan i förordningen angående den allmänna beväringens

mönstringar och öfningsmöten den 9 Februari 1861 § 11 mom. 5 och

§ 21 stadgats viss bötespåföljd för uteblifvande från mönstring och vapenöfning.

Visserligen kallades i förordningens §§ 3 och 21 påföljden vitesbot;

men då hvarken nämnda förordning eller Kongl. kungörelsen angående

den allmänna beväringen den 13 November 1860 innehöll någon

uttrycklig bestämmelse derom, att böternas utgifvande skulle åläggas af

Konungens Befallningshafvande, samt 1860 års författning i sin § 40

äfven talade om den andel i viten och böter enligt beväringsförfattnin
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

garne, som skulle tillfalla åklagaren, hafva icke inom alla län Konungens

Befallningshafvande ansett sig kunna fortfarande sjelfve tillämpa bötespåföljden,

utan låtit för böternas ådömande allmän åklagare vända sig

till laga domstol. Emellertid hafva särskildt under sist förlidet år fallit

flere Kongl. Maj:ts utslag, hvari Kongl. Maj:t faststält Svea Hofrätts utslag

med förklarande, att »sådana mål icke vore af beskaffenhet att tillhöra

domstols pröfning». Öfver de af Konungens Befallningshafvande i dylika

mål meddelade beslut fullföljes talan hos Kongl. Maj:t i Landtförsvarseller

Sjöförsvarsdepartementet. Utskottet tror icke, att det vid antagande

af ny värnpligtslag kan vara skäl att afvika från den ordning i

nu ifrågavarande afseende, hvilken hittills allmännast och med fördel

tillämpats, hvadan Utskottet i § 47 föreslagit bestämmelser, likartade

med dem, som beträffande böter i mantalsskrifningsmål gälla på grund

af § 11 i förordningen angående mantals- och skattskrifningarnes förrättande

den 20 Juli 1861.

Den af Utskottet föreslagna redaktion utmärker, att i det fall, att

vid inträffadt uteblifvande, vid inskrifningsförrättning vederbörande inskrifningsrevision,

vid mönstring den militärperson, som förrättar mönstringen,

och vid vapenöfning vederbörande chefsembete godkänner företedt

intyg enligt § 45 om sjukdom, den värnpligtige icke behöfver upptagas

på de till Konungens Befallningshafvande ingående förteckningar

å de uteblifne. Då bedömandet, huruvida företedt intyg om sjukdomsförfall

motsvarar de fordringar å sådant intyg, derest det skall anses

giltigt, som § 45 innehåller, är af helt och hållet yttre formel natur,

har man trott sig kunna, till undvikande af onödig omgång, öfverlemna

ett dylikt godkännande åt ofvan nämnda myndigheter.

Det i § 47 stadgade förfarande har emellertid icke ansetts lämpligen

böra ifrågakomma beträffande bötesyrkanden enligt § 41 för åsidosättande

af föreskrifterna i § 33 mom. 2 och 3, enär härvidlag kunna förete sig

en mängd omständigheter, hvilka torde böra pröfvas af laga domstol,

hvadan § 46 erhållit en härå syftande affattning.

I § 48

har Utskottet meddelat föreskrift, att böter enligt nu ifrågavarande lag

skola, vid bristande tillgång till deras gäldande, förvandlas enligt allmän

strafflag, en bestämmelse, som icke förekommer i Kongl. Maj:ts proposition,

men som, vid jemförelse med innehållet i 8, 9 och 10 §§ af förordningen

om nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall den 16 Februari 1864, torde befinnas erforderlig.

Bill. till lliksd. Prot. 1885. 7 Sami. 18 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

§ 49 (46).

I denna § har Utskottet infört hvad § 46 i Kong]. Maj:t förslag

innehåller om användning af bötesmedel, som inflyta på grund af lagen,

men med sådan affattning, att deraf må framgå, att den på grund af §

40 i 1860 års kungörelse samt § 28 i 1861 års förordning nu bestående

Beväringsmanskapets Invalid- och Pensionsfond, hvars behållning, enligt

kapitalkonto till rikshufvudboken för år 1882, vid nämnda års slut utgjorde

Kr. 328,796,05, bör sammanslås till en fond med de medel, som

på grund af bestämmelsen i denna § kunna komma att inflyta.

Med anledning af det sålunda förändrade innehållet i Art. IX har

dess rubrik äfven blifvit förändrad.

§ 50 (47)

har undergått omredigering, hufvudsakligen med anledning af det förhållande,

Utskottet nu går att närmare omförmäla.

1860 års kungörelse innehåller tvenne stadgande!), som icke egentligen

angå den allmänna beväringen, utan innefatta för rust- och rotehållare

vissa förmåner, hvilka, tillkomna i sammanhang med införandet

af den allmänna beväringen, icke torde vara afsedda att nu i sammanhang

med antagandet af denna värnpligtslag upphätvas. Dessa ur 1812

års kungörelse hemtade stadgande!) äro med den omredaktion och tilllägg,

det senare stadgandet erhållit i Kungl. kungörelsen den 13 Februari

1849, upptagna i §§ 5 och 39 af 1860 års kungörelse samt lyda sålunda:

§ 5.

»Vill delegare i båtsmans-, ryttare-, eller ständigt rotehåll, som är

till utskrifning förbunden, sjelf utgå för ledig rote eller rusthållsnummer,

och har han dertill bevisligen antagen blifvit, vare honom förbehållet

att, i likhet med beväringsmanskapet, afgå från krigstjensten vid

slutet af det år, med hvilket hans beväringspligt skulle tilländagå,»

§ 39.

»Mom. 1. Sedan, vid utbrott af krig, indelta armén eller båtsmanshållet

enligt gällande författningar blifvit kompletteradt, upphör, under

den tid kriget varar, rust- och rotehållares rekryteringsskyldighet, hvilken

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

deremot, efter återstod fred, vidtager tre månader efter det trupperna

återkommit till sin hemort, så framt icke Yi af särskilda omständigheter

skulle finna för godt att en längre vakanstid tillåta.

»Mom. 2. Alla vid indelta armén och båtsmanshållet under krig

uppkommande vakanser skola genast fyllas med beväringsmanskap, hvilket

dock endast må tills vidare uti de ledigblifna ordinarie numren insättas,

så vida icke beväringskarlen efter slutadt krig åstundar att, på de i senaste

legokontraktet betingade vilkor, i numret qvarstå, i hvilket fall

sådant ej må af rust- eller rotehållaren förvägras, utan dylikt med beväringskarl

fyldt nummer i allt anses såsom behörigen rekryteradt, med

deraf följande ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.»

Då nu enligt den ifrågavarande paragrafen, sådan den lyder i Kongl.

Maj:ts proposition, 1860 års kungörelse i dess helhet skulle upphöra att

gälla, komme, om propositionen i denna del oförändrad bifölles, jemväl

nämnda tvenne stadgande!! att upphäfvas. För att förekomma detta har

Utskottet ansett särskilt undantag för dessa stadganden erfordras, så

att de, oaktadt upphäfvandet i öfrigt af 1860 års kungörelse, fortfarande

må vara i kraft.

§ 52 (49).

För att tydligen utmärka, att invånarne på Gotland tills vidare

skola i alla afseenden stå utanför tillämpning af denna lag, har Utskottet

ansett paragrafen böra i sådant syfte erhålla en annan affattning än i

den Kongl. propositionen.

§§ 54 och 55 (51).

Utskottet har funnit det för hela lagen så betydelsefulla stadgandet

derom, att lagen icke må ändras eller upphäfvas utan Konungs och

Riksdags sammanstämmande beslut, böra meddelas för sig fristående i

en särskild paragraf.

Slutligen vill Utskottet anmärka, att å hvarje ställe i den af Kongl.

Maj:t föreslagna lagtext, hvarest, utom vid angifvande af paragrafnummer,

sifferbeteckning förekommer, sådan beteckning af Utskottet ansetts böra

utbytas mot bokstafsbeteckning till vinnande af öfverensstämmelse med

beteckningen i § 1 af det Kongl. lagförslaget.

Med stöd af det nu anförda och under åberopande i öfrigt af hvad

de med nu förevarande proposition i sammanhang stående, Riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 La g-Utskottets Utlåtande N:o 23.

meddelade yttranden till statsrådsprotokollet innehålla, får Utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts

förevarande proposition icke kan bifallas i oförändradt

skick, må, för den händelse Riksdagen godkänner Kongl.

Maj:ts propositioner angående nedsättning i de på viss

jord hvilande grundskatter och om lindring i rustningsoeh

roteringsbesvären, jemväl för sin del antaga följande
-

Värnpligtslag.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

ochTära Hvarje svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar

pligtsålder. från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till

och med det, under hvilket han fyller fyratio år.

§ 2.

Frikallelse. Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,

sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

BiandstormCh Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet

och derefter sex år i det andra.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för

det uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag:

Lag- Utskottets förslag:

§ 4.

Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen

endast hären.

§ 5-

Värnpligtens

fullgörande

i hären och

flottan.

1. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i härenTl^®“f^ m''

eller flottan det år, han fyller tjuguett år.

2. Tjenstetiden enligt § 3 inom. 1 beräknas från början af nyss Tjenstetid,

nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt

uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges

förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han

första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från

början af det år, han inträder i tjenstgöring.

§ 6.

Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till

inskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans station, medgifvas.

hvilken lian vill tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till

krigstjenst duglig och i öfrig! lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler

sig.

Han tillhör likväl första uppbådet, intill dess sex år förflutit från

och med det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern

inträdt.

§ 7.

Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst; öfrige värnpligtige Vält-ep’i9sttigs

till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämplige.

§ 8.

Rörande inskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under ^Weise^un

krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och

det allmännas behof finnas vara påkallade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag:

§ 9.

Lag-Utskottets förslag:

Värnpligtig. Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller

att inställa''sig’arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i be"

hörig tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

§ io.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapen
-

Värnpliglig,

som är för- - t _ -

lustig med- öfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas.

borgerligt förtroende.

Art. II.

Om inskrifning till utgörande af värnpligten.

§ 11.

inskrifnings- 1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal inomraden.

gkrifnjngSOmråden.

2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompani-

och afdelningsområden.

3. För hvarje af här nämnda områden förordnas en befälhafvare.

§ 12.

Ruiiföringen 1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan maninträda6

™t a 1 s s k r i fn i n g a r n a blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och

pligtsåidem. i enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga

listor öfver de till beväringen hörande värnpligtige till grund för den

stamrulla, som skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde.

Dessa listor skola för granskning öfversändas till vederbörande

pastorsembeten, hvilka genom anteckning å dem böra ypplysa, dels om

någon af deruti upptagne värnpligtige afiidit eller affiyttat till annan

ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka utom de

å listorna upptagne, men till samma åldersklasser hörande personer, efter

mantalsskrifningen inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade

med vederbörande pastorers underskrifter, skola af dem till mantals
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

skrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren insänder

dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till Konungens

Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till inskrifningsområdets

befälhafvare. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare

samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder

särskild! stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid,

som Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens

register inskrifne, till beväringen hörande värnpligtige till Konungens

Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder äfven dessa

uppgifter till inskrifningsoinrådets befälhafvare.

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor

öfver inskrifningsoinrådets värnpligtige af de tolf första årsklasserna.

4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,

så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige

att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande

befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas

för de värnpligtiges redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af

annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt

denna paragraf åligga sådan myndighet.

§ 13.

1. Hvarje år skall på tider och

ställen, som bestämmas af Konungens

Befallningshafvande, efter hörande

af inskrifning sområdets befälhafvare,

inskrifning inom de särskilda

inskrifning sområdena förrättas

med de värnpligtige, som under året

fylla 21 år, samt med de äldre

värnpligtige, hvilka vid föregående

inskrifningsförrättningar bort vara

tillstädes, men uteblifvit eller vid

sådan förrättning erhållit uppskof

med inskrifning.

1. Hvarje år skall inom de särskilda

kompaniområdena, eller, der

kompaniområdes vidsträckthet dertill

föranleder, inom dess särskilda afdelningsområden,

å tider och ställen,

som, efter det inskrifning sområdets

befälhafvare blifvit hord, bestämmas

af Konungens Befallningshafvande,

inskrifning förrättas med de värnpligtige.

som under året fylla tjuguett

år, samt med de äldre värnpligtige,

hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar

bort vara

tillstädes, men uteblifvit eller vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag:

2. Värnpligtig, som är inskrifven

vid sjömanshus, redovisas inom

det inskrifningsområde, der sjömanshuset

är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning

verkställes af Konungens

Befallningshafvande genom kungörelse.

Lag-Utskottets förslag:

sådan förrättning erhållit uppskof

med inskrifning.

2. Värnpligtig, som är anskrifven

vid sjömanshus, redovisas inom

det inskrifningsområde, der sjömanshuset

är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning

verkställes af Konungens

Befallningshafvande genom kungörelse.

§ 14.

PersonHg in- Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värn
stullclsti

och ^ g i/

mottagande afpligtig skyldig att personligen inställa sig med undantag af den, som

in9krifnings- jnskrifven å sjömanshus.

Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa

de värnpligti^es prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige en inskrifningsbok,

hvari skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans

värnpligt är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet

med mera dylik.

§ 15.

inskrifning Värnpligtig må undergå in
utom

hem.- * ® o o

orten. skrifning å den ort, der han vistas,

äfven om han derstädes icke är

mantalsskrifven, men skall i sådant

fall hos vederbörande inskrifningsnämnd

anmäla sig och dervid förevisa

af honom sjelf anskaffadt prestbetyg.

Sådan värnpligtig anses dock

fortfarande tillhöra det område, der

han är mantalsskrifven, så vidt han

icke till annat område i laga ordning

öfverflyttar.

Värnpligtig må undergå inskrifning

å den ort, der han vistas,

äfven om han derstädes icke är

mantalsskrifven, men skall i sådant

fall hos vederbörande inskrifningsnämnd

anmäla sig och dervid förevisa

prestbetyg, hvilket han■ är skyldig

att sjelf sig förskaffa. Sådan

värnpligtig anses dock fortfarande

tillhöra det område, der han är mantalsskrifven,

så vidt han icke till

annat område i laga ordning öfverflyttar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

Art. III.

Om uppskof med mskrifning och tjenstgöring.

§ 16.

Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning Upphof med

i i • /* lnsKrirmng.

karl medgnvas:

a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom

tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen

befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig;

samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till

enka, äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flere minderåriga

eller vanföra fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda

föräldrar eller syskon äro af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle

beroende och med honom sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen

det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt tjugufjerde

lefnadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i

beväringen.

§ 17-

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller Uppskof med

flottan under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller tjenstgöring,

tjugutvå år, medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant

uppskof för afsilande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som

till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara^

inställa sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom

tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks-

eller annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen

Bih. till Rilcsd. Prat. 7 Sami. 18 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Inskrifnings
nämndens
samman
sättning.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på

lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den

tid, han för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Art. IY.

Om inskrifningsnänmd och inskrifningsrevision.

§ 18.

För hvarje bataljonsområde skall

finnas en inskrifningsnämnd, bestående

af områdets befälhafvare såsom

ordförande samt fyra ledamöter,

nemligen en af Konungens Befallningshafvande

i det län, till hvilket

största delen af området hörer, dertill

förordnad lagfaren man, äfvensom

för hvarje kompaniområde den

rullförande kompaniofficern samt

två inom samma område bosatte,

icke militäre personer, hvilka jemte

ett lika antal suppleanter väljas

hvarje gång för två år af landstinget

eller, der kompaniområde utgöres

af stad, som ej under landsting

lyder, af stadsfullmäktige. En

af de sålunda utsedde ledamöterne

och en af suppleanterne afgå dock

efter lottning vid slutet af det år,

då denna lag vunnit tillämpning,

hvarefter en ledamot och en suppleant

årligen väljas. Omfattar kompaniområde

landsdelar, höljande under

olika landsting, eller landsdel

För hvarje bataljonsområde skall

finnas en inskrifningsnämnd, bestående

af områdets befälhafvare såsom

ordförande samt fyra ledamöter,

nemligen en af Konungens Befallningshafvande

i det län, till hvilket

största delen af området hörer, dertill

förordnad lagfaren man, äfvensom

för hvarje kompaniområde den

rullförande kompaniofficern samt

två inom samma område bosatte,

icke militäre personer, hvilka jemte

ett lika antal suppleanter väljas

hvarje gång för två år af landstinget

eller, der kompaniområde utgöres

af stad, som ej under landsting

lyder, af stadsfullmäktige. En

af de sålunda utsedde ledamöterne

och en af suppleanterne afgå dock

efter lottning vid slutet af det år,

då denna lag vunnit tillämpning,

hvarefter en ledamot och en suppleant

årligen väljas. Omfattar kompaniområde

landsdelar, hörande under

olika landsting, eller landsdel

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets

Kongl. Maj ds förslag:

och stad, som ej under landsting

lyder, väljas särskilt för hvarje sådan

landsdel eller stad två ledamöter

i nämnden jemte lika antal

suppleanter. De af landsting eller

stadsfullmäktige valde ledamöter

eller, i händelse de äro hindrade,

deras suppleanter deltaga i nämndens

förrättningar endast i hvad

angår det område, för hvilket de

blifvit valde.

För att beslut må kunna af

nämnden fattas, erfordras att ordföranden

och minst 2 ledamöter äro

tillstädes. Nämndens ordförande och

ledamöter hafva lika rösträtt. Falla

rösterna lika, galle ordförandens

mening.

Nämnden biträdes af eu läkare.

§

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter

sammankallas af Konungens

Befallningshafvande, tillkommer och

åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda

inskrifningar samt dervid i

flottan inskrifva de värnpligtige,

hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om

de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda

frikallelser och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes

anmälningar rörande de vapenslag,

de önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om

de inskrifnes lämplighet för det ena

låtande N:o 23. 19

Lag-Utskottets förslag:

och stad, som ej under landsting

lyder, väljas särskildt för hvarje sådan

landsdel eller stad två ledamöter

i nämnden jemte lika antal

suppleanter. De af landsting eller

stadsfullmäktige valde ledamöter

eller, i händelse de äro hindrade,

deras suppleanter deltaga i nämndens

förrättningar endast i hvad

angår det område, för hvilket de

blifvit valde.

För att beslut må kunna af

nämnden fattas, erfordras att ordföranden

och minst två ledamöter äro

tillstädes. Falla vid omröstning till

beslut rösterna lika, gälle ordförandens

mening.

Nämnden biträdes af en läkare.

19.

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter

sammankallas af Konungens

Befallningshafvande i det län, hvartill

största delen af bataljonsområdet

hörer, tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda

inskrifningar samt dervid i

flottan inskrifva de värnpligtige,

hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om

de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda

frikallelser och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes

anmälningar rörande de vapenslag,

de önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om

de inskrifnes lämplighet för det ena

Inskrifnings
nämndens
åligganden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag:

eller andra vapenslaget eller för

annan befattning vid hären eller

flottan;

e) att tillställa de inskrifne den

i § 14 omnämnda inskrifningsbok,

i hvilken nämndens beslut bör vara

antecknadt, och med hvilken bör

följa ett utdrag af denna lag samt

af andra lagar och stadganden rörande

krigsmakten; börande sådan

inskrifningsbok för värnpligtig, som

är å sjömanshus inskrifven och icke

vid förrättningen sig inställer, öfversändas

till vederbörande sjömanshusdirektion,

der inskrifningsboken

får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges

öfverförande vid behörig

tid såväl till beväringens andra uppbåd

som till landstormen.

Öfver nämndens beslut föres

protokoll af den utaf Konungens

Befallningshafvande förordnade ledamoten,

och skola, innan nämnden

lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna

som protokollet

af nämnden underskrifvas.

Lag-Utskottets förslag:

eller andra vapenslaget eller för

annan befattning vid hären eller

flottan;

e) att tillställa de inskrifne den

i § 14 omnämnda inskrifningsbok,

i hvilken nämndens beslut bör vara

antecknadt, och med hvilken bör

följa ett utdrag af denna lag samt

af andra lagar och stadganden rörande

krigsmakten; börande sådan

inskrifningsbok för värnpligtig, som

är å sjömanshus inskrifven och icke

vid förrättningen sig inställer, öfversändas

till vederbörande sjömanshusdirektion,

der inskrifningsboken

får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges

öfverförande vid behörig

tid såväl till beväringens andra uppbåd

som till landstormen.

Öfver nämndens beslut föres

protokoll af den utaf Konungens

Befallningshafvande förordnade ledamoten,

och skola, innan nämnden

lemnar förrättningsstället, såväl inskrifningslängderna

som protokollet

af nämnden underskrifvas.

§ 20.

Besvär öfver Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af leda''ntmnden?

mot i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär

bedut. skola ställas till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens

Befallningshafvande i det län, inom hvilket förrättningen egt ruin.

Besvären må äfven inom behörig tid med posten insändas; dock skall i

sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke

blifvit uppsatt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Mag ds förslag:

Lag- Utskottets förslag:

§ 21.

För hvarje inskrifningsområde

skall finnas en inskrifningsrevision,

bestående af landshöfdingen i det

län, till hvilket största delen af området

hörer, såsom ordförande samt

af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets

befälhafvare äfvensom

för hvarje till området hörande

län, eller ej under landsting lydande

stad, tre inom länet eller staden bosatte

män, som jemte tre suppleanter

utses för tre år af landstinget eller

för stad, som icke lyder under landsting,

af stadsfullmäktige. Efter lottning

afgå dock en af de sålunda

utsedde ledamöterne jemte en suppleant

vid slutet af första året samt

ytterligare en ledamot och en suppleant

vid slutet af andra året från

det, denna lag vunnit tillämpning.

En ledamot och en suppleant väljas

årligen i de afgåendes ställe,

hvarje gång för tre år.

Der befälhafvare för inskrifningsområde

i egenskap af befälhafvare

för bataljonsområde deltagit

i inskrifningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson

i hans ställe till ledamot af

den inskrifningsrevision, som har

att till pröfning upptaga samma

nämnds beslut.

För hvarje inskrifningsområde In8k.ri.fnings
,

11r, ° ° •• revisionens

skall nnnas en mskninmgsrevision, sammanbestående

af landshöfdingen eller, sättninsi

händelse denne har förfall eller embetet

är ledigt, landssekreteraren i det

län, till hvilket största delen af området

hörer, såsom ordförande samt

af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets

befälhafvare äfvensom

för hvarje till området hörande

län, eller ej under landsting

lydande stad, tre inom länet eller

staden bosatte män, som jemte tre

suppleanter utses för tre år af landstinget

eller, för stad, som icke lyder

under landsting, af stadsfullmäktige.

Efter lottning afgå dock

en af de sålunda utsedde ledamöterne

jemte en suppleant vid slutet

af första året samt ytterligare en

ledamot och en suppleant vid slutet

af andra året från det, denna

lag vunnit tillämpning. Eu ledamot

och en suppleant väljas årligen i

de afgåendes ställe, hvarje gång

för tre år.

Der befälhafvare för inskrifningsområde

i egenskap af befälhafvare

för bataljonsområde deltagit

i inskrifningsnämnds förhandlingar,

förordnas i kommandoväg annan

lämplig militärperson i hans ställe

till ledamot af den inskrifningsrevision,

som har att till pröfning

upptaga samma nämnds beslut.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Inakrifnings
revisionens
verksamhet.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag:

De af landsting eller stadsfullmäktige

valde ledamöter eller, i

händelse de äro förhindrade, deras

suppleanter deltaga i nämnda förrättning

endast i hvad den angår

det område, för hvilket de blifvit

valde.

Om det antal ledamöter, som

för beslut erfordras, så ock om omröstning

galle för inskrifningsrevision

hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd

stadgadt.

Revisionen biträdes af en militärläkare

och en dertill förordnad

civilläkare.

§

Inskrifningsrevisionen, som

sammanträder på kallelse af ordföranden,

tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär

mot inskrifningsnämnds beslut;
b)

att granska sådana inskrifningsnämnds

beslut, öfver livilka

olika meningar varit inom nämnden

till protokollet antecknade;

c) att bland de värnpligtige,

som enligt § 19 dertill pröfvats

lämplige, uttaga det antal, som från

inskrifningsområdet skall tilldelas

rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna

och trängen, hvarvid i första

rummet till nyssnämnda vapen uttagas

de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka

enligt § 25 monn 2 skola i flottan

Lag-Utskottets förslag:

De af landsting eller stadsfullmäktige

valde ledamöter eller, i

händelse de äro förhindrade, deras

suppleanter deltaga i nämnda förrättning

endast i hvad den angår

det område, för hvilket de blifvit

valde.

Om det antal ledamöter, som

för beslut erfordras, så ock om omröstning

galle för inskrifningsrevision

hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd

stadgadt.

Revisionen biträdes af en militärläkare

och en dertill förordnad

civilläkare.

22.

Inskrifningsrevisionen, som

sammanträder på kallelse af ordföranden,

tillkommer:

a) att pröfva och afdöma besvär

mot inskrifningsnämnds beslut;
b)

att granska och, der sä skäligt

finnes, ändra sådana inskrifningsnämnds

beslut, öfver hvilka olika

meningar varit inom nämnden till

protokollet antecknade;

c) att bland de värnpligtige,

som enligt § 19 dertill pröfvats

lämplige, uttaga det antal, som från

inskrifningsområdet skall tilldelas

rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna

och trängen, hvarvid i första

rummet till nyssnämnda vapen uttagas

de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka

enligt § 25 mom. 2 skola i flottan

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag:

inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan

blifvit om inskrifning till specialvapen

föreskrifvet.

Inskrifningsrevisionens beslut

öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande

för att genom dess

försorg vederbörande kungöras.

Lag-Utskottets förslag:

inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan

blifvit om inskrifning till specialvapen

föreskrifvet.

Inskrifningsrevisionens beslut

öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande

för att genom dess

försorg vederbörande kungöras.

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.

Inskrifningsrevisionens

beslut må ej

öfverklagas.

Art. Y.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i beväringen.

§ 24.

Värnpligtig

inskrifves.

är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvilket han^®"8^1^-

stämdt vapen.

§ 25.

1. I flottan inskrifvas:

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt

b) lotsar och lotslärlingar.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,

i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan

behöflige.

Värnpligtig9

inskrifning

i flottan.

Allé värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro under- Värnpligtig*

• i • t* • » i •• hänvisning

till hären.

kastade inskrifning i hären.

§ 26.

Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden, på sätt §§19 och 22utt.^nins tiu

bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan, °hka Tapen''

hvarefter öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag:

Lag-Utskottets förslag:

§ 27.

Värnpligtig \ Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbiianmgstid.^tkiidn^g tjenstgöra under fredstid i fyratioåtta dagar, hvilken tjenstgöring

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt

flottan under det första året, men vid fotfolket och trängen under två

år med trettiotre dagar under det första året och femton dagar under

det derpå följande.

2. Från deltagandet i de femton första dagarnes vapenöfningar

befrias värnpligtig vid hären, om lian, vid anstäld pröfning, visar sig

dels hafva förvärfvat den skjutskicklighet, som af rekryt fordras för

att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den färdighet i vapenföring,

marsch och manöver, som af värnpligtig under motsvarande

öfningstid i allmänhet vinnes.

3. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

b) värnpligtig, som styrker, att han vid ingången af det år, då han

•fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och

deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart; med

skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans

reserv under hela hans värnpligtstid.

§ 28.

Uppbåd till i D4 rikets försvar det krafvel'', må Konungen efter Statsrådets

tjenstgöring, köran(je tj|] tjenstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller de

större eller mindre delar deraf, som finnas behöfliga.

2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets

försvar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd, eller någon

del deraf i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen

derom förordna, sedan Han Statsrådet hört och, såvida Riksdagen ej

är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse

utfärda.

3. Utom de förenade rikenas gränser må beväringens första uppbåd

vid hären användas endast till rikets försvar, och efter det att

Statsrådet blifvit hördt samt rikdagskallelse utfärdats. Utan Riksdagens

medgifvande må beväringens andra uppbåd vid hären icke användas

utom de förenade rikenas gränser.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23. 25

Kongl. May.ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

§ 29.

Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen8^^^01''^11''

genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och in- tjenstgöring,

föres i en eller flere af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

§ 30.

Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring, Tfe“snt|inf°''"

verkställa den tjensteförrättning, honom af vederbörande befälhafvare

anvisas; dock att personer med särskild yrkeskunskap företrädesvis

användas i de förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara

påkallad.

§

Till tjenstgöring inkallad värnpligtig

är underkastad de i krigslag

gifna bestämmelser, såväl under

all tjenstgöring och under marscher,

då lian står under militärbefäl, som

ock i fråga om åtlydnad af påbud,

hvarigenom han inkallas till tjenstgöring.

31.

Till tjenstgöring inkallad värnpligtig

är underkastad de i krigs- der krigslag.

lag gifna bestämmelser, såväl under

all tjenstgöring och under marscher,

då han står under militärbefäl, som

ock i fråga om åtlydnad af påbud,

hvarigenom han vid utbrott af eller

fara för krig inkallas till tjenstgöring.

§ 32.

De till beväringen hörande värnpligtig^, som icke under årets lopp a^dighe^for

varit inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis icke inkallade,

eller, då kompaniområdets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis;

dock äro de å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring

befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig

uppgift om sin bostad.

§ 33.

1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: SÄ

a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket anmälningslian

fått sin första utbildning; skyldighet.

Bill. till Rilcscl. Prot. 1885. 7 Samt. 18 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lag-Utskottets Utlåtande AT:o 23.

■Kongl. Maj ds förslag: Lag-Utslcottets förslag:

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat

inskrifningsområde afflyttar, tillhöra den truppafdelning, som erhåller

sine värnpligtige från det område, i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig

vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den

flottans station, som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han

senast inskrifvits, men i annat fall den station, som är närmast belägen

till det inskrifningsområde, i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen

inom. hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då

har lika skyldighet med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringens

första uppbåd, gäller dessutom:

_a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet,

anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande

kompanibefäl;

b), att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,

han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen

hos det kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en

månad efter ankomsten till den nya boningsorten, hos närmaste befäl

vid det kompani, inom hvars område han inflyttat.

3. Värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus och

tillhör första uppbådet, är skyldig att, då han flyttar från ett sjömanshus

till annat, derom göra anmälan hos kompanibefälet vid såväl det

ena som det andra al de kompaniområden, inom hvilka dessa sjömanshus

äro belägna, men, derest han upphör att vara vid sjömanshus inskrifven,

skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet vid det

kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast

varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område

han är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en

månad efter det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Första uppbådet tillhörande värnpligtig vid flottan, hvilken icke är

vid sjömanshus inskrifven, vare underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser

rörande anmälan vid tillfällig vistelse utom kompaniområdet eller

vid afflyttning.

4. De i inom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar

må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande

presterskap eller sjömanshusdirektion.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under timlön

minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter härens eller

erhållet afsked, så länge han i följd af sin värnpligt qvarstår i bevärin-flottans stamgen,

tillhöra dess första uppbåd.

Art. Yl.

Om de värnpligtiges underhåll och förmåner i heväringen.

§ 35.

1. Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig1''1®™^^"''

marschaflöning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård/0™1^0.®1''.un''

beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt tjenstgöring,

dessutom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser.

3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, Pensionering,

att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,

erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande

pensionering vid hären eller flottan bestämma.

Art. VII.

Om landstormen.

§ 36.

Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar upp- tan<lst?r“8- kallas efter derom af Konungen i Statsrådet fattadt beslut. Uppbådad göHogsskyi-"

landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser. Vighet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag:

Lag-Utskottets förslag:

§ 37.

Landstormens

indelning.

1. Den inom ett inskrifningsområde befintliga landstorm bildar en

landstormsbataljon.

2. Hvarje landstormsbataljon delas i landstormskompanier, hvart

och ett bestående af allt till landstormen hörande manskap inom samma

kompaniområde.

3. Hvarje landstormskompani delas i sockenafdelningar, så att allt

landstormsmanskap från eu och samma socken kommer att tillhöra

samma sockenafdelning.

§ 38.

Landstormens

tjenstgörings
område.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande

inskrifningsområden.

§ 39.

1. Befälhafvare inom inskrifningsområde är under fredstid befälhafvare

äfven för områdets landstormsbataljon.

2. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid befälhafvare

äfven för områdets landstormskompani.

3. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelningsgeneralen,

och ega desse befälhafvare att utse behöfiigt underbefäl.

4. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar

af landstormen, som då kunna bildas.

§ 40.

landstorms- Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med

™åiin8oX för-kläder och att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa

måner. föda, under tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten

för värdet af soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans

egenskap af krigsman, tillhandahållas af staten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

Art. Vill.

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga

förfall.

§ 41.

Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom

enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, böte för hvarje gång fem flyttning,

kronor.

§ 42.

1. Värnpligtig, som förfallolöst

uteblifver från den i § 13

omförmälda inskrifningsförrättning,

böte första gången tio kronor, och,

för hvarje gång han ånyo dermed

beträdes, tjugo kronor, samt vare

dessutom i hvarje fall underkastad

äfventyr att blifva hemtad på egen

bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund

af § 15 inställer sig vid inskrifningsförrättning

å annan ort, än

der han är mantalsskrifven, men

dervid försummar aflemna prestbetyg,

samt till följd deraf icke kan

emottagas, anses lika med den, som

icke instält sig till inskrifningsförrättning.

1. Värnpligtig, som förfallo- Foeb,.if''?n.''le

löst uteblifver från den i § 13 ianm''°g.n

omförmälda inskrifningsförrättning,

böte första gången tio kronor, och,

för hvarje gång han ånyo dermed

beträdes, tjugo kronor, samt vare

dessutom i hvarje fall underkastad

äfventyr att blifva hemtad på egen

bekostnad.

2. Värnpligtig, som på grund 1''örsummche

åt § 15 inställer sig vid mskril- prestbetyg.

ningsförrättning å annan ort, än

der han är mantalsskrifven, men

dervid försummar aflemna prestbetyg,

samt till följd deraf icke kan

emottagas, anses lika med den, som

icke instält sig till inskrifningsförrättning.

3. Uraktlåter värnpligtig, som

blifvit i föreskrifven ordning inkallad

till tjenstgöring, utan laga förfall att

sig inställa, och är lian icke jemlikt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag. Lag-TJtskottets förslag:

§ 31 att härför anse efter krigslag,

höte dubbelt mot hvad i mom. 1 sägs

och vare jemväl underkastad der stadgadt

hemtningsäfventyr.

§ 43.

Försummad

inställelse till

mönstring.

Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32

omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte hvarje gång fem kronor.

§ 44.

1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets

tjenst uppbådad eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande

dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om

de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid

dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att

vara på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så

snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar

med svenskt örlogsfartyg.

§ 45.

Sjukdom skall, för att såsom Sjukdom skall, för att såsom

laga förfall anses, styrkas med be- laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, hvilket den. liörig läkares intyg, hvilket den

värnpligtige är skyldig sjelf an- värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.

Kan han ej skaffa läkare- skaffa. Kan han ej skaffa läkarebetyg,

vare honom tillåtet att styrka betyg, vare honom tillåtet att styrka

förfallet med intyg af prest i för- förfallet med intyg af prest i församlingen

eller af ordförande i kom- samlingen eller af ordförande i kommunalstämma

eller kommunalnämnd, munalstämman eller ordförande eller

ledamot i kommunalnämnds.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Böters användning.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

Art. IX.

Om åtal, så ock om användning Om åtal, så ock om påförande,

af böter enligt denna lag. indrifning och användning af

böter enligt denna lag.

§ 46. § 46.

Förseelser mot lagbuden i § 33 ''ital

mom. 2 och mom. 3 åtalas af allmän

åklagare vid laga domstol.

Förseelser mot denna lag åtalas

af allmän åklagare. Böter, som enligt

lagen utgå, skola afsättas till

bildande af en invalid- eller pensionsfond

för värnpligtige, hvilka under

tjenstgöring erhållit sådan skada,

att de derigenom blifvit i större

eller mindre mån oförmögne att sig

med arbete försörja, samt för enkor

och barn efter värnpligtige, som

aflidit i krig eller till följd af i krig

ådragen sjukdom eller skada, dock

utan att sådant för närvarande medför

någon rubbning af den de värnpligtige

i § 35 mom. 3 tillförsäkrade

rätt till understöd.

och 43 anses böra påföras värnpligtige,

hvilka från inskrifning sförrättning,

mönstring eller vapenöfning uteblifvit

utan att hafva anmält och

med sådant intyg, som i § 45 sägs,

styrkt sjukdomsförfall, skola förteckningar

länsvis uppgöras och till Konungens

Befallningshafvande ofördröjligen

insändas. Uppgörande och

§ 47.

v

A böter, som jemlikt §§ 42 Böters

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kong!. Majds förslag: Lag-Utskottets förslag:

insändande af bötesförteckning åligger

vid inskrifning sför rätt ning den af

Konungens Befallningshafvande förordnade

ledamot, som öfver inskrifningsnämndens

beslut förer protokoll,

vid mönstring den officer, som förrättat

mönstringen, och vid vapenöfnings

slut vederbörande chefsembete;

skolande inskrifning snämnd en,

innan den lemnar förrättningsstället,

granska och underteckna den af protokollsför

anden uppgjorda bötesförteckning.

2. Särskilda utdrag af de enligt

mom. 1 inkommande förteckningar

skola till vederbörande kronofogdar

och magistrater öfversändas försedda

med Konungens Befallningshafvandes

resolution, att de i utdragen

upptagna böter må hos de värnpligtige

omedelbarligen uttagas, derest

de icke deremot något invända, men

att, derest de vilja för uteblifvandet

styrka laga förfall eller eljest åberopa

någon omständighet, som kan leda

till deras frikännande frän bötesansvar,

i hvilken händelse de egå

undfå skriftlig del af resolutionen i

hvad dem rörer, de skola inom trettio

dagar derefter till vederbörande kronofogde

eller magistrat ingifva de bevis,

som till styrkande af deras mot böternas

indrifvande gjorda invändningar

åberopas, vid påföljd för uraktlåtenhet

deraf, att böterna utan hinder

af samma invändningar må i

laga ordning uttagas. Inkommande

bevis skola ofördröjligen till Konungens

Befallningshafvande insändas,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj:ts förslag: Lag-Utskottets förslag:

hvarefter Konungens Befallningshafvande,

efter profning af förekommande

omständigheter, meddelar beslut

i saken.

o

3. Atnöjes värnpligtig icke med

Konungens Befallningshafvandes beslut,

hvarigenom böter för uteblifvande

från inskrifnings- eller mönstring

sförrättning eller från vapenöfning

blifvit honom slutligen påförda,

eger han att inom. trettio dagar efter

erhållen del af beslutet till Konungens

Befallningshafvande ingifva sina till

Konungen stälda. underdåniga besvär,

hvilka derpå af Konungens Befallningshafvande

jemte eget yttrande till

Landtförsvars- eller Sjöförsvarsdepartementet

insändas. Besvären må äfven

till Konungens Befallningshafvande

med posten insändas; och skall i sådant

fall behörigen styrkas, att den

klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma på

hans begäran eller med hans samtycke

blifvit uppsatt.

§ 48.

Böter enligt denna lag förvandlas,

vid bristande tillgång till deras

gäldande, enligt allmän strafflag.

§ 49.

De enligt denna lag inflytande

böter skola under särskild titel i Kronans

räkenskaper redovisas och ingå

till den redan till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och

Bill. till Rilcsd. Prot. 1885. 7 Samt. 18 Häft. 5

Böters

förvandling.

Böters

användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Tidpunkten,

från hvilken

lagen skall

tillämpas.

Öfver gående

stadgande.

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag: Lag-Utskottets förslag:

;pensionsfond, hvilken fonds ändamål

skall vara att bereda understöd åt

värnpligtige, som under tjenstgöring

erhållit sådan skada, att de derigenom

blifvit i större eller mindre

mån oförmögne att sig med arbete

försörja, samt för enkor och barn

efter värnpligtige, som aflidit i krig

eller till följd af i krig ådragen

sjukdom eller skada, dock utan att

sådant för närvarande medför någon

rubbning af den de värnpligtige i

§ 35 mom. 3 tillförsäkrade rätt till

understöd.

§ 47.

Denna lag skall tillämpas från

ingången af år 1887, från hvilken

tid alltså ej mindre Kongl. kungörelsen

angående den allmänna beväringen

den 13 november 1860 tillika

med de i samma kungörelse sedermera

gjorda tillägg, än äfven de

af Kongl. Maj:t i afseende å den

allmänna beväringens mönstringar

och öfningsmöten särskildt meddelade

bestämmelser, så vidt de strida

mot innehållet af denna lag, skola

upphöra att gälla.

§ 50.

Denna lag skall tillämpas från

ingången af år 1887, från hvilken

tid alltså ej mindre Kongl. kungörelsen

angående den allmänna beväringen

den 13 november 1860 med

deri sedermera gjorda ändringar

och. tillägg, förutom stadgandena i

nämnda kungörelses §§ 5 och 39, än

äfven de af Konungen i afseende

å den allmänna beväringens mönstringar

och öfningsmöten särskildt

meddelade bestämmelser, så vidt de

strida mot innehållet af denna lag,

skola upphöra att gälla.

§ 51.

Under år 1887 skola jemväl de värnpligtige af andra årsklassen,

hvilka tilldelats rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna och flottan, undergå

vapenöfning i femton dagar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Kongl. Maj ds förslag: Lag-TJtskottets förslag:

§ 49.

Invånare å Gotland skall tills

vidare på förut öflig!, sätt fullgöra

sina skyldigheter i afseende å öns

försvar.

§ 52.

Denna lag har tills vidare icke

tillämpning å invånare på Gotland,

utan skola desse tills vidare på förut

öfligt sätt fullgöra sina skyldigheter

i afseende å öns försvar.

§ 53.

Af Konungen bestämmes om och i hvad mån samt under hvilka

vilkor befrielse från de i denna lag föreskrift^ skyldigheter må kunna

tills vidare medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 54.

De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter

meddelas af Konungen.

§ 55.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

sammanstämmande beslut.

Stockholm den 23 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af Herr Hasselrot: »I fråga varande förslag till värnpligtslag öfverensstämmer

i allt väsentligt med det förslag till dylik lag, som framlades

vid 1883 års riksdag, utom derutinnan, att beväringens öfningar

Gotlands invånare.

Lappbefolk
ningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

under fredstid uti förevarande förslag upptagas till 48 dagar, under det

de uti 1883 års förslag upptogos till 90 dagar. Då emellertid, så vidt

Chefens för Landtförsvarsdepartementet anförande till statsrådsprotokollet

gifver vid handen, förslaget om ökningen af beväringens öfningar

med 18 dagar utöfver de 30 dagar densamma hittills plägat öfvas,

betingats å ena sidan deraf, att man ansett samma öfningar framdeles

böra till 90 dagar utsträckas, och å den andra deraf, att nu medgifvits

en lindring i rustnings- och roteringsbesvären, hvilken beräknats till

30 procent af dessa besvärs uppskattade kostnad, men jag hyser den

uppfattning, att utsträckningen af beväringens öfningar i fredstid hvarken

bör eller sannolikt lärer komma att gå längre än till 60 dagar, har jag

trott att den tid, hvarmed beväringens öfningar i fredstid nu skulle ökas,

endast borde bestämmas till 9 dagar och samma öfningar alltså för närvarande

fastställas till 39 dagar.

I det föreliggande förslaget, likasom i det år 1883 framlagda, äro

beväringens årsklasser bestämda till tolf. Förslaget härom betingades

år 1883 deraf, att då i sammanhang med värnpligtslagen framstäldes

förslag till en ny härorganisation, enligt hvilken dels skulle uppsättas

en fast befälskader till ett antal af nära 9,000, deri inberäknade konstaplar

och korporaler, dels ock vid mobilisering derutöfver kunde påräknas

stam- och för detta stamsoldater till ett antal af närmare 47,000

man. Härigenom var det möjligt att i hären, åtminstone efter hand,

upptaga det stora antal af beväring, som berörde tolf årsklasser skulle

tillföra densamma, eller något öfver 100,000 man i de 6 första och något

öfver 80,000 man i de 6 sista årsklasserna. Förhållandet nu är annorlunda.

Då stammen enligt 1883 års förslag kunde beräknas till sämmanlagdt

nära 56,000 man, lärer densamma med nuvarande härorganisation

vid eu mobilisering ej kunna antagas öfverstiga 37,000. Härigenom

försvåras, om ej omöjliggöres, ett upptagande i hären af hela den

styrka beväring, som 12-årsklassen medför, och utan fara för väsentligt

misstag torde äfven en icke fackman kunna förutsätta, att det antal af

100,000 man beväring, som de 6 första årsklasserna beräknas lemna,

icke allenast fyller det behof af manskap, som den nuvarande hären

vid en mobilisering kan upptaga, utan äfven lemnar tillgång till nödigt

ersättningsmanskap. År detta antagande rigtigt, så synes behofvet

härutinnan för närvarande ej kräfva, att beväringens årsklasser bestämmas

till flera än sex. Om och när vårt försvarsväsen, vare sig på den

ena eller andra grunden, vinner en utveckling, som motsvarar eller

närmar sig den grad af styrka, som 1883 års härorganisation afsåg att

vinna, då först torde en betydligare ökning af beväringens årsklasser

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

vara af behofvet påkallad, men att innan dess vidtaga en dylik utsträckning,

med de band och inskränkningar i afseende å mönstringar samt

resor och flyttningar, som sådant medför, anser jag mig icke kunna

tillstyrka.

Om jag rätt förstår Chefens för Landtförsvarsdepartementet anförande

till statsrådsprotokollet, så synes ej heller det egentliga syftet

med årsklassernas ökning vara att dymedelst vinna det större antal

mindre öfvadt manskap, som derigenom skulle stå hären till buds, utan

snarare att på sådant sätt vid en mobilisering få den förut knappa och

otillräckliga kadern ökad med dem, som, ehuru icke då Renande i stammen,

likväl förut erhållit någon fullständigare utbildning såsom stamsoldater.

Men detta utan tvifvel afsevärda mål kan, så vidt jag förstår,

vinnas, utan att öka årsklassernas antal för alla, helt enkelt derigenom

att, om beväringen inskränkes till ett uppbåd med 6 årsklasser, man

likväl, i enlighet med hvad föreliggande förslag i § 34 innehåller, stadgar

att den, som förut haft anställning vid härens eller flottans stam,

skulle efter erhållet afsked vara skyldig att qvarstå i beväringen till

och med det år, under hvilket han uppnår 33 års ålder. Den ökade

lega, som vid anställning i stammen häraf kan uppkomma, torde ej

blifva nämnvärdt större genom ett dylikt stadgande än hvad fallet blefve,

om med antagande af 12 årsklasser § 34 i förslaget godkändes. De

förändringar i lagförslaget, som skulle blifva en följd af ett gillande

utaf de åsigter jag här haft äran framlägga, äro visserligen få och till

formen lätta att utan rubbning af förslaget i öfrigt vidtaga, men då jaglikväl,

sådant oaktadt, anser uppenbart, att Riksdagen ej utan återremiss

till Lag-Utskottet anser sig i något fall kunna antaga en dylik, af enskild

reservant framstäld formulering, anser jag mig ej böra framställa

något bestämdt yrkande, utan endast uttala den åsigt, att Utskottet bort

tillstyrka Riksdagen att vidtaga den ändring i föreliggande förslag, att

beväringens öfningstid i fredstid inskränktes till 39 dagar och att

beväringens årsklasser bestämdes till sex, äfvensom för sådan händelse

att bestämmelse infördes derom, att den, som förut haft anställning i

härens eller flottans stam, skulle efter erhållet afsked vara skyldig qvarstå

i beväringen till och med det år, under hvilket han uppnår 33 års ålder.))

af Herr Smedberg: »Då, enligt hvad det propositionen bifogade statsrådsprotokollet

gifver vid handen, erfarenheten visat, att under nu

varande förhållanden ett ganska stort antal af de beväringsskyldige

undandragit sig beväringspligten och — såsom Chefen för Landtförsvarsdepartementet

vidare upplyser — kändt är, att ett dylikt undanhållande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

från en pligts fullgörande ingalunda eget- rum företrädesvis inom den kroppsarbetande

befolkningen, utan tvärtom till icke ringa del bland sådana, som

utbilda sig för affärsverksamheten eller tjenstemannabanan, såsom bokhållare,

studerande och dylike, samt dessa mera upplyste och bildade genom ett

dylikt handlingssätt i längden utöfva ett förderfligt inflytande på hela

nationalkarakter en, så har jag ansett för eu pligt att söka medverka till

en lagstiftning, som leder till bättre ordning och kontroll öfver de värnpligtige,

och synas mig de af Kongl. Maj:t nu föreslagna lagbestämmelser

väsentligen egnade att bättre, än nu är förhållandet, åstadkomma

reda och kontroll, på samma gång genom dem den fördel vinnes, att

man enligt lättare och rättvisare grunder kan från beväringsbördan

befria dem, som verkligen kunna behöfva eu dylik lindring, hvilket mål

ernås genom ordnandet af särskilda inskrifningsnämnder och inskrifningsrevisioner,

uti Indika läns- och stadsrepresentationerna ega insätta

vissa ledamöter, som ega både lokal- och personalkännedom, så att pröfningen

af de beväringsskyldig^ duglighet och lämplighet icke, såsom

nu är förhållandet, göres beroende af en enda persons tycke och godtfinnande.

Då jag således inom Utskottet ansett mig böra biträda Kongl.

Maj:ts förslag i alla de delar, som innefatta reglementariska eller ordningsstadganden

med de af Utskottet i samma delar föreslagna ändringar,

har jag deremot icke kunnat biträda Kongl. Maj:ts förslag i hvad

det afser vare sig beväringens fördelning i tvenne uppbåd och tjenstetidens

utsträckning till sex år i hvartdera uppbådet samt de värnpligtiges

qvarstående åtta år derefter i landstormen, eller tillökning i

öfningstiden under fredstid.

Riksdagen uttalade redan år 1869 den åsigt, att någon utsträckning

af allmänna värnpligten icke borde ifrågakomma annat än i sammanhang

med en fullständig omdaning af rikets försvarsväsen, och samma

uppfattning gjorde sig äfven gällande vid behandlingen af den vid 1880

års riksdag framlagda värnpligtslag; och då icke heller nu föreligger

något förslag till ny härordning eller omdaning af vårt försvarsväsen,

om hvars otidsenlighet meningarne icke torde vara delade, men en

utsträckning af värnpligten, enligt mitt förmenande, står i oskiljaktigt

sammanhang med och i hufvudsaklig mån betingas af det sätt, hvarpå

stammen kommer att bildas, så måste jag afstyrka bifall till paragraferna

1, 3 och 27 af värnpligtslagen, i den lydelse som af Kongl. Maj:t

blifvit föreslagen och af Utskottet antagen, samt tillåter mig åt dessa

paragrafer föreslå en förändrad lydelse, hvaraf blifver en följd att äfven

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

vissa andra paragrafer böra undergå några mindre redaktionsförändrin
gor,

på sätt följande förslag angifver:

§ I
Hvarje

svensk man är pligtig deltaga i fäderneslandets försvar från

och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och

med det, under hvilket han fyller trettio år.

§ 3.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjenstetiden

i beväringen är fem år.

1 krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för

det uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

§ 6.

(Första stycket oförändradt.)

(Andra stycket:)

Han tillhör likväl beväringen intill dess fem år förflutit från och

med det år, då han fylde tjuguett år.

(Tredje stycket oförändradt.)

§ 12.

g‘ | (Oförändrade.)

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor

öfver inskrifningsområdets värnpligtige af de fem årsklasserna.

g'' | (Oförändrade.)

§ 19.

Momentet f utgår. I öfrig! oförändradt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin

utbildning tjenstgöra under fredstid i trettio dagar, hvilken tjenstgöring

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan

under första året, men vid fotfolket och trängen under två år, med femton

dagar under hvartdera året.

2. Från deltagandet i första årets vapenöfningar befrias etc. (lika

med Utskottets).

3. (Lika med Utskottets.)

§ 28.

1. Då rikets försvar det krafvel-, må Konungen efter Statsrådets

hörande till tjenstgöring inkalla beväringen eller de större eller mindre

delar deraf, som finnas behöfliga.

(2 mom. utgår.)

2. Utom de förenade rikenas gränser må beväringen vid hären endast

användas till rikets försvar och efter det att Statsrådet blifvit hördt

samt riksdagskallelse utfärdats.

§ 33.

Ur mom. 2 uteslutas orden »som tillhör heväringens första uppbåd'')'').

Ur mom. 3, första stycket, uteslutas orden ))och tillhör första uppbådet».

Ur andra stycket uteslutas orden ))Första uppbådet tillhörande)).

§ 34.

Den, som innehaft beställning vid härens eller flottans stam under

minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter

erhållet afsked vara skyldig qvarstå i beväringen till och med det år,

under hvilket han fyller trettio år.»

af Herr H. Andersson i Nöbbelöf, med hvilken Herr Lewin instämt:

»Då jag för min del ej kunnat biträda det slut, hvartill Lag-Utskottet

vid behandling af Kongl. Maj:ts föreliggande proposition kommit, får

jag emot nämnda slut härmed afgifva min reservation.

Vid 1869 års riksdag framlade Kongl. Maj:t förslag till lag om

allmän vämpligt, hvilket förslag innefattade bland annat bestämmelser

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

om hvarje svensk mans skyldighet att deltaga i allmänna beväringen

från och med 21 till och med 30 års ålder, äfvensom angående beväringsmanskapets

öfning under tillhopa 60 dagar, fördelade på tre år.

I sin den 11 Maj 1869 aflåta a skrifvelse till Kongl. Maj:t förklarade

Riksdagen, att den ansåge någon utsträckning af allmänna värnpligten

icke böra ifrågakomma annat än i sammanhang med fullständig omdaning

af vårt försvarsväsen och att Riksdagen derför icke kunde under

dåvarande förhållanden bifalla Kongl. Maj:ts förslag.

Förhållandena nu äro, efter min uppfattning, väsentligen lika. Intet

förslag föreligger till reorganisation af vårt försvarsväsen, om hvars

bristande tidsenlighet alla synas vara öfverens. Med den utsträckning

af värnpligten, som Kongl. Maj:ts nu föreliggande proposition närmast

afser, skola till krigstjenst förbindas stora massor af manskap. Detta

manskap kommer med nuvarande härordning att sakna, förutom utrustning

och öfning, äfven nödigt befäl; och då, såsom jag antager,

Riksdagen icke vill, om än så skulle ifrågasättas, med Kongl. Maj:t

samverka dertill, att af den nuvarande indelta stammen utbildas det

nödiga befälet, hvarigenom de förut hårdt och ojemnt tryckta roteringsoch

rustningsskyldige skulle än mer betungas, är det följaktligen en

ny härordning, som utgör vilkor för att den i Kongl. propositionen utsträckta

tiden för värnpligten skall få verklig betydelse.

I afseende å beskaffenheten af denna, för våra förhållanden lämpliga

nya härordning, har, såsom det synes mig, den mening alltmer

gjort sig gällande att indelningsverket icke är tjenligt för erhållande

af stamtrupp eller befälskader för eu armé hufvudsakligen bestående af

ofullständigt öfvad beväring såsom fyllnadsmanskap. Med frågan om

indelningsverkets upphörande sammanhänger frågan om grundskatternas

afskrifning. Begge äro skattefrågor och med hvarandra sammanbundna,

och, såsom Riksdagen förut insett och erkänt, kan den ena frågan icke lösas

utan samtidig lösning af den andra. Då dertill kommer att, om jag ej

misstager mig, flertalet af Riksdagens medlemmar allt mer blifvit öfverens

att anse frågan om försvarets ordnande böra lösas med antagande

af grunderna i det till 1883 års Riksdag framlagda förslag, med de inskränkningar,

som påkallas af hänsyn till vårt lands läge och vårt folks,

i jemförelse med flera andra folks mycket begränsade tillgångar, lärer

det, såsom mig synes, icke böra förefinnas någon tvekan om vägen

ledande till det af oss alla efterlängtade mål, att erhålla ett försvar,

hvarmed vi kunna värna om vår frihet, trygga vårt oberoende.

Med den uppfattning som jag eger, att roterings- och rustningsskyldige,

hvilka kontraktsenligt skola vara befriade från utskrifning af

Bill. till Rilcsd. Prof. 1885. 7 Sami. IS Haft. B

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

hvad slag och beskaffenhet som helst, derför icke må betungas med

utsträckta skyldigheter af det slag, hvarom nu är fråga, utan att i sammanhang

dermed fastställes en fullständig plan för utjemning af rotering^-

och rustningsbördan, kan jag vidare ej annat än motsätta mig

de i framlagda lagförslaget förekommande nya bestämmelser angående

värnpligtigs tjenstgöring i fredstid. Väl är det sant, att Kongl. Maj:t i

aflåtna propositioner föreslagit lindring med 30 procent i roterings-’och

rustningsbesvären och nedsättning likaså med 30 procent i de på viss

jord hvilande grundskatter; men dervid torde kunna göras den enligt

mitt förmenande icke obefogade anmärkning, att då ett stort flertal af

Andra Kammarens medlemmar, stödde på den allmänna mening, som

öfver allt i landet gifvit sig tillkänna, bestämt tiden för värnpligtigs

tjenstgöring i fredstid till högst 60 dagar, den erbjudna lindringen

uppenbart icke står i rätt förhållande till ifrågasatt förlängning af tjenstgöringstiden;

och kan jag ytterligare ej underlåta att uttala farhågan,

som jag hyser, att det framgent kan komma att stanna vid nu erbjudna

lindringen, under det att småningom, i följd af så väl förhöjda arbetspris

som anspråken på ökad tjenstgöring för den indelta stammens utbildning,

. bördan, som hvilar på den roterings- och rustningsskyldiga

jordens innehafvare, skall bli allt tyngre.

Mot de i lagförslaget förekommande bestämmelser angående inskrifning

till utgörande af värnpligten, om uppskof med inskrifning och

tjenstgöring, om inskrifningsnämnd m. m., har jag hufvudsakligen ingen

anmärkning att göra, eftersom dessa bestämmelser väl må anses behöfliga

att betrygga en redan nu i lag faststäld pligts fullgörande. Jag

skulle således under andra förhållanden villigt medverka dertill, att bestämmelserna

i lag faststäldes; men då, såsom af det förut anförda

framgår, lagförslaget i andra mycket väsentligare stycken icke kan af

mig godkännas, och de inom Utskottet gjorda försök, åsyftande att i

anmärkta stycken bringa lagförslaget till bättre öfverensstämmelse med

den allmänna mening, åt hvilken jag tror mig hafva gifvit uttryck, icke

haft framgång, återstår för mig ej annat än hemställa,

att det af Kongl. Maj:t framlagda förslag till ny

värnpligtslag icke må af Riksdagen antagas.))

af Herr J. Anderson i Tenhult: »Vid behandlingen inom Lag
utskottet

af Kongl. Majrts proposition till Riksdagen med förslag till

ny värnpligtslag., har jag ansett att, under förutsättning af minst 30

procents afskrifning, å grundskatter och indelningsverk från och med

nästa års början, Riksdagen borde för sin del, med de förändringar här

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

nedan upptagas, antaga det framlagda förslaget och följande paragrafer

få ungefärligen denna lydelse:

§ I
Hvarje

svensk man är pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar

från och med det kalenderår, under hvilket han fyller 21 år, till och

med det, under hvilket han fyller 25 år.

§ 2.

Från värnpligtens fullgörande frikallas icke allenast den, som efter

det minst 30 procents afskrifning skett, utgör så stor rust- och roteringsskyldighet

som vid indelningsverkets upprättande afsågs, än äfven

den som till följd af lyte, sjukdom eller annan dylik orsak är till tjenst

vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

Värnpligten indelas i 5 åldersklasser.

§ 27.

Mom. 1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att

för sin utbildning tjenstgöra under fredstid 30 dagar, hvilken tjenstgöring

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt

flottan under det första året, men vid fotfolket under 2 år med 15 dagar

under det första året och 15 dagar under det derpå följande.

Mom. 2. Lika med det Kongl. förslaget.

öfriga bestämmelser i det Kongl. förslaget, nemligen §§ 36 till och

med 40, böra utgå och de öfriga, ej uppräknade, böra, der så erfordras,

förändras att de ej komma i strid med de hufvudgrunder, som jag

här uppstält.

Då dessa mina framställningar inom Utskottet icke rönt tillmötesgående,

utan Utskottet i allt väsentligt antagit det Kongl. förslaget,

och då dertill kommer, att lagförslaget icke varit åtföljdt af någon plan,

som åskådliggör kostnaderna eller hurudant förslaget såsom helt kommer

att gestalta sig, eller när återstoden af grundskatterna och andra orättvisa

skatter komma att utjemnas, återstår för mig att yrka

att det af Kongl. Maj:t framlagda förslag till ny

värnpligtslag icke må af Riksdagen antagas.»

samt af Herrar Folke Andersson och Näslund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.