Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till Lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

1885-03-31 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:24, Betänkande med förslag till Lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ant. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1885. kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Uflätande, i anledning af väckt motion med förslag till

Lag angående rägliåttnmgshesvärets utgörande på landet.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven samt till Lag-Utskottet

hänvisad motion, N:o 30, har Herr •/. Anders,.n i Tenhult på anförda

skäl föreslagit, att Riksdagen för sin del ville antaga ett förslag till

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, af den lydelse,

som en vid motionen fogad bilaga utvisar.

I skrifvelse till Konungen den 14 Maj 1876 androg Riksdagen,

att frågan om sådan ändring i stadgandena rörande vägunderhållet på

landet, att någon skälig lindring i detta besvärs utgörande kunde jordbruket

beredas, vid flere föregående riksmöten utgjort föremål för representationens

öfverläggningar och äfven vid dåvarande riksmöte varit

under pröfning; att Riksdagen, som ansett billigheten påkalla en dylik

ändring, funnit densamma lämpligast kunna på det sätt åvägabringas,

att deltagande i vägunderhållet i någon viss, skälig mån ålades all

sådan fast egendom, som för det dåvarande vore derifrån befriad, äfvensom

med fastighet förenad industriel rörelse jemte grufvor; att emellertid

för ett tillägg till gällande lag i denna syftning erfordrades en

noggrann utredning af hithörande förhållanden; hvadan och då någon sådan

icke kunnat under Riksdagens jemförelsevis korta sammanvaro åstadkommas,

Riksdagen föranlätes i underdånighet anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t uppdraga åt en komité att utreda, ej blott i hvad mån

och på hvad sätt deltagande i vägunderhållet på landet skulle kunna

Bih. till Riksd. Prof, 1885. 7 Sami. 19 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 2i.

åläggas bruk, fabriker, qvarnar, sågar, allmänna skogar eller annan

fast egendom, som dittills varit från väghållningsbesväret undantagen,

äfvensom grufvor, samt med fastighet förenad industriel rörelse, utan

ock hvilka verkningar en dylik förändring inom olika orter antagligen

skulle medföra, samt derefter låta utarbeta och till Riksdagen aflåta

nådigt förslag till förändrad lagstiftning i fråga om väghållningsbesvärets

utgörande å landet.

Med bifall till Riksdagens framställning uppdrog Kongl. Maj:t åt

en komité att verkställa den af Riksdagen ifrågastälda utredning och

utarbeta förslag till förändrad lagstiftning i fråga om väghållningsbesvärets

utgörande på landet, hvilken komité under den 14 December

1880 afgifvit sitt underdåniga betänkande med förslag till Lag angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Den 30 April 1881 anbefalde Kongl. Maj:t Kammarkollegiet att,

efter det landstingen och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i rikets

samtliga län blifvit hörda och afgifvit yttranden, inkomma med underdånigt

utlåtande i ämnet.

Landstingen äro nu hörda, och hafva derjemte samtliga Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande till kollegiet inkommit med yttranden; hvadan

ärendet befinner sig i det skick, att det kan för kollegiet föredragas.

Då sålunda den, ej minst i anseende till vårt lands vidsträckthet

samt de olika orternas skiljaktiga förhållanden, vidt omfattande och

svårlösta frågan om ordnande af väghållningsbesväret ligger under beredning

i vederbörande embetsverk, samt, efter det Kammarkollegiets

utlåtande till Kongl. Maj:t inkommit, Kongl. proposition i ämnet till

Riksdagen torde vara att emotse, finner Utskottet icke skäl förekomma,

att Riksdagen skulle ingå i någon detaljpröfning af det lagförslag i

ärendet, motionären framlagt, utan hemställer,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens

vidare åtgärd.

Stockholm den 31 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.