Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

1885-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:26, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

9

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1886, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

(i § af Kongl. Legostadgan den 23 November 1833.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått emottaga en af Herr

Anders Bengtsson i Kärrmossen afgifven motion, N:o 18, af följande

lydelse:

»Uti C § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder

och tjenstehjon af den 23 November 1833 är, bland annat, föreskrifvet

följande:

»Sjukna!- tjenstehjon, bör husbonde låta det sköta och vårda;

kåfve dock rätt, om lian vill, att å lönen afräkna, livad han till läkare

eller läkemedel utgifvit.»

»Man finner sålunda af denna paragraf, jemförd med 4 § uti gällande

fattigvårdsförordning, att husbonde är skyldig icke allenast att förse

tjenstehjonet med husrum, försörjning, skötsel och vård, utan äfven att

betala hela lönen, om sa fordras, med undantag likväl af hvad som

deraf blifvit till läkare och läkemedel utbetaldt, detta oaktadt om tjenstehjonet

längre eller kortare tid varit till arbete oförmöget.

»Att det för en husbonde är orimligt att, jemte det lian utan

ersättning lemnar husrum, försörjning och vård åt ett under tjenstetiden

msjuknadt tjenstehjon, vara skyldig betala lön äfven för den tid tjenstehjonet

legat sjukt, torde lätt kunna inses, likasom ock att många genom

denna lagbestämmelse gå miste om eu laglig tjenst, samt att derigenom

Bih. till Biksd. Prof.. 1885. 7 Sand. 19 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-lJtskottets Utlåtande N:o 26.

icke så stor lön som eljest kan betingas; fördenskull vågar jag härmed

vördsamt föreslå, att

Riksdagen för sin del beslutar, det § 6 uti nämnda nådiga legostadga

får följande förändrade lydelse:

Husbonde åligge tjenstehjon med försvarligt underhåll och tjenlig!

husrum förse. Brister husbonde häruti, ege tjenstehjon sin rätt i

tvenne gode mäns närvaro af honom begära och, om det ej hjelper, sin

klagan anmäla, i Stockholms stad hos Kongl. Ofverståthållareembetet i

politie-ärenden, i öfriga städer hos magistrat, men hos poliskammare,

der den finnes, och å landet hos kronofogde eller länsman, då, om sådan

klagan skälig finnes, husbonde varnas och tillsäges att sin skyldighet

härutinnan uppfylla. Lider ändå tjenstehjon i sin rätt och vill derföre

från tjen sten skiljas; ege nämnde vederbörande att tjenstehjon

derifrån entlediga. Vill tjenstehjon vidare sin talan utföra och dervid

visar, att husbonde af ovilja nekat tjenstehjon sin rätt, förnöje han

tjenstehjon med lön och skadestånd, som i nästföregående paragraf sägs.

Har fattigdom eller annan dylik orsak vållat, att husbonde ej mot tjenstehjon

sin skyldighet härutinnan uppfylt, jemke domaren dem emellan

efter omständigheterna. Sjuknar tjenstehjon, bör husbonde låta det

sköta och vårda utan ersättning under en tid af högst två månader af tjenstetiden;

hafve dock rätt, om han vill, att af lönen afräkna för den tid

tjenstehjonef varit sjukt, äfvensom för hvad han till läkare och läkemedel

utgifvit.»

Om än den husbonde enligt åberopade författningsrum för närvarande

åliggande skyldighet att låta sköta och vårda lagstadt tjenstehjon,

som under tjenstetiden insjuknar, kan någon gång komma att fölhusbonden,

som icke eger rätt å lönen afräkna annat än utgifterna till

läkare och läkemedel, kännas betungande; så torde likväl icke kunna

för visst antagas, att omförmälda skyldighet medför de för tjenstsökande

menliga verkningar, hvilka motionären uppgifva, eller att många

tjenstsökande gå miste om laga tjenst eller få åtnöja sig med mindre

lön, än annars skulle kunna betingas. Utskottet uppfattar ifrågavarande

bestämmelse såsom ett af de många i legostadgan förekommande

uttryck för den stadgan genomgående uppfattning af förhållandet mellan

husbönder och tjenstehjon såsom varande af patriarkalisk natur.

Då Utskottet för sin del icke vill bidraga till, att denna uppfattning i

någon mån rubbas, till skada både för husbönder och tjenstehjon, och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

Utskottet jemväl håller före, att husbonden, som för den lagstadgade

tjenstetiden genom städseln betingat sig att få åtnjuta tjenstehjonets

arbetskraft under dess helsas dagar, ock är närmast att, derest under

denna tid ohelsans inträda, om sin sjuke tjenare draga försorg, får

Utskottet hemställa,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 31 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.