Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om valfrihet för. medlemmar af svenska kyrkan att af sluta äktenskap antingen inför statskyrkans presterskap eller inför civil myndighet.

1885-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om valfrihet för. medlemmar af svenska kyrkan att af sluta äktenskap antingen inför statskyrkans presterskap eller inför civil myndighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3,

1

N:0 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Febr. 1885, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om valfrihet

för. medlemmar af svenska kyrkan att af sluta äktenskap

antingen inför statskyrkans presterskap eller inför civil

myndighet.

Från Andra Kammaren har Lag-Utskottet fått till sig hänvisad

en inom nämnda Kammare af Herr E. J. Ekman afgifven motion, N:o

5, hvari hufvudsakligen andrages följande:

Ett. kraf på ändrad lagstiftning i fråga om äktenskaps afslutande

gjorde sig mer och mer gällande i vår tid. Detta hade naturligtvis

sin grund i de olika förhållanden, som hade inträdt på det kyrkliga

området. Hittills hade i de flesta fall äktenskaps afslutande egt rum

inför den kyrkliga myndigheten på orten. Men i samma mån den

forna pieteten för statskyrkan och dess presterskap försvunne och mången

nu mera sökte få sina andliga behof tillgodosedda, utan att ställa

sig i beröring med nämnda presterskap, gjorde sig behofvet af utsträckt

rättighet att ingå borgerligt äktenskap allt mera gällande. — Visserligen

behö.fde icke lagligen utträdda dissenters anlita statskyrkans presterskap.

Visserligen vore ock genom förordningen af den 15 Oktober

1880 tillåtet för den, som ej blifvit döpt eller som icke inom svenska

kyrkan begått Herrans nattvard och icke heller tillhörde främmande

trossamfund, att inför borgerlig myndighet afsluta. äktenskap. Men det

funnes ett betydligt antal svenska medborgare, som icke kunde eller

ville ställa sig under dissenterlagen och som icke heller hörde till dem,

om hvilka nyssnämnda förordning af den 15 Oktober 1880 handlade

Bih. till Likså. Prof. 1885. 7 Sami. 3 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

hvilka dock kände det såsom ett samvetstvång att nödgas vid sitt

äktenskaps afsilande låta sig betjena^ af statskyrkans prester, som

dervid uppträdde icke såsom en borgerlig, utan såsom en andlig myndighet.

Det syntes vara högeligen önskvärdt såväl för dessa personer

sjelfve som för statskyrkans presterskap, att allt tvång i nu berörda

hänseende upphörde. Tillkomme vidare den omständigheten, att deras

antal, som intoge en sådan ställning till statskyrkans presterskap, vore

i ständigt stigande, så syntes tiden vara inne* för en förändrad lagstiftning,

hvarigenom frihet att välja antingen att utsluta äktenskapet inför

kyrklig eller inför borgerlig myndighet tillförsäkrades hvar och eu

svensk medborgare. — Då äktenskapet uteslutande vore en boigeilig

angelägenhet, så vore det ock naturligast, att det inginges inför den

borgerliga myndigheten, med frihet för hvar och en att sedan använda

de andliga ceremonier, som för honom vore mest egnade att qvarlemna

ett varaktigt intryck af detta vigtiga steg i lifvet. Motionären skulle

derför helst se, att äktenskapets afsilande inför den borgerliga myndigheten

blefve obligatoriskt för alla. Men tiden för eu sådan lag torde

ännu icke vara inne. Så mycket torde dock nu kunna och böla göras,

att valfrihet måtte beredas de svenska statens medlemmar, som ännu

i juridiskt hänseende tillhörde statskyrkan, att antingen utsluta sitt

äktenskap inför statskyrkans presterskap eller inför den borgerliga

myndigheten i orten. — På grund af hvad motionären sålunda anfört,

föreslår han, »att Riksdagen för sin del måtte besluta, att hvarje svensk

medborgare, som tillhör den svenska statskyrkan, må hafva valfrihet

att, sedan det lagligen blifvit lyst, utsluta sitt äktenskap antingen inför

någon af statskyrkans prester eller i stad inför magistraten eller

på landet inför kronofogden».

Enligt Utskottets åsigt kunna mot förslaget göras gällande de

vigtigaste betänkligheter.

Sedan staten en gång för ingående af lagligt äktenskap^ valt den

form, som staten från sin synpunkt funnit för denna betydelsefulla handling

mest passande och mest egnad att hos statens medlemmar inskäipa

och vidmakthålla känslan för äktenskapets helgd, kan staten icke gerna,

endast af afseende å en eller annan individs skiljaktiga mening, lemna

valfrihet mellan denna form och en helt annan. Hvar och en, som ur

statskyrkan utträdt, har ju redan nu rätt att för ingående af äktenskap

anlita civil myndighet, lika som ock detta är förhållandet med de per
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 3.

söner, om hvilka förordningen af den 15 Oktober 1880 talar; men det

synes Utskottet vara för mycket begärdt, att, på sätt motionären föreslår,

härutöfver lemna dem, som uti ifrågavarande afseende icke dela

statskyrkans uppfattning, men ändock inom henne qvarstå för att åtnjuta

alla förmåner häraf, samma rätt som dem, hvilka ur statskyrkan

utträda

Äfven om man anser äktenskapet såsom hufvudsakligen en borgerlig

institution och dess ingående såsom hufvudsakligen en borgerlig

angelägenhet, följer deraf ingalunda, att staten måste för detsammas

afslutande välja den civila formen, och allra minst, att valfrihet mellan

denna och den af dess ingående inför en statskyrkans prest bör af staten

medgifvas. Statskyrkans presterskap uppträder vid denna förrättning

icke blott såsom religionens och kyrkans tjenare för att åt denna

så högvigtiga handling i kontrahenternas lif gifva det högtidliga allvar,

som den religiösa akten och kyrkans bekräftelse densamma förlänar,

utan ock såsom statens tjenare, att åt kontrahenternas förbindelse gifva

borgerlig kraft. En förändring härutinnan skulle, i Utskottets tanke,

icke öfverensstämma med det svenska folkets åskådningssätt och önskan,

och det kunde vara fara värdt, att derigenom, likasom fallet visat sig

vara i de länder, der civiläktenskap blifvit infördt, äktenskapets helgd

blefve förringad.

Utskottet får följaktligen hemställa,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 10 Februari 1885.

På Lag-Utskottets vägnar :

AXEL BERGSTRÖM.

Herr Smedberg har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.