Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i § 19 af förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, äfvensom derom, att ordföranden i kommunalstämma, i likhet med förvaltare af kommunalmedel, må erhålla tjenstemannaansvar.

1885-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:31, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i § 19 af förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, äfvensom derom, att ordföranden i kommunalstämma, i likhet med förvaltare af kommunalmedel, må erhålla tjenstemannaansvar.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

beskattade att fylla möjligen varande brist och deremot svarande rättighet

att återlyfta möjligt öfverskott.»

o Dessa senare förslag blefvo af Bevillnings-Utskottet afstyrka på skäl,

som återfinnas under tredje punkten i dess Betänkande Ko 1, och Utskottets

hemställan godkändes af båda Kamrarne. Vid sådant förhållande, och då i

alla händelser det icke kan vara lämpligt att beträffande de å bevillningen

till staten grundade kommunalutskylderna tillämpa ett förfarande, som icke

vunnit godkännande beträffande skattebeloppet till staten, får Utskottet

hemställa,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

E. THOMASSOK

Ko 31.

Ank. till Eiksd. Kansli den 31 Mars 1885, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

§ 19 af förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 Mars 1862, äfvensom derom, att ordföranden i kommunalstämma,

i likhet med förvaltare af kommunalmedel,

må erhålla tjenstemannaansvar.

Från Första Kammaren har Lag-Utskottet fått till sig öfverlemnad en

af Herr P. Pettersson afgifven motion, Ko 7, af följande lydelse:

Kong], Maj:ts nådiga förordning om kommunalstämma på landet af

den 21 Mars 1862, § 19, lyder:

»Kan ärende, som af Kommunalstämma handlägges, å den utsatta dagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

icke till slut bringas, bestämmer Ordföranden, innan sammanträdet upplöses,

ny dag för stämmans fortsättande.»

Under ett ärendes handläggning kunna förhållanden förekomma, livilka

göra ärendets uppskjutande behöfligt. Men hvilken tillkommer afgörandet om

stämman skall afbrytas eller ej, stämman eller ordföranden? Som ordföranden

»bestämmer ny dag för stämmans fortsättande», torde någon ordförande vara

benägen — hvarpå exempel ej lär hafva saknats — att så tolka de anförda

orden, att ock han egen att efter sitt behag bestämma, om ärendet kan för

gången bringas till slut eller icke, till och med efter börjad votering och

vid för dagen utlyst val. Skulle en sådan tolkning få anses vara försvarlig,

skulle en ordförande, om han funne, att stämmans majoritet ej omfattade

hans åsigter, kunna åstadkomma mångahanda trakasserier för att genomdrifva

sin vilja. Till förekommande af godtyckligheter i slika fäll vågar

jag föreslå:

l:o) att ofvan anförda paragraf måtte erhålla följande tillägg:

»sedan stämman beslutit ärendets fortsatta slutbehandling å annan dag.

Utlyst val och redan börjad votering må dock ej uppskjutas. Blir ordföranden

förhindrad att leda stämman till slut, lemnas ordförandeskapet åt vice ordföranden.

År denne ej tillstädes, utser stämman ordförande för tillfället.»

2:o) att, hvilket nu icke synes vara med visshet gifvet, ehuru befattningen

kan vara af ganska stor betydelse, ordföranden i kommunalstämma, i

likhet med förvaltare af kommunalmedel, erhåller tjenstemannaansvar.

Motionen innehåller, såsom äfven framgår af dess uppställning, tvenne

särskilda förslag.

Beträffande det första af dessa finner Utskottet helt och hållet öfverflödigt

att i förordningen om kommunalstyrelse på landet införa särskildt

stadgande derom, att, sedan kommunalstämma är lagligen samlad, det tillkommer

stämman ensam att besluta, att den skall för tillfället atskiljas.

Sådant framgår ur de angående öfverläggande församlingar allmänt gällande

regler, och någon minskning i denna den öfverläggande församlingens rätt

kan icke i nu förevarande fall inträda derför, att lagen, af särskilda skäl,

äfven i den händelse, att stämman beslutar att för tillfället åtskiljas för att

å nyo för de föreliggande frågornas fortsatta behandling sammanträda, uppdragit

åt ordföranden att bestämma tiden för sammanträdets fortsättande.

Lika litet torde särskild föreskrift erfordras derom, att, »om ordföranden blir

förhindrad att leda stämman till slut, ordförandeskapet lemnas åt vice ordföranden»,

enär sådant just är afsigten och meningen med denne senares be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 31. 9

fattning; ur allmänna grundsatser lärer ock följa, att, om vid laglig kommunalstämma

så ordförande som vice ordförande äro förhindrade att föra

ordet, stämman eger utse ordförande för tillfället. Det skulle äfven vara särdeles

olämpligt att i en af kommunalförfattningarna införa bestämmelser i

den af motionären föreslagna syftning, utan att tillika intaga motsvarande

bestämmelser i öfriga angående kommunalstyrelse gällande förordningar, men

derom förligger icke något förslag.

Hvad åter angår motionens senare del, eller förslaget, att ordföranden

i kommunalstämma, i likhet med förvaltare af kommunalmedel, må erhålla

tjenstemannaansvar, så är detta förslag så obestämdt affattadt, att Utskottet

icke tilltror sig med säkerhet afgöra hvad motionären egentligen härmed

afser.

25 kap. 22 § Strafflagen förmår visserligen, att hvad om statens

embetsmän förut i nämnda kapitel är stadgadt ock skall gälla om dem, som

äro satte att förvalta städers, menigheters eller allmänna, af Konungen stadfästade

kassors, verks eller andra inrättningars eller stiftelsers angelägenheter;

men tvifvelaktigt torde vara, huru vida bestämmelsen kan vara gällande

äfven om dem, som på grund af medborgares förtroendeval innehafva

kommunala uppdrag. Är så fallet, gäller stadgandet äfven för kommunalstämmoordförande;

är det icke fallet, kan det ej vara lämpligt att ensamt

för sådan stadga dylikt ansvar.

På grund af det anförda får Utskottet hemställa,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 31 Mars 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 7 Sami. 20 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.