Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45

1885-04-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:45, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

1

N:o 45.

Aak. till Riksd. Kansli den 17 April 1885, kl. 2 8. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion, om rätt för

lekmän att deltaga i biskopsval.

Lag-Utskottet tiar från Andra Kammaren fått emottaga en af Herr

P. Waldenström afgifven motion, K:o 8, så lydande:

»Då den enligt min öfvertygelse lika vigtiga som rigtiga principen

allt mer gjort sig gällande, att lekmän hafva rätt att taga del i kyrkostyrelsen,

så torde denna princip böra än ytterligare utsträckas öfver de

gränser, inom hvilka dess tillämpning för närvarande är inskränkt. Lekmännen

hafva vid utseendet af ledamöter i kyrkans representation lika rätt

med presterna, och ingen torde finnas, som anser detta obilligt eller skulle

önska lekmannaintressets undanträngande ur kyrkomötet. Men erkänner man

denna lekmännens rätt, då det gäller kyrkomötet, så synes det vara billigt,

att samma rätt får göra sig gällande äfven vid biskopsval. Det är nemligen

klart, att det inflytande, som en biskop genom sin ställning är i tillfälle

att utöfva, icke blott angår och berör stiftets presterskap utan ock dess

församlingar, och att lekmännen således vid biskopsval kunna hafva vigtiga

intressen att bevaka. Äfven torde kollegierna vid de allmänna läroverken

böra tillerkännas rätt att deltaga i biskopsval, så länge biskoparne äro dessa

läroverks eforer.

»Med anledning af en motion i samma syfte vid 1868 års kyrkomöte,

aflat kyrkomötet eu underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t, deri det bland

annat heter: »Då det inflytande, som en biskop genom sin ställning är i tillfälle

att utöfva, icke blott angår och berör stiftets presterskap utan ock dess

församlingar, samt biskoparne äro läroverkens eforer, och förty billigheten

Bih. till Riksd. Prot. 1885. 7 Sami 26 Käft,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 45.

synes fordra, att ej mindre öfriga lekmän inom församlingarne utan äfven

särskilt lärarne vid elementarläroverken beredas rättighet och tillfälle att i

fråga om biskopsval deltaga, hafva inom kyrkomötet blifvit i ofvan nämnda

syfte väckta förslag till ändring af de i fråga om biskopsval nu gällande

stadganden. — Kyrkomötet, som tagit dessa framställningar i öfvervägande,

har, hvad angår frågan om lekmännens deltagande i biskopsval, icke kunnat

förbise, att förslagen derom hafva ett stöd i biskopens ställning såsom eforus

för läroverken inom stiftet, hvarjemte det för kyrkomötet synes sannolikt

att församlingens deltagande i nämnda val skulle ställa biskopen i ett närmare

och förtroligare förhållande till dem, öfver hvilkas själavård han har

att vaka, och sålunda för honom underlätta utöfningen af hans vigtiga och

ansvarsfulla kall» — — —. »Kyrkomötet får derför i underdånighet anmäla

sin åsigt, att rätt till deltagande i biskopsval bör lekmän tillerkännas.»

»På grund af sålunda anförda skäl beder jag att få föreslå,

att Riksdagen måtte i underdånighet hemställa, att Kong!. Maj:t

täcktes i nåder låta utarbeta, för att en kommande Riksdag föreläggas, förslag

till sådan ändring i nu gällande lagar om biskopsval, att rätt till deltagande

i biskopsval äfven tillerkännes lekmän, på det sätt, att l:o) hvarje

församling inom det stift, hvars biskop skall väljas, utser elektorer till lika

antal, som hon har vid biskopsval röstberättigade prester, hvilka elektorer i

likhet med presterna afgifva hvar sin röst, 2:o) att lärarekollegierna vid de

högre allmänna läroverken inom samma stift afgifva hvar sin röst.»

Såsom motionären äfven anfört, var nu förevarande fråga föremål för

behandling å 1868 års kyrkomöte; och i skrifvelse till Konungen den 1 Oktober

1868 (N:o 15) »anmälde Kyrkomötet i underdånighet sin åsigt, att rätt

till deltagande i biskopsval borde lekmän tillerkännas», Samt »anhöll i underdånighet,

att Kongl. Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande denna angelägenhet

samt derefter vidtaga de åtgärder, hvartill denna pröfning må

föranleda».

I det af kyrkolagskomitén år 1873 afgifna förslag till kyrkolag afhandlas

i kap. 22 »om biskopar», och är härvid hufvudsakligen, utom beträffande

erkebiskop, samma valrätt bibehållen som den nu gällande. I sin

motivering till detta kapitel uttalar sig komitén emot inrymmande af rätt

för lekmän att deltaga i biskopsval. Vid granskning af förslaget i Högsta

Domstolen yttrade, beträffande nu förevarande fråga, tre ledamöter enligt det

vid granskningen förda protokoll: »Den gång efter annan och jemväl af

Kyrkomötet uttalade önskan, att det måtte beredas församlingarne tillfälle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 45.

3

att under lämplig form deltaga i biskopsval, syntes hafva synnerligt skäl för

sig; och hemstäldes alltså, att stadgande härom, hvarigenom äfven lekmän

binge rätt att deltaga i biskopsval, måtte i kyrkolagen inflyta». Äfven vid

1883 års kyrkomöte väcktes fråga, »att Kyrkomötet ville ingå till Kongl.

Maj:t med underdånig anhållan, att kyrkolagens 20 kap. 1 § och Kongl.

förordningen om biskopsval den 30 Maj 1759 måtte förändras i det syfte,

att alla vid de allmänna läroverken anstälde ordinarie lärare, hvilka ega

rätt till presterlig tjenstårsberäkning, tillerkännas rättighet att tillsammans

med presterskapet i biskopsval deltaga» (motion X:o 32). Motionen afstyrktes

af kyrkolagsutskottet (betänkande N:o 14, i samlingen Ko 21) och blef

ej heller af Kyrkomötet bifallen.

Biskopen är ej blott stiftstyrelsens och stiftets presterskaps chef utan

ock stiftets öfverherde. Det synes derföre äfven önskligt, att, såsom i allmänhet

man nu mera anser sig böra åt lekmän inrymma andel i kyrkostyrelsen,

desse ock kunde under någon lämplig form och i någon lämplig män få deltaga

i biskopsval. 1 sådant fall skulle valresultatet ock mera kunna sägas

vara ett uttryck af stiftets önskningar. Utskottet, som alltså delar den

af 1868 års kyrkomöte uttryckta åsigt, att rätt till deltagande i biskopsval

borde lekmän tillerkännas, anser dock, att bestämmande af den form, under

hvilken, och den proportion, hvari lekmän skulle deltaga i dylika val, innebära

frågor af den svårlösta art, att eu noggrann utredning af hithörande

förhållanden måste föregå, innan de kunna på ett tillfredsställande sätt lösas;

hvadan Utskottet får, med anledning af motionen, hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse hos Kongl. Maj: t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta samt förelägga

Riksdagen förslag till sådana ändringar i nu gällande

bestämmelser rörande biskopsval, att rätt till deltagande

deri blefve, i den mån det må finnas lämpligt, tillerkänd

äfven åt lekmän.

Stockholm den 17 April 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 45.

Reservation:

af Herr Bergström.

Herrar Widmcirk, Berguf och Lewin hafva begärt

de ej deltagit i motionens behandling inom Utskottet.

I antecknadt,

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.