Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 26 i förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket den 29 Juni 1866. Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till sig öfverlemnad en af Herr J. Pettersson i Alfvesta väckt, så lydande motion

1885-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:49, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af § 26 i förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket den 29 Juni 1866. Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till sig öfverlemnad en af Herr J. Pettersson i Alfvesta väckt, så lydande motion

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 49.

5

N:o 49.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 April 1885, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lydelse af § 26 i förordningen angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket den 29 Juni 1866.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till sig öfverlemnad

en af Herr J. Pettersson i Alfvesta väckt, så lydande motion (N:o 25):

»Uti 26 § af Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket, den 29 Juni 1866 stadgas:

»När socknemän skola kyrka eller prestegård bygga eller bättra, må de

från prestebolets eller annat dertill hörande hemmans skog njuta nödigt

timmer och virke, såvidt utsyning kan, efter antagen hushållningsplan,

ega rum utan inskränkning i den rätt till afkastningen, som blifvit

boställsinnehafvaren tillerkänd.»

»Hvad angår boställsinnehafvarens rätt till afkastningen af skogen,

utgör väl denna i de flesta fall endast skogens användande till vedbrand

och hägnadsmaterialier, och då man antager detta, är det, synnerligast

i skogfattiga orter, harmligt att se, att boställsinnehafvaren

till ved mången gång använder träd, som äro tjenlig^ till timmer, under

det de byggnadsskyldige, vid reparationer å kyrka eller prestgård, nödgas

från så långt aflägse trakter inköpa virke, att frakten öfverstiger

virkets värde. Någon fara för att innehafvaren af ecklesiastika boställen

skulle komma i saknad af vedbrand och hägnadsvirke kan ej uppstå,

då socknemännen äro ålagda att vid å boställena förekommande brist

fylla dessa behof, hvilket åliggande de än villigare skulle uppfylla,

om de dermed kunde åt sig och efterkommande bevara det mera värderika

byggnadsvirket å boställets skog.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Uttkottets Utlåtande N:o 49.

»Om derför oinskränkt rättighet lemnades till användande af befintligt

timmer och virke från ifrågavarande boställshemman vid byggnad

eller reparation å kyrka eller prestgård, erfordrades icke, efter mitt förmenande,

den med omgångar och kostnader förenade utsyningen, som

nu är föreskrifven. Det läge i socknemännens intresse att tillse, att

skogen väl vårdades, och kontrollen öfver att virke icke för annat än

det afsedda ändamålet afverkades komrne att ligga uti det protokoll,

som af synerätt, hvilken byggnaden eller förbättringen föreskrift, meddelades.

På dessa i korthet anförda skäl får jag vördsamt föreslå, att

Riksdagen ville besluta,

att 26 § i ofvanstående nådiga förordning måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

När socknemän skola kyrka eller prestgård bygga eller bättra, må

de från prestebolets eller annat dertill börande hemmans skog taga

nödigt timmer och virke.»

Med anledning af en vid 1882 års riksdag väckt motion af likartadt

innehåll med den nu förevarande, har Utskottet, i utlåtande N:o 33, för

att ställa i rätt dager den vård om de ecklesiastika boställsskogarne,

hvilken Skogsstyrelsen då utöfvade, samt det sätt, å hvilket sådant

skedde, lemnat en redogörelse i detta afseende, hvilken Utskottet, med

iakttagande deraf, att numera Domänstyrelsen öfvertagit Skogsstyrelsens

förra befattning med de allmänna skogarne, här i hufvudsak upprepar.

På grund af förordningen angående hushållningen med de allmänna

skogarne i riket den 29 Juni 1866 har Domänstyrelsen, hvilken trädt

i den förra Skogsstyrelsens ställe, öfvertagit kontrollen öfver alla ecklesiastika

boställsskogar.

Intill dess hushållning spion, vare sig provisionel eller definitiv, för

sådan skog blifvit upprättad, inskränker sig denna kontroll till öfvervakande

deraf, att skogen —■ der ej särskilda medgifvande!! att försälja

vissa skogsalster förefinnas, hvilket undantagsvis kan vara fallet — icke

användes till annat än dels boställets husbehof, detta må nu vara större

eller mindre, dels ock derutöfver till byggande och underhåll af kyrka

och prestgård, i den mån sådant kan ske med iakttagande af skogens

fortfarande bestånd.

Men sedan sko g shushållning spion genom laga kraftvunnen resolution

blifvit faststäld — hvarvid särskildt afseende skall fästas derpå, att boställshafvarens

årliga behof af skogsfång och bete, så vidt möjligt är,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 49.

tillfredsställes, äfven om skogens uppbringande till dess högsta möjliga

afkastning skulle derigenom fördröjas — innebär kontrollen uppsigt

derå, att boställsinnehafvaren behörigen till alla delar ställer sig planen

till efterrättelse, således icke afverka!'' mer än planen bestämmer, äfven

om detta är otillräckligt för husbehofvets fyllande, åstadkommer skogsåterväxt

efter afverkning, och i öfrigt med afseende å betning in. m.

rättar sig efter de i planen gifna föreskrifter. Underlåter boställsinnehafvaren

inom förelagd tid verkställa hvad planen stadgar, äfventyra!''

lian, att arbetena utföras på hans bekostnad på föranstaltande af vederbörande

Konungens Befallningshafvande.

Der indelning till trakthuggning sker, utsättas på eu gång å marken

tio års hyggen genom skogstjensteman medelst utstakning och bläckning

å träd, hvarefter de olika årshyggena numereras; och har boställsinnehafvaren

sedan rätt att, utan särskild utsyning, årligen hugga till

husbehof å det hvarje år motsvarande hygge.

Uppstår å eu till trakthuggning indelad skog öfverskott utöfver

husbehofvet, skall detta i vederbörlig ordning försäljas. Jägmästaren

afstämplar detta öfverskott och anmäler detsamma till försäljning, hvarpå

försäljningen verkställes af vederbörande kronofogde å offentlig auktion

eller äfven, i vissa fall, under hand, hvarefter alla kostnader för skogens

skötsel, för upphuggning af virket, derest sådan egt rum, och för

försäljningen godtgöras af de influtna medlen. Kronofogden undfår

härvid resekostnadsersättning, hvaremot någon särskild ersättning ej

tillkommer jägmästaren. Behållningen fördelas, efter Kongl. Maj:ts bestämmande,

med högst hälften till innehafvaren och återstoden till allmänna

prestlöneregleringsfonden; och anses den boställsinnehafvaren

tillfallande andelen såsom godtgörelse för det besvär och den omtanke,

som med skogens skötsel och bevakning äro förenade.

Å de boställen, der hushållningsplan blifvit införd, men skogen ej

indelats till trakthuggning, hvilket dock endast undantagsvis är förhållandet,

verkställer vederbörande jägmästare för högst tre år på en

gång utsyning och stämpling af träd, som i blädningsändamål ifrågakomma

att fällas.

Skogstjensteman åligger dock i båda fallen att genom besigtning

utröna och öfvervaka, att skogshushållningsplanen af boställsinnehafvaren

ordentligt följes.

Socknemän eg a, då kyrka eller prestgård af dem skall byggas

eller bättras, rätt till utsyning å boställes skog, så vidt sådan utsyning

kan efter antagen hushållningsplan ega rum utan inskränkning i den

rätt till afkastningen, som blifvit boställsinnehafvaren tillerkänd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 49.

Ersättning för skogstjenstemans årliga, af gällande författningar

bestämda ordinarie förrättningar å prestgårdsskogar utgår endast under

form af de en gång för alla bestämda resepenningar, som han af statsmedel

i sådant afseende uppbär, och hvilka i revier söder om Dalelfven

utgöra två hundra kronor årligen. Ordinarie utsyningar ske på hösten

och skola, enligt 36 § i Instruktionen för Skogsstyrelsen och skogsstaten

den 19 November 1869, så vidt möjligt är, vara afslutade före

den 1 Oktober. Begäres vare sig af boställsinnehafvare eller socknens

kyrko- och prestgårdsbyggnadsskyldige utsyning efter den 1 Oktober

och kan dermed ej uppskjutas till nästa ordinarie utsyningstid, företages

extra förrättning, och är jägmästare berättigad härför erhålla

ersättning af sökanden enligt Kongl. Maj:ts förnyade taxa på arfvode

för skogsförrättningar, som efter särskildt förordnande verkställas, den

12 November 1875.

Något biträde med skogshushållningen i öfrigt är jägmästaren ej

skyldig att utan särskild ersättning lemna boställsinnehafvaren. Anser

sig emellertid boställsinnehafvaren ej kunna sjelf sköta skogen, så beror

det på enskild öfverenskommelse mellan boställsinnehafvaren och jägmästaren

eller hvilken annan, innehafvare!! eljest finner för godt anlita,

huru vida och mot hvilken ersättning den sakkunnige vill åtaga sig

närmare tillsyn å skogshushållningen. Domänstyrelsen har dock till

Kongl. Maj:t ingått med underdånig framställning, enligt hvilken, i

sammanhang med lönereglering för skogsstaten, denna skulle utan ersättning

från innehafvaren öfvertaga skogsskötsel!! å prestgårdsskogarne.

Slutligen bör anmärkas, att, om boställsskog i betydligare mån öfverstiger

boställets behof af skogsfång, skogen i sin helhet eller lämplig

del deraf kan enligt Kongl. Maj:ts förordnande ställas under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning, såsom om kronoparker är stadgadt.

I sådant fall afsättes eller undantages dock skog för boställsinnehafvarens

räkning eller medgifves honom utsyning till husbehof å skogen,

der betet merendels äfven är honom förbehållet, hvaremot boställsinnehafvaren

i öfrigt ej eger att taga befattning med eller njuta afkomst

af skogen.

Enligt särskild upplysning, som Utskottet förskaffat sig från Kongl.

Domänstyrelsen, äro för närvarande, af 2,528 ecklesiastika boställsskogar

med tillsammans en areal af 312,899,19 har, 1,385 st. med tillsammans

eu areal af 207,274,51 har indelade till ordnad hushållning. Af skogsplanerna

äro 1,268 provisionel^ och 117 definitiva. Under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning äro 26 st. ecklesiastika boställsskogar

stälda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 49.

De förhållanden, å hvilka motionären fäst sin uppmärksamhet, hafva

icke heller af Domänstyrelsen lemnats obeaktade. Domänstyrelsen har

nemligen, i cirkulär till samtlige skogstjenstemän, angående allmänna

skogars indelning för ordnad hushållning, den 16 Juni 1884 lemnat,

bland andra föreskrifter, äfven följande:

»Om vid indelning af till kyrkoherdeboställe hörande skog afkastningen

öfverskjuter hemmanets virkesbehof, då skall, der så lämpligen

ske kan, af den till afverkning under indelningsperioden bestämda

skogen undantagas särskild trakt, afpassad efter virkesbehofvet vid

byggande och underhåll af kyrka och prestgård. Under indelningsperioden

uppkommande behållning å sådan skogstrakt, hvilken ej bör

indelas i årshyggen, men med rosen tydligt utmärkas och å kartan på

förut angifvet sätt betecknas, må ej anses tillhöra öfverskott, som bör

försäljas, utan reserveras för framtida byggnadsbehof. Skulle brist

å husbehofsvirke emellertid under indelningsperioden uppkomma, ehuru

den afsätta skogen ej öfverskjutit det beräknade öfverskottet, och har

försäljning af skogseffekter ej skett, då må bristen fyllas från den för

socknemännens byggnadsbehof afsätta skogstrakt. Der sådan skogstrakt

ej kunnat afsättas, skall genom öfverhållande af fröträd eller

smärre '' skogsgrupper, dugliga för ändamålet, dylik byggnadsskog till

beräknadt belopp reserveras, innan öfverskott af skogsafkastning må

anses förefinnas. Uti hushållningsplanens text skola fullständiga föreskrifter

härom införas.»

Domänstyrelsen, som lärer för sin del så tolka § 26 i 1866 års

förordning, att socknemännens virkesbehof är att hänföra till husbehof,

som efter boställshafvarens skall utgå af skogens afkastning, har sålunda

redan vidtagit åtgärder i det af motionären afsedda syfte.

Till det anförda kommer, att de olägenheter, hvaröfver man nu,

beträffande den erforderliga utsyningen, klagar, icke lära i någon väsentlig

mån bero på denna utsyning sjelf, utan torde till hufvudsakligaste

delen hafva sin grund i ett nog vanligt dröjsmål in i sista stund

med begäran om utsyning. Om, när utsyning erfordras, framställning

derom gjordes i god tid, t. ex. 3U år före virkets användande, kunde

utsyningen ske under sommaren i sammanhang med andra dylika förrättningar,

och afverkningen sedermera försiggå under påföljande vinter.

När emellertid, såsom vanligen nu är fallet, ansökning om utsyning

sker alldeles omedelbart innan virket skall användas, föranledes härigenom

en extra resa för vederbörande jägmästare, kanske midt i vintern,

med ty åtföljande särskild ersättning.

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 7 Samt. 29 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 49.

Utskottet hemställer,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 April 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Stockholm, Ivar HaeggstrBms Boktryckeri, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.