Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54

1885-04-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:54, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54.

1

N:o 54,

Ank. till Riksd. Kansli den 28 April 1885, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af framställning af Riksdagens

Justitieombudsman om antagande af en förordning med

bestämmande af formulär för det fall, att bekännare af

mosaiska trosläran skall aflägga domareed eller annan i lag

eller allmän författning föreskrifven ed.

Riksdagens Justitieombudsman bär uti sin till innevarande riksmöte

afgifna embetsberättelse, hvilken af Kamrarne blifvit till Lag-Utskottet öfverlemnad,

framstält följande förslag till ändring i allmän lag:

»Efter den år 1870 af Konungen och Riksdagen antagna förändring

af § 28 regeringsformen ega bekännare af mosaiska trosläran tillträde till

domareembeten. För dem, såväl som för andra, gäller stadgandet i 1 kap.

7 § rättegångsbalken att ej någon må till domareembetet träda, förr än han

aflagt domareed, hvilken enligt det i samma § stadgade edsformulär skall

afläggas vid Gud och Hans heliga evangelium, och någon rätt till afvikelse

från edsformuläret, då eden skall afläggas af jude, har ännu icke blifvit

genom lag medgifven. Det allmänna stadgandet i 16 § af Kong!, förordningen

om främmande trosbekännare och deras religionsöfning den 31 Oktober

1873 derom, att Konungen förordnar, huru förfaras bör, då främmande trosbekännare

är af sådan lära som icke tillstädj er honom att aflägga ed, då

den enligt lag erfordras, kan nemligen ej ega tillämpning på bekännare åt

den mosaiska trosläran, hvilken ingalunda förbjuder edgång, utan fasthellre

tillerkänner eden en ovilkorligen förbindande kraft.

»Då nu en ed vid Guds heliga evangelium icke rimligen kan affordras

bekännare af mosaiska trosläran, och, enligt hvad jag inhemtat, oaktadt mer

än fjorton år förflutit, sedan det tillförene genom grundlagen stadgade hinder

för bekännare af nämnda lära att bekläda domareembeten blifvit undanröjdt,

två bland rikets hofrätter ännu icke utfärdat något domareförordnande för

jude, ehuru åtminstone i den ena af de1 a hofrätter blifvit till erhållande af

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 7 Samt. 34 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 54.

sådant förordnande anmäld medlem af mosaiska trosläran, om hvilken ej

funnits skäl antaga, att han i kunskaper eller för domareembetets utöfning

nödiga egenskaper stått efter andra auskultanter eller e. o. hofrättstjenstemän,

som första gången erhållit domareförordnande, samt detta förhållande

kan hafva sin grund i betänklighet mot att förordna jude att utöfva ett

embete, i hvilket han enligt lagens ordalydelse ej får inträda förr än han

aflagt en ed, hvars innehåll är stridande mot hans religionslära, har jag —

utan att afvakta det lagförslag, som, i följd af Riksdagens underdåniga

skrifvelse den 2 Juni 1883 angående revision af gällande föreskrifter om

eder, må vara att förvänta — funnit mig böra hos Riksdagen göra framställning

om ett sådant tillägg till 1 kap. 7 § rättegångsbalken, att bekännare

af mosaiska trosläran må berättigas aflägga domareed i en form, som öfverensstämmer

med deras religionslära.

»Af enahanda skäl, som i fråga om domareeden blifvit anförda, torde

i sammanhang dermed böra tagas i öfvervägande, huruvida icke, i öfverensstämmelse

med hvad genom Kongl. förordningen den 6 Februari 1849 beträffande

vittneseden redan är föreskrifvet, ändring i de stadgade formulären

jemväl för andra i lag och författningar föreskrifna eder borde medgifvas,

då edgång skall fullgöras afl bekännare af mosaiska trosläran. Jag vågar

•alltså föreslå:

att Riksdagen för sin del beslutar eu förordning af innehåll, att, då

bekännare af mosaiska trosläran skall aflägga domareed eller annan i lag

eller allmän författning föreskrifven ed, som enligt stadgadt formulär skall

afläggas vid Gild och Hans heliga evangelium, dessa ord skola utbytas mot

orden: vid Gud och Hans heliga lag.-»

Denna Justitieombudsmannens framställning finner Lag-Utskottet förtjena

allt afseende.

Visserligen innehåller den af Kong!. Maj:t under den 30 Juni 1838

faststälda Ordning rörande livad mosaiska trosbekännare hafva att hädanefter

iakttaga, i afseende på utöfningen af deras religion och bestyret inom deras

församling in. m. i 6 §, att vid »eds afläggande af mosaiska trosbekännare

inför domstol eller annan embetsmyndighet följas samma edsformulärer, som i

allmänhet äro faststälda, med den skilnad likväl, att mosaiske trosbekännare

skola svära »vid Gud och Hans heliga lag», då öfrige svenske undersåtare

sVära »vid Gud och Hans heliga evangelium»; likasom ock, på sätt Justitieombudsmannen

äfven erinrat, förordningen angående vittnesmål af mosaisk

trosbekännare den 6 Februari 1849 innehåller, »att stadgandet i 17 kapitlet

7 § Rättegångsbalken, det »okristen ej må vittna» icke innefattar hinder

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 5d.

3

för jude att vittne bära, samt att, då jude skall aflägga vittnesed, det i 16

§ af berörde kapitel faststälde formulär skall följas, med den förändring likväl,

att edsförpligtelse!! bör ske »vid Guld och Hans heliga lag»; men, om ock

genom 1849 års, »med bifall till Rikets Ständers underdåniga förslag» tillkomna,

förordning frågan om vittnesed af mosaisk trosbekännare är slutligen

löst, så kan deremot, beträffande ofvan anförda stadgande ur 1838 års Ordning,

de anmärkningar göras gällande, att tvifvelaktigt kan vara, huruvida

de der begagnade ordalag kunna anses omfatta äfven en sådan ed, som

domareeden — å hvilken man, i alla händelser, icke år 1838 hade någon

anledning att härvidlag fästa afseende — samt att 1838 års Ordning uteslutande

tillkommit på administrativ väg och blifvit kungjord af Kommerskollegium

i cirkulär till Öfverståthållareembetet i Stockholm och Kongl. Maj:ts

samtlige Befallningshafvande.

Med afseende härå och ä de af Justitieombudsmannen upplysta förhållanden

får Utskottet tillstyrka bifall till Justitieombudsmannens nu förevarande

förslag och följaktligen hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

angående lydelsen af judes edliga förpligtelse.

Sedan genom förordningen den 6 Februari 1849 faststälts

den förändring i lydelse, hvilken den i 17 kapitlet

16 § Rättegångsbalken påbjudna vittnesed, då den skall

af jude afläggas, bör undergå; så förordnas härigenom,

att, då jude skall aflägga den i 1 kapitlet 7 § samma

balk föreskrifna domareed, han bör svära vid »Grin! och

Hans heliga lag» i stället för »Gud och Hans heliga evangelium»

; äfvensom att i andra fall, då, på grund af allmän

lag eller författning, jude har att aflägga ed, edsförpligtelsen

bör ske vid »Gud och Hans heliga lag».

Stockholm den 28 April 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herrar Widmark och Lewin hafva begärt få här antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.