Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer.

1885-05-01 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:55, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

1

N:o 55.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 Maj 1885, kl. 2 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrade

bestämmelser rörande skyldighet att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af kyrka med hvad

dertill hörer.

Genom förordningen den 4 November 1876 fann Kong!. Maj:t,

uppå Riksdagens förslag, godt att, med ändring af hvad 26 kap. i §

Byggningabalk^! och särskilda författningar innehölle angående skyldighet

att deltaga i kyrkobyggnad med hvad dertill hörer, förordna,

att nämnda § skulle erhålla följande lydelse:

Alla, som i socknen bo, skola kyrka bygga och uppehålla och hvad

dertill horeri såsom klockstapel, kyrkomur och socknestufva. Byggningsverke,

körslor och annan kostnad utgöres härtill af egare eller

innehafvare af fast egendom efter samma grund, som är för kommunalutskylder

bestämd, och dagsverken efter matlag. Innan något i ty

mål företages, skola socknemännen kallas tillropa, att derom samrådas

och sig förena.

Ändring i dessa bestämmelser påyrkas nu i trenne vid innevarande

riksdag afgifna, till Lag-Utskottet hänvisade motioner (I N:o 13; II

N:ris 90 och 128).

I den först nämnda motionen föreslår Herr Friherre von Krcemer,

med hvilken Herr C. A. Bäckström instämt, »att, med ändring af hvad

26 kapitlet 1 § Byggningabalken, efter dess lydelse i Kong!, förordningen

den 4 November 1876, innehåller angående skyldighet att deltaga

i byggandet och underhåll af kyrka och hvad dertill hörer, måtte

förordnas,

Bih. till Riksd. Prat. 1885. 7 Sami. 35 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

att uti kostnaden för uppförande och underhåll af kyrka och hvad

dertill hörer, såsom klockstapel och kyrkomur, skola alla de, hvilka

inom socknen erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter

hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande

fyratal. Uppkommer vid den beräkning bråktal, skall det

bortfalla.))

I den andra motionen föreslår Herr Per Nilsson i Råby, med hvilken

hafva instämt Herrar Lars Fredrik Odell och Edvard Thermcmius, »att

Riksdagen ville besluta, att, med upphäfvande af hvad Byggningabalkens

26:te kapitels 1 § och särskilda förordningar innehålla angående skyldighet

att deltaga i kostnaden för byggande af kyrka och hvad dertill

hörer, måtte derom stadgas,

att i kostnaden för uppförande och underhåll af kyrka och hvad

dertill hörer, såsom klockstapel och kyrkomur, skola alla de, hvilka inom

socknen erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela

samt för andra beskattningsföremål efter eu fjerdedel af derå belöpande

fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal, skall det bortfalla.»

I den tredje motionen hemställer Herr J. Anderson i Tenhult,

»att med ändring af hvad 26 kapitlet 1 § Byggningabalken, efter dess

lydelse i Kongl. förordningen den 4 November 1876, måtte förordnas,

att uti kostnaden för byggande och underhåll af kyrka och hvad

dertill hörer, såsom klockstapel, kyrkomur och socknestufva, skola alla

deltaga efter samma grund, som är för kommunalutskylder bestämd.»

De två först anförda motionerna afse, att för deltagandet i kostnaden

för uppförande och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer

skulle stadgas samma grunder, som de, hvilka enligt lagen den 26

September 1884 äro gällande beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse samt

enligt en af Riksdagen, på Kongl. Maj:ts proposition, vid innevarande

riksmöte antagen, men Utskottet veterligen ännu icke promulgerad lag

komma att blifva gällande beträffande skyldigheten att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af prestgård.

Den sist nämnde motionären åter vill, att uti nu ifrågavarande

kostnad alla skola deltaga efter samma grund, som är bestämd för

utgörande af kommunalutskylder.

Lika med motionärerne finner Utskottet en revision af bestämmelserna

i ofvan anförda 1876 års förordning påkallas af förhållan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

3

dena. 1876 års förordning stadgar allenast en utsträckning till alla

fastigheter af de skyldigheter i nu förevarande hänseende, hvilka tillförene

ålegat endast den i mantal satta jorden, äfvensom en förändring

i beräkningsgrunden för skyldighetens utgörande af fastighet, i det

denna dädanefter blef det fastigheten åsätta fyrktal. Deremot blefvo,

såsom äfven motionärerne erinra, de föråldrade bestämmelserna om

de matlag åliggande skyldigheter icke i någon mån rubbade, och deltagande

i utgiften ålades icke heller öfriga i fyrktal satta beskattningsföremål.

Utskottet delar motionärernes uppfattning, att nu anförda

förhållanden innebära eu orättvisa, hvilken bör afhjelpas så snart som

möjligt, och detta desto hellre, som nästan öfverallt i landet, särskildt

kring de nyuppstående jernvägsstationerna, fyrktalet för andra beskattningsföremål

än fastighet torde ökas i långt större proportion än fyrktalet

för fastighet och härigenom äfven ökas orättvisan i grunderna för

skyldighetens utgörande. Bestämmelsen, att i fråga om byggnad och

underhåll af kyrka med hvad dertill hörer »dagsverken skola utgöras

efter matlag», torde få anses otidsenlig och olämplig. Skatteregleringskomitén

har ock, i sitt den 13 September 1882 afgifna utlåtande och

förslag angående skatteförhållandena i riket, uttalat, att, enligt komiténs

åsigt, nu ifrågavarande dagsverksskyldighet efter matlag bör försvinna,

desto hellre som den omständigheten, att kyrkobyggnad nu

mera vanligen upplåtes på entreprenad emot viss betalning, försvårar,

om ej omöjliggör särskiljandet, huru stor del af kostnaden bör

utgöras å ena sidan af fastighet och å den andra af matlag. Komitén

upplyser ock derom, att, ehuru nu gällande stadganden om skyldigheten

att bygga kyrka synas vara ganska tydliga, de dock blifvit

mycket olika tillämpade, enligt hvad inhemtas af de uppgifter angående

förhållandena år 1878, som i detta hänseende till komitén inkommit,

och för hvilka uppgifter, i hvad de angå de till ett sammanlagdt

belopp af kronor 471,357,03 å fastighet eller inkomst utdebiterade

utskylder, en utförlig redogörelse finnes lemnad i utlåtandet ss. 25

och 26. Enligt hvad komitén upplyser ss. 371, 372, hade dessutom

utgått af matlag kronor 163,28 7,40 och af personer kronor 7,576,50,

hvadan sammanlagda utskyldsbeloppet för nu ifrågavarande ändamål

år 1878 utgjort kronor 642,220,99. Af det belopp, som utgått af fastighet

eller inkomst, hade något öfver 69 procent uttagits enligt den i lag

stadgade grund, men deremot omkring 31 procent efter olika grunder,

hvilka i större eller mindre mån aflägsna! sig från den lagliga, och

hade, enligt komiténs uppgift s. 25, afvikelser från hvad gällande lag

stadgade angående dem, som vore skyldiga att deltaga i besväret, och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

grunden, hvarefter det borde utgöras, egt rum inom alla län med undantag

af Vesterbottens. Af hela den utgjorda byggnadskostnaden

hade ej mindre än omkring 27 procent blifvit uttagna efter matlagseller

personlig beskattningsgrund. Förfarandet härvid hade dock varit

särdeles olika inom olika delar af riket, hvaröfver komitén s. 372

lemnar en närmare redogörelse.

Sådana förhållanden, som do nu antydda, erfordra, enligt Utskottets

tanke, ovilkorligen en rättelse; och Utskottet anser sig, i fråga

om sättet för denna, böra förorda den förut beträffande deltagande i

ej mindre tingshusbyggnad än prestgårdsbyggnad antagna och af de

tvänne först anförda motionärerna föreslagna grund för deltagandet,

eller att kostnaden för besväret skall utgöras af alla dem, som inom

församlingen erlägga kommunalutskylder, för fastighet efter hela samt

för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande

fyrktal. För denna fördelning åberopar Utskottet de skäl, som blifvit

förut andragna för fördelningen af tingshus- och prestgårdsbyggnadsbesvären.

Från deltagande i kyrkobyggnad skulle visserligen, enligt privilegierna

för ridderskapet och adeln den 16 Oktober 1723, § 8, befrielse

åtnjutas för säterierna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län;

men, enligt de åsigter, som nu mera gjort sig gällande och funnit ett

uttryck i lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse den 26 September 1884,

äfvensom i den under nu innevarande riksmöte af Riksdagen, på Kongl.

Maj:ts proposition, antagna lagen angående skyldighet att deltaga i

kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård, skulle, sedan rättigheten

att besitta säterier icke längre är frälsemän allena förbehållen,

utan blifvit utsträckt till hvarje svensk medborgare, privilegierna icke

kunna lägga hinder i vägen mot att ålägga säteriegare i Skåne, Halland,

Blekinge och Bohus län, i likhet med andra fastighetsegare i riket,

deltagande uti nu ifrågavarande besvär.

Förhållandet torde deremot få anses annorlunda beträffande prestgårdarne

i ofvan nämnda provinser. Som bekant, byggas och underhållas

i nämnda provinser kyrkorna till största delen med kyrkotionden,

hvilken i dessa provinser fortfarande är kyrkorna bibehållen. Af

gammalt njöts i Danmark för prestgårdar frihet från utgörande af

tionde. Häraf kom sig sannolikt, att prestgårdarne äfven ansågos

frie från kyrkobyggnad.

Då nu 1723 års privilegier för presterskapet i slutet af fjerde

punkten stadga, att hvad Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län vid
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

5

kommer, så skall presterskapet efter fredsfördragen och Malmö recessen

njuta och behålla under vanlig frihet deras prestegårdar, samt att de

desslikes skola njuta de förmoner, som de i kraft af förbemälte fredsfördrag

och Malmö recess af ålder haft hafva; samt fredsfördragen

innehålla: det, som afslöts i Roskilde den 26 Februari 1658, i 9 punkten,

bland annat, att alla ständer, adel och oädel, andlige och verldslige,

borgare och bönder uti de cederade länderna och länen i Danmark och

Norge skulle blifva vid deras vanliga rätt, lag och gamla privilegier

och friheter oturberade och obehindrade, så vida de icke löpa, eller

strida contra leges fundamentales af Sveriges krono, och det fördrag,

som afslöts i lägret utanför Köpenhamn den 27 Maj 1660, i punkt 12

eu liknande försäkran, äfvensom i 9 punkten af Malmö recess den 18

September 1662 förklaras, att, belangande kleresiet, och det andliga

ståndet, så förblifver det sammaledes (som Ridderskapet och Adeln)

vid sin respect och heder, och vid de stadgar och ordinantier samt

lofligt bruk och sedvana, dem och deras stånd och kyrkoväsende angående,

som de härtill öfvat hafva, och att enkannerligen biskopen och

presterne hafva till att njuta de beneficier och underhåll, som de för

deras kall och embete härtill åtnjutit hafva, beståendes uti deras prestgårdar,

stommar, offer, tionde, och hvad mera dem med rätta tillkommer,

och i kommissariernes förklaring uppå deras gravamina till en

del finnes beskrifvet; så torde i allmänhet hittills presterskapet i Skåne,

Halland, Blekinge och Bohuslän ansetts för sina prostgårdar frie från

deltagande i kyrkobyggnad. Olika prejudikat härutinnan finnas dock.

Utskottet vill här anföra tvänne sådana.

Uppå yrkande af åtskilliga invånare i Hörröds socken af Kristianstads

län, det måtte kyrkoherden N. N. åläggas att för sin innehafvande

prestgård deltaga i kostnaderna till församlingens nya kyrkobyggnad,

förpligtade Konungens Befallningshafvande i länet, uti utslag den

31 December 1857, kyrkoherden N. N. att, i förhållande till prostgårdens

hemmantal, med öfriga byggnadsskyldiga hemman i socknen deltaga

i kostnaderna för ifrågavarande kyrkobyggnad, i den mån, desamma

icke kunde af kyrkotionden bestridas. Häruti sökte kyrkoherden

N. N ändring hos Kammarkollegium, och utlät sig Kammarkollegium,

i utslag den 13 Augusti 1858, att, enär presterskapet i Skåne,

Halland, Blekinge och Bohus län, enligt 4 § i presterskapets privilegier,

skall efter fredsfördragen och Malmö recess under vanlig frihet behålla

dess prestgårdar med mera, jemte de förmåner, som de efter bemälde

fredsfördrag och recess af ålder haft; samt härtill äfven hörde frihet

från deltagande i kyrkobyggnad, hvilket ock af 8:de punkten i Kongl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

Instruktionen för Kyrko-Inspektorerne i Skåne den 23 April 1697 och

det deruti åberopade Kong], cirkulärbrefvet den 12 December 1693 inhemtades;

ty och då någon ändring häruti icke skett genom stadgandet

i 26 kap. 1 § Byggningabalken af allmänna lagen, på sätt Kongl. stadfästelsen

å samma lag utvisade, pröfvade Kammarkollegiet rättvist att

ogilla och upphäfva Konungens Befallningshafvandes utslag. På hos

Kong]. Magt förd klagan öfver detta Kammarkollegiets utslag, fann

Kongl. Magt i utslag den 22 Juli 1859 rättvist att, med fastställande

af Kammarkollegiets öfverklagade utslag, förklara, det kyrkoherden

i Hörröd icke vore pligtig att för sitt boställe, i likhet med andra byggnadsskyldige

hemman i socknen, efter hemmantal deltaga i kyrkobyggnad.

Den i Kammarkollegiets utslag åberopade 8:de punkten af Kongl.

Instruktionen för kyrkoinspektorerne i Skåne den 23 April 1697 lyder,

enligt afskrift, som Utskottet förskaffat sig från Riksarkivet, sålunda:

8:o.

»Såsom alle gå i Kyrkian och bruka dersammastädes sine Salighetz

modell, så wäll de som boo på Säterijerne som dee hwilcka på Bondehemman

sin hemwist hafwa och det jemwähl med Sweriges Lag är

likmätigt, att dee som i Socknen Jord äga, skola och Kyrkio byggia;

kunnandes således Säteri]en intet melir än andra i Häradet boende

Sockne män, wara frijkallade sin Kyrckia wid macht att hålla, och Kyrckiogård

wårda, i proportion af Hemmanthalet; Altså skölp i föllie af Högstsal:

Hans Kl. M:ts Högst Elskelige K. Herr faders glorwyrdigst i åminnelse,

uthgångne Resolution af d. 12:e Decembr. 1693. alle uthi Socknen

boende, ingen undantagandes, det ware sigh gamble eller nya Säteri]

er, Rå eller Röör, bebygdo Stommar, Cappellans eller Klockare bold,

wara skyldige att hålla Kyrckian wid macht för så stoor deld som hwar

och een effter dess gårdz och Hemmans stoorleek böör participera uthi,

efftersom Kongl. Maiptt dess Kong- och Ladugårdar derföre intet will

frijkalla, eij heller de lägenheeter som Militien eller Landz Staten till

Boställen anslagne äre, medan alle wele Kyrkian nyttia, och det obilligt

wore att beswäret skulle mehra stadna på den ena än den andra, hvilcket

härigenom således warder förklarat, att Säteri]en och Ladugårdarne

bore först såsom andre Hemman uthi Kyrckiogårdz muhrarne hafwa sine

delbar dem wid macht att hålla, så frampt icke Kyrckian sielf hade så

mycket Modell att dee till samma Kyrckiogårds murar kunde umbäras;

Och sedan när Kyrckians egne Medel! eij göra fyllest till det som

Kyrckian i reparation, byggnad, förbättring och prydnad nödigt behöfwer,

så att bristen af församblingen bör tillsättias, då skola Säteri]eu

och Ladugårdarne icke mehra än andre Hemman der ifrån wara befrij
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

7

ade, uthan bore på det sättet alle i församblingen boende, som föreskrifwit

står der till Contribuera».

Utskottet har likaledes från Riksarkivet förskaffat sig afskrift af

Kongl. cirkulärbrefvet den 12 December 1693 till alla guvernörer och

landshöfdingar, hvilket har följande lydelse:

»CARL etc.

Wår synnerl: ynnest, etc. Oss ähr wijdh denne nyligen öfwerståndne

Rijksdagh ibland andre af Allmogen inlagde beswärs puncter,

iämbwähl förebracht, huruledes een dehl Sätherijer sökie sig ifrån Kyrckiobyggnadh

åt undandraga, williandes således Lämbna beswäret där af på

dhe i Sochnen belägne bonde Hemman. Såsom nu alla gåå i Kyrckian,

och bruuka där sammastädes sine Sahligheetz medel, så wähl dhe som

boo pa Sätherijerne som dhe hwilke på bonde Hemman sin Hemwist

hafwa, och det iämbwähl med Sweriges Lag ähr likmätigt, åt dhe

som i Sochnen Jordh äga, skole ock Kyrckio byggia, så kunna Wij

intet finna, åt Sätherijer mehra ähn andre i Häradet boende Sochnemän

kunna wara frijkallade sin Kyrckia vvidh maclit åt hålla och Kyrckiogård

wårda i proportion af Hemmantalilet; Och ähr fördenskull till

Eder Wår Nådige willie och befallning, åt I öfwer heela Edert anförtrodde

Lähn publiceren, det alle uthi Sochnerne boende, ingen undantagandes,

det ware sig gamble eller nya Sätherijer, råå och röör, bebygde

Stommer, Capelian och Klåckarebohl, skohle wara skyldige att

hålla Kyrckian widh macht för så stoor dehl, som han effter des gårds

eller Hemmans storlek böör participera uthi, effter Wij och Wåre

Kong- och Ladugårdar intet där ifrån wehle frikalla, eij heller dhe

Lägenheeter, som Milicen eller Landa Staten till booställe anslagne

ähre, medan allé wehle Kyrckio nyttia, och det obilligt wore åt beswäret

skulle mehra stadna på den ena ähn den andra. 1 förrätten

bär medh det oss till Nådigt behagh Länder, och Wij befalla, etc.

CAROLUS.»

Båda dessa handlingar förklara sålunda, att alla i socknen boende

ingen undantagande, det vare sig gamla eller nya säterier, rå och rör,

bebygda stommar, kapellans- eller klockarebol, skola vara skyldige att

hålla kyrkorna vid makt för så stor del som hvar och en efter dess

gårds och hemmans storlek bör participera uti. Då utelemnandet i

båda handlingarne af kyrkoherdebol icke gerna kan vara annat än

afsigtlig!., hemtar man från handlingarne stöd för den uppfattning, att

dessa skulle vara fritagne från deltagande i kyrkobyggnadsbesvär.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

Sedan vid granskning af en utaf kyrkoherden i Stenkyrka församling

af Göteborgs och Bohus län N. N., i egenskap af kassaförvaltare,

afgifven redogörelse för kostnaderna för de under åren 1867 till och

med 1876 å Stenkyrka församlings kyrka verkstälda reparationsarbeten

blifvit anmärkt, att någon andel i berörda kostnader icke påförts det

inom församlingen belägna kyrkoherdebostället Stora Sibräcka, och församlingen

å kyrkostämma den 9 Januari 1878 förklarat kyrkoherden

N. N. icke vara lagligen berättigad att för sitt boställe åtnjuta en sådan

frihet, men kyrkoherden N. N. hos Konungens Befallningshafvande

i länet häröfver sig besvärat under förmenande, att presterskapet i

Bohus län vore för sina prestgårdar från deltagande i kyrkobyggnad

befriade, så utlät sig Landshöfdingeembetet i utslag den 22 Maj 1878,

att som presterskapet i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, enligt

4 § i presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, skulle efter

fredsfördragen och Malmö recess den 18 September 1662 under vanlig

frihet behålla sina prostgårdar m. m. jemte de förmåner, som de efter

berörde fredsfördrag och recess af ålder haft, samt härtill, enligt Landshöfdingeembetets

uppfattning, äfven hörde frihet från deltagande i

byggnad och underhåll af kyrka, alltså pröfvade Landshöfdingeembetet

skäligt öfverklagade kyrkostämmobeslutet att upphäfva. I utslag den

13 September 1878 yttrade Kammarkollegiet, hos hvilket ändring i

Landshöfdingeembetets utslag söktes, att, ehuru kyrkoherdarne i Bohus

län, enligt den af Landshöfdingeembetet åberopade § i presterskapets

privilegier, jemförd med Kongl. brefvet den 2 Februari 1696, vore befriade

från kyrkotiondes utgörande för de af dem bebodda prestgårdarne;

likväl och då allmogen i nämnda län genom Kongl. resolutionen

den 22 Mars 1770 bibehållits vid den förmån att med visst

belopp få deras kyrkotiondespanmål inlösa, mot det att församlingarna

derstädes för kyrkornas underhållande och reparerande, när det fordrades,

droge sådan försorg, att icke något i den delen eftersattes af

hvad lag i ty mål bjöde, fördenskull och enär 26 kap. 1 § Byggningabalken

stadgade, att alla. som i socknen bo, skola kyrka bygga och

underhålla och hvad dertill hörer, samt presterskapet hvarken dervid eller

genom sedermera utkomna författningar blifvit från deltagande i sådan

skyldighet undantaget, pröfvade Kammarkollegiet skäligt att, med

undanrödjande af Lands!löfdingeeiabotets utslag, kyrkostämmobeslutet

af den 9 Januari 1878 gilla och fastställa. Kammarkollegiets utslag

faststäldes af Kongl. Magt i utslag den 27 Juni 1879.

På grund af det anförda och då den sistnämnda frågans utgångtorde

få anses bero på de i Kammarkollegiets utslag åberopade sär
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

9

skilda förhållanden, finner Utskottet vid den nya lagstiftningen i ämnet

nödigt att för dem, Indika må ega åtnjuta de genom presterskapets

privilegier förunnade förmåner, göra liknande undantag, som i den af

Riksdagen antagna lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af prestgård.

Bland det, som till kyrka hörer, upptogs i 26 kap. 1 § Byggningabalken

i dess ursprungliga lydelse äfven fattig stufva. Denna byggnad

uteslöts emellertid i 1876 års förordning, då deltagande i densamma

syntes böra ega rum efter samma grunder som deltagande i kostnaden

för fattigvården i allmänhet.

Vid den nu ifrågasatta förändrade lagstiftning rörande deltagande

i byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer synes, på

sätt äfven motionärerne erinrat, särskild uppmärksamhet böra egnas åt

en byggnad, som hittills räknats såsom hörande till kyrkan, eller socken£tufva.

Denna byggnad synes, med nutida förhållanden och nutida användande,

icke vidare böra räknas såsom till kyrka hörande. Der

emellertid, såsom icke sällan är händelsen, särskild uteslutande för det

ändamål, som med sockenstufva tillgodoses, afsedd byggnad finnes uppförd

eller blifver uppförd, bör, enligt Utskottets tanke, för deltagande

i kostnaden för dylik sockenstufvas underhåll eller nybyggnad samma

grunder gälla, som äro antagna beträffande tingshusbyggnad och prestgårdsbyggnad

samt nu af Utskottet föreslås till antagande beträffande

kyrka med hvad dertill hörer. Utskottet finner nemligen, att för fastighets

deltagande härvidlag i högre mån än andra beskattningsföremål

samma skäl tala, hvilka beträffande öfriga anförda byggnader gjort

sig gällande. Der åter, såsom mångenstädes är händelsen, »socknestufva»

icke består af särskild fristående och enkom för detta ändamål

uppförd byggnad, utan »socknestufvan» finnes sammanbyggd med annan

eller andra kommunalbyggnader t. ex. fattigstuga eller skolhus, eller

der, vid ifrågakommande nybyggnad, sådan anordning eger rum, torde för

deltagande i byggnad eller underhåll af dylik med annan kommunalbyggnad

sammanbyggd sockenstufva samma grunder böra gälla, som för

deltagande i de kommunalbyggnader, i sammanhang med hvilka sockenstufvan

är uppförd eller uppföres, helst annars ofta stor svårighet

skulle uppstå att på ett tillfredsställande sätt fördela kostnaden för

hela byggnaden å de delar med särskilda ändamål, af hvilka den utgöres.

Utskottet föreslår, att lagens bestämmelser skola vara gällande

der icke annorlunda är särskilt förordnadt. Utskottet har härigenom

velat från lagens tillämpning undantaga fall, der, såsom t. ex. vid s. k.

Bih. till Riksd. JProt. 1885. 7 Sami. 35 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

lukrativ patronatsrätt, angående särskilda kyrkors byggande och underhåll

andra bestämmelser äro gällande.

Då genom ingressen till den lag, Utskottet här nedan föreslår, 26

kap. 1 § Byggningabalken i dess helhet skulle komma att upphäfvas, så torde

af den omständighet, att, derest Utskottets förslag antages, sålunda den

särskilda grund, nu i lag stadgas för deltagande i byggnad och underhåll af

sockenstufva, är upphäfd, följa att i de fall, för hvilka icke genom den nya

lagen andra grunder finnas bestämda, eller för de fall, att sockenstufva

icke enkom för det med sådant hus afsedda ändamål, utan i

sammanhang med annan kommunal byggnad är eller varder uppförd, de

grunder skola gälla, som äro stadgade beträffande bestridande af kommunala

utgifter i allmänhet. Hvad 26 kap. 1 § Byggningabalken i

öfrigt stadgar, att »innan något i ty mål (kyrkobyggnad) företages,

skola socknemän kallas tillhopa, att derom samrådas och sig förena»,

torde, vid jemförelse med stadgandet i § 2 af förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, att till kyrkostämmas

handläggning höra frågor om, bland annat, »byggnad och

underhåll af kyrkan, med hvad dertill hörer», icke behöfva i den nya

lagen särskildt upptagas.

På grund af det anförda får Utskottet, med hufvudsakligt tillstyrkande

af Herr Friherre von Krtemers samt Herr Per Nilssons i Råby

förslag samt med anledning af Herr J. Andersons i Tenhult motion,

hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

angående byggnad och underhäll af kyrka med livad dertill hörer,

så ock af särskild sockenstufva.

Med upphäfvande af 26 kapitlet 1 § Byggningabalken, sådant

nämnda lagrum lyder i förordningen den 4 November 1876, så ock

hvad allmänna författningar innehålla stridande mot denna lag, förordnas

som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som till kyrka hörer,

så ock sockenstufva, som enkom för det med sådant hus afsedda

ändamål utan sammanhang med annan kommunal byggnad är eller

varder uppförd, skola, der icke annorlunda är särskildt förordnadt,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 55.

11

uppehållas och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen

erlägga kommunalutskylder. I sådan kostnad skola de skattskyldige

deltaga, för fastighet efter hela och för andra beskattningsföremål

efter eu fjerdedel af derå belöpande fyrktal; dock vare de, hvilka ega

åtnjuta de genom presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej

skyldige att i den kostnad deltaga i vidsträcktare mån, än som med

samma privilegier må vara förenligt. Uppkommer vid beräkning, som

ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.

Stockholm den 1 Maj 1885.

På Lag-Utskottets vägnar.

AXEL BERGSTRÖM.

Herr Berglöf har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.