Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels återremiss från Andra Kammaren af vissa delar af det i Utskottets utlåtande N:o 23 framlagda förslag till värnpligtslag, dels ock Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande samma förslag.

1885-05-04 · 40 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1885:56, Utlåtande, i anledning af dels återremiss från Andra Kammaren af vissa delar af det i Utskottets utlåtande N:o 23 framlagda förslag till värnpligtslag, dels ock Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande samma förslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag Utskottets Utlåtande N:o 56.

1

N:o 56.

Ank. till Riksd, Kansli den 4 Maj 1885, kl. 2 e. ni.

Lag- Utskottets Utlåtande, i anledning af dels återremiss från Andra

Kammaren af vissa delar af det i Utskottets utlåtande

N:o 23 framlagda förslag till värnpligtslag, dels ock Kamrarnes

skiljaktiga beslut beträffande samma förslag.

I utlåtande Ko 23, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med

förslag till ny värnpligtslag, hemstälde Lag-Utskottet, att Riksdagen, med

förklarande, att Kong!. Maj:ts förevarande proposition icke kunde bifallas i

oförändradt skick, ville, för den händelse Riksdagen godkände Kongl. Maj:ts

propositioner angående nedsättning i de på viss jord Infilande grundskatter

och om lindring i rustnings- och roteringsbesvären, jemväl för sin del antaga

en värnpligtslag af den lydelse, Utskottets utlåtande utvisar.

Enligt till Utskottet ankommet protokollsutdrag har, vid föredragning

af detta utlåtande,

Första Kammaren

besluta, att Riksdagen, med förklarande, att Kongl. Maj:ts förevarande

proposition icke kunnat bifallas i oförändradt skick, skulle, för den händelse

Kamrarne, i anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag, sammanstämmande

beslöte nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter och

lindring i rustnings- och roteringsbesvären, jemväl för sin del antaga den af

Lag-Utskottet föreslagna värnpligtslag.

Bill. till Tliksd. Prot. 1885. 7 Sami. 36 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

Andra Kammaren

har, likaledes enligt till Utskottet ankommet protokollsutdrag, vid föredragning

af utlåtandet,

beträffande den hemställan, hvarmed Utskottet inledt sitt i utlåtandet

framlagda lagförslag, besluta,

»att Kammarens blifvande beslut rörande det i Lag-Utskottets förevarande

utlåtande framlagda förslag till värnpligtslag fattas under förutsättning,

att Riksdagen jemväl besluter nedsättning'' med trettio procent i de

på viss jord hvilande grundskatter och motsvarande lindringar i rustningsoch

roteringsbesvären;»

hvarjemte Kammaren i öfrig! godkänt lagförslagets rubrik äfvensom

den särskilda rubriken under Art. I, §§ 2, 7—10, rubriken under Art. II,

§§ 11, 13-—15, rubriken under Art. III. § 16, rubriken under Art. IY,

§§ 20, 23—25, 29—32, 35, rubriken under Art. Vill, §§ 42, 43, 45,

rubriken under Art. IX, §§ 47—50, 53—55;

men återförvisat

§§ 3—6, 12, 17, 18, 19, 21, 22, rubriken under Art, V, § 26, § 27,

inom. 3, § 28, §§ 33 och 34, rubriken under Art. Yl, rubriken under Art. YII,

§§ 36—40, §§ 41, 44, 46, 51 och 52;

samt besluta annan lydelse, än Utskottet föreslagit, af

§ 1 och § 27, mom. 1 och 2.

Åt sistnämnda delar af sjelfva lagförslaget, angående hvilka Kamrarne

alltså i sak fattat skiljaktiga beslut, hafva af Kamrarne gifvits följande

olika tydelser:

§ 1.

af Första Kammaren:

af Andra Kammaren:

Värnplikt; Hvarje svensk man är pligtig att

pligtsålder. deltaga i fäderneslandets försvar från

och med det kalenderår, under hvilket

han fyller tjuguett år, till och med

det, under hvilket han fyller fyratio år.

Hvarje svensk man är pligtig att

deltaga i fäderneslandets försvar från

och med det kalenderår, under hvilket

han fyller tjuguett år, till och med

det, under hvilket han fyller tjugufem

år.

§ 27.

Värnpligtig. ] Värnpligtig är, sedan han blifvit 1. Värnpligtig är, sedan han blifvit

Utbltid.InSSAnskrifven, skyldig att för sin utbild- inskrifven, skyldig- att för sin utbild
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

3

ning tjenstgöra under fredstid i fyratioåtta

dagar, hvilken tjenstgöring skall

fullgöras vid rytteriet, artilleriet och

ingeniörtrupperna samt flottan under

det första året, men vid fotfolket och

t rån gen under tvä år med trettiotre

dagar under det första året och femton

dagar under det derpå följande.

2. Från deltagande i de femton

första dagarnes vapenöfningar befrias

värnpligtig vid hären, om han, vid

anstäld pröfning, visar sig dels hafva

förvärfvat den skjut skicklighet, som

af rekryt fordras för att blifva godkänd

i skjutning, dels ock ega den

färdighet i vapenföring, marsch och

manöver, som af värnpligtig under motsvarande

öfningstid i allmänhet vinnes.

ning tjenstgöra under fredstid i trettio

dagar, hvilken tjenstgöring skall full

göras vid rytteriet, artilleriet och

ingeniörtrupperna samt flottan under

det första året, men vid fotfolket och

trängen under tva år med femton dagar

under det första året och femton dagar

under det derpå följande.

2. Från deltagande i första årets

vapenöfningar befrias värnpligtig vid

hären, om han, vid anstäld pröfning,

visar sig dels hafva förvärfvat den

skjutskicklighet, som af rekryt fordras

för att blifva godkänd i skjutning,

dels ock ega den färdighet i vapenföring,

marsch och manöver, som af

värnpligtig under motsvarande öfnings
-

tid i allmänhet vinnes.

De skiljaktiga besluten gälla sålunda:

ej mindre värnpligtstiden och indelningen af årsklasserna, i det att

Första Kammaren, i öfverensstämmelse med hvad Kongi. Maj:t föreslagit samt

Utskottet tillstyrkt, bestämt, att den tid, under hvilken hvarje svensk man skulle

vara pligtig att deltaga i fäderneslandets försvar, borde räknas från och med det

kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket

lian fyller fyratio år, och att denna pligt skulle fullgöras dels i beväringens två

uppbåd med tjenstetid sex år i första uppbådet och derefter sex år i det andra

samt dels under den öfriga värnpligtstiden, der så erfordrades, i landstormen;

hvaremot Andra Kammaren, med bibehållande af den nu varande tjenstetiden

i beväringen, förklarat, att hvarje svensk man skulle vara pligtig att deltaga

i fäderneslandets försvar endast under tiden från och med det kalenderår,

under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han

fyller tjugufem år;

än äfven öfningsliden i fredstid, hvilken af Första Kammaren, i enlighet

med Kongi. Maj:ts af Utskottet i denna del tillstyrkta proposition, bestämts

till fyratioåtta dagar, sålunda, att vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna

samt flottan öfningarne skulle ega ruin under det första värnpligtsåret,

men vid fotfolket och trängen fördelas på två år med trettiotre

dagar på det första året och femton dagar på det näst följande; hvaremot Andra

Kammaren, med bibehållande äfven här af det nu varande förhållandet, bestämt,

att öfningarne skulle omfatta trettio dagar, men fullgöras vid rytteriet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

artilleriet, ingeniörtrupperna och flottan under det första året, samt vid

fotfolket och trängen under två år med femton dagar under det första året

och femton dagar under det derpå följande.

Vid den samman jemkning af dessa skiljaktiga beslut, som det ålegat

Lag-Utskottet att söka åvägabringa, har Utskottet utgått från den uppfattning,

att då, i anseende till de, om ock något olika förutsättningar,

Kamrarne bestämt såsom vilkor för sina beslut i fråga om värnpligtslagen

— hvilka förutsättningar, till följd af Kamrarnes beslut i fråga om afskrifning

med trettio procent af grundskatterna samt motsvarande lindring i

rustnings- och roteringsbördan, numera inträffat — betydande skattelindringar

skulle utgöra vilkor för antagande af den nya värnpligtslagen, denna lags

innehåll måste vara sådant, att genom densamma i någon verkligt afsevärd

mån landets försvarskraft blifver stärkt. Med detta hufvudsakliga mål i

sigte har Utskottet gått flertalets i Andra Kammaren genom Kammarens

beslut uttryckta åsigter så långt till mötes, som Utskottet trott förenligt med

nämnda mål, hvilket bör vara hvarje fosterlandsväns. Utskottet hoppas ock,

att en högsint uppfattning af det blifvande beslutets stora, vigt för fosterlandet

skall komma den enes uppfattning af hvad han anser för litet, likasom

den andres af hvad han finner för mycket att smälta samman till endrägtigt

beslut om fyllande af fosterlandets kraf. Vid en samman]’emkning

såsom den förevarande kan man icke till måttstock för densamma taga

aritmetiska medeltal: man måste se frågorna i stort, i deras stora sammanhang

och deras stora ändamål.

Utskottet föreslår alltså, att hvarje svensk man skall vara värnpligtig

från och med det år, under hvilket han fyller tjuguett år, till

och med det, under hvilket han fyller trettiotvå år; att tjenstetiden i beväringen

skall utgöra sex är, samt att den värnpligtig^ under derpå följande

sex år skall vara skyldig att, då så erfordras, i landstormen tjena fäderneslandet.

Utskottet bär sålunda, i öfverensstämmelse med Andra Kammarens genom

dess beslut uttalade önskan, ur förslaget uteslutit hela det beväringens andra

uppbåd, som i den Kong!, propositionen förekom, samt härigenom och genom eu

minskning med två år i den tid, värnpligtig skulle vid behof deltaga i landstorm,

förkortat värnpligtstiden med ej mindre än åtta år. Den landstorm,

Utskottet nu föreslår, skulle icke hafva några andra skyldigheter än dem,

som borde ålegat landstormen enligt den Kongl. propositionen. Dock skulle

landstormen blifva rullförd, på sätt i den Kongl. propositionen är föreskrifvet

om beväringens andra uppbåd, men utan att landstormsmännen sjelfve härigenom

skulle i någon män betungas, vare sig genom skyldighet att anmäla

flyttning eller genom skyldighet att inställa sig vid mönstring. Genom denna

anordning skall landstormen, derest Konung och Riksdag vid krigstillfälle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

5

så skulle besluta, lättare kunna användas i vidsträcktare man, än enligt

lagförslaget är händelsen.

Hvad Utskottet i nu anförda afseenden föreslår, har påkallat någon

omredaktion på andra ställen i lagförslaget, för hvilken Utskottet icke finner

nödigt att afgifva någon särskild motivering.

Enligt § 2 af Kongl. kungörelsen angående den allmänna beväringen

den 13 November 1860 skall för närvarande allt det till rikets handelsflotta

hörande sjöfolk, som är å sjömanshusen eller i magistraternas rullor

inskrifvet, sä ock sjökaptener och styrmän, hvilka aflagt de för befälhafvare

eller styrmän å svenskt handelsfartyg i författningarne föreskrifna kunskapsprof,

äfvensom maskinister å ångfartyg, tillhörande enskilde personer eller bolag,

emot det att de äro befriade från all vapenöfning eller tjenstgöringsskyldighet

med beväringsmanskapet i fredstid samt i öfrigt åtnjuta de i kungörelsens

§§ 25 och 34 bestämda förmåner, vara pligtige att under krig tjenstgöra å

Kongl. Maj:ts flotta från och med året näst efter fy hl a tjugu år, till och

med det år, då trettiofem års ålder uppnås; dock att den härifrån skall vara

befriad, som före inträdet i sjömansyrket fullgjort sin beväringspligt. Enligt

det af Första Kammaren godkända, men af Andra Kammaren återremitterade

mom. 3 i § 27 af Utskottets förslag till värnpligtslag skulle,

i öfverensstämmelse med hvad äfven af Kongl. Maj:t föreslagits, från all

öfning i fredstid befrias, utom lotsar och lotslärlingar, värnpligtig, som styrkte,

att han vid ingången af det år, då han fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus

inskrifven minst fyra år och deraf under minst tolf månader haft anställning

i utrikes sjöfart, med skyldighet likväl att för åtnjutandet af sådan

befrielse tillhöra flottans reserv under hela hans värnpligtstid. Om nu, med

den förändring i värnpligtstiden, Utskottet föreslår, detta stadgande bibehölles

oförändradt, skulle följden blifva, att, under det öfrige svenske medborgare

underkastade sig eu utsträckt värnpligt, nu ifrågavarande kategori deremot

erliölle befrielse från den utsträckta vapenöfningen på lindrigare vilkor än

förut från den kortare vapenöfningen. Utskottet har till följd häraf och på

det att i alla händelser i flottans reserv må vara att påräkna tillräckligt

antal sjövandt manskap funnit, att tiden för ifrågavarande värnpligtiges (kvarstående

i flottans reserv utan någon som helst orättvisa kan och jemväl bör

utsträckas till och med det kalenderår, under hvilket det fyrationde året

uppnås. Desse värnpligtige, hvilka nu hafva tjenstgöringsskyldighet å flottan

i krig under tio år längre, än beväringstiden varar för öfrige medborgare,

skulle, med denna bestämmelse, i flottans reserv qvarstå endast åtta år längre,

än värnpligtstiden varar för öfrige värnpligtige.

Enligt mom. 2 af § 27 i Utskottets förslag, angående hvilket moments

lydelse Kamrarne stannat i något skiljaktiga beslut, skulle från deltagande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag* Utskottets Utlåtande N:o 56.

i de femton första dagarnes vapenöfningar befrias värnpligtig vid hären, om

lian, vid anstäld pröfning, visade sig dels hafva förvärfvat den skjutskicklighet,

som af rekryt fordras för att blifva godkänd i skjutning, dels ock ega den

färdighet i vapenföring, marsch och manöver, som. af värnpligtig under motsvarande

öfningstid i allmänhet vinnes. Denna undantagsbestämmelse inkom

i förslagen till värnpligtslag på en tid, då de öfver allt i riket bildade, af

talrika medlemmar bestående frivilliga skarpskytteföreningarne förlänade bestämmelsen

en verklig betydelse. Sedan nu de allra flesta af dessa skarpskytteföreningar

upplöst sig helt och hållet eller öfvergått till skyttegillen

och skytteförblind, Indika icke öfva sina medlemmar i marsch och manöver,

samt stadgandet sålunda förlorat sin vigt, har Utskottet icke ansett det

nödigt att fortfarande bibehålla denna undantagsbestämmelse, helst genom

dess uteslutande den med hvarje svensk mans värnpligt följande skyldigheten

att undergå viss tids vapenöfning kommer att blifva mera lika för alla.

I sammanhang med det till hälften minskade antalet årsklasser i beväringen

står det stadgande, Utskottet föreslår i den af Första Kammaren

godkända, men af Andra Kammaren återremitterade § 34. Det torde nemligen

få anses vara af synnerlig vigt att, oafsedt minskningen i beväringens

årsklasser, dock i beväringen under den förut föreslagna tid eller till och

med trettiotvå års ålder bibehålla dem, som innehaft anställning vid härens

eller flottans stam under minst två är och således, såsom de der erhållit full

soldatutbildning, måste i hög grad vara egnade att vid ifrågakommande

mobilisering användas såsom underbefäl och stamtrupp för beväringen. Någon

orättvisa mot ifrågavarande medborgare kan icke sägas härigenom begås, då

denna skyldighet såsom lagbestämd och följaktligen allmänt känd blifver ett

vilkor vid ingående af kapitulationen. Om ock till följd af nämnda vilkor

löneförmånerna för manskapet vid värfvade armén måste sättas något högre

än tillförene, motväges dock denna uppoffring från statens sida i långt öfvervägande

mån af den fördel i ökad försvarskraft, staten vinner af stadgandet.

§ 18, som af Första Kammaren godkänts, har blifvit af Andra Kammaren

till Utskottet återförvisad efter en inom Kammaren framstäld anmärkning,

att stadgandet i nämnda paragrafs andra stycke om ordförandens i

inskrifningsnämnd utslagsröst i händelse af lika röstetal vid omröstning inom

nämnden skulle kunna erhålla en bestämdare affattning; och har Utskottet,

med anledning häraf, något omredigerat denna bestämmelse.

Beträffande § 37 i Utskottets förslag, hvilken § blifvit af Första

Kammaren godkänd, men af Andra Kammaren återförvisad, har Utskottet

funnit den i samma § föreslagna särskilda indelning af landstormen i landstormsbataljoner,

landstormskompanier och sockenafdelningar böra ur förslaget

uteslutas samt i § 39 af Utskottets förra förslag (§ 38 enligt nya förslaget)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

7

den bestämmelse gifvas, att befälhafvare inom inskrifnings-, bataljons- och

kompaniområdena under fredstid äro befälhafvare äfven för landstormen inom

motsvarande områden, samt att befälhafvare för afdelningsområdes landstorm

förordnas af fördelningsgeneralen. Genom en dylik anordning både förenklas

landstormens organisation och sättes den i närmare samband med den beväring,

till hvars ersättnings- och förstärkningsmanskap den kan komma att

vid hemortens försvar användas. I enlighet härmed har Utskottet ur förslaget

uteslutit § 37 och omredigerat § 39 (§ 38 enligt nya förslaget). Med

anledning af nämnda uteslutning förändras numreringen å efterföljande §§.

äfvensom hänvisningar till sålunda till nummerföljden ändrade §§.

Då det ur flere synpunkter förefallit Utskottet önskligt, att den ökning

med tolf dagar i öfningstiden, hvilken Utskottet nu föreslår, måtte endast

successivt inträda, har Utskottet under § 52 i sådant syfte föreslagit särskilda

öfvergångsbestämmelser, i hvilka äfven inrymts den, som förekommer i Utskottets

förra förslag under § 51. 1 sammanhang härmed har Utskottet i

lagförslagets slut insatt eu ny rubrik »öfvergående stadgande-tu, under hvilken

intagits, utom nyss omförmälda bestämmelser om öfningstiden under § 52,

äfven under §§ 53 och 54 de bestämmelser, som i Utskottets förra förslagåterfinnas

under §§ 52 och 53. De i Utskottets förra förslag förekommande

§§ 54 och 55 hafva såsom §§ 50 och 51 flyttats framför de öfvergående

stadgandena.

Vid öfverläggningen inom Andra Kammaren angående § 52 af Utskottets

förslag har påpekats önskvärdheten deraf, att i sammanhang med nu ifrågavarande

värnpligtslag en revision måtte företagas af bestämmelserna i den

konvention, som gäller för den å Gotland inrättade nationalbeväring; men

har Utskottet, som delar uppfattningen om önskvärdheten af en sådan revision,

ansett frågan härom vara en särskild fråga, hvilken hvarken kan eller bör

företagas i sammanhang med nu förevarande förslag.

För att visa, huru, med antagande af hvad Utskottet här nedan föreslår,

den nya värnpligtslagen i dess helhet skulle komma att lyda, har Utskottet

såsom bilaga till detta utlåtande fogat ett aftryck af värnpligtslagen

i sådan lydelse.

Med anledning af det sålunda anförda får Utskottet, i syfte af sammanjemkning,

hemställa,

I) att Kamrarne, hvardera med frånträdande af sitt

förut angående § 1 fattade beslut, ville godkänna följande

lydelse af nämnda §:

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under

hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvithet han fyller

trettiotvå år.

Värnpligt

och värnpligtsålder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-TJt skottets Utlåtande N:o 56.

II) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sitt förut fattade beslut, ville godkänna följande lydelse

af § 3:

Bevaring och 1- Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. Tjenstetiden

landstorm. [ beväringen är sex år.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det

uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

HD att Andra Kammaren måtte fatta beslut angående

§§ 4 och 5 samt härvid antaga den af Utskottet

förut föreslagna och af Första Kammaren redan godkända

lydelse af nämnda §§;

IT) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sitt förra beslut, ville antaga följande lydelse af § 6:

Tidigare in- Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till

skrifning kan g ocb dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans station,

medgifvas. hvilken kan Yj]i tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till krigstjenst

duglig och i öfrig! lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl beväringen, intill dess sex år förflutit från och med

det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtig^ gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna paragraf inskrifne, äfven innan de i värnpligtsåldern

inträda

V) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sitt förra beslut, ville antaga följande lydelse af § 12:

Ruiiföringen 1- Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan man
över

de talsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och i

värnplikt,ge.eiilig,het med (]e föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga listor

öfver beväring och landstorm till grund för den stamrulla, som skall föras

öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för

granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige

aflidit eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 56.

9

dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser

hörande personer efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,

hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,

skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,

till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till

inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare

samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder

särskild!, stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt och inom tid, som

Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens register

inskrift värnpligtige till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen

öfversänder äfven dessa uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga rullor öfver

inskrifningsområdets värnpligtige.

4. Presterskapet samt landsstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,

så ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtige

att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med

de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpligtiges

redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande husförhörslängderna föras af annan

myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna

paragraf åligga sådan myndighet.

Yl) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande

§ 17 samt härvid antaga nämnda § i den af Utskottet

förut föreslagna och af Första Kammaren redan godkända

lydelse;

VID att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sitt förra beslut, ville antaga följande lydelse

af §§ 18 och 19:

§ 18.

För hvarje bataljonsområde skall finnas en inskrifningsnämnd, beståendeinskriMngsaf

områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nemligen en nämndens

af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket största delen af sättning"

området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom för hvarje kompaniområde

den rullförande kompaniofficern samt två inom samma''område horn.

till Biksd. Prof. 1885. 7 Samt. HG Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

satte, icke militäre personer, livilka jemte ett lika antal suppleanter väljas

hvarje gång för två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af

stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. En af de sålunda

utsedde ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid

slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning^ hvarefter en ledamot

och eu suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande

under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder,

väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad t va ledamöter i nämnden

jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige välde

ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i

nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för hvilket de

blifvit valde.

För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras, att ordföranden

och minst två ledamöter äro tillstädes. Falla vid omröstning till beslut

rösterna lika, gälle den mening, ordföranden biträder.

Nämnden biträdes af en läkare.

§ 19.

[nskrifnings- Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens Benanmdens

fallningshafvande i det län, hvartill största delen af bataljonsområdet hörer,

tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i

flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskof;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de

önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena

eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;

e) att tillställa de inskrift^ den i § 14 omnämnda inskrifningsbok, i

hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör följa ett

utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadgande^ rörande krigsmakten;

börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som är å sjömanshus inskrifven

och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion,

der inskrifningsboken får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid till

landstormen.

öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande

förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lemnar för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande Nv 56. 11

rättningsstället, såväl inskrifningslängderna som protokollet af nämnden under - skrifvas.

VIII) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande

§§ 21 och 22, rubriken under Art. V och § 26

samt härvid antaga den af Utskottet förut föreslagna och

af Första Kammaren redan godkända lydelse af dessa §§

och rubrik;

IX) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sina förut fattade beslut angående §§27 och

28 samt Andra Kammaren med frånträdande af sina beslut

angående § 27 mom. 1 och 2, ville antaga följande

lydelse af §§ 27 och 28:

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Vämpligtigs

utbildning tjenstgöra under fredstid i fyratiotvå dagar, hvilken tjenstgöringut,llltfiiI(Jlugs''

skall fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan under

det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med tjugusju

dagar under det första året och femton dagar under det derpå följande.

2. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

b) värnpligtig, som styrker, att han vid ingången af det år, då han

fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och deraf

under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart, med skyldighet

likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv under

hela sin värnpligtstid och derutöfver till och med det kalenderår, under

hvilket han fyller fyratio år.

§ 28.

1. Då rikets försvar det krafvel*, må Konungen efter Statsrådets Uppbåd till

hörande till tjenstgöring inkalla beväringen eller de större eller mindre delartjenstgonng‘

deraf, som finnas behöfliga.

2. Utom de förenade rikenas gränser må beväringen vid hären användas

endast till rikets försvar, och efter det att Statsrådet blifvit hördt

samt riksdagskallelse utfärdats.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56-

X) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sina förra beslut, ville antaga följande lydelse af §§

83 och 34:

§ 33.

Varnpiig- 1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller:

tigesvistdsfj- a) att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket han

målnings- tätt sin forsta utbildning;

skyldighet. b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat in
skrifningsområde

afflytta!-, tillhöra den truppafdelning, som erhåller sine värnpligtige

från det område, i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig vid

flottan tillhör, derest han är ä sjömanshus inskrifven, den flottans station,

som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast inskrifvits,

men i annat fall den station, som är närmast belägen till det inskrifningsområde,

i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom

hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då har lika skyldighet

med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringen,

gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet,

anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl;
b)

att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,

han är pligtig derom göra anmälan sä väl före afflyttningen hos det

kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten

till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom

hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock

annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus, är skyldig

att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan

hos kompanibefälet vid så väl det ena som det andra af de kompaniområden,

inom hvilka dessa sjömanshus öro belägna, men, derest han upphör att vara

vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet

vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast

varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han

är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter

det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 56. 13

underkastad de i mom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig

vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning-.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar

må af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande

presterskap eller sjömanshusdirektion.

§ 34.

Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under Värnpligtig;,

minst två år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter er-^“ns1 eller

hållet afsked tillhöra beväringen till och med det kalenderår, under hvilketflottans stam.

han fyller trettiotvå år.

XI) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande

de af Utskottet förut föreslagna och af Första Kammaren

redan godkända rubrikerna under Art. Yl och Art.

VII äfvensom beträffande § 36 samt härvid antaga samma

rubriker och §;

XII) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sitt förra beslut om antagande af § 37 i Utskottets

förslag, ville besluta, att nämnda § skall utgå

ur lagförslaget samt nummerföljden å efterföljande §§

38—50 äfvensom hänvisningar i enlighet härmed ändras;

XIII) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande

§ 38 i Utskottets förra förslag (§ 37 enligt nya

förslaget) och härvid antaga den af Utskottet förut föreslagna

och af Första Kammaren redan godkända lydelse

af samma §;

XIY) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sitt förut fattade beslut, ville antaga följande

lydelse af § 39 i Utskottets förra förslag (§38 enligt nya

förslaget):

1. Befälhafvarne inom inskrifnings-, bataljons- och kompaniområdena Befäl vid

äro under fredstid befälhafvare äfven för landstormen inom motsvarande iandstorme“

områden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 i Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56.

2. Befälhafvare för afdelningsområdes landstorm förordnas af fördelningsgeneralen;

och ega desse befälhafvare att utse behöflig! underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningär

af landstormen, som då kunna bildas.

XV) att Andra Kammaren ville fatta beslut beträffande

§§ 40, 41, 44 och 46 i Utskottets förra förslag

(§§ 39, 40, 43 och 45 enligt nya förslaget) samt härvid

antaga dessa §§ i den af Första Kammaren redan godkända

lydelse;

XVI) att Kamrarne, Första Kammaren med frånträdande

af sina förut fattade beslut beträffande §§ 51, 52,

53, 54 och 55 i Utskottets förra förslag (§§ 52, 53,

54, 50 och 51 enligt nya förslaget) samt Andra Kammaren

med frånträdande af sina förra beslut beträffande §§

53, 54 och 55 af samma förslag (§§ 54, 50 och 51 enligt

nya förslaget), så vidt samtliga dessa beslut äro stridande

mot hvad Utskottet här nedan föreslår, måtte besluta,

att i det nya lagförslaget skola efter § 49 följa

nedanstående §§ och rubrik:

§ 50.

Närmare De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med
föreskrifter.

delas af Konungen.

§

51.

Ändring Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags

eller upp- sammanstämmande beslut.

näfvanae åt

lagen.

Öfvergåendo stadgande».

§ 52.

öfnings- De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges

Men. öfningstid skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56,

vid rytteriet, artilleriet och ingeniör trupper na samt flottan

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtig^ tillhörande första

årsklassen öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige tillhörande

andra årsklassen, med undantag af de ä sjömanshus inskrifne, i femton

dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i trettioåtta dagar: och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i fyratio dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i tjuguen dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen

i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i tjugutre dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen

i femton dagar; och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen

i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft.

§ 53.

Denna lag har icke tillämpning å invånarne på Gotland, utan skola

desse tills vidare på förut öfligt, sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å

öns försvar.

§ 54.

Af Konungen bestämmes, om och i hvad mån samt under Indika vilkor

befrielse från de i denna lag föreskrift)a skyldigheter må kunna tills vidare

medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

Slutligen och då genom Kamrarnes beslut i anledning af Kong!.

Maj:ts propositioner angående nedsättning i de på viss jord hvilande grandskatter

samt angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären det fall

numera inträffat, hvilket är afsedt med de af Kamrarne, enligt hvad ofvan

Gotlands

invånare.

Lappbe
folkningen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

är anfördt, gjorda förutsättningar för deras beslut i nu förevarande fråga,

får Utskottet, för den händelse att hvad Utskottet här ofvan föreslagit

blifver af Kamrarne samstämmande antaget, hemställa om Kamrarnes förklarande,

att Riksdagen, som funnit sig icke kunna bifalla Kongl.

Maj:ts proposition med förslag till ny värnpligtslag i

oförändrad! skick, för sin del antagit en

Värnpligtslag

af den lydelse, som utvisas af Kamrarnes fattade samstämmande

beslut öfver Lag-Utskottets hemställanden i

ej mindre utlåtandet N:o 23 än nu förevarande utlåtande.

Stockholm den 4 Maj 1885.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reseryationer:

af Herr Bergström;

af Herr Sederholm, som ansett, att de af Utskottet nu föreslagna

öfvergångsstadganden icke bort i förslaget upptagas, med undantag af stadgandet

om andra årsklassens öfning under år 1887;

af Herrar F. Andersson i Helgesta, Smedberg, Ii. Andersson i Nöbbelöf,

Lewin och Näslund: »Då vid sannaanjemkningen af Kamrarnes olika

beslut i fråga om tiden för värnpligtiges tjenstgöring under fred, hvilken

tid blifvit bestämd af Första Kammaren till 48 dagar och af den Andra

allenast till 30 dagar, Utskottet icke tagit tillbörlig hänsyn till tiden, som

ligger någorlunda jemn! emellan det olika bestämda dagantalet, utan föreslagit

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

17

42 dagar, hvarigenom Första Kammaren skulle eftergifva en tredjedel och

Andra Kammaren åter tillöka två tredjedelar; men detta förfarande, enligt

vår åsigt, icke öfverensstämmer med det tillvägagående som i förevarande

fall bör ega rum, så hafva vi för vår del ej kunnat biträda Utskottets förslag

i denna del, utan anmäla deremot reservation.»

samt af Herr J. Anderson i Tenhult: Hå Konung och Riksdag gå

att stifta lag i en så vigtig fråga som om landets försvar, föreställer jag

mig att härvid bör noga tillses, att denna lag icke kommer i strid med bestämmelser,

som förefinnas och som särskildt gälla för en stor del af landets

inbyggare, nemligen rust- och rotehållare. Desse rust- och rotehållare,

som genom kontrakt, afskräde på sin tid med landets lagliga regering — af

dessa kontrakt vågar jag härmed som bilaga vidfoga Henne — hafva åtagit

sig att för sina hemman hålla ryttare, soldat eller båtsman mot vilkor att

de för sig, sina barn och sitt tjenstefolk skola vara fria för utskrifning af

alla slag, hvad namn de hafva kunna, nu och i tillkommande tider, så länge

sagda skyldigheter utgöras. Då manskapet vid vår indelta armé och båtsmanshållet,

på grund af omförmälda kontrakt, anskaffas och aflönas af rustoch

rotehållare, vågar jag hoppas, att ingen kan motsäga sanningen deraf

att Kong! Maj:t och Kronan fortfarande utkräfver de förmåner Kong!

Maj:t och Kronan betingat sig i nämnda kontrakt. Då så onekligen är

förhållandet, tror jag mig hafva skäl framhålla den uppfattningen, att Kongl.

Maj:t och Riksdagen jemväl böra respektera de vilkor, som rust- och rotehållare

tillkomma efter omförmälda kontrakt.

Hvarje steg som Konung och Riksdag kunna taga i rigtning att kränka

den enskildes rätt, synes mig vara ett steg af betänkligaste art, och historiens

vittnesbörd talar i många fall högt för denna min åsigt. Jag förväntar

mig härvid det svar, att då rust- och rotehållare få trettio procent lindring

af sin roteringsbörda, lemnas dem ersättning för den värnpligt de kunna

komma att utöfver sin roteringsskyldighet utgöra. Härpå vill jag svara, att

trettio procents lindring i rust- och roteringsbesvären är icke och kommer

icke att i verkligheten blifva någon lindring, ty från den tid indelningsverket

tillkom har kostnaden för anskaffande och aflöning af ryttare, soldat

eller båtsman så betydligt ökats, dels till följd af tidsförhållandena och arbetarens

aflöning i allmänhet och dels hufvudsakligen af de ökade militära

fordringar, som sedan dess och nu ställas på mannen i fråga för hans utbildning

och tjenstgöring, fordringar, som säkerligen komma att än ytterligare stegras,

att dessa bördor mer än mångdubblats. Vill man under dessa betraktelser kasta

en blick på det förhållandet att de egendomar i vårt land, som äro af frälsesäterinatur,

för århundraden sedan blifvit befriade från den krigstjenstskyldigBih.

till Biksd. Prof. 1885. 7 Sand. 36 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

het, som ålåg egarne af sagda jord, utan att de i ringaste mån lemnat staten

någon ersättning derför, hoppas jag att ingen skall jäfva mitt påstående, då

jag vågar yrka, att rättvisa jemväl hör vederfaras rust- och rotehållare och

att desse för sig, sina barn och sitt tjenstefolk höra vara fria från utskrifning

af alla slag, hvad namn de hafva kunna, så länge de i större eller mindre

mån utgöra sin rust- och roteringsskyldighet.

Af dessa i korthet angifna skäl har jag inom Utskottet yrkat och

yrkar fortfarande att nedannämnde § i Utskottets förslag till värnpligtslag

får följande lydelse:

§ 53. Denna lag har icke tillämpning å invånarne

på Gotland, utan skola desse tills vidare på förut öflig!

sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å öns försvar,

samt icke heller å de af rikets öfrige inbyggare, som ega

jordbruksfastighet och utgöra rust- och roteringsskyldighet

derför, så ock deras barn och tjenstefolk».

»Kongl. Maj:ts nådiga Confirmation öfver det med Allmogens Fullmäktige

vid denna påstående Riksdag slutne Contrakt om det vissa knektehållet.

Daterad Stockholm den 5 December 1682.

Wi GÅRD med Guds Udde, Sveriges, Gothes och Wendes Konung

etc. etc. Göre vitterligt — — — angående ett vist och stadigt Knektehålls

inrättande och stadigvarande underhåll uti desse efterföljande Provinser,

nemligen Upland, Östergötland, Södermanland, Wessmanland och Nerike,

äfvensom Öster- och Westerdalarne en tid bortåt, samt Gästrike- och Helsingeland

nu nyligen ingått hafva, och det allt på sätt och vis, samt uppå de

Condition er och vilkor, som sj elfva den deröfver upprättade af handlingen,

här nedanföre införd, med mera exprimera!’ och utvisar — — —----

l:o) — — — allt förthy gifves dem deremot, uppå Kongl. Maj:ts

vägnar, härmed den fullkomliga försäkring, att så länge på deras sida intet

fel förspörjes, det som utlofvat är att efter komma, de, deras barn och folk,

Indika till gårdarnes Cultur (odling) och bruk, samt till ersättande af manskapets

afgång nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifningar, och alla dervid

hängande besvär, hvad namn de hälst hafva kunna, samt fördubblingar och

våldsamma varfningar, nu och i tillkommande tider, vara alldeles qvitte och

befriade; — — — —

7:o) Ehuruväl tillförne om soldatens kläder och föda förmäldt är,

att han desamme af sina tillordnade värdar, jemte sin rikliga lön af 35

Daler Kopparmynt årligen, bör åtnjuta, så är lell (likväl) ännu intet om

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

knektens vissa hemtal (hemkall, hemvist) något Specifice (omständligare)

nämnt, hvarföre och emedan allmogen, som dertill lägenhet och utrymme

hafva kunna, lofvat häfver på en särdeles plats utmed eller ifrån Gården

att bygga Soldaten en särdeles stuga, honom ett Spanland åker, kåltäppa,

liten hage eller ängsstycke af 2 lass Hö afbryta, och emedlertid hans rundeliga

uppehälle och hemvist förordna; men sedan han sitt hemvist bekommit,

är Bonden för hans besvär till föda och husrum fri och endtledigad; — —

Alltså hafre Wi, befinnandes, hvad som således med ofvanbemälte Provinser

afhandladt och stadgadt är, lända till Wår tjenst och Wårt Rikes

samt trogne undersåtares välfärd, trygg- och säkerhet, nådeligen velat Confirmera

och stadfästa; eftersom Wi och härmed, i förmågo af detta Wårt

öppna Bref, detsamma uti alla sina Clausuler (punkter) Confirmere och stadfäste,

samt på det kraftigaste i nåde försäkre Wåre trogne Undersåtare,

menige Allmogen uti ofvanbemälte Provinser, att de dervid, nu och uti tillkommande

tider, i alle måtto skole obrottsligen handhafde och beskyddade

blifva, och ingen, som i kraft af merbemälte afhandling derunder förstås

bör, skall vara tillåtet detta vissa Knektehåll, till de andras Gravation och

förfång, sig att undanbedja eller draga.

Wi bjude och befalle fördenskull härmed alle vederbörande, att de

häremot hvarken sjelfva något göra eller tillåta af androm något att ske

eller förfaras, utan der öfver allvarlig hand hålla, att sådant allt oryggeligen

må blifva observeradt och iagttaget.

Till yttermera visso hafre Wi detta med Egen hand underskrifvit och

med Wårt Kongl. Secret bekräfta låtit.

Datum Stockholm den 5 Decembris 1682.

CAEOLUS.

(L. S.p

»Wi FRIEDRICH med Guds Nåde, Sveriges, Göthes och Wendes

Konung etc. etc. Göre veterlig!, att såsom vid den i år uti Upsala med

Wårt Uplands Regemente till fot hållna General-Mönstringen, Wåre trogne

Undersåtare och Allmoge uti Uplands och Stockholms Laner, sig angående

det visse Knektehåll^ dersammastädes således förenat.

(Afser vissa ändringar i det äldre då gällande knektekontraktet.)

Ro. Alldenstund det i Uplands och Stockholms Län indelta Regementet,

efter Indelningsverket och 1682 års Contrakt, bör vara 1200 Man

Corporaler och Gemene, så förbinde vi oss hädanefter, som för detta skett,

samma antal till dess fulla styrka att utgöra och vid makt hålla; hvaremot

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

vi i underdånighet anhålle, att Hans Kongl. Maj:t de förra Kongl. Förordningar

i så måtto nådigast stadfästa täcktes, att så länge å vår sida ingen

brist uti fulla knektehållet förspörjes, vi och våra barn och tjenstefolk,

hvilka till Hemmanens bruk, samt till ersättning af den afgång, som antingen

genom befordran, dödsfall eller afskedande tima kan, nödvändigst behöfves,

måge för utskrifningar och alla dervid hängande besvär, hvad namn de

hälst hafva kunna, samt fördubblingar och våldsamma värfningar, nu och i

tillkommande tider, vara befriade; — -------— --------

6:o. Hvad knektens hemkall vidkommer, så äro vi nöjde, att dermed

förblifver efter 7 § af 1682 års knektecontrakt, således, att Roten, der

lägenhet tinnes, uppbygger för Soldaten en stufva af åtta alnar inom knutarne,

samt Fähus. — — — -— Deräst för någon Rotes svaga villkor,

ingen lägenhet till åker och äng tinnes, skall Roten likfullt Knektetorpet

uppbygga, och gifva Knekten årligen för hemkallet (jorden) två Tunnor

Spanmål, tvenne lass Hö och ett tjog Halm, till tjugu karfvar i tjoget,

hvaröfver Knekten, vid straff tillgörandes, ej får aftvinga Roten något mer

för hemkallet. — — — ty varda härmed alla Wåre trogne undersåtare,

som härunder förstås och begripas, på det kraftigaste försäkrade, att de vid

denna afhandlingen, och det af Oss här förunte sättet om Släpekläderne, nu

och i tillkommande tider skola i alla måtto säkert och ofelbart handhafde

och beskyddade blifva, och ingen, som deruti intereserar, lida dervid något

mehn eller förfång; blifvandes Landshöfdingarne uti desse Län härmed anbefalte

denne Förordning, på sedvanligt sätt, uti deras anförtrodde Län att

kungöra låta, samt deröfver allvarsam hand hålla, att hon i ingen måtto

öfverträdd varder. Till yttermera visso liafve Wi detta med egen hand

underskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.

Stockholm i Råd-Kammaren den 4 november 1725.

FRIEDRICH.

(L. S.)»

(Transsumt.)

»Kongl. Maj ris Råds och samtlig^ Ständers beslut med alla der tillhöriga

akter gjordt, samtyckt och förafskedadt af dem enhälleligen på den

allmänna Riksdagen i Stockholm, som begyntes på det året 1682 och ändades

den 3 januari 1683.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 56.

21

Uti § 21:

»Wi af allmogen besinne ochså huru nödvändigt det är vid sakernas

vidlyftiga utseende och på alla orter efter tänklige Stora krigsförfattningar

att Riksens krigsmakt förstarkes, på det, näst Guds den Alldrahögstes bestånd

samt Kongl. Maj:ts oförlikelige tapperhet Riksens värn och allés vår

säkerhet igenom detta medlet väl måtte blifva försedt och vi desto vissare

länge och oförryckt njuta den hugneliga freden till godo; och hafva vi fördenskull

icke allenast befunnit flere utskrifningar till Regementenas uppfyllande

af nöden vara, utan och der bredvid noga och väl med hvarannan

öfverlagdt, huru man i tid måtte vara omhugse och beredd, Yyrkeligen och

och med ett kraftigt eftertryck i tid att kunna alla elaka ämnen hindra och

dämpa; pröfvandes till den ända för allting af nöden vara, ett starkt manskap

allt stadigt i förråd att hafva och dermed numera och fast kraftigare

än tillförne någonsin skett är, Kongl. Maj:t och Riksens säkerhet att understödja,

det vi, allmogen i Uppland, Östergötland, Södermanland, Wessmanland

och Kerike, som intill detta, knekteskrifningen hafva varit underkastade

efter vår underdåniga pligt, samt i anledning af Kongl. Maj:ts egen Kådiga

proposition, hos oss välbetänkt slutit och ändteligen derutinnan stannat

hafva, ett visst Knektehåll att undergå, äfvensom andra provinser i riket,

neml. Öster och Wester dalarne, Wermeland, Helsingeland, Medelpad, Gestrikeland,

Westernorlanden och Wi borgs län i Storfurstendöme! Finland, redan

före oss gjort hafva, det vi och vele till Kongl. Maj:ts Infänteri-Regementers

i Provincierne beständige vidmakthållande, hvart Regemente af det antal

som vi uti vårt till Kongl. Maj:t i underdånighet inlefvererade Skriftelige

svar utnämnt hafva, nu efter gårdetalet emottaga, så att två hela gårdar af

krono och skatte utan åtskilnad en knekt anskaffa, underhålla och på all

oförmodelig händelse städse i beredskap hafva skole, alldeles efter det af de

härtill förordnade höge herrar, Kongl. Maj:ts högt betrodde män och Råd,

nyligen med oss slutne kontrakt, varandes deremot så länge detta utlofvade

åt oss försvarligen presteras, Vi våre barn och folk, som till gårdarnes

kultur och bruk samt ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunne

behöfvas för utskrifning och alle dervid hängande besvär, ehvad namn de

hälst hafva kunna, såsom och fördubblingar och våldsamma varfningar, nu

och i tillkommande tider alldeles qvitte och befriade.»

I samma riksdagsbeslut § 22:

»Wi af allmogen som utskrifningar ännu underkastade äro, neml.

Westergötland, Småland — — — besinne äfvenväl, huru nödigt det till

Riksens säkerhet och värn är, ett starkt manskap på detta sättet att an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

skaffa. Hvarföre vi och så vida förändre den utskrifningen, som nästförlidne

Riksdag år 1680, med vilkor efter hvar 10:de gård för innevarande år 1683

beviljades, att den samma ske må efter hvar 10:de af manskapet, öfver dem

allena som utskrifningen undergår och intet de som rustnings-båtsmans eller

ett visst knektehåll nu undergifne äro.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N;o 56.

23

Bilaga.

Yärnpli utslag.

Art. I.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår, under vanligt

hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvithet han fyller pWsMder.

trettiotvå år.

§ 2.

Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte, sjuk- Frikallelse,

dom eller annan dylik orsak är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.

§ 3.

1. Värnpligten fullgöres i beväringen och landstormen. TjenstetidenBeväring och

i beväringen är sex år. landstorm.

I krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens längd för det

uppkallade manskapet.

2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen, tillhör han

landstormen.

§ 4.

Beväringen tillhör hären eller flottan, landstormen endast hären. Värnpligtens

fullgörande

i hären och

flottan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 5.

Tiden för in- l. Värnpligtig är skyldig att inställa sig till inskrifning i hären eller

skrifning. ^0^an det är, }ian fyller tjuguett år.

Tjenstetid. 2. Tjenstetiden enligt § 3 inom. 1 beräknas från början af nyss

nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller beviljadt

uppskof först ett senare år skulle blifva inskrifven.

Har sådan senare inskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa

uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af inskrifningsåret.

Inställer inskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han

första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från

början af det år, han inträder i tjenstgöring.

§ 6.

Tidigare in- Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till

skrifning kaninskrifning och dervid uppgifva den truppafdelning eller flottans station,

me gi vas jlvj^en ]ian vj|[ tillhöra. För bifall härtill erfordras, att han är till krigstjenst

duglig och i öfrig! lämplig till den tjenst, hvartill han anmäler sig.

Han tillhör likväl beväringen, intill dess sex år förflutit från och med

det år, då han fylde tjuguett år.

Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna paragraf inskrift^, äfven innan de i värnpligtsåldern

inträdt.

§ 7.

Värnpligtig Vapenför värnpligtig inskrifves till vapentjenst, öfrige värnpligtige till

tjenst, annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas lämplige.

§ 8.

Befrielse un- Rörande inskrift^ värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under krigsder

krigstid, tid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det allmännas

behof finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpligtig Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller

f11 t^i n s tall a r bet e antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig

a sig. a tid inställa sig till inskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Lag Utskottets Utlåtande N:o 56.

25

§ 10.

Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt, förtroende, må ej

öfvas, utan skall till lämpliga arbeten användas.

Vapen- Värnpligtig,

som är förlustig

medborgerligt

förtroende.

Al t. II.

Om inskrifning till utgörande af värnpligten.

§ 11.

1. Riket indelas för de värnpligtiges inskrifning uti visst antal iu-Inskrifnings
skrifningsområden.

områden.

2. Hvarje inskrifningsområde delas i visst antal bataljons-, kompanioch

afdelningsområden.

3. För hvarje af här nämnda områden förordnas en befälhafvare.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrifningsförrättare åligger att, sedan man-Ruiiforingen

talsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af mantalslängderna och iva^v®f

enlighet med de föreskrifter, Konungen utfärdar, uppsätta fullständiga listor™™1 *gU

öfver beväring och landstorm till grund för den stamrulla, som skall föras

öfver de värnpligtig^ inom hvarje kompaniområde. Dessa listor skola för

granskning öfversändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtig^

aflidit eller afflytta! till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,

dels om och hvilka utom de å listorna upptagne, men till samma åldersklasser

hörande personer efter mantalsskrifningen inflyttat i församlingen,

hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,

skola af dem till mantalsskrifningsförrättaren återsändas. Mantalsskrifningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade,

till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till

inskrifningsområdets befälhafvare. Om den tid, inom hvilken mantalsskrifningsförrättare

samt pastorer skola fullgöra förberörda åligganden, varder

särskild!, stadgadt.

2. Direktionerna öfver sjömanshusen skola på sätt, och inom tid, soin

Konungen bestämmer, hvarje år insända uppgift å de i sjömanshusens register

Bill. till Riksä. Prat. 1885. 7 Sami, 36 ffäft, '' 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

SB Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56.

inskrifne värnpligtige till Konungens Befallningshafvande, som ofördröjligen

öfversänder äfven dessa uppgifter till inskrifningsområdets befälhafvare.

3. Denne befälhafvare läte derefter upprätta fullständiga ration öfver

inskrifningsområdets värnpligtige.

4. Presterskapet samt landstatens tjensteman, synnerligen mantalsskrifningsförrättare,

sä ock direktionerna öfver sjömanshusen, vare pligtig^

att. i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med

de upplysningar och det bistånd, som af dem kunna äskas för de värnpligtiges

redovisande och inskrifning.

5. Der anteckningar motsvarande lrasförhörslängderna föras af annan

myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna

paragraf åligga sådan myndighet.

§ 13.

Värnpligtig* 1- Hvarje år skall inom de särskilda kompaniområdena, eller, der

inskrifning, kompaniomrädes vidsträckthet dertill föranleder, inom dess särskilda afdelningsomräden,

å tider och ställen, som, efter det inskrifningsområdets befälhafvare

blifvit hörd, bestämmas af Konungens Befallningshafvande, inskrifning förrättas

med de värnpligtige, som under året fylla tjuguett år, samt med de

äldre värnpligtige, hvilka vid föregående inskrifningsförrättningar bort vara

tillstädes, men uteblifvit eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med inskrifning.

2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, redovisas inom det

inskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.

3. Inkallelse till inskrifningsförrättning verkställes af Konungens Befallningshafvande

genom kungörelse.

§ 14.

Personlig Vid inskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad värnpligtig

inställelse skyldig att personligen inställa sig med undantag af den, som är inskrifven

tagande af a sjömanshus.

inskrifning*- ’ Till inskrifningsförrättning skola vederbörande tjensteman införskaffa

bok'' de värnpligtiges prestbetyg.

Efter inskrifningen erhåller den värnpligtige eu inskrifningsbok, hvari

skall af vederbörande befäl antecknas hvad som beträffande hans värnpligt

är af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet med

mera dylikt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

27

§ 15.

Värnpligtig må undergå inskrifning å den ort, der han vistas, äfven inskrifning

om lian derstädes icke är mantalsskrifven, men skall i sådant fall hos veder- he^to°r,“u

hörande inskrifningsnämnd anmäla sig och dervid förevisa prestbetyg, hvilket

han är skyldig att sjelf sig förskaffa. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande

tillhöra det område, der han är mantalsskrifven, sa vidt han icke

till annat område i laga ordning öfverflyttar.

Art. III.

Om uppskof med inskrifning och tjenstgöring.

§ 16.

Uppskof med inskrifning till nästföljande års inskrifningsförrättning Uppskof

kan medgifvas: o _ o inskrifoing.

a) den, som af eu eller annan möjligen öfvergående anledning, såsom

tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid inskrifningsförrättningen

hefinnes till tjensten oförmögen eller olämplig; samt

b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller till enka,

äfvensom ende arbetsfolk brodern till ett eller flere minderåriga eller vanföra

fader- och moderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar eller syskon

äro af sonens eller broderns arbete för sitt uppehälle beroende och med honom

sammanbo.

Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid inskrifningsförrättningen

det år, under hvilket den värnpligtig^ fyller sitt tjugufjerde lefnadsår,

frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i beväringen.

§ 17.

Uppskof med den i § 27 omförmälda tjenstgöring vid hären eller flottan Uppskof

under fredstid kan till det år, under hvilket värnpligtig fyller tjugutvå är, me/öt^“st"

medgifvas:

a) värnpligtig, som idkar studier och styrker sig behöfva sådant uppskof

för afslutande af redan fortskriden lärokurs;

b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjömanshusdirektionen

är förhyrd för längre resa å handelsfartyg och som till följd

s. 28 Kontrollera mot PDF

Inskrifnings
nämndens
samman
sättning.

28 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvara!’, inställa

sig;

c) annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets beviljande

pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar honom tillhörig

fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-, fabriks- eller

annan industriel rörelse, samt vid inskrifningsförrättningen befinnes af en

eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna

om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för sin militära

tjenstgöring skulle blifva frånvarande.

Art. IV.

Om inskrifningsnämnd och inskrifningsrevisiou,

§ 18.

För hvarje bataljonsomrade skall finnas en inskrifningsnämnd, bestående

af områdets befälhafvare såsom ordförande samt fyra ledamöter, nemligen eu

af Konungens Befallningshafvande i det län, till hvilket största delen af

området hörer, dertill förordnad lagfaren man, äfvensom för hvarje kompaniområde

den rullförande kompaniofficern samt två inom samma område bosatte,

icke militäre personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas

hvarje gång för två år af landstinget eller, der kompaniområde utgöres af

stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. Fn af de sålunda

utsedde ledamöterne och en af suppleanterne afgå dock efter lottning vid

slutet af det år, då denna lag vunnit tillämpning, hvarefter en ledamot

och en suppleant årligen väljas. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande

under olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder,

väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden

jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige valde

ledamöter eller, i händelse de äro hindrade, deras suppleanter deltaga i

nämndens förrättningar endast i hvad angår det område, för hvilket de

blifvit valde.

För att beslut må kunna af nämnden fattas, erfordras, att ordföranden

och minst två ledamöter äro tillstädes. Falla vid omröstning till beslut

rösterna lika, gälle den mening, ordföranden biträder.

Nämnden biträdes af en läkare.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

29

§ 19-

Inskrifningsnämnden, hvars ledamöter sammankallas af Konungens Be-lnskrifningsfällningshafvande

i det län, hvartill största delen af bataljonsområdet hörer,

tillkommer och åligger:

a) att verkställa de i § 13 omnämnda inskrifningar samt dervid i

flottan inskrifva de värnpligtige, hvilka i § 25 mom. 1 omförmälas;

b) att pröfva och besluta om de i §§ 2, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskof ;

c) att mottaga de inskrifnes anmälningar rörande de vapenslag, de

önska tillhöra;

d) att pröfva och yttra sig om de inskrifnes lämplighet för det ena

eller andra vapenslaget eller för annan befattning vid hären eller flottan;

e) att tillställa de inskrifne den i § 14 omnämnda inskrifningsbok, i

hvilken nämndens beslut bör vara antecknadt, och med hvilken bör följa ett

utdrag af denna lag samt af andra lagar och stadgande!! rörande krigsmakten;

börande sådan inskrifningsbok för värnpligtig, som är å sjömanshus inskrifven

och icke vid förrättningen sig inställer, öfversändas till vederbörande sjömanshusdirektion,

der inskrifningshoken får af den värnpligtige afhemtas;

f) att förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid till

landstormen.

Öfver nämndens beslut föres protokoll af den utaf Konungens Befallningshafvande

förordnade ledamoten, och skola, innan nämnden lemnar förrättningsstället,

såväl inskrifningslängderna som protokollet af nämnden underskrifvas.

§ 20.

Öfver inskrifningsnämndens beslut må besvär anföras endast af ledamotBesvär öfver

i nämnden eller af värnpligtig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas “ndeuf

till den i nästföljande § omförmälda inskrifningsrevision samt inom fjorton beslut.

(lagar efter beslutets meddelande ingifvas till Konungens Befallningshafvande

i det län, inom hvilket förrättningen egt rum. Besvären må äfven inom

behörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fäll behörigen styrkas,

att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att densamma

på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 21.

För hvarje inskrifningsområde skall finnas eu inskrifningsrevision, be-inskrifningsstående

af landshöfdingen eller, i händelse denne har förfall eller embete! är

o dj 111111(111”

sättning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Inskrifnings

revisionens

verksamhet.

30 Lag- Utskottets Utlåtande N:o 56.

ledigt, landssekreteraren i det län, till hvilket största delen af området hörer,

såsom ordförande samt af fyra ledamöter, nemligen inskrifningsområdets befälhafvare

äfvensom för hvarje till området hörande län, eller ej under landsting

lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män, som jemte tre

suppleanter utses för tre år af landstinget eller, för stad, som icke lyder

under landsting, af stadsfullmäktige. Efter lottning afgå dock en af de sålunda

utsedde ledamöterne jemte en suppleant vid slutet af första året samt

ytterligare en ledamot och en suppleant vid slutet af andra året från det,

denna lag vunnit tillämpning. Eu ledamot och en suppleant väljas årligen

i de afgåendes ställe, hvarje gång för tre år.

Der befälhafvare för inskrifningsområde i egenskap af befälhafvare för

bataljonsområde deltagit i inskrifningsnämnds förhandlingar, förordnas i kommandoväg

annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot af den inskrifningsrevision,

som har att till pröfning upptaga samma nämnds beslut.

De af landsting eller stadsfullmäktige valde ledamöter eller, i händelse

de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i

hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.

Om det antal ledamöter, som för beslut erfordras, sä ock om omröstning

galle för inskrifningsrevision hvad i § 18 är om inskrifningsnämnd

stadgadt.

Revisionen biträdes af en militärläkare och en dertill förordnad civil

läkare.

§ 22.

Inskrifningsrevisionen, som sammanträder på kallelse åt ordföranden,

tillkommer:

aj att pröfva och afdöma besvär mot inskrifningsnämnds beslut;

b) att granska och, der så skäligt linnes, ändra sådana inskrifningsnämnds

beslut, öfver hvilka olika meningar varit inom nämnden till protokollet

antecknade;

c) att bland de värnpligtige, som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige,

uttaga det antal, som från inskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet,

ingeniörtrupperna och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda

vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält;

d) att i afseende å dem, hvilka enligt § 25 mom. 2 skola i flottan

inskrifvas, tillämpa hvad här ofvan blifvit om inskrifning till specialvapen

föreskrifvet.

Inskrifningsrevisionens beslut öfverlemnas till Konungens Befallningshafvande

för att genom dess försorg vederbörande kungöras.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

31

§ 23.

Ej må i inskrifningsrevisionens beslut ändring sökas.

Inskvifningsrevisionens

beslut må ej

öfverklagas.

Art. Y.

Om de värnpligtiges tjenstskyldighet i bevärlngen.

§ 24.

Värnpligtig

inskrifves.

är skyldig att tjenstgöra vid det vapen, i hvithet,

§

25.

han Tjenstskyldighet

vid

bestämdt

vapen.

1. I flottan inskrifvas: Värnpligtig»

a) å sjömanshus inskrifne värnpligtige, samt Tflottan8

b) lotsar och lotslärlingar.

2. Dessutom skola till det antal, som Konungen pröfva]'' erforderligt,

i flottan inskrifvas andra yrkesmän, som anses vara för flottan behöflige.

3. Alle värnpligtige, som icke blifvit inskrifne i flottan, äro under- VärnpHgtigs

kastade inskrifning i hären. hänvisning

§ 26.

Värnpligtige uttagas ur inskrifningsområden, på sätt 19 och 22 Uttagning

bestämma, till rytteriet, artilleriet, ingeniör trupperna, trängen och flottan, r''1|.1ai‘’!j1ka

hvarefter öfrige värnpligtige tilldelas fotfolket.

§ 27.

1. Värnpligtig är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig att för sin Värnpligtig»

utbildning tjenstgöra under fredstid i fyr atio två dagar, hvilken tjenstgöring skall utl)lltl|(ljmgs''

fullgöras vid rytteriet, artilleriet och ingeniörtrupperna samt flottan under

det första året, men vid fotfolket och trängen under två år med tjugusju

dagar under det första året och femton dagar under det derpå följande.

2. Från all öfning i fredstid befrias:

a) lotsar och lotslärlingar,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

b) värnpligtig, som styrker, att lian vid ingången af det år, då

lian fyller tjuguett år, varit vid sjömanshus inskrifven minst fyra år och

deraf under minst tolf månader haft anställning i utrikes sjöfart; med skyldighet

likväl att för åtnjutandet af sådan befrielse tillhöra flottans reserv

under hela sin värnpligtstid och derutöfver till och med det kalenderår, under

hvilket han fyller fyratio år.

§ 28.

Uppbåd till 1- Då rikets försvar det klöfver, må Konungen efter Statsrådets

tjenstgöring hörande till tjenstgöring inkalla beväringen eller de större eller mindre delar

deraf, som finnas behöfliga.

2. Utom de förenade rikenas gränser må beväringen vid hären användas

endast till rikets försvar, och efter det att Statsrådet blifvit hördt

samt riksdagskallelse utfärdats.

§ 29.

Sättet för in- Värnpligtig inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl antingen

tjenstgöring genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i kyrkorna och införes i

eu eller flere af ortens tidningar, eller genom omedelbar order.

§ 30.

Tjenstefel''- Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring, verkrattnmg.

(jen tjensteföiTätfning, honom af vederbörande befälhafvare anvisas;

dock att personel'' med särskild yrkeskunskap företrädesvis användas i de

förrättningar, der denna deras yrkeskunskap kan vara påkallad.

§ 31.

När värn- Till tjenstgöring inkallad värnpligtig är underkastad de i krigslag

n^der kn»s-r^^na bestämmelser, såväl under all tjenstgöring och under marscher, då lian

lag. c står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom

han vid utbrott af eller fara för krig inkallas till tjenstgöring.

§ 32.

Mönstrings
|kyidighet

De till beväringen hörande värnpligtige, som icke under årets lopp

''"kallade, vant inkallade till tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis eller,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Lag- Utskottets ''Utlåtande N:o 56.

då kompaniområdets vidsträcktliet dertill föranleder, socknevis; dock äro de

å sjömanshus inskrifne från inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock

öfrige värnpligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.

§ 33.

1. För värnpligtig, som tillhör beväringen, gäller: Varnpiig
a)

att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket hannes visteise
fått

sin första utbildning; mätnings-"

b) att den, som blifvit inskrifven i hären, skall, då han till annat in- skyldighet,

skrifningsområde afflytta!'', tillhöra den truppafdelning, som erhåller sine

värnpligtige från det område, i hvilket han inflyttar, hvaremot värnpligtig

vid flottan tillhör, derest han är å sjömanshus inskrifven, den flottans station,

som erhåller värnpligtige från det sjömanshus, der han senast inskrifvits,

men^ i annat fall den station, som är närmast belägen till det inskrifningsområde,

i hvilket han är bosatt;

c) att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen inom

hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma och då har lika skyldighet

med landstormsman.

2. För den i hären inskrifne värnpligtige, som tillhör beväringen,

gäller dessutom:

a) att, om han vill för längre tid än två månader vistas utom kompaniområdet,

anmälan derom skall före afresan göras hos vederbörande kompanibefäl

;

b) att, vid afflyttning till annat kompaniområde för att der mantalsskrifvas,

han är pligtig derom göra anmälan såväl före afflyttningen hos det

kompanibefäl, hvarunder han förut stått, som ock, inom en månad efter ankomsten

till den nya boningsorten, hos närmaste befäl vid det kompani, inom

hvars område han inflyttat.

3. Den, hvilken enligt § 27 mom. 2 tillhör flottans reserv, så ock

annan värnpligtig vid flottan, som är inskrifven å sjömanshus, är skyldig

att, då han flyttar från ett sjömanshus till annat, derom göra anmälan

hos kompanibefälet vid så väl det ena som det andra af de kompaniområden,

inom hvilka dessa sjömanshus äro belägna, men, derest han upphör att vara

vid sjömanshus inskrifven, skall dylik anmälan göras, dels hos kompanibefälet

vid det kompaniområde, inom hvilket det sjömanshus är beläget, der han senast

varit inskrifven, dels hos befälet vid det kompani, inom hvars område han

är bosatt, börande sålunda föreskrifna anmälningar ske senast en månad efter

det ombyte af eller afgång från sjömanshus egt rum.

Värnpligtig vid flottan, hvilken icke är vid sjömanshus inskrifven, vare

Bih. till Likså. Prof. 1885. 7 Sami. 36 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

underkastad de i inom. 2 gifna bestämmelser rörande anmälan vid tillfällig

vistelse utom kompaniområdet eller vid afflyttning''.

4. De i mom. 2 och 3 af denna paragraf omförmälda anmälningar må

af den värnpligtige göras antingen omedelbart eller ock genom vederbörande

presterskap eller sjömansliusdirektion.

§ 34.

Värnpligtig, Den, som innehaft anställning vid härens eller flottans stam under

härens^elier m^nst tyå år, anses hafva fullgjort sin beväringsöfning, men skall efter erflottans

stamhållet. afsked tillhöra beväringen till och med det kalenderår, under hvilket

han fyller trettiotvå år.

Art. VI.

Om de värnpligtig©» underhåll och förmåner i beväringen.

§ 35.

Fnnderner 1- Under marsch till och från mötesplatsen erhåller värnpligtig marsch
marsch.

aflöning enligt särskilda bestämmelser.

Förmåner 2. Under öfrig tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård,

under öfrig beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt desstjenstgonng.

utom dagaflöning, likaledes enligt särskilda bestämmelser.

Pensione- 3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada, att

““g- hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller

det understöd eller den pension, som författningarna rörande pensioneringvid

hären eller flottan bestämma.

Alt. VII.

Om landstormen,

§ 36.

Landstorms- Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar uppgöringlskyi-kallas

efter derom af Konungen i Statsrådet fattadt beslut, Uppbådad landdighet.

stormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§ 37.

Landstormen mä icke föras utom eget och närmast tillgränsande in- Land
.

„.0, stormens

skntmngsomraden. tjenstgö
ringaområde.

§ 38.

1. Befälhafvarne inom inskrifnings-, bataljons- och kompaniområdena Befäl vid

äro under fredstid befälhafvare äfven för landstormen inom motsvarande1™ stormon''

områden.

2. Befälhafvare för afdelningsområdes landstorm för ordnas af fördelningsgeneralen;

och ega. desse befälhafvare att utse behöflig! underbefäl.

3. Under krig förordnar Konungen befälhafvare för de större afdelningar

af landstormen, som då kunna bildas.

§ 39.

Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med kläderLandatormsoch

att, derest staten icke kan genast vid uppkallandet anskaffa föda, under“™so“'';.

tiden förse sig äfven med sådan, mot ersättning af staten för värdet af maner,

soldatportion.

Vapen, ammunition samt fälttecken, angifvande landstormsmans egenskap

af krigsman, tillhandahållas af staten.

Art. Till,

Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.

§ 40.

Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom Underlåten^

enligt § 33 mom. 2 och mom. 3 åligger, höte för hvarje gång fem kronor, flyttning.

§ 41.

1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 13 omförmäldamebiifvande

inskrifningsförrättning, höte första gången tio kronor, och för hvarje gång, niug

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

han ånyo dermed beträdes, tjugu kronor, samt vare dessutom i hvarje fall

underkastad äfventyr att blifva hemtad på egen bekostnad.

Itt“nae •• .. 2'' Värnpligtig, som på grund af g 15 inställer sig vid inskrifningsprestbetyg.

förrättning a annan ort, än der han är mantalsskrifven, men dervid försummar

aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emottagas, anses lika

med den, som icke instält sig till inskrifningsförrättning.

3. Uraktlåter värnpligtig, som blifvit i föreskrifven ordning inkallad

till tjenstgöring, utan laga förfall att sig inställa, och är han icke jemlikt

§ 31 att. härför anse etter krigslag, böte dubbelt mot hvad i mom. 1 sägs

och vare jemväl underkastad der stadgadt hemtningsäfventyr.

§ 42.

Försummad Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 32

mönstringllomnämnes’ men utan la8''a förfall uteblifvit, bote hvarje gång fem kronor.

§ 43.

Laga förfall. 1. Såsom laga förfall för uteblifvande från inskrifning eller tjenstgöring

eliei för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser

anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjenst uppbådad

eller faren eller om man sitter i häkte; vederbörande dock obetaget att, då

andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro af den vigt, att de

må gälla såsom ursäkt.

2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall under krigstid

dessutom såsom laga förfall för inställelse till tjenstgöring räknas att vara

på utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstskyldigheten, så snart den

värnpligtig^ anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt

örlogsfartyg.

§ 44.

sjukdom*1 Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig

läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan han

ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg af

prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämman eller ordförande

eller ledamot i kommunalnämnden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

37

Art, IX.

Om åtal, Rå ock om påförande, Indrifning och användning af

böter enligt denna lag.

§ 45.

Förseelser mot lagbuden i § 33 mom. 2 och mom. 3 åtalas af allmän Åtal.

åklagare vid laga domstol.

§ 46.

1. A böter, som jemlikt §§ 41 och 42 anses böra påföras värnplig- Böters på,- tige, hvilka från inskrifningsförrättning, mönstring eller vapenöfning uteblifvit förande’

utan att hafva anmält och med sådant intyg, som i § 44 sägs, styrkt sjukdomsförfall,

skola förteckningar länsvis uppgöras och till Konungens Befallningshafvande

ofördröjligen insändas. Uppgörande och insändande af bötesförteckning

åligger vid inskrifningsförrättning den af Konungens Befallningshafvande

förordnade ledamot, som öfver inskrifningsnämndens beslut förer

protokoll, vid mönstring den officer, som förrättat mönstringen, och vid vapenöfning^

slut vederbörande chefsembete; skolande inskrifningsnämnden, innan

den lemnar förrättningsstället, granska och underteckna den af protokollsföranden

uppgjorda bötesförteckning.

2. Särskilda utdrag af de enligt inom. 1 inkommande förteckningar

skola till vederbörande kronofogdar och magistrater öfversändas försedda med

Konungens Befallningshafvandes resolution, att de i utdragen upptagna böter

må hos de värnpligtig^ omedelbarligen uttagas, derest de icke deremot något

invända, men att, derest de vilja för uteblifvandet styrka laga förfall eller

eljest åberopa någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från

bötesansvar, i hvilken händelse de ega undfå skriftlig del af resolutionen i

hvad dem rörer, de skola inom trettio dagar derefter till vederbörande kronofogde

eller magistrat ingifva de bevis, som till styrkande af deras mot böternas

indrifvande gjorda invändningar åberopas, vid påföljd för uraktlåtenhet

deraf, att böterna utan hinder af samma invändningar må i laga ordninguttagas.

Inkommande bevis skola ofördröjligen till Konungens Befallningshafvande

insändas, hvarefter Konungens Befallningshafvande, efter pröfning

af förekommande omständigheter, meddelar beslut i saken.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

3. Atnöjes värnpligtig icke med Konungens Befallningshafvandes beslut,

hvarigenom böter för uteblifvande från inskrifnings- eller mönstringsförrättning

eller från vapenöfning blifvit honom slutligen påförda, eger han

att inom trettio dagar efter erhållen del af beslutet till Konungens Befallningshafvande

ingifva sina till Konungen stälda underdåniga besvär, hvilka derpå

af Konungens Befallningshafvande jemte eget yttrande till Landtförsvarseller

Sjöförsvarsdepartementet insändas. Besvären må äfven till Konungens

Befallningshafvande med posten insändas; och skall i sådant fall behörigen

styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften eller att

densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.

§ 47.

Böters Böter enligt denna lag förvandlas, vid bristande tillgång till deras

förvandling, gäldande, enligt allmän strafflag.

•§ 48.

Böters De enligt denna lag inflytande böter skola under särskild titel i

användning.j£ronans räkenskaper redovisas och ingå till den redan till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensionsfond, hvilken fonds ändamål

skall vara att bereda understöd åt värnpligtige, som under tjenstgöring

erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån

oförmögne att sig med arbete försörja, samt för enkor och barn efter värnpligtige,

som aflidit i krig eller till följd af i krig ådragen sjukdom eller

skada, dock utan att sådant för närvarande medför någon rubbning af den

de värnpligtige i § 35 mom. 3 tillförsäkrade rätt till understöd.

§ 49.

Tidpunkten, Denna lag skall tillämpas från ingången af år 1887, från hvilken tid

fianeuVskaii a^så ej mindre Kongl. kungörelsen angående den allmänna beväringen den

tifiämpas. 13 November 1860 med deri sedermera gjorda ändringar och tillägg, förutom

stadgande^ i nämnda kungörelses §§ 5 och 39, än äfven de af Konungen i

afseende å den allmänna beväringens mönstringar och öfningsmöten särskildt

meddelade bestämmelser, sä vidt de strida mot innehållet af denna lag,

skola upphöra att gälla.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

39

§ 50.

De för denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter med-fö^“^r

delas af Konungen.

§ Öl.

Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och Riksdags Ändring

sammanstämmande beslut. MfvandePäf

lagen.

Öfvergående stadgande!!.

§ 52.

De särskilda bestämmelserna i § 27 mom. 1 angående de värnpligtiges öfningsöfningstid

skola endast efter hand tillämpas, på det sätt att tiden
vid

rytteriet, artilleriet och ingeniör trupperna samt flottan

under hvardera af åren 1887 och 1888 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i trettiosex dagar och under år 1887 värnpligtige tillhörande

andra årsklassen, med undantag af de å sjömanshus inskrifne, i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande

första årsklassen öfvas i trettioåtta dagar; och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i fyratio dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft; samt

vid fotfolket och trängen

under hvartdera af åren 1887 och 1888 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i tjuguen dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen

i femton dagar;

under hvartdera af åren 1889 och 1890 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i tjugutre dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen

i femton dagar; och

under hvartdera af åren 1891 och 1892 värnpligtige tillhörande första

årsklassen öfvas i tjugufem dagar och värnpligtige tillhörande andra årsklassen

i femton dagar;

hvarefter stadgandet i § 27 mom. 1 träder i kraft,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

Gotlands in

vanare.

Lappbefolk
ningen.

§ 53.

Denna lag har icke tillämpning å invånare på Gotland, utan skola

desse tills vidare på förut öflig! sätt fullgöra sina skyldigheter i afseende å,

öns försvar.

§ 54.

Af Konungen bestämmes, om och i hvad mån samt under hvilka vilkor

befrielse från de i denna lag föreskrifna skyldigheter må kunna tills vidare

medgifvas den nomadiserande lappbefolkningen.

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.