Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af väckt förslag om bildande af en fond af tillgängliga statsmedel för beredande af län, företrädesvis åt mindre jordbrukare. Till förberedande behandling af Sammansatt Statsoch Bankoutskott har hänskjutits en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet remitterad motion

1885-04-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1885:1, Utlåtande, med anledning af väckt förslag om bildande af en fond af tillgängliga statsmedel för beredande af län, företrädesvis åt mindre jordbrukare. Till förberedande behandling af Sammansatt Statsoch Bankoutskott har hänskjutits en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet remitterad motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:0 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1885, kl. 10 f. m.

Utlåtande, med anledning af väckt förslag om bildande af en

fond af tillgängliga statsmedel för beredande af län,

företrädesvis åt mindre jordbrukare.

Till förberedande behandling af Sammansatt Stats- och Bankoutskott

har hänskjutits en inom Andra Kammaren väckt, till Statsutskottet

remitterad motion (N:o 34), hvari Herr J. Andersson i Lysvik

på anförda skäl föreslagit, att Riksdagen behagade besluta att af

tillgängliga statsmedel bilda en fond till försträckning af lån åt jordbrukare,

företrädesvis mindre sådana, på en tid af tio år mot sex

procent ränta och med vilkor, att de första fem åren betalades endast

ränta, men de senare fem åren så väl ränta å oguldet kapitalbelopp

som ock en tiondedel af lånet halfårsvis och mot skyldighet att under

de första fem åren med minst en femtedel årligen använda lånesumman

till jordförbättring och ladugårdsskötsel!^ uppdrifvande, allt i

enlighet med af agronom upprättad plan, samt emot säkerhet af

första inteckning i lånetagarens jordbruksfastighet, och att lånebeloppet

bestämdes till högst två femtedelar af nämnda fastighets taxeringsvärde;

och har motionären slutligen anhållit, att Stats-Utskottet måtte

vidtaga nödiga ansedda ändringar i motionens syfte.

Utskottet, som beträffande motiveringen till förslaget hänvisar

till motionen, får mot detsamma anmärka, att det synes tvifvelaktigt,

om den af motionären väntade fördel för jordbruket af en sådan lånefond,

som motionen afser, i verkligheten kan påräknas, om fonden

samt lånevilkoren ordnas på sätt nu blifvit föreslaget. — Det hufvudBih.

till Riksd. Prof. 1885. å Sand. 2 Afd. 1 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 1.

sakliga skäl, som skulle påkalla fondens bildande, uppgifves vara den

nu rådande svårigheten för jordbrukaren att på drägliga och lämpliga

vilkor erhålla lån till sådana odlingsföretag, som afse förbättring af

redan odlad jord, men det vill synas, att de vilkor och bestämmelser,

som skulle stadgas för lån ur den nya fonden, i synnerhet hvad angår

de mindre jordbrukarne, icke skulle kunna medföra några fördelar utan

fast hellre betydliga olägenheter. Sex procent ränta å lånebeloppet

samt dertill utgifterna för uppgörande och granskning af plan till de

åsyftade jordförbättringarne äfvensom för kontroll å arbetena skulle

säkerligen medföra en så stor tunga, att det svårligen kan antagas,

att icke den jordbrukare, som är i tillfälle att lemna en så beskaffad

säkerhet, som motionären föreslår, skulle föredraga lån ur redan befintliga

penningeinrättningar framför sådana lån, som skulle kunna erhållas

ur den föreslagna fonden, äfven om förmånen af en för några

år uppskjuten kapitalafbetalning icke under nu varande förhållanden

kan vinnas hos de redan befintliga penningeinrättningar, hvilka omförmälas

i motionen och hvilka nu pläga utlemna afbetalningslån på

längre tid.

På grund af hvad sålunda anförts, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr J. Anderssons i Lysvik förevarande

motion icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 April 1885.

På det Sammansatta Utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.