Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch rilcsgäldsverken.
1885-05-05 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBU 1885:5, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch rilcsgäldsverken.
Dokumentets text
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
1
N:o 5.
Ank. till Rikscl. Kansli den 5 Maj 1885, kl. 6 e. m.
Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch
rilcsgäldsverken.
Sedan Riksdagens senast församlade revisorer i afgifven berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1882 åberopat hvad
från revisorernas sida förut erinrats om behöfligheten af en omarbetning
af de för revisorerna af stats-, riksgälds- och bankoverken gällande
särskilda instruktioner och, då denna fråga antagits komma att
blifva föremål för Riksdagens ompröfning i sammanhang med behandlingen
af den Infilande nådiga propositionen om ändring i 72 § Riksdagsordningen
rörande tiden för statsrevisorernas sammanträde, uttalat den
åsigt, att nämnda frågas behandling vid Riksdagen skulle i väsentlig
mån underlättas, derest förslag till ny instruktion för revisorerna blefve
för Riksdagen framlagdt, så har Kongl. Maj:t vid underdånig anmälan
den 16 nästlidne Oktober af revisorernas berättelse, med afseende å
hvad revisorerna sålunda yttrat och då vissa ändringar i de nu gällande
instruktionerna oafvisligen påkallades af ett bifall till den omförmälda
nådiga propositionen samt af den med innevarande år inträ
Bih,
till Riksd, Prof. 1885. 4 Sami, 2 Afd. 4 Höft. 1
bo bo
2
Sammansätta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
elände förändringen i tiden för afslutandet af statsverkets räkenskaper,
uppdragit åt särskilde komiterade att utarbeta förslag till ny instruktion
för Riksdagens revisorer af stats-, riksgälds- och bankoverken
samt att dermed inkomma till Kongl. Maj:t så tidigt, att förslaget kunde
blifva föremål för behandling vid innevarande års Riksdag.
Efter det komiterade fullgjort det. dem lemnade uppdrag, har
Kongl. Maj:t i en till Riksdagen den 6 Februari 1885 afbiten proposition
N:o 21, med hänvisande till bifogadt protokoll öfver finansärenden
för samma dag och öfverlemnande till Riksdagen, af de af komiterade med
skrifvelse den 22 December 1884 till Kongl. Maj:t ingifna, af motiver
åtföljda förslag i ämnet under förutsättning att Riksdagen antoge
den till sistlidne års Riksdag den 18 April 1884 aflåtna propositionen
angående ändring i 72 § Riksdagsordningen, föreslagit Riksdagen att i
enlighet med komiterades förslag besluta dels instruktion för Riksdagens
revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken, dels ock tilläggsstadgande
beträffande tiden för de revisionsförrättningar, hvilka under åren
1885 och 1886 skola ega rum.
Komiterades berörda, vid propositionen fogade förslag äro afföljande
lydelse:
I.
Förslag
till
Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.
Gemensamma bestämmelser.
§ I
Riksdagens
revisorer skola för den enligt 72 § Riksdagsordninen
dem åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riks
-
Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 5.
3
dagens hus i Stockholm hvarje år den 1 Oktober eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter, klockan It förmiddagen; och skall revisionsförrättningen
vara fullbordad inom två månaders tid.
§ 2.
Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör affullmägtige
i riksbanken utfärdas genom kungörelse i tidningar, föres ordet,
intill dess orförande valts, af den af revisorerna, som bevistat de flesta
statsrevisioner, och, om två eller flera revisorer deltagit i lika många
revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren äldst.
Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit
vald och intagit sin plats, välja revisorerna inom sig vice ordförande.
Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje
lotten.
Revisorerna, utom ordföranden och vice ordföranden, taga plats i
ordning efter namnens begynnelsebokstäfver.
Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå
och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva
sina röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika;
hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.
Vid alla omröstningar afgifva revisorerna sina röster i den ordning,
hvari de sitta; dock vice ordföranden och ordföranden sist.
§ 4.
Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna
revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock
skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas i
plenum.
För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare
bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.
4
Sammansätta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
§ 5.
Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för bankooch
eu för riksgäld sverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden till
det antal, som finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.
De af revisorerna antagne tjensteman och betjente åtnjuta arfvoden,
hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontoret.
§ 6.
Öfver revisionförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,
särskildt angående statsverket, särskildt angående riksbanken och särskildt
angående riksgäldskontoret.
Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande
Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill
hörande förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.
§ 7.
Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad
Regeringsformen, Riksdagsordningen och denna instruktion samt de
för fullmägtige i banken och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar
och öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst
och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller
för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden
till kronan, banken eller riksgäldskontoret.
§ 8.
Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande
af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller
genom någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade
företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom
eller utom hufvudstaden.
5
Sammansätta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
Beslut om sådant besök utom hufvudstaden skall endast i plenum
kunna af revisorerna fattas. I fråga om besök inom hufvudstaden ega
revisorerna att i sin arbetsordning meddela bestämmelser.
§ 9.
Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör
han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksbanken; och
skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande
suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.
Beliöfver revisor under pågående revision ledighet, eger lian derom
göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas
för längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver
revisor utöfver eu veckas tid, skall suppleant inkallas lör den återstående
tiden för revisionsförrättningen.
§ io.
Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente
med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning i
likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten
och resekostnadsersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap
af riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid,
revisionen pågår, vistas å revisionsorten samt lör sådant uppdrag, åtnjuter
dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag,
må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet
och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap
af revisor uppbära traktamente.
§ 11-
Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekreterarne samt
kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskon
-
6
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
toret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för
de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.
Särskilda bestämmelser.
1. angående revisionen af statsverket.
§ 12.
Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:
a)
de för ar’ afsinande, af föregående revisorer icke granskade
räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit
genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar
annorledes influtit;
k) de af Statskontoret samt alla öfriga vederbörande verk och
myndigheter i föreskrifven ordning afgifna årsberättelser öfver tillståndet
och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af statsverket;
samt
c) alla de Kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda
räkenskaper och berättelser grunda sig.
§ 13.
Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper
och. handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått
revision i Kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven
dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna
medgifva.
§ 14.
Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,
huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt
Sammansätta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 5.
7
huruvida de af Kong!. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar
grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider och
till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt hvilka
kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;
hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen inträffade
propriebalanser och i öfrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme om
statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt; och böra
revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgifva, förbigå detaljerna,
hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen och resultaten
på det hela.
§ 15.
Finna revisorerna nödigt att af någon Konungens embetsman
eller något statens verk eller inrättning begära muntliga eller skriftliga
upplysningar, eg a de att genom sin ordförande från vederbörande infordra
sådana.
Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna tillhanda
med begärd upplysning, eg a revisorerna att, likaledes genom sin ordförande,
hos Statsministern, eller, om denne är tjenstledig, hos Statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot anmäla förhållandet samt begära
Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.
§ 16.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till
jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under
revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga
utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje titel
och på det hela.
I denna berättelse skall äfven anmälas:
a) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman
eller styrelse att gå revisorerna tillhanda med begärd upplysning,
sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse
8 Sammansätta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för
nära trädd;
b) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara
öfverskridet eller draget till annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;
och
c) hvad i (Ifrigt är att erinra vid statsförvaltningen.
§ 17-
Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom
hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket,
böra revisorerna, så vidt lämpligen kan ske, före resans anträdande
hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, Statsrådets äldste i
tjenst varande ledamot härom göra anmälan.
§ 18.
Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två
exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas till Konungen och del
andra till fullmägtige i riksgäldskontoret.
2. angående revisionen af riksbanken.
§ 19-
Revisorerna eg a att vid sitt första sammanträde mottaga följande
berättelser, nemligen:
a) af bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt
b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse
och förvaltning.
Öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna
i riksbanken.
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
9
§ 20.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru
densamma blifvit styrd .och förvaltad efter den tid, som senast församlade
revisorers och bankoutskottets granskning omfattat;
b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och styrelseledamöter
vid afdelningskontoren samt bankens embete- och tjensteman
stält sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen
till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem
för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas
;
cl) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,
att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;
e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra
med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;
samt
/) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.
§ 21.
Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition
af bankens medel.
§ 22.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen öfver bankoverket, skall innehålla upplysningom
bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot
dess förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet
böra beviljas fullmägtige i riksbanken.
Bih. till Riksd. Prof. 1S85. 4 Sand. 3 Afd. 4 Käft.
2
10
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande JV.-o 5.
§ 23.
Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall af revisorerna
öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.
3. angående revisionen af rihsgäldskontoret.
§ 24.
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige i
riksgäldskontor mottaga fullmägtiges berättelse om detta verks tillstånd
och förvaltning i dess helhet.
öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper
skola på reqvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock
endast i riksgäldskontor.
§ 25.
Det åligger revisorerna:
tf) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt
huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast
församlade revisorers och statsutskotts granskning omfattat;
/'') att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande
af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om
verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut
och föreskrifter;
c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets
embete- och tjenstemän stält sig de för detta verk gällande
stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och
vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra
vidtagas;
<•) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så be
-
Sammansätta Stats- och Banko-Utsliottets Utlåtande N:o 5.
11
skaffade förseelser af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning
deraf böra ofördröjligen anställas;
f) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja rådgöra
med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;
samt
g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.
§ 26.
Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvoden
och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition
af riksgäldskontorets medel.
§ 27.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning
om riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om
något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna för
sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksgäldskontoret.
§ 28.
Den i näst föregående § omförmälda berättelsen skall af revisorerna
öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.
II.
Förslag
till
Tiliäggsstadgande beträffande tiden för de rovisionsförrättningar, hvilka
under åren 1885 och 1886 skola ega rum.
Riksdagens revisorer skola år 1885 sammanträda den 15 Augusti.
12
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
Riksdagens revisorer för granskning af statsverkets tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1884 skola sammanträda den 2 Augusti 1886.
De revisorer, Indika sammanträda den 1 Oktober 1886, granska
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och
förvaltning år 1885.
Hänvisande till de motiv, som blifvit af komiterade fogade vid
förslagen, äfvensom till det af föredragande departementschefen till ofvanberörda
statsrådsprotokoll afgifna yttrande angående samma förslag, anser
sig Utskottet här icke behöfva till större eller mindre del återgifva
dessa motiv och yttrande; och Utskottet, som endast funnit anledning
till några få erinringar mot komiterades förslag, anser sig kunna inskränka
sig till att särskilt motivera allenast de afvikelser från nämnda
förslag, hvilka Utskottet funnit vara nödiga.
1 § 2 förekommer i första stycket den bestämmelse, att fullmägtige
i riksbanken skola kalla revisorerna till deras första sammanträde.
Enligt Utskottets åsigt är det dock lämpligare att, sedan i § 1 stadgats,
att revisorerna skola sammanträda i Riksdagens hus, bestyret med utfärdande
af kallelse till detta första sammanträde omhändertages af
Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret, hvilka hafva tillsynen och
vården öfver nämnda hus; och Utskottet har med tillämpning af denna
åsigt utbytt orden »i riksbanken» mot »i riksgäldskontoret».
T andra stycket af förevarande § torde orden »välja revisorerna
inom sig» böra utbytas mot »anställes val af», enär något stadgande
att revisorerna skola bland sig sjelfve utse sin vice ordförande icke torde
erfordras.
I § 8 har Utskottet ansett, att hela det senare stycket kan uteslutas.
I instruktionen behöfver och bör nemligen icke annat än undantagsvis
och då sådant oundgängligen erfordras meddelas andra bestämmelser
än sådana, som afse att fastställa omfånget och arten af
revisorernas verksamhet, den befogenhet de ega o. s v., men öfverflödigt
torde vara att i densamma bestämma, om och hvilka ärenden skola
i plenum afgöras, enär dylika stadganden möjligen skulle kunna föranleda
den uppfattning, att revisorerne egde att annorledes än i plenum besluta
i ämnen, som tillhöra deras granskningsuppdrag, hvilket naturligtvis
ej är meningen. Borttagandet af ifrågavarande bestämmelse i förslaget
kommer icke heller att leda dertill, att revisorerna förhindras
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
1 n
lo
att t. ex. åt någon sin afdelning på förhand uppdraga att verkställa
nödiga ansedda åtgärder, såsom besök hos något verk eller inrättning
i hufvudstaden, hvilka kunna anses tillhöra den förberedande behandling
af ärenden, som det tillkommer afdelning att verkställa.
I § 9 af förslaget stadgas, att revisor i visst fall skall hos fullmägtige
i riksbanken anmäla hinder för honom att deltaga i förestående
revisionsförrättning. I öfverensstämmelse med Utskottets vid § 2
uttalade åsigt att åt fullmägtige i riksgäldskontor borde uppdragas bestyret
med revisorernas kallande till det första sammanträdet, lärer äfven
denna § böra förändras derhän, att nyssnämnda anmälan bör ske hos
fullmägtige i riksgäldskontor.
Första stycket af § 15 i förslaget innehåller den väsentliga afvikelse
från nu gällande stadganden, att revisorerne skulle erhålla befogenhet
att utan förutgången hemställan hos Kongl. Maj:t omedelbart
hos vederbörande embetsmål! m. fl. begära nödiga ansedda upplysningar.
Denna förändring anser Utskottet vara af talande praktiska skäl
påkallad och derför böra vidtagas, helst densamma icke föranledt någon
väsentlig erinran från Kongl. Maj:ts sida. Allenast med afseende på
den kategoriska form, hvari stadgandet affattats, finner Utskottet sig ega
skäl att föreslå ändring i ordalagen, så att paragrafen i stället skulle
erhålla följande lydelse:
»Revisorerna må, om de så finna nödigt, af Konungens embetsmän
eller statens verk eller inrättningar begära muntliga eller skriftliga
upplysningar.
Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna tillhanda
med begärd upplysning, ega revisorerna att genom sin ordförande
etc.» (lika med förslaget).
§ 16. I denna paragraf torde den förändring böra vidtagas att
momenten a), b) och c) erhålla eu annan ordning, så att b) och c) sättas
främst och a) såsom afseende ett ämne, hvilket endast sällan torde
komma att i revisionsberättelsen behandlas, sist.
Vilja revisorerna företaga besök hos eller resa till sådant utom
hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket, så
böra de, enligt § 17 i förslaget »så vidt lämpligen kan ske före resans
anträdande» härom göra anmälan. Så som paragrafen blifvit affattad,
skulle möjligen den uppfattning kunna göra sig gällande att det vore
öfverlemnadt till revisorernas egen pröfning, om eu dylik anmälan
»lämpligen» skulle ske eller icke. Enligt Utskottets åsigt bör eu så
vidsträckt pröfningsrätt icke tillkomma revisorerna, utan såsom ovilkorlig
föreskrift gälla, att i förevarande fall anmälan alltid bör göras, hvaremot
14
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
revisorerna med hänsyn till möjligheten deraf, att besök hos något verk
eller inrättning i landsorten kan behöfva göras under en redan börjad
resa, utan att sådant före anträdandet af densamma förutsetts, icke böra
förhindras att verkställa sådant besök, i hvilket fall den föreskrifna
anmälan först kan göras efter resans anträdande. Paragrafen bör derför
erhålla en något ändrad lydelse, nemligen följande:
»Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom
hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket, böra
revisorerna hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, Statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske före resans
anträdande — härom göra anmälan.»
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
«) att Riksdagen må antaga följande
Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken
Gemensamma bestämmelser.
§ I
-
Riksdagens revisorer skola för den enligt 72 § Riksdagsordningen
dem åliggande granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens
hus i Stockholm hvarje år den 1 Oktober eller, om helgdag då
inträffar, dagen derefter, kl. 11 förmiddagen; och skall revisionsförrättningen
vara fullbordad inom två månaders tid.
§ 2.
_ ^ id revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af fullmägtige
i riksgäldskontoret utfärdas genom kungörelse i tidningar,
föres ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som
bevistat de flesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit
i lika många revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren
äldst.
Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit
vald och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande.
Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje lotten.
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
15
Revisorerna, utom ordföranden och vice ordföranden, taga plats
i ordning efter namnens begynnelsebok stäfver.
§ 3.
Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå
och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva
sina röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika;
hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.
Vid alla omröstningar afgifva revisorerna sina röster i den ordning,
hvari de sitta; dock vice ordföranden och ordföranden sist.
§ 4.
Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna
revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock
skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas
i plenum.
För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare
bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.
§ 5-
Revisorerna må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för
banko- och en för riksgäld sverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden
till det antal, som finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.
De af revisorerna antagne tjenstemän och betjente åtnjuta arfvoden,
hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af riksgäldskontor.
§ 6.
Öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,
särskilt angående statsverket, särskilt angående riksbankens och särskilt
angående riksgäldskontor.
16
Sammansatta Stats- och Banko-Ut slottets Utlåtande N:o 5.
Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande
Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill
hörande förklaringar stadgas i riksbankens och riksgäldskontorets reglementen.
§ 7.
Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad
Regeringsformen, Riksdagsordningen och denna instruktion samt de för
fullmägtige i. riksbanken och riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar
och öfriga stadgande]! innehålla; och skola revisorerna hålla tyst
och förtega dt . hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller
för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden
till kronan, riksbanken eller riksgäldskontoret.
§ 8-
Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande
af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller
genom någon sin afdelning eller genom särskild! utsedde delegerade
företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom
eller utom hufvudstaden.
§ 9.
Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträda hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör
han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmägtige i riksgäldskontoret;
och skola fullmägtige ofördröjligen inkalla den närmast i
ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.
Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom
göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas
för längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller uteblifver
revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant inkallas för den
återstående tiden af revisionsförrättningen.
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
17
§ 10.
Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta
traktamente med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsersättning
i likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten
och resekostnad sersättningar utbetalas af riksgäldskontoret.
Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap
af riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den tid,
revisionen pågår, vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter
dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående Riksdag,
må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfvar riksdagsmannakallet
och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i egenskap
af revisor uppbära traktamente.
§ 11.
Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekreterarne samt
kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på riksgäldskontoret
anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för
de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.
Särskilda bestämmelser.
1. angående revision af statsverket.
§ 12.
Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:
«) de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade
räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit
genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar
annorledes influtit;
b) de af Statskontoret samt af alla öfriga vederbörande verk
och myndigheter i föreskrifven ordning afgifna årsberättelser öfver tillståndet
och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af
statsverket; samt
Bill. till Biksd. Prof. 1885. 4 Sami. 2 Afil. 4 Höft.
3
18
Sammansatt a Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande, N:o 5.
c) alla de Kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka
nämnda räkenskaper och berättelser grunda sig.
§ 13.
Skulle en eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper
och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått revision
i Kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta äfven
dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna
medgifva.
§ 14.
Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,
huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt
huruvida de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar
grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.
Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider
och till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt
hvilka kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;
hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen
inträffade propriebalanser och i öfrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme
om statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt;
Och. böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgifva,
förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen
och resultaten på det hela.
§ 15.
Revisorerna må, om de så finna nödigt, af Konungens embetsmål!
eller statens verk eller inrättningar begära muntliga eller skriftliga
upplysningar.
Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna tillhanda
med begärd upplysning, ega revisorerna att, genom sin ordförande,
hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos Statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot anmäla förhållandet samt begära
Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
19
§ 16.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till
jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under
revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga
utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje
titel och på det hela.
I denna berättelse skall äfven anmälas:
a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara
öfverskridet eller draget till annat ändamål än det af Riksdagen föreskrifna;
b) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen; och
c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman
eller styrelse att gå revisorerna tillhanda med begärd upplysning:,
sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse
någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara rör
nära trädd.
§ 17-
Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom
hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket,
böra revisorerna hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, Statsrådets
äldste i tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske
före resans anträdande — härom göra anmälan.
§ 18.
Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två
exemplar, af Indika det ena skall öfyerlemnas till Konungen och det
andra till fullmägtige i riksgäldskontor.
2. angående revision af riksbanken.
§ 19-
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande
berättelser, nemligen:
20
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
af. bankofullmägtige dels om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt
b) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörelse
och förvaltning.
öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna
i riksbanken.
§ 20.
Det åligger revisorerna:
■:?) att granska riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru
densamma blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade
revisorers och bankoutskotts granskning omfattat;
b) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige och stj^relseledamöter
vid afdelningskontoren samt bankens embets- och tjensteman stält
sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen
till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem
för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas
;
cl) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så
beskaffade förseelser af fullmägtige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,
att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen
anställas;
e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmägtige kunna vilja
rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;
samt
f) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot
fullmägtiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt
löners och pensioners beviljande.
§ 21.
Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition
af bankens medel.
Sammanfatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
21
§ 22.
Den berättelse, Bona revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta
öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning om
bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess
förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra
beviljas fullmägtige i riksbanken.
§ 23.
Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af
revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksbanken.
3. angående revisionen eif riksgäldskontor et.
§ 24,
Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde af fullmägtige
i riksgäldskontor^ mottaga fulimägtiges berättelse om detta verks tillstånd
och förvaltning i dess helhet
öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper
skola på reqvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock
endast i riksgäldskontoret.
§ 25.
Det åligger revisorerna:
a) att granska riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt
huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast
församlade revisorers och statsutskotts granskning omfattat;
b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande
af de åt densamma anvisade inkomster och tillgångar samt om
verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut
och föreskrifter;
c) att härvid noga tillse, huruvida fullmägtige samt riksgäldskontorets
embets- och tjenstemän stält sig de för detta verk gällande
22
Sammansatta Stats- och Banlco-Utsltottets Utlåtande N:o 5.
stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och
vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;
cl) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest
kräfva rättelse, härå fästa fullmägtiges uppmärksamhet och derjemte
anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till
vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra
vidtagas;
e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade
förseelser af fullmägtige, att revisorerna anse åtal med anledning
deraf böra ofördröjligen anställas;
/) att öfver sådana frågor, om Indika fullmägtige kunna vilja
rådgöra med revisorerna, meddela fullmägtige sina åsigter och yttranden;
samt
d) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar
mot fullmägtiges åtgärder och beslut i fråga om tjensters tillsättande
samt löners och pensioners beviljande.
§ 26.
Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvoden
och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition
af riksgäld skontorets medel.
§ 27.
Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola
upprätta öfver revisionen af riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning
om riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om
något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna
för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmägtige i riksgäldskontoret.
§ 28.
Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af
revisorerna öfverlemnas till fullmägtige i riksgäldskontoret.
b) att Riksdagen må antaga följande:
Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 5.
23
Tilläggsstadgande beträffande tiden för de revisionsförrättningar, hvilka
under åren 1885 och 1886 skola ega rum.
Riksdagens revisorer skola år 1885 sammanträda den 15 Augusti.
Riksdagens revisorer för granskning af statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1884 skola sammanträda den 2 Augusti 1886.
De revisorer, hvilka sammanträda den 1 Oktober 1886, granska
statsverkets, riksbankens och riksgäld skontorets tillstånd, styrelse och
förvaltning år 1885.
c) att Riksdagen vid bifall härtill må upphäfva de
nu gällande instruktionerna för Riksdagens revisorer af
statsverket enligt Kongl. Kungörelsen den 17 Maj 1867
med deri sedermera verkstäld ändring enligt Kongl.
Kungörelsen den 25 Maj 1869, af bankoverket enligt
Kongl. Kungörelsen den 29 Maj 1874 med deri sedermera
verkstäld ändring enligt Kongl. Kungörelsen
den 19 Maj 1876 samt af riksgäldsverket enligt Kongl.
Kungörelsen den 29 Maj 1874 med deri sedermera
verkstäld ändring enligt Kongl. Kungörelsen den 31
Maj 1875; och
rf) att Riksdagen må vid anmälan hos Kongl.
Maj:t af Riksdagens beslut vid mom. a), b) och c)
anhålla om offentliggörande af den nya instruktionen
och tilläggsstadgandet i vanlig ordning.
Stockholm den 5 Maj 1885.
På det Sammansatta Utskottets vägnar:
U. S. Åkerliielm.
Re s er t åt i on er:
af Herrar Friherre Åkerhichn och Norden felt, som anmält, att de
Icke kunnat gilla ordalydelsen i §§ 8, 15 och 17, sådana de blifvit af
Utskottet föreslagna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1885:88 Skrifvelse till Konungen, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken. s. 16 i texten