Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken.

1885-05-18 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1885:7, Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch riksgäldsverken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utslcottets Memorial N:o 7.

1

N:0 7.

Auk. till Riksd. Kansli den 18 Maj 1885, kl. 8 e. m.

Memorial, med anledning af Kamrarnes olika beslut i fråga om

ny instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch

riksgäldsverken.

I Utlåtande N:o 5 hade det Sammansatta Stats- och BankoUtskottet

med anledning af Kongl. Maj:ts proposition (N:o 21) med

förslag till instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och

riksgäldsverken framstält följande förslag:

dels i mom. a),

att Riksdagen måtte antaga följande

Instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

Gemensamma bestämmelser.

§ 1.

Riksdagens revisorer skola för den enligt 72 § Riksdagsordningen

dem åliggande granskning af statsverkets, Riksbankens och Riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning sammanträda i Riksdagens

hus i Stockholm hvarje år den 1 Oktober eller, om helgdag då inträffar,

dagen derefter, kl. 11 förmiddagen; och skall revisionsförrättningen

vara fullbordad inom två månaders tid.

Bill. till Biksd. Prof. 1885. 4 Sami. 2 Afd. 6 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Banko-TJtskottets Memorial N:o 7.

§ 2.

Vid revisorernas första sammanträde, hvartill kallelse bör af fullmäktige

i Riksgäldskontor utfärdas genom kungörelse i tidningar,

föres ordet, intill dess ordförande valts, af den af revisorerna, som

bevistat de flesta statsrevisioner, och, om två eller flere revisorer deltagit

i lika många revisioner, af den bland dem, som är till lefnadsåren

äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och ordförande blifvit

vald och intagit sin plats, anställes val af vice ordförande.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje lotten.

Revisorerna, utom ordföranden och vice ordföranden, taga plats

i ordning efter namnens begynnelsebokstäfver.

§ 3.

Om under revisorernas öfverläggningar skiljaktiga meningar uppstå

och omröstning begäres, skola revisorerna till protokollet afgifva

sina röster, med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro lika;

hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet anmäla reservation.

Vid alla omröstningar afgifva revisorerna sina röster i den ordning,

hvari de sitta; dock vice ordföranden och ordföranden sist.

§ 4.

Till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång kunna

revisorerna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning; dock

skall hvarje af sådan afdelning väckt förslag till afgörande föredragas

i plenum.

För öfrigt ega revisorerna att i särskild arbetsordning närmare

bestämma sättet för och fördelningen af arbetet vid årets revisionsförrättning.

§ 5.

Revisoi-erna må åt sig utse sekreterare, en för stats-, en för

banko- och en för riksgäldsverket, äfvensom kameral- och kanslibiträden

till det antal, som finnes erforderligt, samt nödig vaktbetjening.

De af revisorerna antagne tjenstemän och betjente åtnjuta arfvoden,

hvilkas belopp bestämmas af revisorerna samt utbetalas af Riksgäldskontoret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

§ 6.

Öfver revisionsförrättningen skola revisorerna afgifva berättelser,

särskildt angående statsverket, särskildt angående Riksbanken och särskildt

angående Riksgäldskontoret.

Om tryckning, offentliggörande och öfverlemnande till näst sammanträdande

Riksdag och revisorer af dessa berättelser jemte dertill

hörande förklaringar stadgas i Riksbankens och Riksgäldskontorets

reglementen.

§ 7.

Revisorerna skola vid sin förrättning noggrant iakttaga hvad

Regeringsformen, Riksdagsordningen och denna instruktion samt de för

fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret gällande ansvarighetslagar

och öfriga stadganden innehålla; och skola revisorerna hålla tyst

och förtegadt hvad enligt Riksdagens beslut eller ingångna aftal eller

för öfrigt enligt sakens natur bör vara tyst rörande enskildes affärsförhållanden

till kronan, Riksbanken eller Riksgäldskontoret.

§ 8.

Revisorerna ega att, om de finna sådant för behörigt fullgörande

af den dem åliggande granskningsskyldighet erfordras, samfäldt eller

genom någon sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade

företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller inrättning inom

eller utom hufvudstaden.

§ 9-

Uppkommer, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna

sammanträdt, hinder för revisor att deltaga i revisionen, bör

han derom göra anmälan hos Riksdagens fullmäktige i Riksgäldskontoret;

och skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i

ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då för inkallad suppleant hinder uppkommer.

Behöfver revisor under pågående revision ledighet, eger han derom

göra framställning hos revisorerna. Ledighet må dock ej beviljas

för längre tid än en vecka; är längre ledighet behöflig eller ute
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

blifver revisor utöfver en veckas tid, skall suppleant inkallas för den

återstående tiden af revisionsförrättningen.

§ 10.

Hvarje revisor eger att under revisionsförrättningen åtnjuta traktamente

med tio kronor om dagen äfvensom resekostnadsérsättning i

likhet med Andra Kammarens medlemmar; och skola dessa traktamenten

och resekostnadsersättningar utbetalas af Riksgäldskontor.

Resekostnadsersättning tillkommer icke revisor, som i egenskap

af riksdagsman eller i följd af annat allmänt uppdrag under den lid,

revisionen pågår, vistas å revisionsorten samt för sådant uppdrag åtnjuter

dylik ersättning. Om revision eger rum under pågående riksdag,

må icke heller den ledamot af revisionen, som tillika utöfva!- riksdagsmannakallet

. och derför åtnjuter arfvode, vara berättigad att i

egenskap af revisor uppbära traktamente.

* § 11.

Utom de af revisorerna faststälda arfvoden till sekreterarne samt

kameral-, kansli- och vaktbetjeningen må revisorerna på Riksgäldskontoret

anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och

andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden

samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor.

Särskilda bestämmelser.

1. Angående revision af statsverket.

§ 12.

Revisorerna skola tillse, att dem i behörig ordning tillhandahållas:
a)

de för år afslutade, af föregående revisorer icke granskade

räkenskaper jemte tillhörande sammandrag öfver alla medel, som tillkommit

genom allmänna bidrag eller till statens verk och inrättningar

annorledes influtit;

b) de af Statskontoret samt af alla öfriga vederbörande’ verk

och myndigheter i föreskrifven ordning afgifna årsberättelser öfver till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

ståndet och styrelsen af de under deras förvaltning stående delar af

statsverket; samt

c) alla de Kongl. bref, protokoll och handlingar, på hvilka nämnda

räkenskaper och berättelser grunda sig.

§ 13-

Skulle eu eller flere af de till statsrevisionen hörande räkenskaper

och handlingar befinnas ofullständiga eller icke hafva undergått

revision i Kammarrätten, böra revisorerna det oaktadt underkasta

äfven dessa räkenskaper och handlingar den granskning, som omständigheterna

medgifva.

§ 14-

Vid revisionen af statsverket skola revisorerna efterse och granska,

huruvida utgifterna öfverensstämma med stat och författningar samt

huruvida de af Kongl. Maj:t meddelade beslut, på hvilka gjorda utbetalningar

grunda sig, äro försedda med vederbörlig kontrasignation.

Vidare skola revisorerna tillse, om inkomsterna på rätta tider

och till rigtiga belopp influtit i statens kassor; huru vederbörande, åt

hvilka kontrollen öfver kronouppbörden anförtrotts, fullgjort sina skyldigheter;

hvilka åtgärder blifvit vidtagna med afseende på möjligen

inträffade propriebalanser och i öfrigt allt, som till ett tillförlitligt omdöme

om statsverkets tillstånd och förvaltning kan anses erforderligt;

och böra revisorerna, utan att, så vidt omständigheterna medgifva,

förbigå detaljerna, hufvudsakligen granska dispositionerna, förvaltningen

och resultaten på det hela.

§ 15-

Revisorerna må, om de så finna nödigt, af Konungens embetsmän

eller statens verk eller inrättningar begära muntliga eller skriftliga

upplysningar.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna till

banda med begärd upplysning, ega revisorerna att, genom sin ordförande,

hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos Statsrådets

äldste i tjenst varande ledamot anmäla förhållandet samt begära

Konungens befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

§ 16.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af statsverket, skall åtföljas af tabeller till

jemförelse mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under

revisionsåret samt mellan de i stat uppförda anslagen och de verkliga

utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist på hvarje

titel och på det hela.

I denna berättelse skall äfven anmälas:

a) om revisorerna finna något af Riksdagen faststäldt anslag vara

öfverskridet eller draget till annat ändamål än det afRiksdagenföreskrifna;

b) hvad i öfrigt är att erinra vid statsförvaltningen; och

c) om, sedan revisorerna begärt Konungens befallning till embetsman

eller styrelse att gå revisorerna till hända med begärd upplysning,

sådan befallning icke blifvit meddelad eller om revisorerna anse

någon sin rättighet såsom Riksdagens ombud på annat sätt vara för

nära trädd.

§ 17-

Om revisorerna besluta besök hos eller resa till sådant utom

hufvudstaden beläget verk eller inrättning, som hör till statsverket,

böra revisorerna hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, Statsrådets

äldste i tjenst varande ledamot — så vidt lämpligen kan ske

före resans anträdande — härom gorå anmälan.

§ 18.

Berättelsen öfver revisionen af statsverket skall upprättas i två

exemplar, af hvilka det ena skall öfverlemnas till Konungen och det

andra till fullmäktige i Riksgäldskontoret.

2. Angående revision af Riksbanken.

§ 19.

Revisorerna ega att vid sitt första sammanträde mottaga följande

berättelser, nemligen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7. 7

a) af bankofullmäktige dels om bankens tillstånd, rörelse och förvaltning

i dess helhet och dels angående Tumba pappersbruk; samt

h) af styrelserna öfver afdelningskontoren om dessa kontors rörörelse

och förvaltning.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar tillhandahållas revisorerna

i Riksbanken.

§ 20.

Det åligger revisorerna:

a) att granska Riksbankens tillstånd i alla dess delar samt huru

densamma blifvit styrd och förvaltad efter den tid, som senast församlade

revisorers och Banko-Utskotts granskning omfattat;

h) att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige och styrelseledamöter

vid afdelningskontoren samt bankens embets- och tjenstmän stält

sig de för detta verk gällande lagar, ordningar, stadgar och reglementen

till efterrättelse samt behörigen iakttagit och vårdat hvad dem

för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

c) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest

kräfva rättelse, härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet och derjemte

anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till

vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, böra vidtagas

;

d) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser af fullmäktige och styrelseledamöter vid afdelningskontoren,

att revisorerna anse åtal med anledning deraf böra ofördröjligen

anställas;

e) att öfver sådana frågor, om hvilka fullmäktige kunna vilja

rådgöra med revisorerna, meddela fullmäktige sina åsigter och yttranden;

samt

f) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar mot

fullmäktiges åtgärder och beslut i frågor om tjensters tillsättande samt

löners och pensioners beviljande.

§ 21.

Revisorerna vare det förbjudet att ingå i något slags disposition

af bankens medel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

§ 22.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola upprätta

öfver revisionen af bankoverket, skall innehålla upplysning om

bankens ställning samt uppgift dels om något varit att erinra mot dess

förvaltning och dels om revisorerna för sin del anse ansvarsfrihet böra

beviljas fullmäktige i Riksbanken.

§ 23.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af

revisorerna öfverlemnas till fullmäktige i Riksbanken.

3. Angående revisionen af Riksgäldskontor et.

§ 24.

Revisorerna eg a att vid sitt första sammanträde af fullmäktige

i Riksgäldskontoret mottaga fullmäktiges berättelse om detta verks till

stånd och förvaltning i dess helhet.

Öfriga för revisionen erforderliga handlingar och räkenskaper

skola på reqvisition tillhandahållas revisorerna, värdehandlingar dock

endast i Riksgäldskontoret.

§ 25.

Det åligger revisorerna:

a) att granska Riksgäldskontorets tillstånd i alla dess delar samt

huru detsamma blifvit styrdt och förvaltadt efter den tid, som senast

församlade revisorers och Stats-Utskotts granskning omfattat;

b) att härvid undersöka, om detta verk kommit i behörigt åtnjutande

af de åt detsamma anvisade inkomster och tillgångar samt om

verkstälda utbetalningar varit öfverensstämmande med gällande beslut

och föreskrifter;

c) att härvid noga tillse, huruvida fullmäktige samt Riksgäldskontorets

embets- och tjensteman stält sig de för detta verk gällande

stadgar och reglementen till efterrättelse samt behörigen iakttagit och

vårdat hvad dem för öfrigt ålegat eller varit anförtrodt;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

9

d) att, derest något skulle finnas vara försummadt eller eljest

kräfva rättelse, härå fästa fullmäktiges uppmärksamhet och derjemte

anmäla förhållandet hos Riksdagen samt föreslå de åtgärder, som, till

vinnande af behörig verkställighet eller rättelse härutinnan, anses böra

vidtagas;

e) att dessutom till laga beifran af vederbörande befordra så beskaffade

förseelser af fullmäktige, att revisorerna anse åtal med anledning

deraf böra ofördröjligen anställas;

f) att öfver sådana frågor, om Indika fullmäktige kunna vilja

rådgöra med revisorerna, meddela fullmäktige sina åsigter och yttranden;

samt

g) att, om anledning dertill skulle förefinnas, göra erinringar

mot fullmäktiges åtgärder och beslut i fråga om tjänsters tillsättande

samt löners och pensioners beviljande.

§ 26.

Med undantag af de i ofvanstående §§ 5 och 11 omförmälda arfvoden

och ersättningar må revisorerna icke ingå i något slags disposition

af Riksgäldskontorets medel.

§ 27.

Den berättelse, som revisorerna, jemlikt § 6 här ofvan, skola

upprätta öfver revisionen af Riksgäldskontoret, skall innehålla upplysning

om Riksgäldskontorets ställning samt tillkännagifvande, dels om

något varit att erinra mot dess förvaltning och dels om revisorerna

för sin del anse ansvarsfrihet böra beviljas fullmäktige i Riksgäldskontoret.

§ 28.

Den i näst föregående paragraf omförmälda berättelsen skall af

revisorerna öfverlemnas till fullmäktige i Riksgäldskontoret.

dels i mom. b)

att Riksdagen måtte antaga följande:

Bill. till Biksd. Prof. 1885. 4 Samt. 2 Afd. 6 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- och Banko- Utskott et s Memorial N:o 7.

Tilläggsstadgande beträffande tiden för de revisionsförrättningar, hvilka under

åren 1885 och 1886 skola ega rum.

Riksdagens revisorer skola år 1885 sammanträda den 15 Augusti.

Riksdagens revisorer för granskning af statsverkets tillstånd,

styrelse och förvaltning år 1884 skola sammanträda den 2 Augusti 1886.

De revisorer, hvilka sammanträda den 1 Oktober 1886, granska

statsverkets, Riksbankens och Rilcsgäldskontorets tillstånd, styrelse och

förvaltning år 1885.

dels i mom. c)

att Riksdagen vid bifall härtill måtte upphäfva de nu gällande

instruktionerna för Riksdagens revisorer af statsverket enligt Kong!,

kungörelsen den 17 Maj 1867 med deri sedermera verkstäld ändring

enligt Kongl. kungörelsen den 25 Maj 1869, af bankoverket enligt

Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1874 med deri sedermera verkstäld

ändring enligt Kongl. kungörelsen den 19 Maj 1876 samt af riksgäldsverket

enligt Kongl. kungörelsen den 29 Maj 1874 med deri sedermera

verkstäld ändring enligt Kongl. kungörelsen den 31 Maj 1875; och

dels i mom. d)

att Riksdagen måtte vid anmälan hos Kongl. Maj:t af Riksdagens

beslut vid mom. a), b) och c) anhålla om offentliggörande af den nya

instruktionen och tilläggsstadgandet i vanlig ordning.

Vid behandlingen inom Kamrarne af dessa Utskottets hemställanden

hafva Kamrarne, enligt Utskottet meddelade protokollsutdrag, fattat

följande beslut:

vid mom. a):

Första Kammaren:

att godkänna § 1;

att godkänna § 2 med undantag af andra stycket, hvilket afslogs;

att godkänna § 3 med undantag af andra stycket, hvilket afslogs;

att godkänna §§ 4—7;

att godkänna § 8, med tillägg af ett nytt stycke, så lydande:

»Beslut om sådant besök skall endast i plenum kunna af revisorerna

fattas»;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Memorial N:o 7.

att godkänna §§ 9—14;

att § 15 skalle erhålla följande lydelse: o

»Finna revisorerna sig för sina göromål behöfva af någon Konungens

embetsman eller af något statens verk eller inrättning inhemta

muntlig eller skriftlig upplysning, begäre. genom sm ordförande hos

Statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos Statsrådets äldste i

tjenst varande ledamot Konungens befallning till vederbörande att meddela

den äskade upplysningen»;

att godkänna § 16; r

att godkänna § 17, med uteslutande af orden: »sa vidt lämpligen

kan ske»; samt , , i ,

att godkänna §§ 18—28, överskrifterna och rubrikerna; hvarjemte

Första Kammaren förklarat Utskottets i punkten gjorda hemställan besvarad

genom Kammarens förut fattade beslut, och

Andra Kammaren:

att godkänna den föreslagna instruktionen för Riksdagens revisorer

af stats-, banko- och riksgäldsverken i sin helhet, med undantag

af 8 17 hvilken Kammaren beslöt skola ur instruktionen utgå; och

skulle deraf beroende rättelse i de följande paragrafernas ordningsnummer

vidtagas; och har Kammaren förklarat Utskottets i punkten a)

gjorda hemställan besvarad genom Kammarens öfver det i punkten

framlagda förslag till instruktion fattade, här ofvan omförmalda beslut;

vid mom. b):

Första och Andra Kammaren sammanstämmande,

att bifalla Utskottets hemställan;

vid mom. c) och d):

Första Kammaren,

att återförvisa till Utskottet dessa punkter; och

Andra Kammaren,

att bifalla Utskottets i dessa punkter gjorda hemställanden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Memorial N:o 7.

l:o.

. .. JemIikt 63 § Riksdagsordningen åligger det Utskottet att söka

avagabringa en sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga beslut- och

Utskottet har trött sig finna eu möjlighet dertill''genom att till behandling

upptaga Kamrarnes skiljaktiga beslut såsom en helhet hvarigenom

ett större område för skäliga jemkningar erhålles, än om hvarj''e

särskild § i instruktionen för sig skulle jemkningsvis behandlas, så att

Kam rar ne kunde förena sig om nya beslut vid hvarje särskild 8, der

en olikhet eger rum. ''

De olika besluten beträffande §§ 2, 3, 8 och 17 hafva det gemensamt,

att de afse införandet af nya bestämmelser, hvilka icke e^a

någon uttrycklig motsvarighet i nu gällande instruktioner för Riksdagens

revisorer; och Utskottet föreställer sig, att de skiljaktiga besluten

v d dessa §§ skulle kunna bringas till öfverensstämmelse derigenom,

att Forsta Kammaren medgåfve, att § 17 finge, på sätt Andra Kammaren

besluta, utgå ur instruktionen, hvaremot Andra Kammaren

skulle medgifva, att till § 8 finge göras det af Första Kammaren vid

denna § fogade tillägg, hvarigenom också den föreslagna bestämmelsen

l % 17 varder mindre af behof påkallad. Hvad beträffar SS 2 och 3

torde Andra Kammaren kunna medgifva, att de af Första Kammaren

icke antagna delarne kunde, såsom för revisionsarbetets behörig-a gång

icke nödvändigt behöfiiga, få utgå ur instruktionen. * 6

Genom detta förslag till sammanjemkning skulle Första Kammarens

beslut komma att blifva gällande i något större omfattning beträffande

foienamnda fyra §§ an Andra Kammarens, och af sådan anledning har Utskottet

trott att b orsta Kammaren, vidkommande den återstående 8:n i instruktionen,

der olika beslut förekomma, nemligen den 15:de, kunde gå

Andra Kammarens beslut i något högre grad till mötes. Mot den lydelse,

som af Utskottet föreslagits för denna §, har erinrats, bland annat, att

deri samma lemnade för liten trygghet mot ett obehörigt begagnande af

den revisorerna jemlik denna § medgifna rätt att af Konungens embetsman

m. fl begära upplysningar; en rätt, som, om den icke noga

egransades, skulle kunna missbrukas. Under antagande, att stadgandet,

hvilket i sjelfva verket endast afsett att formligen erkänna ett rean

intradt faktiskt förhållande, eller att revisorerna under hand plägat

vånda sig till styrelser och embetsman med begäran om nödiga

ansedda upplysningar, utan att gensägelse mot ett dylikt förfaringssätt

i allmänhet egt rum, skulle möta mindre betänkligheter, om det närmare

slete sig till nuvarande praxis och på det sätt begränsad, att upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7. 13

lysningar skulle kunna begäras endast genom revisorernas ordförande

och med rätt för revisorerna att, i händelse upplysning på sådan väg

icke lemnades, anlita den nu stadgade utvägen, anser Utskottet, att de

olika meningarne skulle kunna förena sig om stadgandets affattning på

följande sätt, nemligen:

»§ 15.

Revisorerna må, om de så finna nödigt, från Konungens embetsman

eller statens verk eller inrättningar genom sin ordförande begära

skriftliga eller muntliga upplysningar.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå revisorerna till hända

med begärd upplysning, ega revisorerna att likaledes genom sin ordförande

hos Statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos Statsrådets

äldste i tjenst varande ledamot göra framställning om Konungens

befallning till vederbörande att meddela den äskade upplysningen.»

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

att Kamrarne hvar för sig, med frånträdande af

hvad de, häremot stridande, förut beslutit, nu må

besluta:

a) att nedannämnda §§ i instruktionen för Riksdagens

revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken

skola erhålla följande lydelse:

§ 2. Vid revisorernas första sammanträde, hvartill

kallelse bör af fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdas

genom kungörelse i tidningar, föres ordet, intill

dess ordförande valts, af den af revisorerna, som

bevistat de flesta statsrevisioner, och, om två eller

flere revisorer deltagit i lika många revisioner, af den

bland dem, som är till lefnadsåren äldst.

Sedan revisorerna styrkt sin behörighet och

ordförande blifvit vald och intagit sin plats, anställes

val af vice ordförande.

Båda valen skola ske med slutna sedlar. Vid

lika röstetal skilje lotten.

§ 3. Om under revisorernas öfverläggningar

skiljaktiga meningar uppstå och omröstning begäres,

skola revisorerna till protokollet afgifva sina röster,

med afgörande röst för ordföranden, då rösterna äro

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- och jBanko-UtsJcottcts Memorial N:o 7.

lika; hvarje revisor dock obetaget att mot beslutet

anmäla reservation.

§ 8. Revisorerna eg a att, om de finna sådant

för behörigt fullgörande af den dem åliggande granskningsskyldighet

erfordras, samfäldt eller genom någon

sin afdelning eller genom särskildt utsedde delegerade

företaga besök hos eller resa till allmänt verk eller

inrättning inom eller utom hufvudstaden.

Beslut om sådant besök skall endast i plenum

kunna af revisorerna fattas.

§ 15. Revisorerna må, om de så finna nödigt,

från Konungens embetsman eller statens verk eller

inrättningar genom sin ordförande begära muntliga

eller skriftliga upplysningar.

Skulle embetsman eller styrelse vägra att gå

revisorerna till hända med begärd upplysning, ega

revisorerna att, likaledes genom sin ordförande, hos

Statsministern eller, om denne är tjenstledig, hos

Statsrådets äldste i tjenst varande ledamot göra framställning

om Konungens befallning till vederbörande

att meddela den äskade upplysningen;

samt

b) att § 17 må uteslutas och derpå följande

§§:rs ordningsnummer i öfverensstämmelse dermed

rättas.

2:o.

Vidkommande Första Kammarens beslut att till Utskottet återförvisa

dess hemställanden under mom. c) och d) föranleder detta beslut,

vid det förhållande att Andra Kammaren bifallit dessa moment, ej

annat Utskottets yttrande än en hemställan,

att Första Kammaren må i ämnet fatta beslut.

Stockholm den 18 Maj 1885.

På det Sammansatta Utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Memorial N:o 7.

15

Reservationer:

af Herr Norden/elt;

af Herr Gum cellus, som yttrat: »Sedan Kamrarne rörande fem

punkter i det föreliggande instruktionsförslaget stannat i olika beslut,

ansåg Utskottet besluten i en punkt kunna sammanjemkas, men icke i

de Övriga fyra. Utskottets flertal har gifvit den ena Kammaren rätt i

tre af dessa fyra punkter, men förordat den Andra Kammarens beslut

blott i enda punkt. Då emellertid icke ens en så långt gående eftergift

från den ena sidan kunnat tillfredsställa en hvar af den mera

gynnade Kammarens utskottsmedlemmar, anser också jag mig böra

anmäla reservation mot ett så ojemnt afvägdt förlikningsförslag.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse:

I det Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets

står: å sidan 14 i klämmen under § 15 i

första stycket:

»muntliga eller skriftliga upplysningar».

läs: »skriftliga eller muntliga upplysningar».

f

Memorial N:o 7

de två sista raderna af

''Bill. till lliksd. Prof- 1885. 4 Sami. 2 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.