Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens Femte hufvudtitel.
1885-03-13 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1885:11a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens Femte hufvudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
1
N:0 11 a.
Ank. till Riksd. Kansli den 13 Mars 1885, kl. 8 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rilcsstatens
Femte hufvudtitel.
(l:a U. A.)
Vid riksstatens Femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit de förändringar,
som här nedan omförmälas.
l:o. Inom Riksdagen hafva väckts och till Stats-Utskottets behandling
remitterats motioner af:
Friherre R. Klinckowström (motion N:o 9 i Första Kammaren),
med åtskilliga förslag beträffande vissa delar af Kongl. Maj:ts vid innevarande
riksdag afgifna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof.
Herr J. E. Nyström (motion N:o 52 i Första Kammaren), angående
indelningsverkets öfverflyttande på staten;
Samme motionär (motion N:o 54 i Första Kammaren), angående
anslag till försvarsverkets stärkande;
Herr A. P. Lind (motion N:o 44 i Andra Kammaren), om skrifvelse
till Kongl. Maj:t rörande rotehållares befriande från byggande
och underhållande af trossbod samt trossens fortskaffande till och från
mötesplatserna;
Herr A. P. Danielson (motion N:o 66 i Andra Kammaren), om
statsverkets öfvertagande af rust- och rotehållares skyldighet att anskaffa
beklädnadspersedlar åt båtsmän samt anslag för detta ändamål;
Samme motionär (motion N:o 76 i Andra Kammaren), angående
lindring i rustnings- och roteringsbesvären;
Bih. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Herr A. G. Jönsson i Mårarp (motion N:o 72 i Andra Kammaren),
med förslag om försvarsverkets ordnande m. m.;
Herr Abr. Rundbäck m. fl. (motion N:o 112 i Andra Kammaren),
angående reglering och utjemning af indelningsverket; samt
Herr J. Anderson i Tenhult (motion N:o 129 i Andra Kammaren),
angående lättnad i rustnings- och roteringsbesvären m. m.
Utskottet kommer framdeles att afgifva utlåtande öfver dessa
motioner, som Utskottet ännu ej hunnit slutligen behandla; och får
derföre nu endast hemställa,
att Utskottet må framdeles under riksdagens
lopp ega att föreslå de jemkningar i eller tillägg till
de under Femte hufvudtiteln upptagna anslagsbelopp,
hvartill Riksdagens blifvande beslut öfver ofvanberörda
motioner må föranleda.
Officerscorpsens tillökning.
Angående
officerscwpsens
tillökning.
[1,2.]
2:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,
att, på det Kong], Maj:t måtte komma i tillfälle att i den ordning,
som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med
en flaggman, två kommendörkaptener af första grad, två kommendörkaptener
af andra grad, nitton kaptener och elfva löjtnanter, de under
anslaget till aflöning för flottans corpser och stater för permanenta reservstaten
anvisade 114,000 kronor måtte, iden mån dessa medel blifva
tillgängliga, få användas till aflöning åt nämnda antal officerare, samt
att detta medgifvande äfven må få afse innevarande år.
I det vid behandlingen af denna fråga förda statsrådsprotokoll
har departementschefen till stöd för ifrågavarande framställning anfört
bland annat, hvartill Utskottet får hänvisa, följande:
“I fråga om storleken af den behöfliga officerspersonalen har
städse framhållits, att denna måste bestämmas af materielens storlek
och beskaffenhet, beroende af den vigt och betydelse för landets försvar
flottan kommer att tilldelas, och om än det således icke låter sig
göra att nu definitivt bestämma behofvet af officerspei-sonalens tillökning,
så är det dock, särdeles med afseende derpå att en sådan tillökning
endast efter hand låter sig verkställa, af synnerlig vigt att i möjligaste
mån söka afhjelpa den redan nu befintliga bristen, hvilket
synes icke kunna ske lämpligare än genom att, på sätt Kongl. Maj:t
föreslog 1883 års Riksdag, besluta permanenta reservstatens upphörande
och, i mån af afgång på denna samt öfriga reserv- och indragningsstater,
öka den aktiva staten med det då föreslagna antal officerare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
B
Utom det i statsrådsprotokollet, deri 8 Januari 1883 anförda hufvudsakliga
skäl för permanenta reservstatens upphörande, nemligen att
densamma, förutsatt att personalen på den aktiva staten lämpligen
ökades, kunde anses mindre behöflig, sedan skyldigheten att vid viss
lefnads- och tjensteålder från tjensten afgå trädt i kraft, finnas äfven
andra dertill manande anledningar, hvaribland svårigheten vid förflyttning
af officer från den aktiva staten till permanenta reservstaten icke
utgör den minsta.
Enligt gällande föreskrift öfverflyttas officer af kaptens eller högre
grad från aktiva staten till permanenta reservstaten, när Kongl. Maj:t
med afseende på tjenstens fördel prof var sådan förflyttning höra ega rum;
och äro aflöningsförmånerna å båda staterna desamma likasom tjenstgöringen,
med den skilnad endast, att officer på permanenta reservstaten
i allmänhet icke sjökommenderas.
Då denna reservstat först bildades, funnos bland den aktiva corpsens
officerare flere, hvilka till följd af ålder, sjuklighet eller annan
orsak föredrogo att blifva från vidare sjötjenstgöring befriade och derföre
blefvo på egen begäran till permanenta reservstaten öfverflyttade,
men detta händer numera mindre ofta, hvilket är en naturlig följd af
det obligatoriska afskedstagandet, som småningom gör att alla officerare
af den aktiva staten i allmänhet kunna anses, hvar inom sin
grad, fullt tjenstbara samt villiga och lämpliga att i sitt egentliga yrke,
sjökrigstjensten, intill föreskrifven afgångstid fortfarande blifva använda.
Som emellertid så väl ändamålet med permanenta reservstaten som angelägenheten
att använda det dertill beviljade anslag fordra, att, i mån
af tillgång, öfverflyttning skall ega rum, så måste sådan ske äfven utan
den öfverflyttades medgifvande och äfven om denne skulle utan men
för tjensten eljest kunnat på den aktiva staten qvarstå, och det blifver
i så fall ensamt beroende på Kongl. Maj:ts pröfning och afgörande,
hvilken officer skall till sådan öfverflyttning ifrågakomma. Så länge
ännu å aktiva staten funnos sjöofficerare, hvilka egnade sin hufvudsakliga
verksamhet åt för tjensten främmande sysselsättningar, så långt
sådant funnes med tjenstens bibehållande förenligt, och ansågo denna
såsom en bisak eller eljest visade sig för tjensten olämpliga och ointresserade,
var valet härtill mindre svårt; men med den numera
stränga utgallring, som eger rum redan för inträde i sjökrigsskolan,
med den derstädes och jemväl efter officersutnämningen erhållna utbildning
samt den i allmänhet trägna, oafbrutna tjenstgöringen ökas naturligen
intresset för vapnet, hvarförutan tiden sällan medgifver att väsentligen
syssla med utom tjensten varande bestyr, och det blifver till följd
4
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11 a.
deraf allt svårare att vid uppkommande ledighet, med iakttagande af
skyldig rättvisa, bestämma hvilken officer, som med afseende på tjenstens
fördel bör till permanenta reservstaten öfverflyttas.
Genom officerscorpsens nu föreslagna tillökning vunnes äfven den
från försvarssynpunkt icke oväsentliga fördelen, att en del af sjöbeväringen
kunde exerceras af flottans officerare och derigenom blifva
åtminstone i någon mån hemmastadd med den tjenstgöring, hvartill den
i händelse af krig är ämnad, och deribland att, såsom afsedd att utgöra
eu del af bemanningen å sjöbefästningarne, handtera dervarande materiel.
Detta har hittills, i brist af nödigt befäl och underbefäl, icke
kunnat ega rum, hvarföre sjöbeväringen endast erhållit samma utbildning
som landtbeväringen och exercerats af arméns officerare. Visserligen
är det afsedt att i detta förhållande för innevarande år söka göra
ändring, men sådant torde dock icke kunna ske utan olägenhet och
men för flottans öfningar och tjenstebehof i öfrig!.»
Då den föreslagna tillökningen af officerscorpsen icke påkallar någon
förhöjning af de till flottans aflöning nu utgående anslag, samt
behofvet af berörda tillökning torde få anses redan hafva blifvit af
Riksdagen erkändt, får Utskottet, under åberopande i öfrig! af hvad i
statsrådsprotokollet finnes anfördt, hemställa:
a) att, på ^et Kongl. Maj:t må komma i tillfälle
att i den ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet
officerare vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener
af l:a grad, 2 kommendörkaptener
af 2:a grad, 19 kaptener och 11 löjtnanter, de under
anslaget till aflöning för flottans corpser och stater för
permanenta reservstaten anvisade li4,000 kronor må,
i den mån dessa medel blifva tillgängliga, få användas
till aflöning åt nämnda antal officerare; samt
b) att detta medgifvande äfven må få afse innevarande
år.
Angående 3:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte med
f*dagif?<hdn-f
Sifv;b att> de,rest Kongl. Maj:t skulle beordra någon del af flottans
gen för min- personal att tills vidare uteslutande tjenstgöra vid minvapnet, aflöningen
personalen. för cjerma personal må för innevarande och nästkommande år under
[3.]
pågående minexpeditioner förhöjas med femtio procent af den nu bestämda
dagaflöningen till sjös, att utgå från anslaget till flottans öfningar.
Med afseende å den betydande utveckling minväsendet numera
vunnit, har, såsom af statsrådsprotokollet (sid. 5—8) inhemtas, bildandet
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
5
af en särskild minörafdelning inom sjöförsvaret blifvit ifrågasatt, ehuru
något förslag härom icke nu ansetts böra framläggas.
Då emellertid angeläget syntes vara att, i den mån sådant kan ske,
redan nu söka förbereda bildandet af en dylik minörafdelning, har Kongl.
Maj:t ansett något nu böra åtgöras för att vid minvapnet fästa dem af
flottans personal, hvilka visat sig ega lust och fallenhet derför. Hittills
hade i allmänhet en viss obenägenhet förefunnits hos denna personal
att egna sig åt minförsvaret, hvartill oi-saken torde vara att söka dels
i den påtagliga risk detta vapens handterande medför, dels i uppfattningen
att derigenom utsigten till befordran och dermed en mera tryggad
utkomst skulle minskas och dels äfven deri, att åtminstone i yngre
åren de, som af böjelse egnat sig åt sjövapnet, icke gerna utbyta detsamma
mot det mindre inbjudande minväsendet utan att åtminstone
härvid kunna påräkna någon särskild fördel.
För att söka undanrödja detta och för att erhålla dugliga och pålitliga
minörer syntes derföre nödvändigt vara att, på sätt i andra länder
egde rum, aflöningsförmånerna för minörpersonalen något förbättrades,
och det har synts departementschefen vara för ändamålet lämpligt
att tills vidare, intill dess förslag till minörafdelningens fullständigare
ordnande hunne uppgöras och fastställas, med 50 procent förhöja
dagaflöningen till sjös under minöfningarna för dem, som uteslutande
användas vid minvapnet. Kostnaden härför, som enligt gjorda beräkningar
skulle uppgå till 7- å 8,000 kronor och i alla händelser icke komme
att öfverstiga 10,000 kronor, borde utgå af anslaget till flottans öfningar.
Med afseende å den vigt och betydelse, som minförsvaret enligt
sakkunniges omdöme eger för vårt land, och dådet i följd häraf är nödvändigt
att bereda den vid minväsendet anstälda personal tillräcklig
öfning, men sådant i anseende till den fara, som med tjenstgöring vid
minväsendet är och måste vara förenad, synes påkalla den af Kongl.
Maj:t föreslagna förhöjning i aflöningen, har Utskottet ej något att erinra
mot hvad Kongl. Maj:t härom föreslagit och hemställer derföre,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Aflöning för flottans corpser och stater.
4:o. Under denna anslagstitel har Kong], Maj:t föreslagit:
l:o att, mot det att vakansafgifterna af- de på tioårig vakans
stälda båtsmansrusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
Angående
aflöning för
flottans corpser
och stater.
[4-8.]
6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
af Kalmar län bland statsverkets inkomster upptagas, ett anslag å
ordinarie stat under femte hufvudtiteln måtte uppföras till belopp af
114,000 kronor med titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer i
Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län»;
2:o att hvad af detta anslag icke redan på grund af 1872 års
Riksdags beslut bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans
corpser och stater måtte för genomförande af den år 1876 beslutade
löneregleringen under år 1886 användas;
3:o att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år
1886 ett extra anslag af 50,000 kronor måtte å extra stat för samma
år anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser
och stater redovisas;
4:o att det protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 Januari
1885 bilagda förslag till staf, upptagande de militära befattningar vid
flottan, hvilkas innehafvare böra åtnjuta boställe eller inqvarteringsbidrag,
måtte af Riksdagen godkännas; och
5:o att anslaget till aflöning för flottans corpser och stater, nu
utgörande 1,210,284 kronor, måtte höjas med det för beredande af inqvarteringsbidrag
åt chefen för minafdelningen i Marinförvaltningen
erforderliga belopp, 900 kronor, eller till 1,211,184 kronor.
Till närmare utredning af Kongl. Maj:ts i punkterna l:o, 2:o och
3:o här ofvan gjorda framställningar, har departementschefen till det
vid behandlingen af denna hufvudtitel förda statsrådsprotokoll anfört
följande:
»Vid 1872 års riksdag beslöts att, till lindring af den dryga fattigvårdsbörda,
som kommunerna i Blekinge län och Södra Möre härad i
Kalmar län hade fått vidkännas till följd af det stora antalet båtsmän,
som der skulle uppsättas och underhållas, högst halfva antalet af de
der befintliga båtsmansrusthåll skulle få sättas på vakans samt de derför
inflytande afgifter ingå till statsverket för att, till ersättning af
det manskap flottan härigenom förlorade, användas, på sätt af Eders
Kongl. Maj:t kunde varda bestämdt, till förökande antingen af flottans
matroscorps eller af varfvens arbetsstyrka. Genom nådigt bref den 27
Augusti 1875 förordnades, att aflöningen till de i följd af samma nådiga
bref uppsatta eldare- och handtverkskompanierna skulle af vakansmedlen
bestridas; och då vid 1876 års riksdag ny lönereglering för
flottans corpser och stater beslöts, beräknades naturligsvis dessa vakansafgifter,
hvilka då för år 1877 upptogos till 75,000 kronor, såsom en
tillgång härtill. Sedermera hafva äfven öfriga vakansafgifterna, utöfver
nämnda 75,000 kronor, på grund af hvarje Riksdags medgifvande
fått, jemte derutöfver behöfligt extra anslag, användas till att under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
1
året genomföra nämnda lönereglering, så att för närvarande hela beloppet
af vakansafgifterna i Blekinge och Södra Möre anlitas för aflöningen.
Genom sistlidet års riksdagsbeslut, att statsverket skall från och
med år 1885 öfvertaga anskaffande och underhåll af de båtsmansbeklädnaden
tillhörande s. k. småpersedlarne äfvensom kappsäcken och
att, såsom en motsvarande lindring för de vakanta båtmansrusthållen
i Blekinge och Södra Möre, vakansafgiften från sagde tid skall med
en tiondedel minskas, hvilket beslut Eders Kongl. Maj:t den 21 sistlidne
November godkänt, kommer flottans inkomst af vakansafgifterna
att framdeles förminskas, hvarföre ock Riksdagen, i sammanhang med
nämnda sitt beslut, anvisade ersättning härför i det å ordinarie stat
under femte hufvudtiteln då uppförda reservationsanslag å 40,000
kronor, af hvilka, enligt Marinförvaltningens beräkning, 11,500 kronor
skulle motsvara vakansafgifternas minskning.
Detta anslag är emellertid, såsom nyss nämnts, af reservationsanslags
natur, hvaremot aflöningsanslaget är ett fast anslag. Besparim
garne å det förra skola reserveras för det med anslaget afsedda ändamål,
besparingarne å det senare skola gå till de allmänna besparingarne.
Det är derföre oegentligt att sammanföra och gemensamt
redovisa dessa båda anslag, hvilket dock blifver en nödvändighet, då
det ju icke kan ifrågakomma att använda det senast tillkomna anslaget
till några särskilda aflöningsposters bestridande.
Redan denna omständighet, men ännu mera det likaledes oegentliga
deruti att en tiondedel af en till femte hufvudtiteln ingående inkomst
hädanefter skall blifva i riksstaten synlig, under det att de
öfriga nio tiondedelarne deraf, eller de återstående vakansafgifterna,
fortfarande förblifva osynliga i nämnda stat, synes mig utgöra giltig
anledning att ifrågasätta att vakansafgifterna, hvilka ingå till Statskontoret
och derifrån levereras till Marinförvaltningen, hädanefter må
såsom en statsverkets inkomst upptagas och beräknas samt ett anslagtill
ersättande af dessa afgifter å ordinarie stat under femte hufvudtiteln
uppföras. Så har tillförene under liknande förhållande skett
med båtsmansbeklädnadsmedlen vid 1877 års riksdag och torde jemväl
vara det principielt rigtigaste, då på detta sätt så väl en statsverket
tillflytande inkomst som en statsverkets utgift för flottan kommer
att behörigen redovisas. I fråga om beloppet af den inkomst och
af det ersättningsanslag, som för vakansafgifterna bör uppföras, får
jag erinra, att nämnda afgifter, hvilka få erläggas för högst 1,150
rusthåll, beräknats, då samtliga dessa rusthåll begagna sin vakansfrihet,
kunna uppgå till 121,790 kronor, men att desamma, ehuru va
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
kanssättningen varit medgifven i mera än 12 år, ännu icke uppgått
till detta belopp. Vid sådant förhållande har jag ansett de debiterade
vakansafgifterna för de tre senaste år, för hvilka de ännu äro kända,
nemligen 1881, 1882 och 1883, kunna läggas till grund för beloppets
bestämmande, och då dessa, enligt uppgift från Marinförvaltningens
civilafdelning, utgjort:
för år 1881
» » 1882
» » 1883
112,399: io.
115,272: 34.
114,418: 42.
Summa 342,089: 86.
eller i medeltal för år 114,029 kronor 95 öre, denna sistnämnda summa,
jemnad till 114,000 kronor, utgöra det anslag å ordinarie stat under
femte hufvudtiteln, som under titel »ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län» bör, i
händelse Eders Kong], Maj:t gillar denna min framställning, af Riksdagen
begäras. Af detta anslag är hvad som motsvarar eldare- och
handtverkskompaniernas uppsättning (enligt 1877 års stat 88,669 kronor
50 öre) redan på grund af 1872 års riksdagsbeslut och ofvan åberopade
1875 års nådiga bi''ef för aflöningen tillgängligt, hvaremot för
öfverskjutande beloppets användande till löneregleringens genomförande
särskildt medgifvande af Riksdagen lärer böra begäras, intill dess erforderliga
medel härför genom afgång å reserv- och indragningsstaterna
erhållas, då äfven denna del af anslaget blifver att använda för
sitt egentliga ändamål: förökande af matroscorpsen eller varfvens arbetsstyrka
efter Eders Kongl. Maj:ts bepröfvande.
Enligt den af Marinförvaltningen på grund af gällande stater
uppgjorda beräkning skulle alla till titeln »aflöning för flottans corpser
och stater» hänförliga utgifter uppgå till 1,392,284 kronor, hvilket
belopp jag dock anser kunna nedsättas till detsamma, som beräknats
nästlidet år, eller 1,391,284 kronor, så att, om härifrån afräknas enahanda
summa, som är i detta års riksstat såsom anslag för aflöningen
uppfördt, eller 1,210,284 kronor, ett belopp af 181,000 kronor enligt
beräkningen skulle utöfver enahanda anslag för år 1886 erfordras för
aflöningen samma år. Med beräkning att jemväl hela det här ofvan
ifrågasatta anslag till ersättning för vakanfa båtsmansrusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län 114,000 kronor
får, såsom hittills vakansafgifterna, för löneregleringens genomförande
under år 1886 användas, skulle alltså för ändamålet ytterligare erfordras
ett extra anslag af 67,000 kronor. Marinförvaltningen, som
genom en lägre beräkning af vakansafgifterna upptagit detta extra
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
9
anslagsbehof till 70,941 kronor 56 öre, har likväl, under anförande att
under flera år ett extra anslag af 50,000 kronor, utöfver ordinarie
anslaget och vakansafgifterna, varit tillräckligt och lemnat öfverskott
med undantag allenast af år 1883, då utgifterna öfverstego tillgångarne
med 6,769 kronor 20 öre, samt under antagande att anledningarne
till sistberörda förhållande varit tillfälliga, ansett ett extra anslag
af 50,000 kronor jemväl för år 1886 vara för aflöningen tillräckligt.
Detta vågar jag äfven antaga blifva förhållandet hufvudsakligen
med hänsyn dertill att, sedan numera den för permanenta reservstaten
afsedda summa af 114,000 kronor utaf de på aflöningsanslaget genom
afgång å de äldre reservstaterna och indragningsstaten uppkomna tillgångar
i det allra närmaste är fyld, hela den derefter uppkommande
tillgång i följd af afgång å sistnämnda stater kommer att användas
för löneregleringens behof och således föranleder minskning i det
härför erforderliga extra anslag. Jag anser derföre, lika med Marinförvaltningen,
ett extra anslag af 50,000 kronor till löneregleringen
böra af Riksdagen för år 1886 äskas.»
Beträffande Kongl. Maj:ts i punkterna 4:o och 5:o här ofvan gjorda
framställningar rörande inqvarteringsstaten för flottan, inhemtas af
ofvan berörda statsrådsprotokoll vidare följande:
Vid nästlidet års riksdag föreslog Kongl. Maj:t att, för den händelse
Kongl. Maj:t skulle besluta att chefens för flottans militärpersonal
embete skulle indragas äfvensom att en stationsbefälhafvare skulle tillsättas
såsom högsta myndighet vid hvardera utaf flottans stationer, de
förändringar i inqvarteringsstaten, som häraf föranleddes, skulle få, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med då gällande bestämmelser, provisoriskt
vidtagas med vilkor att det till inqvarteringsbidrag då utgående
belopp derigenom icke öfverskredes och att den förändrade inqvarteringsstaten
förelädes innevarande års Riksdag till godkännande; och vann
detta förslag Riksdagens bifall. Sedan de ifrågasatta förändringarne genom
det af Kongl. Maj:t under den 10 Juli sistlidne år faststälda nya
reglemente för flottan kommit till stånd och provisorisk inqvarteringsstat
blifvit i sammanhang dermed faststäld, har Marinförvaltningen med
sitt statsregleringsförslag för år 1886 öfverlemnat förslag till förändrad
inqvarteringsstat och dervid tillika anfört:
att af den vid 1876 års riksdag godkända stat, upptagande de
militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare åtnjuta boställe
eller inqvarteringsbidrag i penningar, inhemtades, att anvisningen från
tillgången för löneregleringens genomförande beräknats till 22,900 kronor
för inqvarteringsbidrag i penningar till officerare och underofficerare;
Bih. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 2
10
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
att vid 1877 års riksdag i nämnda stat upptogos två nya befattningar
med inqvarteringsbidrag till belopp af 900 kronor, hvaremot två
andra befattningar med inqvarteringsbidrag till belopp af 1,500 kronor
indrogos, i följd hvaraf staten för inqvarteringsbidrag i penningar till
innehafvare af fasta befattningar, hvilken sedan dess förblifvit oförändrad,
alltså slutar på 22,300 kronor; och
att uppå Kongl. Majrts nådiga framställning 1877 års Riksdag
härutöfver medgifvit, att officer, hvilken är till tjenstgöring vid flottans
militärdepöt eller varf kommenderad och icke åtnjuter fri bostad i kronans
hus eller enligt gällande stat är berättigad till ersättning derför
i penningar, finge uppbära inqvarteringsbidrag med ett efter år räknadt
belopp af 300 kronor vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms
station från nämnda tillgång, hvarjemte 1883 års Riksdag, likaledes i
öfverensstämmelse med Kongl. Majds framställning, ökade dåvarande
aflöningsanslaget med 8,800 kronor, på det att den förmån af inqvarteringsbidrag,
hvilken vid 1877 års riksdag medgifvits officerare, kommenderade
till tjenstgöring vid militärdepöt eller varf, skulle kunna
utsträckas till cheferna för båtsmanskompanierna och till de officerare,
som utöfver stat eller vid tillfälligt förfall för dem, som äro i stat upptagna,
kommenderades till tjenstgöring i öfverstyrelsen (chefen för
flottans militärpersonal och Marinförvaltningen) eller i Sjöförsvarsdepartementets
kommandoexpedition.
Det förslag till inqvarteringsstat, om hvars godkännande Kongl.
Maj:t nu gjort framställning, är, såsom af den vid statsrådsprotokollet
fogade bilaga Litt. A inhemtas, af följande lydelse:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
11
Förslag
till
stat, upptagande de militära befattningar vid flottan, hvilkas innehafvare åtnjuta
boställe eller inqvarteringsbidrag i penningar.
Antal.
Karlskrona
station.
Stockholms
station.
1
1
O
—
1
_
2 !
—
1 |
—
1
—
1
—
2
_
1
—
2
—
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
—
1
—
3
3
1
1
1
1
3
2
A. Offlcerspersonalen.
Chef för flottans stab ........................................
Officer af regementsofficers grad, kommenderad till
tjenstgöring under chefen för flottans stab........
Officerare, tjenstgörande i Sjöförsvarsdepartementet
under chefen för flottans stab, å 400 kronor ...
Chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpe
|
dition ....................................................
[Adjutanter i dito dito a 500 kronor...................
Chef för Marinförvaltningen ................................
Dito „ Marinförvaltningens intendentafdelning ...
Dito >} d:o artilleriafdelning
Officerare, tjenstgörande i Marinförvaltningen, å 500
kronor..................................................
Chef för sjökrigsskolan.............................
Kadettofficerare h 500 kronor ..................
Chef för sjökarteverket...............................
Stationsbefälhafvare.................. .............
Varfschef................................................
Kommendant ...........................................
Chef för skolorna ................................
Ordförande i förvaltningsdirektionen.......
Chef för skeppsgossecorpsen .......................
arfsdepartementschefer a 600 kronor i Kai
och 1,000 kronor i Stockholm...............
Adjutant hos stationsbefälhafvaren.............
Äldste instruktionsofficer vid exercisskolan
Kompanichefer vid sjömanscorpsen (matrc
eldare- och handtverkskompauierna), 3 å i
nor och 2 k 500 kronor........................
Transport kronor
Karlskrona
station.
Stockholms
station.
—
—
1,500
—
---
—
O
o
o
—
——
—
800
—
_
_
1,000
—
__
—
1,000
—
—
—
1,500
—
__
—
1,000
—
—
—
1,000
—
_
1,000
—
—
1,000 *)
—
1,000
—
—
—
1,000
—
1,000 *)
—
1,200 *)
—
1,000 *)
—
1,200 *)
—
600
—
1,000 *)
—
600
—
1,000 *)
—1
600
—
—
_
600
—
—
/ 600
j 1,200 *)
—
3,000 *)
400
—
500 *)
—
400
—
500 *)
—
■
1,200
1500 *)
\500
—
r| 8,200
—
j 22,200
1-
*) Innehar boställe eller bostad.
Stockholms
station.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Antal.
2
4
4
I 1
Karlskrona
Stockholms
station.
station.
Transport kronor
8,200
22,200
Befälhafvare för uppfordrade bätsmanskompanier...
400
_
500 *)
__
Kompanichefer vid skeppsgossecorpsen å 400 kronor
800
__
__
_
Äldste departementsofficer vid mindepartementet ..
400
_
500 *)
Dito dito vid ekipagedepartementet
400*)
_
___
_
Informationsofficerare vid underbefäls- och min-
skolorna, 2 å 400 kronor, 2 å 500 kronor ...
800
_
1,000
Adjutant hos kommendanten................................
300
—
400
—
Summa kronor
11,300
_
24,600
Afgår för begagnade bostadslägenheter..............
3,600
10,900
Inqvarteringsbidrag i penningar . .........................
7,700
—
13,700
21,
40C
: —
B. Underofflcerspersonalen.
Underofficerare, tjenstgörande hos kommendanten, 2
å 100 kronor, 1 å 150 kronor .................
200
—
150 *)
—
Uppbördsmän i kaserner och exercisskolor, 4 å 100
/ 300 *)
—
kronor, 3 å 150 kronor.............................
(100
_
450
_
Informations-underofficerare å 100 kronor och 150
kronor.................................................
400
—
600 *)
__
Sjukhusunderofficer..............................................
100
—
—
—
Summa kronor
1,100
—
1,200
—
Afgår för begagnade bostadslägenheter ..............
300
—j
1,200
—
Inqvarteringsbidrag i penningar ..........................
800
—
—
—
Summa inqvarteringsbidrag i penningar kronor.....
22,200: —
Anmärkning:: Officer, hvilken är till tjenstgöring i Sjöförsvarsdepartementet,
Marinförvaltningen eller Flottans station kommenderad och icke
åtnjuter fri bostad i kronans hus eller enligt ofvanstående stat
är berättigad till ersättning derför i penningar, må uppbära inqvarteringsbidrag
med ett efter år räknadt belopp af 300 kronor
vid Karlskrona och 400 kronor vid Stockholms station.
Chef för båtsmanskompani tillkommer, under enahanda vilkor,
inqvarteringsbidrag med ett efter år räknadt belopp af 400 kronor,
om han är bosatt i Stockholm, men eljest af 300 kronor.
'') Innehar boställe eller bostad.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
13
Af det förändrade förslaget till inqvarteringsstat visar sig, att
inqvarteringsbidraget i penningar till innehafvare af fasta befattningar
slutar med 22,200 kronor, och att denna stat alltså med 100 kronor
understiger hvad Riksdagen, såsom ofvan är nämndt, härför anvisat,
och att i öfrigt någon annan afvikelse från den förra inqvarteringsstaten
icke förekommer, än att de hos chefen för flottans stab tjenstgörande
officerare erhållit samma förmån af inqvarteringsbidrag, som
förut vid tjenstgöring hos chefen för flottans militärpersonal, hvilket
icke leder till någon ökad utgift.
Vid utfärdandet den 10 sistlidne Juli af ny instruktion för Marinförvaltningen
pröfvade Kongl. Maj:t nödigt att, med hänsyn till den
framstående plats i sjöförsvaret minväsendet redan intager och allt mer
kommer att intaga, en särskild afdelning för behandling af hithörande
ärenden borde i Mariuförvaltningen inrättas. För att chefsbefattningen
för denna afdelning, hvilken befattning Kongl. Maj:t tills vidare uppdragit
åt chefen för artilleriafdelningen att jemte sin egen utöfva, skall
kunna tillsättas, har det ansetts blifva nödigt att åt honom i stat anvisa
ett lika inqvarteringsbidrag, som till öfriga förvaltningens ledamöter
eller 1,000 kronor, hvartill, utöfver den genom den nya inqvarteringsstaten
uppkomna besparing af 100 kronor, skulle erfordras en medelsanvisning
af 900 kronor.
På grund af de skäl, som till stöd för ofvanberörda framställningar
blifvit anförda, och emot hvilka Utskottet ej funnit något att erinra, får
Utskottet hemställa:
a) att, mot det att vakansafgifterna af de på
tioårig vakans stälda båtsmansrusthållsnummer i Blekinge
län och Södra Möre härad af Kalmar län bland
statsverkets inkomster upptagas, ett anslag å ordinarie
"stat under femte hufvudtiteln må uppföras till belopp
af 114,000 kronor med titel »ersättning för vakanta
rusthålisnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län»;
b) att hvad af detta anslag icke redan på grund
af 1872 års Riksdags beslut bör inräknas bland tillgångarne
till aflöning för flottans corpser och stater må,
för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen,
under år 1886 användas;
c) att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande
under år 1886 ett extra anslag af 50,000 kronor
må å extra stat för samma år anvisas, att gemensamt
14
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11 a.
Angående
beklädnad
åt sjömansoch
skeppsgossecorpserna
m. m.
[9, 10]
med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater
redovisas;
d) att ofvanintagna af Kongl. Maj:t uppgjorda
förslag till stat, upptagande de militära befattningar
vid flottan, hvilkas innehafvare böra åtnjuta boställe
eller inqvarteringsbidrag, må af Riksdagen godkännas;
och
e) att anslaget till aflöning för flottans corpser och
stater, nu utgörande 1,210,284 kronor, må höjas med
det för beredande af inqvarteringsbidrag åt chefen
för minafdelningen i Marinförvaltningen erforderliga
belopp, 900 kronor, eller till 1,211,184 kronor.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna samt anskaffande och underhåll
af de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarne m. m.
5:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit:
att det å femte hufvudtiteln upptagna reservationsanslag för anskaffande
och underhåll af de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k.
småpersedlarne och kappsäcken äfvensom minskning af vakansafgiften
för rusthållen inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar
län, 40,000 kronor, minskadt med den del deraf, som redan inbegripits
i anslaget till ersättning för vakansafgifterua, 11,500 kronor, eller till
28,500 kronor, måtte sammanföras med det till beklädnad åt sjömansoch
skeppsgossecorpserna anslagna belopp, 259,000 kronor, och detta
senare anslag alltså höjas med 28,500 kronor, eller till 287,500 kronor,
samt erhålla reservationsanslags natur; samt
att den besparing, som under år 1886 kan beredas på anslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna, måtte ställas till
Kongl. Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den
brist, som å samma anslag förut uppkommit.
Uti sin ofvanberörda inom Första Kammaren väckta motion (N:o 9)
har Friherre Klinckowström yrkat att, derest ifrågavarande anslag komme
att beviljas, det i riksstaten måtte uppföras såsom bestämdt anslag.
Af statsrådsprotokollet (sid 14—16) inhemtas beträffande Kongl.
Maj:ts i första punkten här ofvan gjorda framställning följande.
Anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna bestämdes
år 1877 till ett förslagsanslag högst 282,000 kronor och har
sedermera varit i riksstaten upptaget med detta belopp, till dess sistlidet
års Riksdag, i sammanhang med beviljande af ett reservationsanslag
å 40,000 kronor till anskaffande och underhåll af småpersedlar
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 11 a.
15
och kappsäckar, hvilket beklädnadsbestyr statsverket till lindring af
roterings- och rusthållsbördan skulle öfvertaga, minskade beklädnadsanslaget
till högst 259,000 kronor eller med 23,000 kronor, motsvarande
den godtgörelse som för år 1883 erlagts af de båtsmansnummer, hvilka
med kronan ingått aftal om anskaffning och underhåll af kappsäck och
småpersedlar, derför kostnaden i så fall förut utgått af beklädnadsanslaget,
men derefter skulle bestridas af det nya anslaget.
Då af detta anslag, enligt hvad förut är nämndt, 11,500 kronor beräknats
utgöra godtgörelse för den såsom motsvarande lindring för de
vakanta båtsmansnumren i Blekinge och Södra Möre beslutade minskning
med xV af vakansafgifterna, återstå för småpersedlars och kappsäckars
anskaffande 28,500 kronor. Efter hvad Marinförvaltningen anmält,
är detta belopp likväl otillräckligt för nämnde persedlars anskaffande,
hufvudsakligen till följd deraf, att de från beklädnadsanslaget
öfverflyttade 23,000 kronor endast utgöra fyra femtedelar af verkliga
anskaffningskostnaden för persedlarne, enär rust- och rotehållarne i
fredstid icke varit skyldiga att erlägga mera såsom godtgörelse derför,
hvarföre Marinförvaltningen anhållit att få gemensamt redovisa beklädnadsanslaget
och det nya anslaget till småpersedlars och kappsäckars
anskaffande. Då dessa anslag emellertid äro af så olika natur, att det
ena utgör ett förslagsanslag och det andra ett reservationsanslag, har
Kongl. Maj:t ansett en dylik gemensam redovisning, med hänsyn till
möjligen uppkommande besparingar, icke låta sig göra, utan föreskrifvit,
att reservationsanslaget skall för sig redovisas, och den motsedda
bristen framdeles till godtgörande anmälas. För att för framtiden
förekomma den eljest oundvikliga bristen på detta reservationsanslag
skulle visserligen ytterligare omkring 6,000 kronor från beklädnadsanslaget
kunna dit öfverflyttas, men enär båda ifrågavarande anslag
afse beklädnaden, har det synts vara mycket rigtigare och ledande till
mera enkelhet i räkenskaperna att sammanföra dessa anslag till ett
enda, hvarvid, med hänsyn till anslagets ändamål, detsamma lämpligast
borde gifvas natur af reservationsanslag, såsom Riksdagen gjort
med det senast för småpersedlarnes anskaffande bestämda. Och har
departementschefen i följd häraf ansett, att de för småpersedlars och
kappsäckars anskaffande beräknade 28,500 kronor utaf det af sistlidet
års Riksdag anvisade reservationsanslag å 40,000 kronor borde sammanföras
med det nu i riksstaten till 259,000 kronor upptagna beklädnadsanslaget
till ett gemensamt anslag under titel »beklädnad åt sjömans-
och skeppsgossecorpserna», till belopp af 287,500 kronor och af
reservationsanslags natur.
16
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 11 a.
Vidkommande livad Kongl. Maj:t under 2:dra punkten (motsvarande
punkten [10] i Kongl. Maj:ts proposition) föreslagit, inhemtas af
ofvanberörda statsrådsprotokoll, att bristen å ifrågavarande anslag vid
1883 års slut ytterligare nedgått från 62,447 kronor 70 öre till 54,396
kronor 21 öre genom besparing å årsanslaget till belopp af 8,051 kronor
49 öre, men att, om än nästlidet ocb nästa års anslag likaledes
komme att lemna öfverskott, dessa öfverskott likväl icke kunde antagas
betäcka hela bristen, hvarför Marinförvaltningen hemstält, att
Kongl. Maj:t täcktes äska Riksdagens medgifvande, att den besparing,
som under år 1886 kunde beredas på anslaget, måtte ställas till Kongl.
Maj:ts förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den å samma
anslag förut uppkomna brist.
Då den af Kongl. Maj:t ifrågasatta sammanslagningen af ofvannämnda
anslag synts Utskottet på ofvan anförda skäl lämplig, samt det
äskade medgifvandet rörande förfogandet af å anslaget uppkomna besparingar
under en följd af år af Riksdagen lemnats, hemställer
Utskottet:
a) att det å femte hufvudtiteln upptagna reservationsanslag
för anskaffande och underhåll af
de till båtsmansbeklädnaden hörande så kallade småpersedlarne
och kappsäcken äfvensom minskning af
vakansafgiften för rusthållen inom Blekinge län och
Södra Möre härad af Kalmar län 40,000 kronor,
minskadt med den del deraf, som redan inbegripits
i anslaget till ersättning för vakansafgifterna,
11,500 kronor, eller till 28,500 kronor, må sammanföras
med det till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna
anslagna belopp, 259,000 kronor, och
detta senare anslag alltså höjas med 28,500 kronor,
eller till 287,500, kronor, samt erhålla reservationsanslags
natur, och
b) att den besparing, som under år 1886 kan
beredas på anslaget till beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossecorpserna, må ställas till Kongl. Maj:ts
förfogande till godtgörande af eller afbetalning å den
brist, som å samma anslag förut uppkommit.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
17
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
6:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit:
att de å femte hufvud titeln för båtsmansindelningen uppförda friheter
måtte minskas från 77,300 kronor till 75,500 kronor, samt att
det för båtsmansindelningen uppförda anslag till ersättningar, nu utgörande
24,600 kronor, måtte ökas med motsvarande belopp, eller till 26,400
kronor; samt
att Riksdagen, vid bifall till Kongl. Maj:ts den 9 nästlidne
Januari beslutade proposition till Riksdagen angående lindring i rustnings-
och roteringsbesvären, måtte under hufvudtitelu flottans personal
med rubrik: »lindring i rustnings- och roteringsbesvären» uppföra
ett förslagsanslag af 162,000 kronor.
Då Kongl. Maj:ts ofvanberörda proposition angående lindring i
rustnings- och roteringsbesvären ännu icke kunnat af Utskottet behandlas,
är Utskottet följaktligen icke i tillfälle att nu yttra sig öfver förevarande
framställningar, utan kommer Utskottet att härom framdeles
afgifva utlåtande, hvilket Utskottet härmed skolat
anmäla.
Lots- och Fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna,
7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen
med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte
upptagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel
beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,
med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras
med 1,200,409 kronor; hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de å
inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande
må såsom hitills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.
Med erinran att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer
med hvad i afseende å förevarande anslag blifvit vid föregående
riksdagar af Kongl. Maj:t föreslaget och godkändt, får Utskottet
hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i
förevarande hänseende föreslagit.
Bill. till Piksd. Prot. 1885. 4 Sand. 1 Afd. 9 Häft. 8
Angående
andag för
lindring af
rustningsoch
roteringsbesvären
rn.rn.
[11, 12.]
Angående
loisverket.
[Ub]
18
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 11 a.
Angående
anslaget till
skrifmaterialier
och expenser,
ved
m. rn.
[14.]
Angående
öfriga ordinarie
anslag.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
8:o. Kongl. Maj:t liar föreslagit, att det till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. i nuvarande riksstat anvisade anslag, måtte till
jemnande af hufvudtitelns slutsumma nedsättas med 400 kronor till
47,212 kronor.
Utskottet hemställer,
att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m m. må få till beloppet jemkas i den mån, som
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma finnes erforderligt.
Öfriga ordinarie anslag.
9:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 8) har
Friherre R. Klinckowström föreslagit angående anslagen under femte
hufvudtiteln:
att reservationsanslaget 60,000 kronor för ''»Sjömätningnr och sjöka,
rtekontorets verksamhet» så väl måtte förändras till bestämdt anslag som
ock i 1886 års riksstat nedsättas till 40,000 kronor; samt
att anslaget till »Extra utgifter», som för närvarande är bestämdt
till 12,500 kronor, i 1886 års riksstat måtte uppföras med endast
10,000 kronor.
Då motionären i fråga om förstnämnda anslag vid sistlidet års
riksdag framkom med hufvudsakligen samma yrkande som nu, blef
detsamma af Riksdagen afslaget. Då något skäl ej förefinnes att tillstyrka
Riksdagen att frångå den åsigt, Riksdagen sålunda uttalat, och
enär, hvad det senare här ofvan omförmälda anslaget beträffar, Utskottet
ej funnit giltiga skäl till dess nedsättning vara för handen, hemställer
Utskottet,
a) att Friherre Klinckowströms yrkande om förändring
af naturen och nedsättning af beloppet å
anslaget »sjömätningar och sjökartekoritorets verksamhet»
må af Riksdagen lemnas utan afseende; och
b) att Friherre Klinckowströms yrkande om
nedsättning till beloppet af anslaget »extra utgifter»
ej må vinna Riksdagens bifall.
Stats-VtsJcottcts Utlåtande N:o 11 a.
19
10:o. I afseende å öfriga här ofvan ej omnämnda ordinarie anslagunder
denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring
i afseende å anslagsbeloppen, hvaremot Kongl. Maj:t föreslagit,
dels att den numera mindre rigtiga titeln »för sjömätningar och sjökartekontorets
verksamhet» måtte utbytas mot titeln: »sjökarteverket»,
dels ock att i öfrigt titlarne under diverse anslag måtte upptagas så,
som de i den protokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 Januari 1885
bifogade förslagsstat förekomma.
Enligt hvad den åberopade förslagsstaten (sid. 33 och 34) gifver
vid handen skulle, enligt Kongl. Maj:ts förslag, titeln: »Till stipendier
åt sjöofficerare» etc., utbytas mot titeln: »Stipendier åt sjöofficerare» etc.,
titeln: »För sjukvård» utbytas mot titeln »Sjukvård» samt titeln: »För
diverse behof» mot titeln: »Diverse behof».
Då Utskottet beträffande hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit icke
funnit skäl till någon erinran, hemställer Utskottet,
att samtliga de ordinarie anslag under denna
hufvudtitel, i hvilka förändring icke blifvit här ofvan
ifrågasatt, må under de af Kongl. Maj:t föreslagna
.anslagstitlar i 1886 års riksstat till oförändrade belopp
upptagas.
Extra anslag.
Förutom här ofvan begärda extra anslag för genomförande under
år 1886 af löneregleringen för flottan har Kongl. Maj:t för fyllande
af tillfälliga behof inom sjöförsvaret gjort följande framställningar.
Fartygsmateriel.
ll:o. Till fullbordande af pansarbåten Svea har Kongl. Maj:t Angående
äskat ett belopp af 1,218,000 kronor. tin^fartygs
Till byggande af ifrågavarande pansarbåt, som jemte pansar- materiel
beklädnad ansetts kräfva en sammanlagd kostnad af 2,838,000 kronor, [15.]
har vid 1883 och 1884 årens riksdagar beviljats tillhopa 1,650,000
kronor.
Af statsrådsprotokollet (sid. 21 och följ.) inhemtas, att arbetet
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Angående
anslag
till fartygsmateriel.
[16, 17.]
med detta fartyg nu så långt framskridit, att detsammas bepansring
ansetts kunna ega rum under nästkommande år, men att då den dertill
erforderliga pansarplåten, hvilken vore det enda af fartyget, som
icke kunde tillverkas inom landet, påräknades blifva levererad först
omkring ett år efter derom afslutadt kontrakt, och då med fartygets
fullbordande, som jemväl antoges kunna eg a rum nästkommande år,
icke utan olägenhet och ökad kostnad kunde anstå, återstoden af det
för fartyget med artilleri och minutredning m. m. behöfliga belopp nu
ansetts böra begäras.
I den af certkomitén för fartyget föreslagna typ har, såsom af
statsrådsprotokollet (sid. 21) vidare inhemtas, den förbättring blifvit
vidtagen, att fartygets längd ökats med 23 fot, hvarigenom utrymme
kunnat beredas för insättande af en maskin af tillräcklig kraft att
gifva fartyget en från 13 till 14 knop ökad hastighet, hvarjemte nu
afses att, i stället för det ursprungligen afsedda pansaret af jern,
anskaffa ett motståndskraftigare af bästa material, som kan erhållas,
utan att den derför beräknade kostnaden derigenom anses behöfva
öfverskridas.
Då det emeller-tid ansetts erforderligt att anskaffa en kraftigare
bestyckning än den af certkomitén föreslagna, nemligen två 27 tons
kanoner af nyaste modell i stället för de föreslagna två 25 tons; 4 st.
15 cm. kanoner i stället för 3; hvarjemte skulle tillkomma 2 st. 38
mm. Nordenfelts kanoner med lavetter äfvensom stålsköldar till skydd
för däckskanonerna mot kulsprutor och gevär, har, med anledning af
deri högst betydligt ökade stridsduglighet, fartyget genom denna ökning
i artillerikraft skulle komma att erhålla, en förhöjning i anslaget
af 30,000 kronor ansetts böra äskas, hvadan alltså pansarbåtens fullbordande
skulle kräfva en kostnad af 1,218,000 kronor.
Då det torde vara af vigt, att ifrågavarande pansarbåt så fort
som möjligt fullbordas, samt den äskade förhöjningen af anslaget till
erhållande af kraftigare bestyckning synes vara af behofvet påkallad,
hemställer Utskottet,
att till fullbordande af pansarbåten Svea må på
extra stat för år 1886 beviljas ett belopp af 1,218,000
kronor.
12:o. Till fartygsmateriel har Kongl. Maj:t vidare äskat beviljande
af nedanuämnda belopp, nemligen:
till anskaffning af en första klassens minbåt kronor 190,600
,, „ ,, två andra klassens minbåtar... „ 174,000
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
21
Då, såsom i statsrådsprotokollet (sid. 22 och 23) blifvit erinradt och
Utskottet vidare inhemtat, flere första klassens minbåtar redan äro anskaffade,
men deremot icke någon af andra klassens, har Utskottet med
afseende å de betydliga summor, som under de senare åren beviljats till
anskaffande af fartygsmateriel — och nu särskildt i år det återstående
större belopp, som erfordrats för fullbordandet af pansarbåten Svea —
ansett att med anskaffning af ytterligare en första klassens minbåt
borde kunna tills vidare anstå, hvarföre Utskottet hemställer:
a) att det af Kongl. Maj:t äskade anslag, 190,600
kronor, till anskaffning af en första klassens minbåt,
icke måtte af Riksdagen beviljas;
b) att till anskaffning af två andra klassens
minbåtar ett belopp af 174,000 kronor må på extra
stat för år 1886 anvisas.
13:o. Till anskaffning af artilleri-utredningar in. m. för redan befintliga
fartyg samt för sjöbefästningarne har Kongl. Maj:t äskat anvisande
af ett belopp af 190,000 kronor.
Den materiel, som är afsedd att för det äskade beloppet anskalfas,
är enligt statsrådsprotokollet (sid. 23) följande:
6 st. 38 mm. Nordenfelts kanoner...................................... 27,000
6 st. lavetter till d:o d:o ...................................... 12,800
11 st. 25 mm. kulsprutor .................................................. 52,140
11 st. sjölavetter till kulsprutor ......................................... 6,700
500 st. revolvrar...................................................................... 16,850
200.000 skarpa patroner (1867 års gevär) ................... 12,400
12.000 patroner till 25 mm. kulsprutor......................... 23,640
4,300 projektiler med hylsor till 38 mm. kanon........... 36,470
5 st. tubkanoner....................................................................... 2,000
Summa 190,000
Angående
anslag till
fartygsmateriel.
[18.]
Med afseende å de betydliga belopp, som år efter år blifvit beviljade
till artillerimateriel för sjöförsvaret, och då med anskaffandet
af en del af den nu ifrågasatta torde utan synnerlig olägenhet tills vidare
kunna anstå, hemställer Utskottet,
att Kong]. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till anskaffning
af artilleriutredningar m. m. må på extra stat för år
1886 beviljas ett belopp af 100,000 kronor.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Angående
minväsendet
[19-]
-
Angående
minväsendet.
[20.]
Angående
mimväsendet.
[21-]
Minväsendet.
L4:o. Kong]. Maj:t har föreslagit, att till ett minetablissement i
Karlskrona måtte beviljas ett extra anslag för år 1886 af 90,200 kronor.
Af statsrådsprotokollet (sid. 24) inhemtas, att enligt den uppgjorda
planen för berörda etablissement skulle för det nu äskade beloppet uppföras
:
en minförrådsbyggnad för en beräknad kostnad af ............. 66,000: —
en byggnad för elektriskt lysapparatsförråd, beräknad till ... 16,200: —
landningsbrygga och spårvägar för en kostnad af................. 8,000: —
Summa kronor 90,200: —
Med erinran att sistlidet års Riksdag, till påbörjande af ifrågavarande
minetablissement, beviljade för uppförande af en byggnad till
minkontor samt sjöinstrument och sjökarteförråd 90,500 kronor, samt
enär det nu äskade beloppet synes för minväsendets fortsatta utveckling
väl behöflig!, hemställer Utskottet,
att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, till
, ett minetablissement i Karlskrona må på extra stat
för år 1886 beviljas ett anslag af 90,200 kronor.
15:o. Till anskaffande af en elektrisk läsapparat vid Karlskrona
station har Kongl. Maj:t äskat anvisande af 16,200 kronor.
Då emellertid Kongl. Maj:t först vid denna riksdag, på sätt nästföregående
punkt utvisar, äskat ett belopp till uppförande af en byggnad
för lysapparatförråd, synes det Utskottet, att med anskaffandet af
lysapparaten torde böra anstå till dess byggnaden fullbordats; och får
Utskottet derföre hemställa,
att det af Kongl. Maj: t. till anskaffande af en
elektrisk lysapparat för Karlskrona station äskade belopp,
16,200 kronor, icke måtte af Riksdagen beviljas.
16:o. Till mintillverkning s-per sonalens aflöning har af Kongl. Maj:t
äskats ett extra anslag för år 1886 af 19,885 kronor 25 öre.
Beträffande frågan om detta anslag torde Utskottet få erinra, att
Riksdagen allt sedan 1879 beviljat ett extra anslag till aflönande af följande
minpersonal, nemligen:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
23
1 miningeniör,
1 maskinistunderofficer af l:a graden,
5 maskinistunderofficerare af 2:a graden, samt
5 första klassens sjömän, för hvilka aflöningsförmånerna uppginge
till sammanlagdt 19,<885 kronor 75 öre.
Då Riksdagen under en följd af år beviljat anslag till särskild
minpersonal samt en sådan torde vara väl behöflig, får Utskottet hemställa,
att till mintillverkningspersonalens aflöning må
på extra stat för år 1886 beviljas ett anslag af 19,885
kronor 25 öre.
17:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till anskaffning af Angående
minor och minväsendets utveckling måtte på extra stat för år 1886 an- mmv^sffl^etvisas
ett belopp af 85,111 kronor 75 öre.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 25) gifver vid handen har,
särskildt med anledning deraf, att plan nu uppgjorts till afspärrande
af Stockholms och Södertelje skärgårdar medelst minor, hvilket ansetts
kräfva en kostnad af 400,000 kronor, med anskaffandet af erforderliga
minor icke vidare ansetts böra anstå.
Utskottet har, i likhet med Kongl. Maj:t, funnit ett anslag för
ändamålet böra beviljas, om ock till något mindre belopp än Kongl. Maj:t
föreslagit. Härvid har Utskottet dock ansett sig böra erinra, att beviljandet
af ett sådant anslagsbelopp ej innefattar något godkännande af
ofvan omförmälda plan eller förbindelse att för dess genomförande
anvisa ytterligare medel.
Utskottet hemställer derföre,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt af Riksdagen bifallas, att till anskaffning
af minor och minväsendets utveckling må på extra
stat för år 1886 beviljas ett anslag af 50,000 kronor.
Sjöbefästningarnes vid Karlskrona bestyckning.
18:o. Till anskaffning af 3 stycken 32 cm. kanoner för Kungsholrns
fästning har Kong]. Maj:t äskat anvisande för år 1886 af ett
extra anslag af 180,000 kronor.''
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 26) beträffande
detta anslagsbehof meddelas, får Utskottet, med afseende å de högst
betydliga summor, som till sjöförsvaret redan utgå, och då i följd häraf
Angående
sjöbefästningarnes
vid
Karlskrona
bestyckning.
[23.]
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Angående
destilleringsapparat
å
Kungsholm
fästning.
[24.]
Angående
jernväg till
varfvet i
Karlskrona.
[25.]
med anskaffandet af den föreslagna bestyckningen för Kungsholms
fästning torde böra tills vidare anstå, hemställa,
att det af Kongl. Maj:t till förevarande ändamål
äskade belopp icke måtte af Riksdagen beviljas.
Förändring af destilleringsapparat å Kungsholms fästning.
19:o. Till förändring af destilleringsapparaten å Kungsholms
fästning har Kongl. Maj:t äskat beviljande af 3,800 kronor; och enär, såsom
af statsrådsprotokollet (sid. 26) inhemtas, den föreslagna förbättringen
är af behofvet påkallad samt den del af anslaget till flottans
nybyggnad och underhåll, som kunnat för stationen afses, visat sig
otillräcklig för andra, mera maktpåliggande arbeten och i följd deraf
icke ansetts kunna lemna medel till ifrågavarande ändamål, har Utskottet
med afseende å vigten af att å fästningen finnes tillgång till
drickbart vatten, funnit sig böra hemställa,
att till förändring af destilleringsapparaten å
Kungsholms fästning må för år 1886 beviljas ett extra
anslag af 3,800 kronor.
lernvägsförbindelse emellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona- Wexiö
jernväg.
20:o. För fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan flottans varf
i Karlskrona och Karlskrona—Wexiö jernväg har Kongl. Maj:t äskat
att på extra stat för år 1886 måtte beviljas ett anslag af 142,878 kronor.
Sedan nästlidet års Riksdag till denna jernvägsförbindelse, som
fullbordad beräknats kosta 215,000 kronor, beviljat för innevarande år
72,122 kronor, har, såsom af statsrådsprotokollet (sid. 27) inhemtas,
med anledning deraf att berörda byggnadsföretag, för att icke ställa
sig dyrare än beräknadt vore, ansetts böra upplåtas till utförande på
entreprenad att fullbordas under år 1886 samt med hänsyn till betydelsen
för flottan af denna trafikled, hvilken ansetts kunna utan svårighet
fullbordas på två år, Marinförvaltningen tillstyrkt att återstoden
af det beräknade kostnadsbeloppet, 142,878 kronor, måtte af Riksdagen
äskas.
Mot hvad Kongl. Maj:t sålunda hemstält har Utskottet ej funnit
skäl till någon erinran.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
25
Utskottet hemställer derför,
a) att till fullbordande af jernvägsförbindelsen
emellan flottans varf i Karlskrona och Karlskrona—
Vesiö jernväg må beviljas ett extra anslag af 142,878
kronor;
Ångspruta för Karlskrona station,
21:o. Till anskaffande af en ny ångspruta för Karlskrona station ingående
•/ cj x äWC/SDVWtd T01
har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 19,500 kronor. Karlskrona
Till stöd för berörda framställning finnes i statsrådsprotokollet station.
(sid. 27 och 28) anfördt bland annat, att vattenledningen derstädes, med L-^-J
hänsyn till tryck och ledningsförmåga, befunne sig i ett skick, som
gjorde densamma i och för eldsläckningsändamål allt utom tillfredsställande,
hvarföre trygghet att fullt tillräcklig vattenmängd under alla
förhållanden vid eldsolycka vore att påräkna, endast funnes i den mån
pålitliga uppfordringsverk, som kunde från sjön till brandstället fortskaffa
vatten, stode till buds; att de två uppfodringsverk, som redan
funnes, ett tillhörigt flottan och det andra staden, icke kunde anses
nog i en stad med den utsträckning som Karlskrona, der kronan på
olika ställen egde dyrbara kaserner och andra byggnader, der det stora
flertalet hus vore af trä och der således vid en större eldsolycka, under
häftig blåst, stor fara kunde vara för handen att flere eldsvådor
uppstode samtidigt, om icke för vattentillgången vore någorlunda rikligt
sörjdt; att erfarenheten vid två svårare eldsvådor under år 1883
tydligen ådagalagt behofvet af rikligare vattentillgång än den, som
kunnat åstadkommas, när eldsolyckan inträffat å någon från sjön mera
aflägsen plats, samt att erfarenheten tillräckligt visat, att anslaget till
flottans nybyggnad och underhåll icke medgåfve fyllandet af behof,
som läge långt närmare det ändamål, som med nämnda anslag afsåges,
än anskaffande af ny ångspruta, och att alltså all sannolikhet saknades,
att behofvet på detta sätt skulle kunna fyllas vare sig år 1885 eller
närmast följande år, vid hvilket förhållande fullgod och tillräcklig ångsprutmateriel
under en följd af år fortfarande komme att saknas.
Då det måste vara af synnerlig vigt, att de staten tillhöriga byggnader
i Karlskrona och der befintliga dyrbara förråd så vidt möjligt
skyddas mot eldsolycka, hemställer Utskottet,
att till anskaffande af en ångspruta för Karlskrona
station må på extra stat för år 1886 beviljas
ett belopp af 19,500 kronor.
Bih. till Biksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Ersättning af sjöskador å två flottans fartyg.
Angående 22:o. Slutligen har Kongl. Maj:t till ersättning af sjöskador å .
61 IjösTador* monitorn Thordön och kanonbåten Skuld äskat anvisande af tillhopa
[27.] 19,825 kronor.
Af statsrådsprotokollet (sid. 28 och 29) inhemtas, att under öfningsexpeditioner
år 1883 med monitorn Thordön och kanonbåten Skuld
båda dessa fartyg drabbats af sjöskada, Thordön den 23 Juli genom
grundstötning å Rimö flagg-grund i Östergötlands skärgård och Skuld
den 7 September genom ombordläggning med sälfångstångaren Vega
i Varholmssundet i Bohus läns skärgård; att genom nådigt bref den
21 December 1883 Kongl. Maj:t anbefalt Marinförvaltningen att af omhänderhafvande
medel utbetala till bergnings- och dykeribolaget Neptun
för Thordöns bergning 30,000 kronor; att detta belopp af Marinförvaltningen
blifvit anordnadt, men att bolaget under anspråk på högre bergarelön
icke velat lyfta detsamma, innan bergarelönen blifvit af domstol
bestämd; att för anbefald reparation af Thordön efter grundstötningen
utgifvits af omhänderhafvande medel 10,554 kronor 10 öre och
beräknas för ändamålet ytterligare erfordras 3,300 kronor; att i ersättning
för den Vega genom ombordläggningen med Skuld förorsakade
skada Marinförvaltningen, likmätigt Kongl. Maj:ts bref i ämnet den 2
November 1883, till aktiebolaget Ishafvet utbetalt af omhänderhafvande
medel 4,133 kronor 34 öre, hvarjemte Marinförvaltningen, likaledes i
enlighet med af Kongl. Maj:t erhållen anvisning, förskjutit kostnaden
för Skulds iståndsättning med 1,835 kronor; att angående ifrågavarande
sjöskador undersökning vid krigsrätt egt rum och åtal mot två officerare
varit anhängiggjorda, hvarefter genom laga kraft egande utslag
båda ådömts disciplinstraff för begångna tjensteförseelser, men att ingendera
blifvit ålagd att gälda den kostnad och skada, som genom
samma förseelser tillskyndats kronan; samt att, dådet hvarken kunde
anses erforderligt eller lämpligt att innan det blifvit i vederbörlig ordning
bestämdt huru mycket kronan skall betala såsom bergarelön för
monitorn Thordön, begära något anslagsbelopp härtill för att derefter
möjligen till en kommande Riksdag behöfva göra framställning om
ytterligare anslag för samma ändamål, det belopp, som till ersättande
af förenämnda sjöskador nu borde af Riksdagen äskas, ansetts kunna
inskränkas till öfriga af Marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål
uppgifna utgifter, uppgående tillhopa till det nu äskade beloppet 19,825
kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
27
Utskottet hemställer
att till ersättning af omförmälda sjöskador må
på extra stat för år 1886 anvisas 19,825 kronor.
Stockholm den 13 Mars 1885.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten 2:o (ang. officerscorpsens tillökning):
af Herrar C. Ifvarsson, vice Talmannen L. 0. Larsson, A. P.
Danielson, S. Nilsson i Efveröd, N. Petersson i Runtorp, S. Andreasson
i Tollerud, G. Eriksson i Mörviken, J. Jonsson i Fröstorp, AL. Jonsson i
Vansäter, O. B. Olsson, A. Persson i Mörarp och P. Pehr sson i Törneryd,
hvilka, enär den af Kongl. Maj:t nu föreslagna ökningen af den
effektiva officerscorpsen vore hufvudsakligen lika med den, som i Kongl.
Maj:ts till 1883 års Riksdag rörande sjöförsvaret aflåtna förslag förekomme,
men sistnämnda ökning föreslagits i sammanhang med en fullständig
omorganisation af flottans personal, särskild! hvad båtsmanscorpsen
beträffade, och då ett sådant förslag nu icke förelåge, yrkat,
att Kongl. Majrts förevarande framställningar icke måtte vinna Riksdagens
bifall;
vid punkten 12:o mom. a) (ang. anskaffning af en första klassens
minbåt): af Herrar Grefve Sparre, L. M. Nordenfelt, C. E. Casparsson,
Friherre H. M. Palmstierna, K. O. Ljungqvist, Grefve E. C. A. Piper,
J. Widén, F. P. Carlson och C. A. Bäckström, hvilka yrkat bifall till
Kongl. Maj:ts förslag;
vid punkten 17:o (ang. anskaffning af minor): af Herr Friherre
H. M. Palmstierna, i fråga om motiveringen;
vid punkten l8:o (ang. sjöbefästningarnes vid Karlskrona bestyckning):
af Herr L. Al. Nordenfelt.
Herr C. E. Casparsson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit
i behandlingen af det i punkten 2:o omförmälda förslag.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1885 års
riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
Summa.
Friheter,
Ersättningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Öj
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,000
26,800
38,600
—
17,000
26,800
38,600
—
Sgr
82,400
—
—
—
---
—
82,400
—
1,210,284
1,210,284
32,000
259,000
—
- -
—
- -
—
32,000
259,000
—
452,450
—
77,300
—
24,600
—
452,450
101,900
—
40,000
""
"
■ ■
40,000
Sgr
1,993,734
—
77,300
—
24,600
—
2,095,634
—
Tpt
2,076,134]—
77,300|—
24,600
-
2,178,034j—
Sjöförsvars
Departementet
och
Departementschefen.....................................................
Departementets afdelning af Kong], Maj:ts kansli samt
Marinförvaltningen ..... ................................................
Flottans
Aflöning för flottans corpser och stater. Nuvarande
Okas med inqvarteringsbidrag åt chefen för min
Ålderstillägg,
förslagsanslag ......................................
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna, förAnslaget
förändras till reservationsanslag och ökas
Naturaunderhåll, förslagsanslag...................................
Båtsmansindelningen:
Anslaget: Friheter minskas med 1,800 kronor, hvarAnskaffande
och underhåll af de till båtsmansbeklädnasom
minskning af vakansafgiften för rusthållen inom
anslaget: Beklädnad åt sjömans- och skeppsgosseErsättning
för vakanta rusthållsnummer i Blekinge
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
29
Litt. A.
riksstatens Femte hufvudtitel.
departementet.
öfverstyrelsen.
kommandoexpeditionen ...............
personal.
belopp .........................................
afdelningen i Marinförvaltningen
Sgr
1,210,284: —
900: —
slaqsanslaq, högst .............................. 259,000: —
med ...................................................... 28,500: —
emot anslaget: Ersättningar ökas med samma summa
den hörande s. k. småpersedlarne och kappsäcken äfvenBlekinge
län och Södra Möre härad öfverföres dels till
corpserna och dels till närmast nedanstående nya anslag,
län och Södra Möre härad af Kalmar län..................
Säger
Transport
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning i
kontant.
Kronor. ö.
17,000
26,800
88,600
82,400
1,211,184
32,000
287,500
452,450
114,000
2,097,134
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
Friheter. Ersättningar.
Kronor.
75,500
Summa.
Kronor.
26,400
Kronor.
17,000
26,800
38,600
82,400
1,211,184
32,000
287,500
452,450
101,900
---114,000
75,500|—| 26,400|—| 2,199,034
2,179,534|—| 75,500|—| 26,400|—j 2,281,434|-
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
1885 års riksstat anslår:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
anvisning,
på förslag.
i kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Tpt
2,076,134
—
77,300
—
24,600
—
2,178,034
—
1,078,800
—
—
—
—
—
1,078,800
—
670,000
—
- -
—
---
—
670,000
—
31,040
_
_ _
_
_ ____
_
31,040
_
8,780
—
- -
—
---
—
8,780
—
60,000
—
- -
—
- -
—
60,000
—
15,000
—
15,000
—
30,000
—
- -
—
- -
—
30,000
—
39,000
—
- -
—
- -
—
39,000
—
19,175
—
- -
—
- -
—
19,175
—
15,000
—
- -
—
- -
—
15.000
—
47,612
—
—
—
—
—
47,612
-.
12,500
—
- -
—
- -
—
12,500
—
Sgr
948,107
—
948,107
—
1,200,000
405
4
1,200,409
94,650
—
- -
—
- -
—
94,650
—
9,000
—
- -
—
- -
—
9,000
—
13,000
—
- -
—
- -
—
13,000
—
Sgr
| 1,316,650
—
405|—
4
—
1,317,059
—
S:a
5,419,691|—
77,705
24,604|—
5,522,000
—
Flottans
Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsanslag
Diverse
Flottans öfningar, reservationsanslag..........................
Undervisningsverken:
Sjökrigsskolan..........................................................
Skeppsgosseskolan...................................................
För sjömätningar och Sjökartekontorets verksamhet,
Till stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut
Durchmarschkostnader,
reservationsanslag ...... ...........
För sjukvård ..............................................................
För diverse behof.........................................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsMinskas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter..............................................................
Han
Lots-
och fyrinrättningen med lifräddningsanstaltern
Undervisningsanstalter för sjöfart ............................
Nautisk-meteorologiska byrån......................................
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
byrån, förslagsanslag............................................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
31
materiel.
anslag.
reservationsanslag.....................................
ländsk tjenst eller kommendering utrikes
anslag. Nuvarande belopp,
med....................................
deln.
reservationsanslag...............................
för sjöfart och föreståndaren vid nautisk-meteorologiska
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
anvisning,
på förslag.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
5.
Kronor.
6.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
2,179,534
—
75,500
—
26,400
—
2,281,434
—
1,078,800
—
1,078,800
—
670,000
—
670,000
—
31,040
_
31,040
_
......
8,780
—
- —_
—
- -
—
8,780
—
60,000
—
- -
—
- -
—
60,000
—
15,000
—
15,000
—
30,000
—
- —
—
- -
—
30,000
—
39.000
—
39,000
—
19,175
—
- -
—
- -
—
19,175
—
15,000
—
- -
—
- -
—
15,000
—
47,612: —
400: —
47,212
—-
47,212
—
12,500
—
12,500
—
Säger
947,707
—
947,707
_
1,200,000
405
4
1,200,409
..................
94,650
—
- -
—
- -
—
94,650
—
... ..............
9,000
—
- -
—
- -
—
9,000
—
teorologiska
13,000
—
---
—
—
—
13,000
—
Säger
1,316,650
—
405
—
4
—
1,317,059
—
Summa
5,522,691
—
75,905|—
26,404
—
5,625,000
—
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Femte hufvudtitel.
Sjöförsvarsdepartementet.
För genomförande under år 1886 af löneregleringen för flottan .........
Kronor.
50,000
Ö.
Till fullbordande af pansarbåten Svea.................................................
1,218,000
—
„ „ „ två 2:a klassens minbåtar.......................................
174,000
—
,, „ „ artilleriutredningar m. m.......................................
100,000
—
„ minetablissementet i Karlskrona .................................................
90,200
—
,, mintillverkningspersonalens aflöning ..........................................
19,885
25
„ anskaffning af minor och minväsendets utveckling........................
50.000
—
„ förändring af destilleringsapparaten å Kungsholms fästning .........
3,800
—
„ fullbordande af jernvägsförbindelsen mellan flottans varf i Karls- krona och Vexiö —Karlskrona jernväg.......................................
142,878
_
„ anskaffande af en ångspruta för Karlskrona station..................
19,500
—
„ ersättning af sjöskador å två flottans fartyg.................................
19,825
—
Summa
1,888,088
25
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’, BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1885.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelser
i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11 a.
Sid. 25, rad. 2 uppifr. utgår »a)»
» » » 5 » står: kronor; läs: kronor.
Bik. till Biksd. Prof. 188.5. 4 Sami. 1 Afd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.