Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

1885-03-09 · 55 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 53 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:13, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:0 13.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Mars 1885, kl. C e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Med afseende å Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen under

Finansdepartementet, hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit följande

förändringar:

Statskontoret.

l:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit:

att å Statskontorets stat för en tjensteman i andra lönegraden,

hvilken med hänsyn till åligganden och tjensteställning inom riksbokslutsbyrån

borde benämnas förste revisor, måtte uppföras lön 3,000

kronor och tjenstgöringspenningar 1,500 kronor samt denne tjensteman

tilldelas rätt till ålderstillägg efter vissa år i likhet med öfrige tjenstemän

i samma lönegrad;

att anslaget till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga

biträden måtte höjas med 2,000 kronor, eller från 17,200 kronor till

19,200 kronor; och

att således anslaget till Statskontoret måtte höjas med 6,500 kronor,

eller från 93,800 kronor till 100,300 kronor.

I det vid Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

Bih. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sarnl. 1 Afd. 11 Häft. 1

Ang. anslag

för upprättande

af en

ny andra

gradens tjenst

inom, Statskontoret

m.m.

[I-]

s. 2 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 18.

2

och behof fogade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 sistlidne

Januari finnes till stöd för ifrågavarande framställning anfördt följande.

Redan i de utlåtanden, Statskontoret och Kammarrätten den 24

Maj 1879 och den 8 November 1883 afgifvit i fråga om tidigare afsittning

och revision af allmänna räkenskaper, hafva embetsverken

såsom ett hufvudsakligt vilkor för möjligheten af en sådan tidigare

räkenskapsafslutning förutsatt, bland annat, att nödig förstärkning af

arbetskrafterna inom Statskontorets riksbokslutsbyrå bereddes ej mindre

tillfälligtvis under förändringens genomförande, än äfven sedermera för

framtiden; och sedan Kong!. Maj:t den 18 April och den 5 Juli sistlidet

år meddelat förändrade bestämmelser i fråga om tiden för länsräkenskapernas

och rikshufvudbokens afslutande, har Statskontoret i

särskilda underdåniga skrivelser den 18 November samma år gjort

hemställan om ökning af arbetskrafterna inom Statskontoret.

Dervid erinrade Statskontoret, att enligt den för verket nu gällande

stat vore å riksbokslutsbyrån anstälde tre tjenstemän i första

lönegraden (revisorer och bokhållare), af hvilka en vore fullt sysselsatt

med statsliggarens och länsstaternas uppgörande, med granskning af

landtränteriernas månadsredogörelser samt med förande af de anteckningar

och verkställande af de utredningar, som erfordrades för fullgörande

af nämnda åligganden. Å de två öfrige revisorerne ankomme

deremot bestyret med de förberedande arbetena för riksbokslutsarbetet,

såsom uppgörande af sammandrag eller omslut af länens landsböcker

och de förvaltande verkens redogörelser, de särskilda redovisningarnes

intagande i rikshufvudboken, jemte deltagande i de med

hufvudbokens afslutande förenade bestyr, med granskning af de från

länen och Stockholms stad årligen ingående restantieberättelserna, med

upprättande af sammandrag öfver restantier och propriebalanser, allmänna

bevillningen och andra inkomsttitlar m. m. samt med verkställande

af härvid behöfliga utredningar och undersökningar af räkenskaper.

Verkställandet af nämnda maktpåliggande och ansvarsfulla

åligganden hade emellertid icke kunnat af desse revisorer ensamt medhinnas,

utan hade till deras biträde måst anställas särskilde amanuenser.

Enligt hvad Statskontoret anmält, hade behofvet af en ytterligare

förstärkning af riksbokslutsbyråns personal redan länge gifvit sig tillkänna,

men hade, äfven om lättnad i göromålen kunnat i någon mån

vinnas genom anställande af flere amanuensbiträden, hinder likväl härför

mött i de knappa tillgångarne å det på Statskontorets stat uppförda

anslaget till vikariatsarfvoden m. m.

Nyssnämnda behof hade i väsentlig mån ökats genom den enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

3

nådiga brefvet den 18 April 1884 beslutade förändring i afseende å

tiden för rikshufvudbokens afslutande. Jemte förändrade bestämmelser

om sättet för länsräkenskapernas afslutande och tiden för landsböckernas

insändande till Kammarrätten innefattade detta nådiga beslut föreskrift

derom, att arbetet med rikshufvudbokens upprättande skulle så

ordnas, att densamma jemte öfriga statsverkets räkenskaper, fullständigt

afslutade, kunde vara tillgänglig för granskning af Statsrevisorerne den

1 Oktober året efter det kalenderår, räkenskaperna omfattade, samt att

denna förändrade anordning skulle tillämpas vid uppgörandet af 1885

års räkenskaper. Enligt hittills gällande bestämmelser hade rikshufvudboken,

för att vara för statsrevisionen tillgänglig, icke behöft afslutas förr

än inom en tid af omkring ett år sju månader efter utgången af det

år revisionen omfattade, men enligt berörda nådiga bref skulle arbetet

med densamma vara afslutadt inom nio månader efter räkenskapsårets

utgång, eller inom sex månader efter det länens räkenskaper kommit

Statskontoret till handa. Statskontoret framhöll derföre, att hvad som

redan den 24 Maj 1879 yttrades om behofvet af ökadt arbetsbiträde

fortfarande vore gällande.

I fråga om sättet för afhjelpande af detta behof hade Statskontoret,

som redan förut erinrat, att de till verkets förfogande stälda medel

icke medgåfve anställande af flere amanuenser, anfört, att, äfven om

detta hinder ej förefunnes, en dylik åtgärd ej skulle blifva tillfyllestgörande.

Af oansvarige amanuenser kunde nemligen icke påräknas

ett så verksamt biträde, som förhållandena påkallade. En tillökning i

antalet af de å byrån anstälde ordinarie tjenstemän vore alltså nödvändig.

Väl kunde, icke utan goda grunder, ifrågasättas, att antalet

revisorsplatser borde ökas med två. Dock förestälde sig ötatskontoret,

att med någon jemkning af arbetets fördelning det skulle blifva tillräckligt,

om — jemte det någon förhöjning i anslaget till vikariatsersättning

anvisades för aflönande af ytterligare ett amanuensbiträde å

denna byrå — medel beviljades för inrättande af en ny fast beställning,

dock att denna uppfördes i andra tjenstegraden med skyldighet

för innehafvaren att dela det öfvervakande af göromålen å byrån, som

nu ålåge byråchefen ensam. Den korta tid, som blifvit anslagen för

bokslutsarbetets fullbordande, påkallade nemligen, att åt detta arbete egnades

en vida mera omfattande tillsyn, än som kunde förenas med de

många åligganden i öfrig!, hvilka tillhörde byråchefen och vore al

beskaffenhet att ej under tiden få eftersättas. Åt innehafvaren af den föreslagna

nya tjensten borde derföre uppdragas att, med biträde af en amanuens,

handlägga bestyren med liggares och länsstaters upprättande samt

landtränteriredogörelsehandliugarnes granskning och att derjemte efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

omständigheterna deltaga i rikebokslutsarbetet äfvensom att med byråchefen

vaka öfver dithörande arbeten. På sådant sätt skulle, utom

den förstärkning i arbetskraft, som i det senare hänseendet vore att

påräkna, en ytterligare revisor för bokslutsgöromålen blifva disponibel.

Statskontoret hade derföre föreslagit, att för anställande inom

riksbokslutsbyrån af en tjensteman i andra tjenstegraden dess ordinarie

anslag måtte ökas med ett belopp, motsvarande aflöning i nämnda

tjenstegrad, eller 4,500 kronor, fördeladt i lön, 3,000 kronor, och tjenstgöringspenningar,

1,500 kronor, med rätt för innehafvaren till ålderstillägg

i likhet med öfrige tjenstemän i samma lönegrad.

Vidkommande behofvet af ökadt anslag till extra biträden hade

Statskontoret anfört, att anslaget till vikariat, renskrifning, flitpenningar

och tillfälliga biträden, 17,200 kronor, icke vore tillräckligt för sina

särskilda ändamål. Anledningen dertill vore ej mindre det jemförelsevis

stora behofvet för Statskontoret af amanuensbiträden i följd deraf,

att vid införande af den nya organisationen med åtföljande betydande

inskränkning af den ordinarie tjenstemannapersonalen afsetts, att en

icke obetydlig del af göromålen skulle kunna besörjas af extra biträden,

än äfven och hufvudsakligen den omständighet, att Statskontorets ombudsman

eller juridiska biträde måst i saknad af derför särskildt anvisade

medel aflönas af ofvannämnda vikariatsanslag, ehuru en dylik

utgift, utgörande 2,500 kronor årligen, icke ingått i den ursprungliga

beräkningen af samma anslag. Under året hade det redan förut knappa

antalet af amanuensbiträden ytterligare minskats derigenom, att kammarskrifvaren

å verkets äldre stat Alfred Elfving, hvilken jemlikt nådigt

bref den 14 December 1877 med fortfarande tjenstgöringsskyldighet

varit pligtig att förrätta de emot hans kammarskrifvarebefattning svarande

göromål, som kunde varda honom af Statskontoret anvisade, samt,

enligt samma nådiga bref och derefter årligen förnyade nådiga beslut,

från och med år 1878 fått sin aflöning anvisad till utgående af det extra

anslaget för genomförande af Statskontorets nya organisation, blifvit

under den 31 sistlidne Oktober af Statskontoret utnämnd till revisor

och bokhållare derstädes. Den amanuensplats, som derigenom lemnats

öppen, kunde icke återbesättas, med mindre än att medel dertill bereddes

genom någon förhöjning i anslaget till vikariat, renskrifning,

flitpenningar och tillfälliga biträden; och som, på sätt förut framhållits,

en ytterligare amanuens erfordrades å riksbokslutsbyrån, hade Statskontoret

hemstält, att, för beredande af medel till aflönande af två nya

amanuenser, hvardera med det belopp af 1,000 kronor, som i allmänhet

bestås amanuenser inom Statskontoret, anslaget till vikariat, renskrif
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

ning, flitpenningar och tillfälliga biträden, 17,200 kronor, måtte med

2,000 kronor förhöjas till 19,200 kronor.

Efter meddelandet af denna Statskontorets framställning yttrade

föredragande Departementschefen:

»De arbetskrafter, som tillmättes Statskontoret vid detta verks

senaste ombildning, kunna efter mitt förmenande ingalunda uppbära

det ökade arbete, som blir en följd af riksbokslutets påskyndande, och

då jag derföre lifligt understödjer Statskontorets nu gjorda framställning

om ökad personal å riksbokslutsbyrån, är jag förvissad, att det intresse,

Riksdagen alltid ådagalagt för ett skyndsammare afslutande och en

tidigare revision af statsverkets räkenskaper, är en borgen för, att Riksdagen

skall anse den nu ifrågasatta förhöjningen i Statskontorets stat

såsom en ringa uppoffring för statsverket i jemförelse med de betydande

fördelar, hvilka uppnås genom den nu beslutade reformen i afseende å

statsräkenskaperna. Ej heller har jag något att erinra mot Statskontorets

begäran om medel till ytterligare ett extra biträde utom riksbokslutsbyrån,

hvarvid jag ber få erinra, att genom kammarskrifvaren Elfvings

befordran till tjenst å stat en besparing till belopp af 1,920 kronor

eger rum å det extra anslaget till genomförande af embetsverkets nya

organisation samt att erfarenheten gifvit vid handen, att de hittills

varande arbetskrafterna inom inkomst- och utgiftsbyråerna ej tåla någon

minskning.»

Vid pröfningen af denna Kongl. Maj:ts framställning, som afser

bland annat upprättandet af en ny ordinarie tjenst inom Statskontoret,

har Utskottet fäst uppmärksamheten vid det förhållande, att till stöd

för framställningen och ådagaläggandet af behofvet af en ny ordinarie

tjensteman hufvudsakligen åberopats det ökade arbete, som föranledes

af tillämpningen af de meddelade föreskrifterna om ett tidigare afslutande

af statsverkets räkenskaper. I sjelfva verket torde också vigten

af detta skäl icke vara obetydlig, då i betraktande tages, att öfvergången

till de nya anordningarna för räkenskapernas afslutande medför

nödvändigheten att på ett år, nemligen år 1886, afsluta två års räkenskaper,

eller för åren 1884 och 1885, och derefter ett så påskyndadt

arbete, att på nio månader måste uträttas detsamma som förut på nitton

månader. Med hänsyn härtill kan det icke förnekas, att de nya anordningarnas

tillämpning medför en verklig ökning af bokslutsbyråns

arbete, men det följer icke deraf, att denna ökning blir stadigvarande.

Tvärt om är det möjligt, att, sedan de nya föreskrifterna trädt i verkställighet

och öfvergången tillvägabragts, bokslutsbyråns arbete, hvad

myckenheten angår, skulle i det hela taget komma att blifva detsamma

som nu. Den förstärkning, som kan vara erforderlig, torde således

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

Ang. pustverlcets

stater

för år 1886.

[2-]

lämpligen böra begränsas dertill, att Statskontoret sättes i tillfälle att

öka arbetskrafterna till den omfattning, som må befinnas nödig, hvaremot

upprättandet af en ny ordinarie tjenst synes kunna undvikas, åtminstone

till dess att erfarenhet vunnits, huruvida icke efter år 1886

bokslutsarbetet kan verkställas med redan tillgängliga krafter.

På grund af hvad sålunda anförts anser Utskottet det nu kunna

tillräckligt sörjas för göromålens behöriga gång inom bokslutsbyrån,

om på extra stat för år 1886 beviljas de 4,500 kronor, Kongl. Maj:t

ifrågasatt för inrättandet af en ny ordinarie tjenstebefattning. Skulle

det sedermera visa sig, att denna befattning icke kan umbäras, lärer

det få bero på framtida pröfning, om Riksdagen finner skäligt uppföra

afiöningsbeloppet å ordinarie stat.

Kongl. Maj:ts framställning om ökade medel för höjande af anslaget

till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden

har hos Utskottet icke föranledt någon erinran; och Utskottet får derför,

under åberopande af hvad nu blifvit anfördt, hemställa,

att Riksdagen må

a) på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts framställning

om upprättande af en ny tjenst inom riksbokslutsbyrån,

att Riksdagen på extra stat för år 1886 anvisar

ett belopp af 4,500 kronor till beredande af den tillfälliga

förstärkning i arbetskrafterna å Statskontorets

bokslutsbyrå, som må finnas erforderlig på grund af

tillämpningen under samma år af föreskrifterna om

ett tidigare afslutande af statsverkets räkenskaper; och

b) att Riksdagen må höja anslaget till vikariat,

renskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden med

2,000 kronor, eller från 17,200 kronor till 19,200 kronor.

Postverket.

2:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att

Riksdagen,

dels, med beviljande af årliga pensioner för befälhafvaren å postångfartyget

Sofia Kaptenen Gustaf Adolf Höggren och matrosen å samma

fartyg Johan Fredrik Nilsson till belopp för den förre af 4,000

kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder han

erhåller entledigande från sin omförmälda befälhafvarebefattning, och

för den senare af 400 kronor, att uppbäras från och med år 1886,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

7

dels ock, med godkännande af öfriga enligt statsrådsprotokollet

för den 12 Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater,

måtte för år 1886 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt

till 5,696,000 kronor, att utgå dels direkt af postverkets uppbörd

för året, dels, i den mån denna icke blir för ändamålet tillräcklig,

af postverkets reserverade, hos Statskontoret innestående medel,

hvarigenom summan af postverkets utgiftsstater, som nu utgjorde

5,513,000 kronor, skulle ökas med 183,000 kronor.

Slutsummorna af postverkets för år 1885 faststälda stater äro, jemförda

med de för år 1886 föreslagna, följande:

1885. 1886.

Aflöningsstaten ............ kronor 2,177,000: — kronor 2,272,800: —

Öfvergångsstaten ......... „ 9,400: — ,, 9,400:

Indragningsstaten......... ,, 8,580: — ,, 8,540:

Pensionsst.aten............... „ 74,765: -— „ 74,990:

Omkostnadsstaten ........ „ 3,147,000: — „ 3,223,500: —

Oförutsedda utgifter ... „ 68,200: — „ 68,000: —

Afkortningar och resti
tutioner

m. m......... ,, 28,055: — ,, 38,770: —

Summa kronor 5,513,000: —- kronor 5,696,000: —

Af den i statsrådsprotokollet (sid. 5—1.4) förebragta utredningen

inhemtas, att de särskilda förändringarna i förestående stater afse:

I. Ökning.

A. ) Aflöningsstaten.

1 :o för aflönande af poststations
föreståndare.

.................................. kronor 15,000: —

2:o för aflönande af extra biträden

vid postanstalterna ................... „ 70,000: —

3:o för ålderstillägg........................ ,, 10,800: — kronor 95,800: —

B. ) Pensions staten.

För uppförande å denna stat af

följande pensioner, som under år

1884 beviljats, nemligen

till f. d. postmästaren i Orust kronor 600: —

Transport kronor 600: — kronor 95,800; —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Transport kronor

till f. d. postmästaren i Engel
holm.

............................................ ,,

till d:o i Sölvesborg ................. „

till d:o i Varberg ........................ „

samt beloppen af två från år 1886

äskade pensioner till kaptenen

G. A. Höggren och matrosen J.

F. Nilsson, tillsammans............... ,,

till vaktmästaren vid postkontoret

i Stockholm B. Enqvist... „

600: — kronor 95,800: —

2,025: —

1,800: —

900: —

4,400: —

45Q: — kronor 10,175: —

C.) Omkostnadsstaten.

för ökande af anslaget till

uppbörds- och frimärkesprovision

från 228,500 kronor till 240,000,

eller med ..........................................

för ökande af anslaget till

traktamenten för tjenstemän i

jernvägspostkupé från 175,000

kronor till 180,000 kronor, eller

med .................................................

för ökande af anslaget till

traktamentenför vaktbetjente från

260,000 kronor till 300,000 kronor,

eller med ................................

för ökande af anslaget till

postföringskostnad vid befordran

sjöledes mellan Sverigeoch Tyskland

från 15,000 kronor till 30,000

kronor, eller med..........................

för ökning af anslaget till

godtgörelse till främmande postverk

från 55,000 kronor till 60,000

kronor, eller med .......................

kronor 1 1,500: —

„ 5,000: -

„ 40,000: —

„ 15,000: —

n__5,000: kronor 76,500: —

D.) Afkortningar och restitutioner in. m.

ökning af detta anslag ....................................... kronor 10,715: —

Summa ökning kronor 193,190: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13.

9

II. Minskning.

A.) öfvergdngs- och indragning sstaterna.

minskning af ett för f. postexpeditören, n. v. poststationsföreståndaren

i Slite J. W. Ekman uppfördt belopp

af 400 kronor till 360 kronor, eller med kronor 40: —

B.) Pensionsstaten.

belopp, som i följd af inträffade dödsfall upphört

utgå................................................................... ,, 9,950: —

C.) Oförutsedda utgifter.

minskning i detta anslag ................................... „ 200: —

Summa minskning kronor 10,190: —

Om från det belopp, 193,190 kronor, hvartill, på sätt ofvan visats,

höjningarne i postverkets stater skulle uppgå, dragés det belopp af

10,190 kronor, hvarmed dessa stater skulle minskas, erhålles ett belopp

af 183,000 kronor, utgörande den summa, hvarmed, enligt Kongl. Maj:ts

förslag, postverkets stater på det hela skulle komma att ökas.

Af statsrådsprotokollet (sid. 13) inhemtas, att postverkets inkomster

för år 1886 beräknats till allenast 5,470,000 kronor, hvaremot utgifterna

beräknats uppgå till 5,696,000 kronor och alltså öfverskjuta

inkomsterna med 226,000 kronor. Sättet, hvarpå inkomstsumman blifvit

beräknad, inhemtas af statsrådsprotokollet angående inkomstberäkningen

(sid. 28), till hvilket protokoll föredragande Departementschefen

anfört följande:

»Med ledning af erhållen uppgift från Generalpoststyrelsen har Statskontoret

i sin inkomstberäkning upptagit postmedlen för år 1886 till

5,630,000 kronor. Detta belopp har, enligt hvad Generalpoststyrelsens

skrifvelse med förslag till stater för postverket närmare utvisar, erhållits

sålunda, att Generalpoststyrelsen till en början, under förutsättning att

samma tillväxt i postverkets inkomster, som egt rum i medeltal för åren

1881—1883, vore att förvänta jemväl för år 1886, beräknat en tillökning

i det för innevarande år i staten upptagna inkomstbeloppet, 5,210,000

kronor, med fem procent eller 260,000 kronor i rundt tal. Derjemte och

då det synts styrelsen lämpligt att — i stället för att hittills postverkets

afräkningar med andra länders postförvaltningar endast på det sätt varit

synliga i postverkets stater, att å omkostnadsstaten varit »för godtgörelse

till främmande postverk» uppfördt ett anslag, motsvarande det belopp,

Bih. till Rtksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 11 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

hvarmed utgifterna till andra postförvaltningar antagits komma att öfverskjuta

hvad svenska postverket hade att af dem räkna sig till godo —

å omkostnadsstaten upptaga de berörda utgifterna till hela deras beräknade

belopp, men å andra sidan bland inkomsterna redovisa hvad

svenska postverket i enahanda hänseende hade att påräkna från andra

postförvaltningar, har, med iakttagande af motsvarande höjning i berörda

anslag å omkostnadsstaten, till inkomstsumman ytterligare lagts ett

belopp af 160,000 kronor, motsvarande i rundt tal hvad som under

senare hälften af år 1883 och förra hälften af år 1884 blifvit det svenska

postverket af främmande postförvaltningar tillgodofördt.

Det må visserligen icke förnekas, att den förändrade uppställning

i staten, Generalpoststyrelsen sålunda velat gifva åt postverkets afräkningar

med främmande postverk, ur ren bokföringssynpunkt eger sitt

berättigande. Men då det icke kan anses lämpligt att under förevarande

inkomsttitel, som eger karakteren af bevillning och såsom sådan i riksstaten

betecknas, upptaga inkomster, livilka bero af aftal med andra

stater, och anledning härtill för närvarande synes mig så mycket mindre

förekomma, som de belopp, hvilka det svenska postverket har att påräkna

från andra postförvaltningar, icke förslå till betäckande af de motsvarande

utgifter, verket har att vidkännas, finner jag mig böra hemställa,

att Generalpoststyrelsens ifrågavarande förslag, genom hvars

godkännande svårigheter jemväl skulle uppstå för jemförelse med föregående

års stater, icke måtte bifallas, utan postmedlen för år 1886,

med gillande i öfrigt af Generalpoststyrefeens beräkning, i staten upptagas

till 5,470,000 kronor.

Enär emellertid det förslag till utgiftsstater för postverket, hvilket

jag har för afsigt att i sammanhang med öfriga anslagsfrågor under

sjunde hufvudtiteln underställa Eders Kongl. Maj:ts pröfning, slutar å

5,696,000 kronor, och det belopp, hvarmed postverkets utgifter under

år 1886 kunna komma att öfverskrida postuppbördeu, lärer, på samma

sätt som medgifvits för innevarande år, få tillskjutas af postverkets reserverade,

hos Statskontoret innestående medel, hvilka vid 1884 års utgång

uppgingo till omkring 2,045,000 kronor, oberäknadt 1884 års räntor till

belopp af ungefär 80,000 kronor samt ännu icke från postverket verkstäld

leverering af öfverskottsmedel för 1884 års sista qvartal, hemställer

jag vidare, under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag kommer

att föreslå rörande postverkets utgiftsstater, att af verkets omförmälda

reserverade medel ett belopp, motsvarande skilnaden mellan de beräknade

inkomsterna och utgiftsstaternas slutsumma, eller 226,000 kronor,

måtte få i riksstaten för år 1886 upptagas bland de för statsutgifternas

bestridande påräkueliga tillgångarne.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Den beräknade bristen, 226,000 kronor, skulle således enligt Kongl.

Maj:ts framställning fyllas från de jemlikt Riksdagens medgifvande för

postverket i Statskontoret reserverade medlen.»

Då Utskottet nu öfvergår till att yttra sig rörande de grunder,

på hvilka Kongl. Maj:ts framställningar angående postverket hvila, anser

sig Utskottet, i likhet med hvad förut egt rum, böra följa den uppställning

af de särskilda punkterna, som här ofvan meddelats; och kommer

Utskottet således att först yttra sig om de stater, i hvilka höjning

föreslagits, samt derefter rörande öfriga stater, derest särskilda yttranden

om dem skulle befinnas erforderliga.

Beträffande först aflöning sstaten, har den föreslagna ökningen af

dess slutsumma föranledts deraf, att det ansetts nödigt att förhöja två

under denna stat uppförda anslag, nemligen till aflönande af poststationsföreståndare

och till aflönande af extra biträden vid postanstalterna.

Såsom ett gemensamt skäl att höja dessa båda anslag har Kongl.

Generalpoststyrelsen anfört, hurusom den betydliga stegring i posttrafiken,

hvilken, på sätt i näst förut afgifna statsförslag blifvit ådagalagdt,

egt rum under åren 1874—1882, äfven sedermera fortgått, hvilket

framginge af en jemförelse mellan förhållandena under år 1882 och

år 1883, det sista, för hvilket fullständiga uppgifter om postutvexlingen

ännu förelåge.

Sålunda hade ökning egt rum:

i summan af postbefordrade försändelser med 5,4 6 procent,

„ angifna värdet å de i Sverige för postbefordran

aflemnade assurerade försändelser „ 20,8 „

det belopp, som å de svenska postanstalterna

inbetalts för postanvisningar ......... ,, 9,07 „

„ beloppet af i landet inlösta postförskott „ 15,36 „

En sådan tillväxt af den egentliga posttrafiken, i förening med

den från 1884 års början öppnade postsparbanksrörelsen, måste efter

Generalpoststyrelsens uppfattning påkalla ökade arbetskrafter för postanstalterna.

Härtill komme, hvad särskildt beträffade det förra af de tva omförmälda

anslagen, att den fortsatta utvecklingen af landets kommunikationer

och i synnerhet dess jernvägsförbindelser allt jemt kräfde inrättandet

af nya poststationer. Antalet af dylika stationer, som vid slutet

af år 1881 utgjorde 1,485, hade också under åren 1882 och 1883 måst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

ökas med 54 samt under år 1884 med ytterligare 48, så att detsamma

vid det föreliggande statsförslagets afgifvande uppgick till 1,587.

I betraktande af nu anförda omständigheter har Generalpoststyrelsen

ansett anslaget till aflönande af poststationsföreståndare böra ökas

med 15,000 kronor eller till 400,000 kronor.

Beträffande det senare af ofvannämnda båda anslag, har Poststyrelsen

tillkännagifvit, att utgifterna å detta anslag under tiden från den

1 Juli 1883 till den 1 Juli 1884 utgjort 353,000 kronor samt att, om

förhållandena under 1884 års tredje qvartal lades till grund för en beräkning

af de erforderliga utgifterna för ifrågavarande ändamål, dessa

kunde antagas skola för år uppgå till omkring 378,000 kronor, hvarjemte

Generalpoststyrelsen framhållit, att billigheten likasom postverkets

eget intresse syntes fordra, att extra biträden, hvilka en följd af

är på ett tillfredsställande sätt tjenstgjort, erhölle en skälig förhöjning

i sina arfvodesbelopp, och för den skull hemstält om en förhöjning i

sistberörda anslag med 70,000 kronor, hvarigenom detsamma skulle

komma att uppgå till 400,000 kronor.

Öfriga anslag under aflöningsstaten har Generalpoststyrelsen ansett

kunna bibehållas vid deras nuvarande belopp med undantag endast

af anslaget till ålder stillägg, i hvilket med hänsyn, å ena sidan,

till inträffade förändringar genom dödsfall, afsked och befordringar samt,

å den andra, till de nya ålderstillägg, hvilka kunna antagas blifva intjenade

till 1886 års början, en ökning befunnits erforderlig med 10,800

kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att uppgå till 128,500 kronor.

Vidkommande den ifrågasatta förhöjningen af anslaget till pensionsstaten,

afser större delen af ökningen att bereda tillfälle till pensionering

af 4 postmästare och 1 vaktmästare, hvilka enligt faststälda

grunder eg a rätt att undfå pension; och torde någon särskild motivering

för tillstyrkandet af den för nämnda ändamål nödiga anslagsförhöjningen

icke erfordras.

Hvad deremot angår de för kaptenen Höggren och matrosen Nilsson

ifrågasatta pensionerna, har Utskottet ansett en utförlig framställning

af hvad härutinnan anförts vara erforderlig; och har Utskottet

under behandlingen af denna del af Kongl. Maj:ts framställning rörande

postverket tillika förehaft en af Herr Friherre R. Klinckowström i Första

Kammaren väckt motion (N:o 9), så vidt denna motion afser nu förevarande

anslagstitel. I denna motion yrkas, att den för kaptenen Höggren

beviljade pension endast må bestämmas till 2,500 kronor, och såsom

skäl för denna nedsättning af det af Kongl. Maj:t föreslagna beloppet

anför motionären, bland annat, att flottans officerare inom med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

13

kaptenen Höggren jemförlig grad och tjenstgöring vid inträde i pensionsåldern

endast erhålla lägre belopp i pension.

Kong!. Maj:ts framställning om beviljande af ifrågavarande pensioner

har föranledts af vederbörandes derom gjorda ansökningar samt.

Poststyrelsens hemställan i ämnet; och är i statsrådsprotokollet (sid. 8

och 9) härom meddeladt följande:

att kaptenen Höggren, som är lödd den 27 Oktober 1832 och sedan

November 1858 varit i postverkets tjenst såsom befälhafvare efter hvartannat

å ångfartygen Polhem och Sofia samt derunder hufvudsakligen

haft sig anförtrodt att ombesörja vinterpostföringen mellan Gotland och

fastlandet, till stöd för sin omförmälda ansökning anfört, att det

oftast hårda och för helsan ansträngande arbete, som varit förenadt

med berörda tjenstgöring, och tyngden af det ansvar lör menniskolif,

fartyg och egendom, som dervid hvila! på Höggren, i förening med

tilltagande ålder verkat, att han icke längre kände sig ega krafter att,

så som tillbörligt vore och han sjelf önskade, sköta sin befattning i

postverkets tjenst; utvisande ett ansökningen bifogadt läkarebetyg, att

Höggren sedan tre år tillbaka lider af kronisk mag- och tarmkatarr

samt irritation af nervsystemet, hvilka åkommor jemte på senare tider

tillkommen andtäppa, enligt betygsgifvarens antagande, mer eller mindre

direkt sammanhänga med sjötjenstgöringen under vintern.

Vitsordande det oförtrutna nit, hvarmed Höggren utfört det i hög

grad ansträngande, för helsa och kroppskrafter menliga samt understundom

med verklig lifsfara förenade, maktpåliggande värf, som varit

honom anförtrodt, har Generalpoststyrelsen varmt förordat, att pension

måtte Iiöggren beredas; och har styrelsen, i betraktande deraf att befälhafvaren

å ångfartyget Soffa, hvilken af styrelsen antages för ett år

i sänder, räknadt från den 1 Juli, under vilkor att, om uppsägning

icke å någondera sidan eger rum en månad före årets utgång, tjensteaftalet

anses förlängdt för följande tjensteår, åtnjuter dels fast aflöning

med 4,320 kronor för år, dels tjenstgöringspenningar, kaplake och fri

kost under den inmönstrade tiden, hvilka senare förmåner, med ledning

af förhållandena under de fem åren 1879—1883, beräknats i värde motsvara

1,322 kronor, så att hela aflöningen kunde för år uppskattas till

5,642 kronor, ansett pensionen för Höggren skäligen böra bestämmas

till 4,000 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder

Höggren erhåller entledigande från sin omförmälda befälhafvarebefattning.

Vidare meddelas, att matrosen Johan Fredrik Nilsson, hvilken är

född den 23 Maj 1821 och alltifrån 1859 haft anställning såsom matros

dels å »Polhem» dels å »Sofia», lider, enligt läkares intyg, af eu kronisk

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

muskel- och ledgångsrheumatism, den han antages hafva ådragit sig

under tjenstgöringen & ångfartyget Sofia och som, derest denna tjenstgöring

kominer att fortsättas, enligt läkarens utsago, i en icke aflägsen

framtid torde göra honom otjenstbar. Med vitsordande af den villighet

och pligttrohet, Nilsson städse ådagalagt i tjensten, har kaptenen

Höggren förordat Nilsson till den begärda pensionens erhållande,

i hvilket förord äfven postverkets biträde i frågor rörande sjöpostföringen,

marindirektören J. L. Frykholm, i ärendet hörd, instämt under framhållande,

hurusom tilltagande ålder och -5 års vintertjenst i Östersjön

småningom nedsatt Nilssons tjenstbarhet, så att han, som egnat sin

mannaålders bästa dagar åt postverkets tjenst, numera icke längre, den

bästa vilja till trots, förmådde nöjaktigt fylla en plats såsom matros å

postångfartyget Sofia.

Åberopande hvad sålunda i fråga om Nilsson förekommit, har

Generalpoststyrelsen hemstält, att Nilsson, hvilken, i likhet med öfrige

matroser å nämnda fartyg, icke haft årsanställning, men år efter

år antagits för den inmönstrade tiden, och hvars aflöningsförmåner i

medeltal för de fem sista vinterexpeditionerna kunde beräknas hafva

uppgått till 498 kronor, måtte uppföras å postverkets pensionsstat till

åtnjutande från och med år 1886 af ett årligt understöd af 400 kronor.

Vid frågans föredragning i Statsrådet yttrade föredragande Departementschefen,

att mot de föreslagna pensionerna för kaptenen Höggren

och matrosen Nilsson visserligen skulle kunna erinras, att hvarken den

ene eller andre af dem innehade sådan anställning, att lagligt hinder

kunde anses förefinnas att, när postverkets intresse det påkallade, entlediga

dem från deras befattningar; rnen att å andra sidan billigheten

torde fordra, att, då Höggren och Nilsson under en lång följd af år

varit använda i postverkets tjenst samt i ett synnerligen ansvarsfullt,

mödosamt och för helsan menligt värf, staten icke undandroge sig att,

då krafterna icke längre stode dem bi, så att de lämpligen kunde vid

sina befattningar bibehållas, bereda dem skäligt understöd för deras

återstående lifstid.

Vid pröfningen af denna framställning har Utskottet visserligen

föranlåtits att, med hänsyn till hvad till stöd för de begärda pensionerna

anförts, erkänna, att billigheten synes fordra att staten åtminstone

i någon mån tillmötesgår framställningen om pensioner åt dem,

men det har synts Utskottet tvifvelaktigt, huru vida giltiga skäl förefinnas

att bestämma det ena af pensionsbeloppen så högt, som af Kongl.

Maj:t äskats.

Mot beloppet af den för matrosen Nilsson begärda pensionen har

Utskottet funnit sig icke böra framställa någon erinran, men i fråga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

15

om kaptenen Höggren har Utskottet ansett en nedsättning böra ske.

Utan att ingå i bedömande af de skäl ofvan omförmälde motionär

anfört för den föreslagna pensionens nedsättande, har Utskottet trott

en sådan nedsättning ur flere andra synpunkter vara befogad. Om

nemligen i betraktande tages, att kaptenen Höggren icke ännu på flera år

uppnår den ålder, då rättighet till pension för statens embets- och

tjenstemän plägar inträda, samt att de åkommor, han må hafva ådragit

sig under sin sj©tjenstgöring, icke, så vidt handlingarne utvisa, äro af

sådan beskaffenhet, att kaptenen Höggren sättes ur stånd att, fastän hans

nuvarande tjenstgöring i postverkets tjenst måste upphöra, på annat

sätt i någon mån bereda sig medel till sin bergning, så torde genom

pensionsbeloppets bestämmande till 2,500 kronor billighetens fordringar

med afseende på kaptenen Höggrens pensionering blifva fullt tillgodosedda.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt anser Utskottet pensionen

böra bestämmas till nämnda belopp; och kommer, derest hvad

Utskottet tillstyrkt vinner Riksdagens bifall, anslaget till pensionsstaten

endast att ökas med 8,675 kronor i stället för med äskade

10,175 kronor.

Vidkommande de ifrågasatta höjningarna å vissa anslag, som äro

upptagna under titeln omkostnads staten, så har Utskottet icke ansett de

härutinnan framstälda förslagen erfordra annan motivering än att, på

sätt föredragande Departementschefen ock antydt, (sid. 11 i protokollet)

dessa anslagsförhöjningar i allt väsentligt äro en naturlig följd af posttrafikens

fortsatta stegring. Den största af ifrågavarande förhöjningar

faller på anslaget till traktamenten för vaktbetjente och föranledes närmast

af behofvet att anordna brefbäring å nya platser eller utveckla denna

gren af postverkets verksamhet å platser, der den redan är anordnad.

Utskottet, som antager, att all omsorg kommer att användas för att

kostnaderna för lokalbrefbäringen må kunna så begränsas, att inkomsterna

förslå för betäckande af utgifterna för ändamålet, har icke

velat mot förslaget att höja detta anslag framställa någon erinran,

ehuru kostnaderna för denna detalj af postverksamheten synts märkbart

tillväxa.

Slutligen förekommer en ökning under titeln afkortningar och

restitutioner, hvilken ökning föranledts deraf, att utgifterna under denna

titel uppgått i medeltal för hvartdera af åren den 1 Juli 1881 till den

1 Juli 1884 till 39,000 kronor, medan anslaget nu allenast utgör

28,055 kronor. Den af Kongl. Maj:t äskade förhöjningen uppgår till

10,715 kronor, eller 550 kronor mer än Poststyrelsen begärt. Denna

summa har tillagts, på det en jemn slutsumma för samtliga anslagstitlar

måtte bibehållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

Med ofvan nämnda undantag i fråga om kaptenen Höggrens pension

har Utskottet icke haft något att erinra beträffande de delar af

Kongl. Maj:ts framställning, som nu blifvit omförmälda; och hvad angår

de minskningar i nu gällande stater, som blifvit föreslagna, så äro

skälen till desamma redan antydda i den tabell öfver samtliga anslagsminskningar,

som är här ofvan intagen, hvadan Utskottet icke nu finner

sig behöfva närmare redogöra för eller angifva sagda skäl.

Till behandling återstår nu allenast sista delen af Kongl. Maj:ts

framställning, nemligen i fråga om det sätt, hvarpå postverkets anslag

skulle utgå. Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget skulle utgå dels

direkt af postverkets uppbörd för år 1886 och dels, i den mån denna

icke blefve för ändamålet tillräcklig, af postverkets reserverade, hos

Statskontoret innestående medel. I sammanhang härmed har Utskottet

funnit sig böra i Riksdagens minne återkalla, huru dessa reserverade

medel, hvilka nu uppgå till betydligt belopp, tillkommit.

I sådant hänseende får Utskottet till en början erinra, huru som

Kongl. Maj:t vid 1882 års riksdag föreslog, att Riksdagen måtte medgifva

att, sedan återstoden, 150,000 kronor, af de under åren 1875—

1878 postverket försträckta medel återlevererats till Statskontoret,

blifvande öfverskott å postmedlen, i den mån desamma ej erfordrades

till kassaförlag för postverket, finge, förvaltade af Statskontoret, i öfverensstämmelse

med de grunder Kongl. Maj:t funne skäligt föreskrifva, tills

vidare enligt Kongl. Maj:ts bestämmande användas ensamt för postverkets

egna ändamål.

Med anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning medgaf Riksdagen,

som ansåg ett beslut att för en längre framtid afse möjligen

uppkommande öfverskott uteslutande för postverkets räkning utan hänsyn

till det bidrag, som postverket med stigande inkomster torde kunna

till statsverket aflemna, icke vara påkalladt, att de öfverskott, som för

tiden intill 1883 års utgång kunde å postmedlen uppstå, finge — i den

mån desamma ej erfordrades till kassaförlag för postverket — förvaltade

af Statskontoret i öfverensstämmelse med de grunder, Kongl. Maj:t

kunde finna skäligt föreskrifva, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande användas

ensamt för postverkets egna ändamål.

Vid 1883 års riksdag begärde Kongl. Maj:t Riksdagens medgifvande

dertill, att jemväl de öfverskott, som år 1884 kunde å postmedlen uppkomma,

måtte — i den mån de ej erfordrades till kassaförlag åt postverket

— förvaltade på enahanda sätt som öfverskottsmedlen för åren

1882 och 1883, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande få användas ensamt

för postverkets egna ändamål.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 18.

17

Med anledning af denna framställning yttrade Riksdagen i dess

den 13 Juni 1883 aflåtna skrifvelse N:o 57 punkt 3:o att, utan att inlåta

sig på frågan om den framställning angående nedsättning af det

inrikes brefportot, som, enligt hvad föredragande Departementschefen

i Statsrådet antydt, kunde komma att inom kort till Riksdagen göras,

Riksdagen, med afseende å vigten deraf att icke genom att redan för

år 1884 taga någon del af postverkets öfverskottsmedel i anspråk för

statsverkets räkning, försvåra till äfventyrs hehöfliga förbättringar, bifallit

Kongl. Maj:ts berörda framställning.

På grund af hvad sålunda beslutits hafva afsättningar till postverkets

fond från och med år 1882 egt rum, enligt hvad följande från

Statskontoret meddelade uppgift utvisar:

Postverkets reserverade medel.

Leverering

från

Postverket.

Intressemedel.

Vinst å

utlottad

obligation.

Summa.

Behållning

vid årets slut.

År 1882 ............

750,000

750,000 —

750,000

—

„ 1883 ............

625,000

.—

45,540

94

— —

670,54094

1,420,540

94

„ 1884 ............

625,000

76,598

25

60

—

701,658 25

2,122,199

19

„ 1885 ............

150,000

150,000

—

Summa kronor |2,272,199ji9

Det under år 1885 levererade beloppet utgör återstående behållning

för år 1884, hvadan denna behållning således för närvarande uppgår

till 2,272,199 kronor 19 öre.

Då nu det liufvudsakliga syftet med bildandet af denna betydliga

fond varit att bereda möjlighet till nedsättning af det inrikes brefportot,

och något tvifvel icke synes kunna eg a rum derom, att fondens stora

belopp är mer än tillräckligt att betäcka den brist i postverkets tillgångar,

som kunde komma att för ett eller annat år uppstå, och hvilken

brist postverket beräknat för år 1885 till 303,000 kronor och för

år 1886 till 226,000 kronor, har det synts Utskottet vara dess pligt

att taga i öfvervägande om icke tiden kan anses vara inne att icke

vidare fortgå på den beträdda vägen, genom att fortfarande öka den

samlade fondens belopp.

Bih. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 11 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

I de flesta europeiska länder erhåller statskassan icke ringa tillskott

af postmedlen, och har Utskottet i detta hänseende ansett sig

böra, enligt de statistiska uppgifter, som den internationella postbyrån

i Bern årligen meddelar, upplysa, att dessa inkomster under år 1883

utgjort:

i Storbritannien ...

» Tyskland ...........

» Frankrike ............

x> Österrike-Ungern

» Förenta staterna

» Spanien ...............

» Italien ..................

» Holland ................

» Rumänien ............

» Schweiz ...............

65 mill. francs,

29 » »

19 » »

14 » »

11 » »

8 » »

5 » »

3 y> »

1 » »

1 x> »

Denna redogörelse gifver vid handen, att statskassan i de flesta

länder, äfven sådana som med afseende på folkmängd och andra förhållanden

kunna jemföras med vårt, erhålla icke obetydliga inkomster

af sina postverk, och med hänsyn till de stora summor, som på endast

några få år kunnat samlas af det svenska postverket, änskönt

utgifter för dess tidsenliga utveckling samtidigt icke sparats, har det

synts Utskottet, att det icke skulle vara med god hushållning öfverensstämmande

att låta de nuvarande förhållandena i afseende på postverkets

öfverskottsmedel fortfara; och Utskottet anser så mycket större

fog förefinnas för vidtagande af en ändring i syfte att bereda statsverket

någon inkomst af postmedlen, som det bidrag, statsverket i

form af postafgifter lemnat och lemnar postverket, måste anses utgöra

en af detta verks betydliga inkomstkällor. Så t. ex. utbetalades för

år 1884 af Kongl. Majits Befallningshafvande i länen i postafgifter

sammanlagd! 250,522 kronor 31 öre och af eller för embetsverk i Stockholm

95,847 kronor 32 öre, tillsammans 346,369 kronor 63 öre, den

största inkomstsumma som på en hand torde komma postverket till godo.

För att styrka rigtigheten af denna uppfattning får Utskottet

meddela några sifferuppgifter, som lemna en öfversigt af den fortgående

tillväxten i postverkets uppbörd och behållningar under de senare

åren. Enligt hvad Generalpoststyrelsens berättelse om postverkets

förvaltning under år 1883 gifver vid handen, ställa sig postverkets

inkomster och omkostnader på följande sätt under nedannämnda år:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

19

Trafikinkomster Driftkostnader Behållning

år

1879

kronor

4,651,374: —

kronor

4,546,686: —

kronor

104,688: —

7 j

1880

11

5,132,211: —

91

4,463,283: —

ii

668,928: —

11

1881

11

5,426,820: —

11

4,623,650: —

ii

803,170: —

11

1882

11

5,657,969: —

11

4,797,164: —

91

860,805: —

11

1883

V

5,916,240: —

11

5,174,711: —

11

741,529: —

Med hänsyn till dessa båda förhållanden — å ena sidan postverkets

ansenliga behållningar, som nu icke i någon mån komma statsverket

till godo, och å andra sidan de ej obetydliga inkomster, som af

statsverket genom postafgifter beredas postverket — har det synts

Utskottet, att talande skäl förefinnas för att af postverkets behållningar

bereda statsverket någon inkomst. För denna sin åsigt har Utskottet

äfven funnit stöd i det yttrande, Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

afgifvit till statsrådsprotokollet den 31 December 1883 vid föredragning

af förslaget om nedsättning i det inrikes brefportot. Statsrådet

anförde dervid, bland annat, att under vissa närmare angifna förhållanden

den i allmänhet vunna erfarenheten om nedsatta trafikafgifters

förmåga att framkalla ökad trafik syntes gifva stöd för det antagande,

att den föreslagna portonedsättningen skulle föranleda ökad

korrespondens och dymedelst främja en tillväxt i postuppbörden, som

i en snar framtid komme att lemna tillfälle att här, såsom i flere andra

länder, låta bidrag från postverket ingå i budgeten såsom en inkomst att

disponeras för statens allmänna behof.

Utskottet, som icke kan vidtaga en sådan utredning af frågan i

hela dess vidd, som kunde göra det för Utskottet möjligt att nu föreslå

något visst belopp, hvarmed postverket bordo bidraga till statsverkets

inkomster, har likväl trott att i syfte att bereda statsverket en

sådan inkomst redan under nästkommande år, en framställning redan

nu kan och bör göras. Då bristen i postverkets inkomster för år 1886

beräknats till 226,000 kronor, synes detta belopp, i öfverensstämmelse

med deu i Statskontoret samlade fondens ändamål, böra i sin helhet

från nämnda fond utgå. Om till denna summa lägges beloppet af den

brist i postverkets inkomster, som blifvit beräknad att uppkomma för

innevarande år eller 303,000 kronor, så skulle af de reserverade medlen

ändock återstå en summa af 1,744,699 kronor 19 öre, hvilken synes

vara fullt tillräcklig att dermed möta tilläfventyrs uppkommande större

behof af tillskott för postverket. Om, sedan den nu beräknade bristen

för år 1886 blifvit betäckt, postverkets uppbörd för samma år skulle

komma att öfverstiga det beräknade beloppet af 5,470,000 kronor, synes

detta öfverskott böra komma statsverket till godo; och torde, om Riks
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

dagen godkänner dessa Utskottets förslag, i sammanhang härmed höra

göras framställning hos Kongl. Maj:t, att Kongl. Maj:t ville låta utreda

och till nästa Riksdag aflåta förslag till bestämmande af det belopp, som

under då förestående statsregleringsperiod kan böra af postverket till

Statskontoret för statsverkets räkning levereras.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

A) att Riksdagen må, med godkännande af hvad

Kongl. Maj:t föreslagit rörande postverkets nedannämnda

stater för år 1886 höja

aflöningsstaten med ............... kronor 95,800: —-

omkostnadsstaten med ......... „ 76,500: —

afkortningar och restitutio
ner

med ............................. „ 10,715: —

men minska följande stater, nemligen:

öfvergångs- och aflöningssta
terna

med ................................ kronor 40: —

oförutsedda utgifter .................... ,, 200: —

B) att Riksdagen må bevilja:

a) Kaptenen G. A. Höggren en pension å postverkets

stat af 2,500 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, då afsked från postverkets

tjenst varder honom beviljadt;

b) matrosen J. F. Nilsson en pension å postverkets

stat af 400 kronor, att utgå från och med år

1886; och

c) under förutsättning af bifall till hvad i moment

a) och b) af denna punkt föreslagits för beredande af

nämnda båda pensioner samt öfriga af Kongl. Maj:t

äskade pensioner å postverkets stat och med iakttagande

af den minskning i det nuvarande anslaget

till pensionsstaten å 74,765 kronor, som föranledes

af inträffad afgång af pensionärer, bestämma anslaget

till pensionsstaten för år 1886 till 73,490 kronor;

C) att Riksdagen, under förutsättning af bifall

till hvad i punkterna A) och B) föreslagits, må bestämma

postverkets anslag för år 1886, förslagsvis beräknadt

till 5,694,500 kronor, att utgå dels direkt af

postverkets inkomster för samma år med 5,470,000

kronor, utgörande det belopp, hvartill dessa inkomster

beräknats, och dels af postverkets reserverade, hos

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13.

21

Statskontoret innestående medel med det belopp af

224,500 kronor, som motsvarar den beräknade bristen

för år 1886, samt hvad derutöfver för utgifternas betäckande

möjligen kan erfordras;

D) att Riksdagen må besluta att, derest postverkets

inkomster för år 1886 skulle öfverskjuta det

beräknade och enligt näst föregående moment anvisade

beloppet af 5,470,000 kronor, öfverskottet skall till

Statskontoret för statsverkets räkning levereras; samt

E) att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t vid framläggandet för nästa Riksdag

af förslag rörande postverkets stater för år 1887 tilllika

ville låta utreda och hos Riksdagen föreslå, med

hvilket belopp postverket bör bidraga till statsverkets

inkomster under nämnda år.

Telegrafverket.

3:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen dels såsom reservationsanlag, att af telegrafmedlen direkt verket.

utgå, för år 1886 åt telegrafverket måtte anvisa enahanda belopp, [3.]

1,330,000 kronor, hvartill inkomsterna af berörda medel blifvit beräknade,

dels ock antaga de af Kongl. Maj:t för år 1885 faststälda utgiftsstater

för verket såsom gällande äfven för år 1886, med rätt för Kongl.

Maj:t att ej mindre deri göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, än äfven för telegrafverkets tidsenliga utveckliog

och förbättring använda det öfverskott, som kunde å inkomsterna

uppstå.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet (sid. 14) inhemtas, äro de för

år 1885 faststälda staterna följande:

aflöningsstat ...............................

........................... kronor 937,000: —

öfvergångsaflöningsstat................

.......................... It

11,700: —

pensions- och understödsstater..

........................... V

84,947: —

underhållsstat ...............................

...........................

258,128: —

tillsammans kronor

1,291,775: —

Utskottet får under förutsättning att inkomsttiteln »telegrafmedeb

varder beräknad till 1,330,000 kronor hemställa,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utshottets Utlåtande N:o 13.

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t under

förevarande anslagstitel äskat och föreslagit.

Tullverket.

4:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

af ej mindre hvad som enligt statsrådsprotokollet för den 12

sistlidne Januari föreslagits beträffande ålderstillägg åt vissa vid kustbevakningen

anstälda personer, än äfven de enligt samma protokoll

förordade ändringar i öfvergångsaflönings-, indragnings- och omkostnadsstaterna,

måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,468,000 kronor, att såsom förslagsanslag

utgå direkt af tullmedlen, hvarvid uppkomme en minskning

i anslagets slutsumma af 4,500 kronor.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas att af de i staten

upptagne 34 kustsergeanter åtnjuta 6 i ålderstillägg allenast 300 kronor,

medan de öfrige 28 hafva rätt till ålderstillägg å 500 kronor.

Vidare meddelas i samma protokoll att en liknande oregelbundenhet

egde rum inom kustvaktsgraden, ty af statens 57 kustvakter till sjös

och 75 kustvakter till häst eller fot åtnjöte 5 kustvakter till sjös och

1 kustvakt till häst eller fot allenast 150 kronors ålderstillägg, medan

alla de öfrige hade rätt till ålderstillägg å 300 kronor. Dessa ojemnheter

vore föranledda deraf, att vid fastställande af aflöningsstaten år

1875 kustsergeanterna och kustvakterna å vissa orter, nemligen der dessa

tjenstemän ej förut åtnjutit den förmån af ålderstillägg, som tillkom deras

vederlikar å andra orter, ansågos kunna åtnöjas med ett mindre ålderstillägg

än de sistnämnde. Generaltullstyrelsen har nu ansett denna ojemnhet

dess mindre böra bibehållas, som i afseende å tjenstgöringens art och

trägenhet den skilnad mellan olika orter, som tidigare egt rum, numera

ickeförefunnes. Utom att en billig hänsyn till tjensteinnehafvarens anspråk

att för lika arbete åtnjuta lika godt.görelse påkallade likställighet dem

emellan jemväl i afseende å ålderstillägg, talade derför dessutom den

omständighet, att det olika ålderstillägget stundom orsakade svårighet

att förflytta en tjensteinnehafvare från en ort till en annan, der han

lämpligare och till större gagn för tullverket kunde användas. Då

dessutom den ifrågavarande jemkningen icke föranledde den ringaste

förhöjning i aflöningsstaten, och den obetydliga förhöjningen af några

få ålderstillägg, af hvilka för öfrigt endast en del för närvarande utginge,

så mycket mindre kunde föranleda någon rubbning i anslaget

till ålderstillägg, som å detta anslag under de senare åren i medeltal

besparats omkring 14,000 kronor, har Styrelsen hemstält, att Kongl.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 13.

23

Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att ålderstilläggen för samtlige i staten

upptagne 34 kustsergeanter måtte bestämmas till 500 kronor, att utgå

med ena hälften efter fem och med andra hälften efter tio års tjenstgöring

i graden, och att samtlige kustvakter måtte erhålla lika ålderstillägg

af 300 kronor, att utgå i nyssnämnda ordning.

Då detta Styrelsens förslag innebure ett afhjelpande icke allenast

af en oregelbundenhet, utan af en verklig orättvisa i de nuvarande

aflöningsförhållandena, fann föredragande Departementschefen sig böra

till detsamma förorda bifall.

Vidkommande öfriga föreslagna ändringar inhemtas af statsrådsprotokollet,

att öfvergångsaflöningsstaten, som för år 1885 upptagits till

35,910 kronor, enligt hvad Generaltullstyrelsen anmält, genom afgång

af derå uppförda personer minskats med 2,650 kronor eller till 33,260

kronor; samt att å indragning sstaten, som för år 1885 slutade å 50,335

kronor, enligt samma Styrelses anmälan en minskning uppkommit å

2,200 kronor, i följd hvaraf statens slutsumma för år 1886 uppginge

till 48,135 kronor.

I öfriga stater har Generaltullstyrelsen ej ifrågasatt någon förändring;

och hemstälde af sådan anledning föredragande Departementschefen,

att dessa stater likasom öfvergångsaflönings- och indragningsstaterna

måtte uppföras till de af Styrelsen föreslagna belopp, endast

med iakttagande att det å omkostnadsstaten uppförda anslaget till

diverse utgifter borde för jemnande af staternas slutsumma höjas med

350 kronor, eller från 14,405 kronor till 14,755 kronor, hvarigenom

omkostnadsstaten komme att uppgå till 212,105 kronor. Härigenom

komme tullverkets stater för år 1886 att utvisa följande slutsummor:

aflöningsstaten ............................................................. kronor 1,695,700: —

öfvergångsaflöningsstaten.

ålderstilläggsstaten .....................................................

indragningsstaten .......................................................

pensionsstaten för afskedade tjenstemän och betjente

........................................................................

pensionsstaten för aflidne tjenstemäns och betjentes

i fattigdom efterlemnade enkor och

barn ..........................................................................

omkostnadsstaten.......................................................

33,260

250,000

48,135

197,000:

31,800

212,105

Summa kronor 2,468,000

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:s förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-VtsJcottets Utlåtande N:o 13.

Ang. vissa

betjentes vid

tullverket rätt

att beräkna

ålder stillägg.

[4-]

5:o) Under anslagstiteln »tullverket» har Kongl. Maj:t vidare

föreslagit, att Riksdagen måtte förklara öfveruppsyningsman, som befordrades

till tjensteman i första åldertill äggsgraden, berättigad att,

så vida ålderstillägget vid den nya tjensten ej vore högre än vid den „

förut innebafda öfveruppsyningsmannabefattningen, i fråga om åtnjutande

af ålderstillägg räkna sig till godo den tid, han innehaft nämnda

befattning.

I statsrådsprotokollet meddelas i fråga om skälen till denna framställning,

att, sedan med anledning deraf att, enligt den vid 1875 års

riksdag antagna aflöningsnormalstat för lokalförvaltningarne samt kustoch

gränsbevakningen inom tullverket, samtlige dervid anstälde embetsoch

tjenstemän samt öfver- och underbetjente erhållit ålderstillägg, att

med bestämda belopp för hvarje tjenst utgå med ena hälften efter fem

och med andra hälften efter tio års tjenstetid inom graden, fråga uppstått

om bestämmande af de grader, till hvilka de särskilda tjenstebefattningarne

borde hänföras, Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 1

Februari 1878 indelat de vid lokalförvaltningarne anstälde tjenstemän

och betjente på följande sätt:

a) tjenstemän, hvilka åter indelades i tre grader, af hvilka den

första eller lägsta omfattade kontrollörer med lön af 1,800 kronor, bevakningskontrollören

i Karlstads tullkammaredistrikt, kammarskrifvare

och tullinspektörer, och

b) öfver- och underbetjente, som vidare indelades i fyra grader,

af hvilka den fjerde eller högsta graden omfattade, bland andre, öfveruppsyningsmän.

Vidare meddelas, att Generaltullstyrelsen i dess i förevarande

ämne till Kongl. Maj:t den 6 November 1884 aflåtna skrifvelse anfört,

att de i stapelstäderna utom Stockholm och Göteborg anstälde öfveruppsyningsmän

hade att bland annat verkställa packhusbehandling af

inkommande gods och afgifva attester deröfver, en tjenstgöring likartad

med den, som i Stockholm och Göteborg verkstäldes af vissa

kammarskrifvare. Öfveruppsyningsmännen i sistnämnda städer hade

ej heller tjenstgöring af mindre betydenhet än kammarskrifvarnes.

Aflöningsstaten upptoge ock lika aflöningsförmåner för kammarskrifvare

och öfveruppsyningsmän på det sätt, att två sinsemellan lika lönekategorier

voro för desse tjensteinnehafvare faststälda. Väl fordrades

för befordran till kammarskrifvare mogenhetsexamen, hvilket åter icke

vore stadgadt för befordran till öfveruppsyningsmannabefattning, men

på senare tider hade Generaltullstyrelsen vid tillsättande af öfveruppsyningsmän

i stapelstäder nästan utan undantag gifvit företräde

åt dem, hvilka aflagt mogenhetsexamen. Ehuru Styrelsen icke funne

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS.

25

lämpligt, att öfveruppsyningsmännen, vare sig alla eller blott de i

stapelstäderna, uppflyttades i tjenstemannaklassen, hvarigenom kompetensen

för öfveruppsyningsmannatjensterna skulle skärpas, hvilket i

vissa fall kunde vara till men vid en dylik tjensts tillsättande, ansåge

styrelsen dock befattningarnes likställighet med kammarskrifvaretjensterna

så väl till tjenstgöringens vigt som aflöningens storlek innebära

giltiga skäl för beviljande af den ifrågasatta förmånen, hvars

medgifvande skulle betydligt underlätta befordran från öfveruppsvningsmannagraden

till den lägsta tjenstemannagraden. Såsom vilkor

borde emellertid stadgas, att ålderstillägget vid den nya befattningen

ej finge vara högre än vid den förra. Då af öfveruppsyningsman

och kammarskrifvare vissa åtnjöte 1,000 kronor och andra 600 kronor

samt alla öfrige till lägsta graden hörande tjenstemän blott 600

kronor i ålderstillägg, komme detta vilkor att ega betydelse, då innehafvaren

af en öfveruppsyningsmannabefattning med det lägre ålderstillägget

befordrades till kammarskrifvaretjenst med högre ålderstillägg.

Generaltullstyrelsen föreslog derföre, att öfveruppsyningsman, som

befordrades till tjensteman i första ålder stillägg sgraden, måtte, sä vida ålderstillägget

vid den nya tjensten ej vore högre än vid den förut innehcifda

öfveruppsyningsmannabefattningen, i fråga om åtnjutande af ålderstillägg

räkna sig till godo den tid, han innehaft nämnda befattning.

Vid föredragning inför Kongl. Maj:t af denna Generaltullstyrelsens

hemställan yttrade departementschefen:

»På sätt Generaltullstyrelsen erinrat, eger i aflöningsförmåner

likställighet rum mellan kammarskrifvare och öfveruppsyningsmän, så

att en del af dem har i lön 1,500, i tjenstgöringspenningar 500 och i

ålderstillägg 1,000 kronor, medan för andra de respekti va beloppen

utgöra 1,500, 300 och 600 kronor. I arten af deras göromål och i

fråga om tjensternas vigt och det med dem förbundna ansvar är i en

mängd fall ej heller någon väsentlig skilnad, och på vissa orter är

till och med öfveruppsyningsmannaplatsen mera ansvarsfull än en del

kammarskrifvaretjenster. Styrelsens framställning måste derföre anses

synnerligen väl befogad. Då emellertid Riksdagen såsom vilkor för

ålderstillägg föreskrifvit endast viss tjenstetid i graden, men öfverlåtit

åt Eders Kongl. Maj:t att bestämma gradfördelningen, skulle det kunna

synas, som den gjorda framställningen kunde utan Riksdagens hörande

bifallas, men å andra sidan förekommer, att tullverkets aflöningsstat,

sådan den är af Riksdagen faststäld, fördelar personalen i två bestämdt

skilda klasser, tjenstemän samt öfver-och underbetjente, till hvilken senare

klass staten hänför öfveruppsyningsmän och dit styrelsen anser

Bih. till Bilcsd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 11 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till skogsväsendet.

[5.1

26 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

dem fortfarande böra räknas för att icke kompetensfordringarna ovilkorligen

må behöfva stegras. Denna i staten gjorda klassifikation har

äfven af Eders Kongl. Maj:t iakttagits vid den gradindelning, som enligt

nådigt beslut den 1 Februari 1878 bestämts med afseende å rätt

till ålderstillägg, så att tjenstemännen äro för sig indelade i grader

samt för öfver- och underbetjente finnes en särskild gradindelning.

Då nu fråga väckts, att en tjensteinnehafvare i tullbetjentklassen skulle

få räkna sin tjenstetid såsom sådan sig till godo för vinnande af

ålderstillägg efter befordran till befattning såsom tjensteman, lärer

följdrigtigheten fordra, att Riksdagens medgifvande dertill äskas, och

jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att lemna ett så beskaffadt förklarande, som Generaltullstyrelsen ifrågasatt.

»

Utskottet, som funnit hvad Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med Generaltullstyrelsens framställning, föreslagit hvila på fullt giltiga

skäl, får derför hemställa,

att Kongl. Majts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Skogsväsendet.

6:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit att

Riksdagen måtte, med uteslutande ur staten af det nu uppförda anslaget

till inrättande af flottleder i Norrbottens län, 23,000 kronor,

dels godkänna den af Domänstyrelsen föreslagna, i statsrådsprotokollet

för den 12 sistlidne Januari omförmälda stat för Ombergs skogsskola

samt för tillämpning af densamma under år 1886 höja anslaget

till statens skogsskolor med 850 kronor eller till 23,650 kronor,

dels medgifva, att af anslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjandet af skogsväsendet i allmänhet finge från och med år 1886

till lektorn i naturvetenskap vid skogsinstitutet August Emil Holmgren,

så länge han bestrede denna befattning, årligen anvisas en personel

löneförbättring af 1,000 kronor,

dels ock höja sistnämnda anslag med 150 kronor till 214,050 kronor,

så att anslaget till skogsväsendet skulle erhålla denna uppställning:

bestämdt anslag:

för skogsstaten........................... kronor 404,400: —

„ statens skogsskolor........... ,, 23,650: — kronor 428,050: —

Transport kronor 428,050: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o. 13.

27

Transport kronor 428,050: —

reservationsanslag:

till skogsinstitutet........................ kronor 21,300: —

„ enskilda skogsundervisnin
gen

...................................... ,, 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet...... ,, 214,050: — kronor 243,950: —•

Summa kronor 672,000: —

hvarigenom det nu utgående anslaget till skogsväsendet skulle minskas

med 22,000 kronor.

För skogsväsendet är i nu gällande ordinarie stat uppfördt:

dels bestämdt anslag:

för skogsstaten ..................................... kronor 404,400: —

,, statens skogsskolor ...................... ,, 22,800: — 427,200: —

dels reservationsanslag:

till inrättande af flottleder i

Norrbottens län........................ kronor 23,000: —

„ skogsinstitutet.............................. „ 21,300: —

,, enskilda skogsundervisningen ,, 8,600: —

„ kronoskogarnes förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet

i allmänhet ............ „ 213,900: — 266,800: —

Summa kronor 694,000: —.

I memorial den 30 sistlidne Oktober angående anslagsbehofvet

för skogsväsendet år 1886 samt i ett särskildt, samma dag afgifvet

förslag till ny organisation och utgiftsstat för skogsstaten har, enligt

hvad i statsrådsprotokollet meddelas, Domänstyrelsen föreslagit en förhöjning

af det bestämda anslaget för skogsstaten till 531,405 kronor.

Att en förändrad organisation af skogsstaten och i sammanhang dermed

en tidsenlig lönereglering för densamma må åstadkommas, har

länge med rätta erkänts vara en angelägenhet af största vigt, och

tillfredsställande vore derföre, att ett med synnerlig omsorg utarbetadt

fullständigt förslag till frågans lösning nu blifvit af det nybildade

centralverket inom denna förvaltningsgren framlagdt. Emellertid mötte

ett bestämdt hinder för, att detta förslag skulle kunna underställas

redan innevarande Riksdags pröfning. Det hade nemligen icke varit

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Domänstyrelsens afsigt, att de förökade kostnaderna för skogsstatens

aflöning skulle innefatta en lika stor utgiftstillökning för statsverket,

utan förutsatte förslaget, att, jemte det skogsstaten skulle i vissa fall

taga en vidsträcktare befattning än hittills med hushållningen å de

ecklesiastika boställenas skogar, en skälig ersättning skulle beredas

kronan för de kostnader, den finge vidkännas för förvaltningen af de

ecklesiastika boställsskogarne, hvilken ersättning skulle utgå i form

af en viss andel af den behållna afkastning utaf dessa skogar, hvilken

nu inginge till presterskapets löneregleringsfond; och afgörandet af

nämnda fråga fordrade en helt annan förutgången beredning än förslaget

i öfrigt om skogsstatens organisation och löneförmåner, och

Domänstyrelsen, inseende detta, hade ock gjort frågan om de förändrade

bestämmelserna rörande de ecklesiastika boställsskogarnes afkastning

till föremål för en särskild, i sistlidne December månad till

Finansdepartementet inkommen framställning, som blifvit öfverlemnad

till Ecklesiastikdepartementets handläggning, hvarefter domkapitlen

genom nådig remiss undfått befallning att afgifva yttranden deröfver.

Å andra sidan torde det vara gifvet, att den slutliga pröfningen af

löneregleringen för skogsstaten icke lämpligen kunde vare sig af

Kongl. Maj.4 eller Riksdagen företagas, innan utredt och bestämdt

vore, huru vida och i hvad mån det förutsatta bidraget från de ecklesiastika

boställsskogarne kunde vara att för ändamålet påräkna, och vore

det derföre nödvändigt att uppskjuta under ännu ett år med föredragningen

af Domänstyrelsens förslag till ny organisation af skogsstaten.

Vid sådant förhållande hade ej heller ändring af det för skogsstaten

nu anvisade bestämda anslag å 404,400 kronor blifvit ifrågasatt.

Beträffande statens skogsslcolor hade Domänstyrelsen anfört, att nu

gällande stadga för allmänna skogsläroverken den 15 September 1871

§ 14 uppstälde såsom fordran för inträde såsom elev vid skogsinstitutet

att hafva antingen genomgått skogsskola eller under minst

ett år hos någon af Domänstyrelsen anvisad förvaltande tjensteman

vid skogsstaten erhållit praktisk öfning i skogsskötsel och skogsmätning.

Vid tillämpningen hade det senare alternativet förorsakat vissa

svårigheter, enär anvisandet af tjensteman måst göras beroende af dennes

eget medgifvande att meddela undervisning, och styrelsen således

ej alltid varit i tillfälle att utse de personer, hvilka i afseende å så väl

personliga egenskaper som verksamhetskretsens beskaffenhet vore för

ändamålet lämpligast. Det första, af många valda alternativet, eller

att genomgå skogsskola, hade jemväl medfört ej ringa olägenheter,

framkallade synnerligen af det för sådana personer ej afpassade undervisningssätt,

som måste användas för de ynglingar, hvilka utgjorde

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 13.

29

flertalet af skolornas lärjungar och skulle utbildas till skogvaktare.

Den på dessa sätt vunna praktiska utbildningen hos de derefter vid

institutet intagna eleverna hade i följd häraf ofta lemnat mycket

öfrigt att önska till men för undervisningen vid institutet och elevernas

framtida verksamhet.

För att genom undervisningens lämpligare ordnande bibringa

blifvande skogstjenstemän och enskilda skogsförvaltare den praktiska

utbildning, hvarå man med rätta finge göra anspråk, borde den förberedande

och grundläggande öfningen i praktisk skogshushållning koncentreras

från samtliga skogsskolor och skogstjenstemän till en enda

af de nuvarande skogsskolorna, vid hvilken undervisningen då kunde

afpassas till full öfverensstämmelse med sitt ändamål.

I de nuvarande skogsskolorna, hvilkas verksamhet afsåge utbildande

af skogsbetjente, funnes plats för tio lärjungar vid hvarje

skola, och lärokursen fortginge från den 1 Oktober till den 15 påföljande

Juni.

Vid den skogsskola, hvarom nu vore fråga och som ej vidare

skulle mottaga andra lärjungar, än som skulle förberedas till inträde

vid skogsinstitutet, borde fortfarande finnas plats för tio elever eller

ungefär samma antal, som årligen sökte inträde vid institutet; men

skolan, för hvilken särskilda stadgar framdeles borde af Kongl. Maj:t

utfärdas, borde afse bibringande af de hufvudsakligen praktiska, men

delvis teoretiska färdigheter och kunskaper, som utöfver en förut

inhemtad god skolbildning behöfdes såsom grundläggande för undervisningen

vid skogsinstitutet. Lärokursen borde börja den 1 Juli och

sluta den 15 påföljande Juni.

Bland nuvarande skogsskolor egde Ombergs för detta ändamål

ett afgjordt företräde framför alla öfriga, i betraktande af sitt läge på

en redan länge rationelt skött kronopark af stor utsträckning samt

sin närbelägenhet till häradsallmänningar och andra allmänna skogar

af omvexlande beskaffenhet, fördelar, genom hvilka elevernas praktiska

utbildning blefve mera mångsidig. Med jemförelsevis ringa kostnad

kunde den sättas i erforderligt skick. För att i de nuvarande åbyggnaderna

anordna lämpliga bostäder för en lärare och tio elever äfvensom

för anskaffande af inventarier och undervisningsmateriel syntes

endast erfordras 10,000 kronor, hvilket belopp kunde utgå af reservationsanslaget

till skogsväsendet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Skolans nuvarande utgiftsstat upptoge:

en föreståndare, tillika jägmästare i reviret och försedd

med boställe i skolans närhet, lön ........................... kronor 1,000: —

en skogsrättare, jemte bostad och vedbrand, lön ...... „ 800: —

expenser och underhåll .................................................... ,, 500: —

10 stipendier åt lärjungarne.............................................. ,, 1,500: —

Summa kronor 3,800: —

För undervisningens rätta ordnande erfordrades emellertid vissa

ändringar i personalen och dess aflöning. Då lärokursen vore afsedd

att fortgå tre månader längre än hittills, samt föreståndarens arbete

derföre måste ökas derhän, att hans tjenstgöring såsom revirförvaltare

och skolföreståndare komme att utesluta möjligheten för honom att

genom enskilda skogsförrättningar skaffa sig biförtjenst, borde hans

aflöning höjas till 1,500 kronor, deraf 500 kronor tjenstgöringspenningar.

Då föreståndaren, såsom revirförvaltare, ej kunde odeladt egna

sin tid åt skolan och derföre behöfde ett lärarebiträde, som ej borde

vara eleverna underlägset i allmänbildning, borde den nuvarande skogslättaren,

som endast innehade förordnande tills vidare, utbytas mot en

underlärare, utexaminerad från skogsinstitutet. För erhållande af en

person med praktisk duglighet, erfarenhet och undervisningsförmåga

borde aflöningen bestämmas till 1,500 kronor, deraf 500 kronor tjenstgöringspenningar,

samt honom medgifvas rätt att vid befordran till

jägmästaretjenst få i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den

tid, han såsom underlärare tjenstgjort. Han borde ock erhålla bostad

vid skolan.

Slutligen erfordrades ett årligt anslag af 2,500 kronor, att mot

redovisning användas till expenser, underhåll, aflöning för en dräng,

inventarier samt kostnad för resor, som lärare och elever företoge i

och för öfningar till andra närbelägna skogar. Nuvarande anslaget

till stipendier blefve deremot obehöfligt.

Elevernas kosthåll borde betalas af dem sjelfva.

Staten för Ombergs skogsskola skulle alltså blifva följande:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13. 31

1 föreståndare ......................................................

1 underlärare, jemte bostad och vedbrand,0)

Resekostnad för underläraren och elever, ex- penser och underhåll ....................................

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1,000

1,000

—

500

500

1,500

1.500

2.500

—

Summa kronor |--

—

—

,—

5,500 —

*) med rätt att, efter befordran till jägmästaretjenst, i fråga om ålderstillägg räkna sig

till godo den tid, han såsom underlärare tjenstgjort.

En förhöjning i årliga anslaget af 1,700 kronor skulle således

blifva behöflig; men som skolan i sitt förändrade skick först komme

att börja sin verksamhet den 1 Juli 1886, erfordrades för nämnda år

endast hälften af denna förhöjning med 850 kronor. På grund häraf,

och då någon förändring i öfriga skogsskolors stat ej ifrågasattes,

hade Domänstyrelsen föreslagit, att anslaget till statens skogsskolor

måtte för år 1886 höjas till 23,650 kronor.

Mot detta förslag, hvilket syntes föredragande departementschefen

kunna främja en mera praktisk utbildning af skogsinstitutets

elever, har departementschefen ej haft något att erinra.

Särskildt anslag till inrättande af flottleder i Norrbottens län har

icke för år 1886 ifrågasatts af Domänstyrelsen, som ansett sig böra

först afvakta resultatet af de arbeten i detta afseende, som med de

för innevarande år anslagna medel komma att utföras.

I fråga om anslaget till skogsinstitutet hade Domänstyrelsen framhållit,

att lektorn i de naturvetenskapliga ämnena August Emil Holmgren

borde komma i åtnjutande af förbättrade löneförmåner, efter att

hafva sedan den 23 September 1859 och således vid ingången af år

1886 i mer än 26 år bestridt denna befattning. Under denna tid hade

Holmgren årligen åtnjutit 1,000 kronor intill år 1875, under nämnda

år 1,200 kronor samt från och med år 1876 2,500 kronor. Med åberopande

af lektor Holmgrens gagnande verksamhet såsom lärare och

läroboksförfattare samt de ökade anspråk, som i följd af nyare tiders

forskningar rörande de lägre djurens och växternas stora betydelse

för skogshushållningen måste ställas på skogsmannens utbildning i

naturvetenskaperna, hade Domänstyrelsen hemstält, att, på det Holm
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

gren måtte sättas i tillfälle att utan näringsbekymmer fortfarande såsom

hittills egna sina krafter åt forskningar i nämnda syfte, hans årsaflöning

måtte höjas med 1,000 kronor eller till 3,500 kronor samt

anslaget till Skogsintsitutet alltså upptagas till 22,300 kronor.

Då lektor Holmgrens framstående duglighet i sitt fack och hans

långa tjenstetid vid institutet syntes föredragande departementschefen

väl påkalla den löneförbättring, som för honom blifvit föreslagen, men

en dylik löneförbättring borde, såsom ock Domänstyrelsen tycktes

hafva afsett, blifva personel för lektor Holmgren, kunde det ej vara

skäl att dermed höja det ordinarie anslaget till skogsinstitutet eller

att rubba den för institutet faststälda aflöningsstat, utan borde den

åsyftade förmånen för lektor Holmgren lämpligen beredas derigenom,

att Kongl. Maj:t äskade Riksdagens medgifvande dertill, att omförmälda

personella löneförbättring finge till lektor Holmgren under hans

tjenstetid utgå af reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning och

befrämjande af skogsväsendet i allmänhet.

I sistnämnda anslag likasom i anslaget till enskilda skogsundervisningen

ifrågasatte Domänstyrelsen ej någon ändring; och föredragande

departementschefen har af sådan anledning ej haft annan hemställan

att göra, än att anslaget till kronoskogarnes förvaltning m. m. måtte,

till utjemnande af slutsumman för hela anslaget till skogsväsendet,

höjas med 150 kronor eller till 214,050 kronor.

Vidkommande först den föreslagna staten för Ombergs skogsskola,

så har Utskottet med hänsyn till vigten deraf att till de båda lärarebefattningarna

må kunna erhållas de lämpligaste personer, icke ansett

sig böra föreslå någon ändring i samma stat.

Hvad deremot angår den för lektor Holmgren äskade personella

löneförhöjningen, har det synts Utskottet att, då, efter upprepade förhöjningar

af Holmgrens löneförmåner, dessa numera utgå med 2,500

kronor från skogsinstitutet samt, enligt hvad Utskottet inhemtat, Holmgren

åtnjuter och under flera år åtnjutit ett anslag af 1,000 kronor

årligen från Landtbruksakademiens förvaltningskomité, hvilket anslag

stälts till komiténs förfogande »för utbredning af kännedom om de för

landtbruket skadliga insekterna m. m.», giltig anledning saknas att

nu åter bevilja förhöjning i de till Holmgren från skogsinstitutet utgående

löneförmåner; hemställande alltså Utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13.

33

a) att Riksdagen, med uteslutande ur staten af

det nu uppförda anslaget till inrättande af flottleder

i Norrbottens län, 23,000 kronor, må godkänna den

af Kongl. Maj:t föreslagna stat för Ombergs skogsskola

samt för tillämpning af densamma under år 1886 höja

anslaget till statens skogsskolor med 850 kronor, eller

till 23,650 kronor;

b) att Kongl. Maj:ts framställning derom att af

anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet måtte från och

med 1886 till Lektorn i naturvetenskap vid Skogsinstitutet

August Emil Holmgren, så länge han bestrider

denna befattning, årligen anvisas en personel löneförbättring

af 1,000 kronor icke må af Riksdagen bifallas;

samt

c) att Riksdagen må, till utjemnande af slutsumman

för hela anslaget till skogsväsendet, höja

anslaget till kronoskogarnes förvaltning och befrämjande

af skogsväsendet i allmänhet med 150 kronor

till 214,050 kronor.

7:o) I en af Herr G. O. Tundal i Andra Kammaren väckt motion

(N:o 84) har på anförda skäl blifvit föreslaget, att Riksdagen måtte

i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta genom

dertill utsedde sakkunnige män utarbeta och till Riksdagen framlägga

nådigt förslag till torrläggning af vattendränkta myrmarker å kronans

skogar inom Vesterbottens och Norrbottens län samt till Kongl. Maj:ts

förfogande ställa ett förslagsanslag af 25,000 kronor till bestridande af

kostnaden för detta förslags utarbetande.

Till stöd för detta förslag åberopas hufvudsakligen, att de i

nämnda skogar befintliga stora myrar och mossar, som upptoge betydliga

arealer, och icke vore, i sitt nuvarande vattendränkta skick,

tjenliga för skogskultur, gjorde bygden osund samt samfärdseln mellan

angränsande socknar och byar obeqväm och trög. Vidare skulle en

efter hand skeende torrläggning onekligen vara ett för det allmänna

nyttigt, för att ej säga nödvändigt, företag, som, förutom fördel för

ortens inbyggare, äfven skulle medföra en värdefull tillökning i skogbärande

mark, enär de norrländska myrmarkerna i allmänhet efter torrläggning

väl lämpade sig för skogsodling. Härtill komme att statsverket

hade en årlig, ej obetydlig inkomst af sina skogar i ofvannämnda

län, i följd hvaraf det kunde vara förenligt med statens intresse, att

Ilih. till Pälcsd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 5

Ang. vackt

förslag om

utarbetande

af förslag till

torrläggning

af vattendränkta

myrmarker

å kronans

skogar

i vissa län

m. m.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-VtsJcottets Utlåtande N:o 13.

Ang. höjning

af anslaget

till lyshållning

m. nitor

kronans

publika hus i

Stockholm.

[6.]

Ang. uteslutande

af ett

anslagshelopp.

[7.]

någon del af denna inkomst användes för att till skogbärande mark

småningom förvandla de nu ofruktbara myrarna och mossarna.

Den af motionären uttryckta önskan, att ifrågavarande myrar och

mossar måtte torrläggas, synes visserligen vara förtjent af uppmärksamhet,

men med afseende på den väckta frågans vidtutseende beskaffenhet,

synes det dock vara olämpligt, att Riksdagen utan en mer uttöm-,

mande utredning af ämnet vidtager åtgärder till främjande af sådan

torrläggning, som motionären ifrågasatt.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Tundals ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm.

8:o) Sedan Statskontoret anmält, att utgifterna från det förslagsanslag

å 18,000 kronor, som är uppfördt i riksstaten för gäldande af

dels sådana afgifter för lyshållning, brandvaktsafgift, gatuläggning

m. m., som drabba vissa kronans hus och byggnader i hufvudstaden,

dels ock kostnaden för gaturenhållning och sotning, uppgått

år 1881 till kronor 28,427: 11

„ 1882 „ „ 33,681: 29

„ 1883 „ „ 31,537: —,

har Kongl. Maj: t, då beloppet af anslaget således visat sig vara för

ändamålet otillräckligt, äskat att beloppet måtte med 12,000 kronor

höjas till 30,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,

må höja anslaget till lyshållning m. fl. utgifter

för kronans publika hus i Stockholm med 12,000

kronor, eller från 18,000 kronor till 30,000 kronor.

Städers friheter.

9:o) Af skäl, som finnas anförda i statsrådsprotokollet (se Inkomstberäkningen

sid. 5 och 6) har Kongl. Maj:t föreslagit, att af det i riksstaten

å denna anslagstitel under kolumnen »indelning och dermed

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

35

jemförlig anvisning: friheter» uppförda belopp, 8,460 kronor, måtte uteslutas

5,940 kronor och återstående 2,520 kronor bibehållas, med iakttagande,

att kolumnens benämning rättas till »friheter och kyrkotionde»,

hvarigenom anslagets slutsumma minskades till 26,790 kronor; och

får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda

föreslagit.

Mynt- och Kontrollverken.

1 hUll TT+oVn+fof h^-r romiaorfl+fl fin mnm Ttammarpn A^g. anslag

af Herr A. O. Wallenberg väckt motion (JN:o 29), hvari anförts och '' af en om

myntnings
fond.

yrkats:

»Statsmakterna inom hvarje land hafva i främsta rummet det åliggandet

att sörja för sin samtids gagn och bästa, men de torde icke

heller böra förbise vidtagandet af sådana åtgärder, som afse framtida

gagn, allra minst böra de kasta på framtiden sådana omsorger, som kunna

blifva ganska tunga, men som genom ett klokt förutseende också kunna

så fördelas, att de icke för någon generation blifva tryckande.

Hos ett folk, som aktar eganderätten, är det af stor vigt att ega

en i lag noga bestämd värdemätare, och med en antagen myntenhet

följer ett helt myntsystem. Vårt myntsystem af år 1873 är grundadt

på guld, såsom värdemätare, hvartill hörer skiljemynt af silfver och

brons i nödigt antal valörer. Alla dessa mynt äro underkastade nötning

och lagen bestämmer de gränser af slitning, som icke få öfverskridas,

utan att myntstycket upphör att vara lagligt betalningsmedel.

När ett nytt myntsystem först införes, förgå åtskilliga år, innan man

märker, att tidpunkten för behöflig ommyntning nalkas, men mycket

säkert inträffar den dagen, och om man uppskjuter med successiv ommyntning,

blifva kostnaderna oväntadt stora. Andra länders erfarenhet

bär vittne härom.

Då nu skilnaden emellan prägelvärdet och metallvärdet uti vårt

skiljemynt är mycket stor, så uppkommer deraf en betydlig vinst på

myntfabrikationen. Jag har tänkt mig det vara förenligt med god hushållning

att för behöflig ommyntning reservera en del af denna vinst

och det desto hellre, som jag anser det vara en oberättigad inkomstkälla

att, utan all tanke på detta framtidsbehof, använda hela vinsten

på utmyntningen till andra statsutgifter. Jag anser, att myntfabrikationen

för kronans räkning borde ordnas så, att halfva nettobehållnin
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

gen ingick till statsverket såsom afkastning af denna industriella verksamhet,

som bör och måste uteslutande för kronans räkning bedrifvas,

och andra hälften af sagda nettobehållning i Statskontoret särskildt

reserveras och förvaltas under rubrik Ommyritningsfond, stäld till Kongl.

Maj:ts disposition för det ändamål denna rubrik klarligen angifver.

Enligt tillgängliga uppgifter hafva följande belopp under de förflutna

åren från Myntverket inlevererats till statskassan:

År

1874

till Riksgäldskontoret.............

.......................... 200

11

1875

ii

11 .............

.......................... 90,100

11

1876

11

11 .............

......................... 407,300

11

1877

11

Statskontoret .............

......................... 300,900

11

1878

11

11 ............

......................... 250,000

11

1879

V

11 .............

.......................... — —

11

1880

11

11 .............

......................... — —

11

1881

V

11 ............

.......................... 136,000

11

1882

11

fl .............

.......................... 80,000

11

1883

11

11 ............

.......................... 30,000

>1

1884

V

11 .............

.......................... 195,000

Kronor 1,489,500

Jag känner icke huru dessa medel blifvit använda, men jag skulle

önskat, att hälften deraf blifvit reserverad för det af mig nu angifna

ändamålet. Då emellertid så icke skett, kan Riksdagen mycket väl

besluta att, af till sitt förfogande stående medel, nu lemna 744,750

kronor såsom grundplåt till en ommyntningsfond.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag det Riksdagen

behagade besluta:

l:o till upprätthållande allt framgent af alla svenska myntsorters

lagenlighet för att vara gångbara skall bildas en ommyntningsfond, under

Statskontorets vård och förvaltning, stäld till Kongl. Maj:ts* disposition

för ändamålet;

2:o för denna ommyntningsfond afsättas af nu tillgängliga besparingar

744,750 kronor;

3:o tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda beslutar skall

halfva nettobehållningen af utmyntningen vid Kongl. Myntverket tilläggas

ommyntningsfonden.44

Då bildandet af fonder för statsverkets räkning till främjande af

ändamål, för hvilka anslag eljest skolat anvisas, ej utan föregången

utredning och ådagalagdt behof torde böra af Riksdagen medgifvas

samt all grund saknas för beräknande af det belopp, som, för att ernå

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-VtsJcottets Utlåtande N:o 13.

37

ändamålet, nu på en gång och derefter årligen borde till den föreslagna

ommyntningsfonden afsättas, föranlåtes Utskottet att hemställa,

att Herr Wallenbergs ifrågavarande förslag icke

må af Riksdagen bifallas.

Extra utgifter.

ll:o) I den i Första Kammaren väckta motionen (Nio 8) har

Herr Friherre R. Klinckowström föreslagit, att anslaget till »extra utgifter»

måtte förändras till bestämdt anslag och i 1886 års riksstat uppföras

med i öfrigt oförändradt belopp.

Motionären uppgifver, att detta anslag, som utgår med 35,000

kronor årligen, har att uppvisa följande reservationer:

för

år

1878...............................

........................... 14,902: — kronor

ii

1879...............................

............................ 15,410: — „

11

ii

1880..............................

............................ 6,040: — „

11

ii

1881.............................

............................. 12,730: — „

V

ii

1882..............................

............................ 20,716: — „

Dessa uppgifter torde bero på något missförstånd så till vida, att

de angifna reservationerna icke, såsom motionären synes hafva trott,

uppkommit å anslaget för hvarje år, utan erhållits genom sammanläggning

af den under ett år uppkomna reservationen med dem, som förefunnits

från föregående år.

Följande tabell utvisar, till hvilka belopp öfverskott och brist å

anslaget för hvarje

år 1878 ....................

af nedannämnda år uppgått:

Öfverskott.

... kronor

Brist.

23,958: 68

„ 1879 .....................

„ 1880 .....................

kronor 507: si ........................

ii

9,365: ei

„ 1881 .....................

„ 1882 .....................

„ 1883 ....................

„ 6,685: 89 .......................

„ 7,985: oe .......................

ii

879: 96

„ 1884 .....................

4,015: r6 ........................

—

För åren 1878—1882 hafva uppgifterna hemtats från den i den

senast afgifna revisionsberättelsen angående statsverket å sid. 199 meddelade

tabellen, hvilken motionären jemväl, enligt sin uppgift, begagnat.

Ang. förändring

af anslagets

natur

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

För åren 1883 och 1884 har Utskottet från Statskontoret erhållit upplysning

i ämnet.

Då det visat sig att reservationerna å anslaget varit väl behöfliga

för att betacka de brister, som under vissa år uppkommit, finnes icke någon

anledning att förändra anslagets natur, hvadan Utskottet hemställer,

att Riksdagen må lemna Herr Friherre Klinckowströms

ifrågavarande förslag utan afseende.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

Ang. nedsättning

i

anslagets

belopp.

12:o) Herr Friherre R. Klinckowström har vidare i sin inom Första

Kammaren väckta motion (N:o 8) föreslagit, att förslagsanslaget till

kontroll å tillverkningsafgifter måtte i 1886 års riksstat nedsättas till

400,000 kronor.

Skälet till nedsättningen skulle, enligt motionärens åsigt, ligga

deri, att anslaget under flere år icke till fullo åtgått, utan en stor del

deraf förblifvit oanvänd. Sålunda hade, enligt hvad motionären uppgifver,

å anslaget under nedannämnda år gjorts följande besparingar:

år 1880 ....................................................... kronor 105,015: ■—

„ 1881 „ 49,619: —

„ 1882 ........................................................... „ 90,809: —

För år 1883 utgjorde, enligt hvad Utskottet inhemtat, besparingen

40,082 kronor 98 öre.

Visserligen måste det medgifvas, att de anförda siffrorna tala för

möjligheten att redan nu nedsätta ifrågavarande anslag; men dåverkan

af Kongl. förordningen den 2 Juni 1882 angående vilkoren för tillverkning

af bränvin ännu ej kan utrönas, och då härtill kommer, att

besparingarna å ett förslagsanslag icke få användas till andra statsutgifter,

samt en nedsättning af anslagets belopp således ej skulle

leda till någon motsvarande minskning i statens utgifter i det hela,

föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr Friherre Klinckowströms förevarande

förslag icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Öfriga ordinarie anslag.

39

13:o) Beträffande de å sjunde hufvudtiteln uppförda öfriga ordinarie

anslagen har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan förändring, än

att för afrundande af hufvudtitelns slutsumma anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. måtte minskas med 60 kronor; och hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må fastställa alla öfriga här ofvan

icke särskildt omförmälda ordinarie anslag å sjunde

hufvudtiteln till oförändrade belopp för år 1886; dock

att i anslaget till »skrifmaterialier och expenser, ved

m. m.» må få göras den jemkning, som till afrundande

af hufvudtitelns slutsumma kan befinnas erforderlig.

För tillfälliga behof hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva följande

framställningar blifvit gjorda.

Genomförande af Kammarkollegii nya organisation.

14:o) Sedan Kammarkollegium hos Kongl. Maj:t gjort anmälan

derom, att å kollegiets gamla stat numera endast qvarstode Kanslisten

å registratorskontoret Carl Theodor Uttermarck med en årlig lön af

1,200 kronor, har Kongl. Maj:t, på sätt i statsrådsprotokollet (sid. 27)

antydes, gjort framställning, att å allmänna indragningsstaten måtte

uppföras en årlig pension af 600 kronor, att jemte den pension från

civilstatens pensionsinrättning af 600 kronor, hvartill han efter erläggande

af retroaktivafgifter kunde varda berättigad, utgå från och med

månaden näst efter den, under hvilken afsked från kanslisttjensten

honom beviljas. I händelse af bifall dertill skulle således något anslag

till genomförande af Kammarkollegii nya organisation ej vidare erfordras;

hvarom Utskottet velat hos Riksdagen göra

anmälan.

Genomförande af Statskontorets nya organisation.

15:o) För genomförande af Statskontorets nya organisation äro

på extra stat för år 1885 anvisade 9,740 kronor; och då, på sätt här

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[8-]

Ang. upphörande

af

ett under

denna anslagstitel

uppfördt

anslag.

Ang. anslag

för genomförande

af

Statskontorets

nya

organisation.

[9].

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Ang. anslag

till ersättning

för af

Statskontoret

förskjutna

medel.

[10.]

ofvan i punkten l:o) med ledning af statsrådsprotokollet jemväl blifvit

meddeladt, Kammarskrifvaren Alfred Elfving, hvilken egt att af ifrågavarande

anslag uppbära 1,920 kronor, den 31 Oktober 1884 blifvit

befordrad till tjenst å stat inom verket, kan, enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelas, anslaget minskas med sistnämnda belopp, eller

till 7,820 kronor, hvilket belopp åter, enligt hvad Statskontoret anmält,

fortfarande erfordras.

Kongl. Maj:t har derföre, i enlighet med Statskontorets hemställan,

äskat att, för genomförande af Statskontorets nya organisation, å extra

stat för år 1886 måtte anvisas 7,820 kronor; hemställande Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till denna Kongl. Maj:ts

framställning, må på extra stat för år 1886 uppföra

ett anslag af 7,820 kronor för genomförande af Statskontorets

nya organisation.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskotter.

16:o) Enligt uppgift från Statskontoret äro de af Statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter, som borde hos Riksdagen anmälas till

ersättning, följande:

till godtgörande af kostnader för uppmätning och kartläggning m. m.

af vissa kronans domäner......................................... kronor 4,390: 07

„ godtgörelse åt boställsinnehafvares sterbhus för

sterbhuset tillhöriga byggnader å indragna härads
skrifvarebostället

Klef N:o 5 i Upsala län ......... „ 900: —

„ godtgörande af reparationer å inlösta byggnader

vid indragna häradsskrifvarebostället Spånga N:o

1 i Södermanlands län................................................ „ 259: 43

„ godtgörande af öfverbyggnad vid indragna bostället

Munketorp i Östergötlands län .................. „ 90: —

„ ersättning åt åtskilliga kronoarrendatorer för saknad

afkomst af exproprierad jord......................... „ 322: 07

„ kostnader för statsverkets bergseffekter ............... „ 300: 90

,, kostnader för utredning af väckt fråga om upphörande

af arrendet till Sala silfververk............... „ 18,854: 20

,, kostnader för bankkomitén ...................... „ 50,680: 49

eller tillsammans kronor 75,797: 16.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottds Utlåtande N:o 13.

41

Kongl. Maj:t har nu äskat, att till gäldande af nämnda förskott

måtte för år 1886 anvisas ett extra anslag, som för undvikande af

öretal i riksstaten borde utföras med 75,798 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, till ersättning för af Statskontoret

gjorda förskott, må på extra stat för år 1886 uppföra

i riksstaten ett anslag af 75,798 kronor.

\

Genomförande af Öfverintendentsembetets nya organisation.

17:o) Vidare hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må för genomförande af Öfverintendentsembetets

nya organisation på extra stat för

år 1886 anvisa enahanda belopp, som i nu gällande

riksstat tinnes för samma ändamål uppfördt, eller 1,000

kronor.

Iståndsättande af taket å Kalmar slott.

18:o) Af det vid 1884 års riksdag beviljade anslaget å 80,000

kronor] för iståndsättande af taket å Kalmar slott och verkställande i

sammanhang dermed af vissa förändringar i afseende å tornen, af

hvilket anslag en femtedel, eller 16,000 kronor, anvisats för innevarande

år, har Kongl. Maj:t äskat anvisande på extra stat för år 1886 af ytterligare

en femtedel; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen må af det beviljade anslaget till

iståndsättande af taket å Kalmar slott på extra stat

för år 1886 anvisa en femtedel, eller 16,000 kronor.

Vidtagande af åtgärder till skydd mot eldfara för Tekniska skolans hus.

19:o) Till vidtagande af åtgärder till skydd mot eldfara för Tekniska

skolans hus i Stockholm har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag

af 88,000 kronor.

Bih. till Riksä. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 6

Ang. anslag

för genomförande

af

Öfverintendentsembetets

nyaorganisation.

[11].

Ang. anvisande

af

en del af beviljadt

anslag

för iståndsättande

af

taket å Kalmar

slott.

[12-]

Ang. anslag

för åtgärders

vidtagande

till iståndsättande

af

Tekniska skolans

i Stockholm

byggnad

och dess

skyddande

mot eldfara.

[13.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Vid föredragning inför Kongl. Maj:t af detta ärende yttrade

Departementschefen följande:

»Då jag sistlidet år i underdånighet anmälde de frågor, som rörde

regleringen af utgifterna under sjunde hufvudtiteln, redogjorde jag ock

för en af Öfverintendentsembetet gjord framställning, att utöfver den

förhöjning i det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer,

då var i fråga och sedermera äfven af Riksdagen beviljades, ett

som

extra anslag å 341,405 kronor måtte anvisas för bekostande af åtskilliga

mera omfattande och länge uppskjutna arbeten, åsyftande vissa

allmänna byggnaders skyddande mot eldfara eller försättande i ett tillfredsställande

utvertes skick eller ock förstärkande af byggnadsgrunden.

Utan att bestrida behöfligheten af de sålunda till utförande ifrågasatta

arbetena, fann jag mig då förhindrad att understödja förslaget i den

form, hvari det förelåg, och jag framhöll dervid, bland annat, att ett

flertal af dessa arbeten egde den omfattning, att hvart och ett af dem

lämpligen borde göras till föremål för en särskild framställning, åtföljd

af fullständig utredning om behöfligheten af arbetet och kostnaden för

dess utförande — en utredning, som efter mitt förmenande måste föreligga,

innan så betydande anslagsposter blefve föremål för Eders Kongl.

Maj:ts och Riksdagens pröfning. Öfverintendentsembetets framställning

i nämnda del blef ock af Eders Kongl. Maj:t afslagen.

Bland de arbetsföretag, som då voro ifrågasatta, var äfven att

försätta Tekniska skolans hus här i staden i ett mindre eldfarligt skick,

enligt följande kostnadsberäkning:

anbringande af gipstak i 3 salar i bottenvåningen.

„ „ „ „ 7 „ en trappa upp..

„ „ „ „ 25 lägenheter 2 trappor upp

ändring af brandredskapen.............................................

uppsättande af jerntrappor i stället för nuvarande

trätrappor .......................................................................

insättande af åtskilliga jerndörrar m.

m.

kronor 3,410

„ 6,540

, 11,374

, 969

, 18,757

, 16,645

Summa kronor 57,695

1 underdånig skrifvelse den 23 sistlidne September har öfverintendentsembetet

åter rigtat uppmärksamheten å behofvet af åtgärder

för att mot eldfara skydda Tekniska skolans hus.

Sedan Riksdagen enligt skrifvelse den 25 Juli 1863 beviljat ett

belopp af 300,000 kronor för att tillika med det af Stockholms stad

utlofvade bidrag, 160,000 kronor, eller det från staden dittills årligen

utgående hyresanslag, 8,000 kronor, kapitaliseradt efter fem procent,

och de medel, styrelsen för svenska slöjdföreningens i Stockholm

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

43

söndags- och aftonskola förmält sig ega att härtill disponera, eller

55,000 kronor, användas till uppförande af en ny byggnad för slöjdföreningens

skola, deri lokaler jemväl borde beredas för allmänna

industriexpositioner, för utställning af landtbruksredskap och modeller

samt för ett geologiskt museum, uppfördes Tekniska skolans nuvarande

hus.

Öfverintendentsembetet erinrar nu till en början derom, att, sedan

ritningar till ifrågavarande byggnad blifvit uppgjorda och till Embetets

granskning öfverlemnade, Embetet i underdånigt utlåtande den 20

Januari 1863 anmärkt, att enligt ritningarne byggnaden ej vore afsedd

att utföras i full öfverensstämmelse med de föreskrifter, hvilka till skydd

mot eldfara funnos meddelade i gällande byggnadsstadga för liufvudstaden.

Det syntes fortfarande för Öfverintendentsembetet, som om angelägenheten

att med påräkneliga tillgångar kunna åstadkomma detta omfattande

byggnadsföretag och att dervid nöjaktigt tillgodose alla de

olika anspråken å utrymme och ändamålsenlighet vid anordnandet af

de många särskilda lokalerna skulle vid uppgörandet af byggnadsritningarne

förledt dessas författare att, såvidt då ansågs möjligt och

utan fara för byggnaden lämpligt, inskränka omkostnaderna för sådana

konstruktiva detaljer, hvarigenom en större trygghet mot eldfara, än

som skett, kunnat vinnas. Ofullständigheten i detta afseende visade

sig synnerligast genom saknaden af underpanelning, af trossfyllning

och af rappning å en del innertak, hvarigenom, särdeles sedan golfven

under årens lopp blifvit hoptorkade och gistna i följd af värmerörens

inverkan å desamma, eldfaran blifvit än mera i ögonen fallande. Äfven

våningarnes förbindelse sinsemellan genom vindeltrappor af trä samt

frånvaron af lämpliga dörrar af jern för afstängning, i händelse af eldsolycka,

af till hvarandra stötande lokaler, som nu utgöra en sträcka

af öfver 500 fot med oafbruten förbindelse i samma våning, ökade

nämnda fara, hvilken ock vid särskilda tillfällen föranledt så väl styrelsen

för Tekniska skolan som Landtbruksakademien och chefen för

Sveriges geologiska undersökning att hos öfverintendentsembetet anhålla

om vidtagande af åtgärder för åstadkommande af förbättrade

anordningar.

Af dessa framställningar, som äro Öfverintendentsembetets skrifvelse

bilagda, har jag vidare inhemtat, att styrelsen för Tekniska skolan,

jemte framhållande af värdet af skolans omfattande samlingar, påvisat,

att saknaden af trossfyllning och rappad underpanel jemväl medförde

de olägenheter, att ljudet sprede sig genom våningarne och verkade

störande på undervisningen, samt att värmet stege från våning till

våning och i de öfre framkallade en temperatur, som ej kunde regleras.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Chefen för Sveriges geologiska undersökning har vidare visat, hvilken

förlust skulle uppstå, derest eldskada drabbade institutionens arkiv med

dyrbara handlingar och kartor samt i synnerhet dess museum, som inrymmer

frukterna af ett tjugufemårigt arbete.

Brandchefen i Stockholm, hvilken på föranstaltande af styrelsen

för Tekniska skolan yttrat sig i ämnet, har med påpekande af de särskilda

brister, hvilka behöfva afhjelpas, förklarat husets byggnadssätt vara

sådant, att, om i en af lokalerna utbröte eld, densamma komme att

gripa omkring sig så hastigt, att föga sannolikhet funnes för att ens

någon del af den dyrbara byggnaden kunde räddas, samt att, ehuru

skolan ej kunde anses vara eldfarlig inrättning med afseende på den

verksamhet, som der bedrefves, skolans byggnad vore af synnerligen

eldfarlig beskaffenhet.

Beträffande de åtgärder, som erfordras för afhjelpande af de anmärkta

bristerna, samt kostnaden derför har öfverintendentsembetet

låtit genom andre arkitekten Axel Nyström uppgöra ett förslag, som

vunnit godkännande af de i byggnaden inrymda institutioner. Detta

förslag afser hufvudsakligen:

anbringande af gipstak i stället för trätak i en del lägenheter,

afskiljande af lokaler från hvarandra genom murar och jerndörrar

samt anbringande af jernluckor för åtskilliga fönster och brandmur

mellan husets vestra flygel och angränsande byggnad,

anbringande af vindeltrappor af jern i stället för nu befintliga af

trä mellan våningarne jemte dessa trappors afstångande genom dem

omslutande plåtväggar, och

slutligen ändring af byggnadens värmeapparat samt af dess ventilations-,

gas-, vatten- och af loppsledningar;

för hvilket allt kostnaden beräknats till 97,000 kronor; varande

ökningen i beloppet mot hvad föregående år ifrågasattes föranledd

deraf, att det nu uppgjorda förslaget äfven upptager kostnaden för förstärkning

af bjelklag, uppförande af brandmur, ändring af värmeapparat

samt ventilations-, gas- och vattenledningar, tillsyn, flyttningskostnad

för samlingar m. m.

I följd häraf har Öfverintendentsembetet hemstält om aflåtande

af proposition till Riksdagen om ett anslag för ändamålet å 97,000

kronor.

Då jag fann den sålunda äskade summan på ett anmärkningsvärd!

sätt öfverstiga hvad förlidet år begärts för byggnadens tryggande mot

eldfara, anmodade jag i aflåten embetsskrifvelse öfverintendentsembetet

att tillse, huruvida icke kostnaden för de af Embetet föreslagna åtgärder

skulle kunna nedbringas genom arbetenas inskränkande till hvad

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13.

45

som fordrades för byggnadens tryggande mot eldfara och för bevarande

af densammas konsistens; och har öfverintendentsembetet till svar derå

i memorial deri 16 sistlidne December anfört, att vid förnyad granskning

af förslaget visat sig, att — äfven om det ville synas, som en

fullständig reparation af en del väggar i huset likasom äfven en åsyftad

förbättring af värmeledningen och ventilationen inom detsamma

möjligen kunde undvaras — sådant dock svårligen läte sig göra, då

det förra arbetet förorsakades af den till husets skyddande mot eldfara

föreslagna vigtigaste åtgärden, nemligen bjelklagens förändring, under

det att, hvad värmeledningen och ventilationen anginge, giltigt skäl

förefunnes att samtidigt med erforderliga golf- och väggarbeten söka

åstadkomma, jemte ett lämpligare läge för värmerören, äfven lättare

reglerbara kalluftsventiler och en förbättrad anordning af evakuationskanalerna,

på sätt kostnadsförslaget angåfve. I fråga om möjligheten

att nedbringa reparationskostnaden genom uteslutande af något bland

de i öfrigt föreslagna arbetena kunde Öfverintendentsembetet ej lämpligen

ifrågasätta annan förändring än att dels, i stället lör det mera

fördelaktiga anordnandet af jernstomme omkring de inom huset i allmänhet

föreslagna jernspiraltrapporna, bekläda dervarande träväggar

och dörrar ut- och invändigt med plåt, dels ock låta de två nu befintliga

spiraltrapporna af trä uti geologiska undersökningens lokal, hvilka

trappor beredde kommunikation endast från en våning till en annan,

men ej vidare genom huset, förblifva oförändrade i stället för att ersätta

dem med jerntrappor, såsom afsedt varit. Genom dessa förändringar,

emot hvilka stadens brandchef ej haft något att erinra,

minskades kostnaden för spiraltrappornas väggar från 9,307 kronor till

2,607 kronor samt kostnaden för trappor från 6,295 kronor till 4,100

kronor. Kostnadssumman komme således att minskas med 8,895 kronor

och nedgå till 88,105 kronor.

Hvad sålunda förekommit synes mig oafvisligen påkalla skyndsamma

åtgärders vidtagande för att till ifrågavarande byggnads tryggande

mot eldfara afhjelpa de missförhållanden med afseende på byggnadssättet,

hvilka egt rum vid byggnadens uppförande; och då öfriga af

Öfverintendentsembetet i dess senare memorial såsom nödiga ansedda

arbeten för byggnadens ändamålsenliga iståndsättande med allt skäl

synas böra samtidigt verkställas, vid hvilket förhållande det erforderliga

anslaget icke kan sättas lägre än till det af Öfverintendentsembetet

senast uppgifna beloppet, som dock torde böra afrundas till

jemna 88,000 kronor, hemställer jag, eftersom naturligtvis ett dylikt

anslagsbehof icke kan tillgodoses med det ordinarie underhållsanslaget

för kronans byggnader, att af Riksdagen må äskas, för tryggande mot

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets

eldfara af Tekniska skolans lins och för dess iståndsättande jemväl i

öfrigt enligt Öfverintendentsembetets förslag, ett extra anslag å 88,000

kronor.»

Den begärda summan har synts Utskottet betydlig, men då af

föredragande Departementschefens anförande framgår, att kostnaderna

dels afse åtgärder för bevarande af byggnadens konsistens, för bjelklagens

förstärkning och för husets skyddande mot eldfara m. m. och

dels redan blifvit nedsatta, så vidt det varit möjligt, utan att uppoffra

de förbättringar å byggnaden, hvilka under en längre tid ansetts vara

nödvändiga, har Utskottet ansett sig icke böra ifrågasätta någon ytterligare

nedsättning, helst Utskottet icke är i tillfälle att med bestämdhet

påvisa, vare sig att någon af de ifrågasatta åtgärderna kan umbäras

eller att den kan utföras till billigare pris, än som blifvit af sakkunnig

myndighet beräknadt.

Vigten af att den Tekniska skolans lokaler varda skyddade mot

eldfara är, med hänsyn till de dyrbara och med stora kostnader och

möda anskaffade samlingar, som der förvaras, i och för sig så stor,

att det svårligen skulle kunna försvaras att utan fullständig utredninggöra

någon afvikelse från Kongl. Maj:ts förslag i denna del; och härjemte

torde vid förslagets bedömande en hufvudsaklig hänsyn böra tagas

till den vigtiga uppgift, denna skola har att fylla. Den undervisning,

som der lemnas, afser närmast de praktiska yrkena samt att utgöra

grundvalen för en fortsatt utbildning i läroanstalter för speciella ändamål,

och den har under den tid, under hvilken den verkat, också af

allmänheten omfattats med oförminskadt intresse. Härom vittnade i

främsta rummet det stora antal elever af alla samhällsklasser, som från

rikets olika delar årligen i skolan söka och vinna inträde. Detta antal

är ganska betydligt och stadt i tillväxt, på sätt följande uppgift

utvisar:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

47

å antalet uti Tekniska

Uppgift

skolan i Stockholm under nedannämnda läroår

antagna lärjungar:

F

ödde i:

I

1

Läroåret.

Summa.

Stockholm.

Landsorten.

Utlandet.

1880—1881...........

333

541

22

896

1881—1882 ..........

389

664

17

1070

1882—1883........

403

648

16

1067

00

oo

co

00

00

r-H

448

689

30

1167

1884—1885 ..........

___

— —

1187

(till denna dag inskrifue.)

1 betraktande häraf tvekar icke Utskottet att hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t

rörande ifrågavarande tekniska skola föreslagit och

således, för vidtagande af åtgärder till ändamålsenligt

iståndsättande af skolans byggnad och dess skyddande

mot eldfara, på extra stat för år 1886 bevilja

ett anslag af 88,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens jordbruksdomäner.

20:o) För bestridande af hithörande utgifter äro i nu gällande

riksstat såsom extra anslag anvisade dels till aflöning åt domänintendenter

och uppehållande af domängöremålen hos länsstyrelserna 45,000

kronor och dels till resekostnader vid Domänförvaltningen, förslagsvis,

20,544 kronor.

Då anledning icke förekommit att vare sig höja eller minska

dessa anslag, har Kongl. Maj:t på extra stat för år 1886 äskat samma

belopp, som äro för år 1885 beviljade, dock att för erhållande af jemn

slutsumma å anslagen å extra stat under sjunde hufvudtiteln förslagsanslaget,

till resekostnader vid Domänförvaltningeu, som hittills visat

sig otillräckligt, måtte upptagas till 21,382 kronor och således höjas

med 838 kronor.

Med anledning häraf hemställer Utskottet,

Ang. anslag

till den lokala

förvaltningen

af statens

jordbruksdomäner.

[14 o. 15].

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ang. anvisande

af ett

kreditiv för

de Kongl.

teatrarne.

[16.]

48 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 18.

att Riksdagen må på extra stat för år 1886

anvisa:

a) till aflöning åt Domänintendenter och uppehållande

af domängöromålen hos länsstyrelserna 45,000

kronor; och

b) till resekostnader vid Domänförvaltningen ett

förslagsanslag af 21,382 kronor.

Kongl. teatrarne.

21:o. Slutligen har Kongl. Maj:t under denna hufvudtitel äskat,

att för de Kongl. teatrarne måtte anvisas ett kreditiv af högst 15,000

kronor att under spelaret- 1885-—1886 användas under de vid 1884 års

riksdag bestämda vilkor för disposition af det då anvisade kreditivet.

Enligt hvad Riksdagen i skrifvelse den 9 April 1884 gifvit Kongl.

Maj:t till känna, hade 1884 års Riksdag, under vilkor att Stockholms

stad under tre år från den 1 Juli 1884 med ett belopp af 50,000 kronor

om året deltoge i kostnaden för de Kongl. teatrarnes verksamhet,

dels medgifvit, att teatrarnes verksamhet å så väl den stora som den

dramatiska teatern finge fortgå i tre spelår, räknadt från den 1 Juli

1884, dels för sådant ändamål uppfört till oförändradt belopp det till

Kongl. teatern i då gällande riksstat anvisade ordinarie anslaget å

60,000 kronor, dels ock på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts begäran om

anslag å extra stat för år 1885 till de Kongl. teatrarne, att till Kong].

Maj:ts förfogande stälts ett kreditiv af högst 15,000 kronor, att användas

endast i den mån anslaget å ordinarie ståt, Hans Majts Konungens

bidrag till teatrarne tillika med Stockholms stads tillskott och teatrarnes

öfriga inkomster icke försloge till bestridande af teatrarnes utgifter,

dock med vilkor jemväl, att statsmedel utöfver sålunda bestämda

anslag icke finge för de Kongl. teatrarne användas.

Sedan Kongl. Maj:t anbefalt Öfverståthållareembetet att från Stockholms

stadsfullmäktige infordra yttrande, huru vida från Stockholms

stad vore att under tre år från den 1 Juli 1884 påräkna det bidragtill

kostnaden för upprätthållande af de Kongl. teatrarne, hvilket Riksdagen

uppstält såsom vilkor för fortsättande efter nämnde dag af de

Kongl. teatrarnes verksamhet, hade stadsfullmäktige afgifvit. det underdåniga

förklarande, att de icke ville af kommunens medel lemna något bidrag

till uppehållande af de Kongl. teatrarnes verksamhet under de tre närmast

följande spelåren, men tillika anmält, att, då 150,000 kronor blifvit

genom enskilda personer i hufvudstaden samlade och såsom bank
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

49

depositionsbevis, förfallna att betalas med 50,000 kronor den 1 Oktober

hvarje af åren 1884, 1885 och 1886, öfverlemnade till stadskassan,

ett belopp af 50,000 kronor komme att i början af Oktober månad

under hvart och ett af åren 1884, 1885 och 1886 ur stadskassan hållas

vederbörande till banda såsom bidrag till kostnaden för upprätthållande

af de Kongl. teatrarnes verksamhet under tre spelår från den 1

Juli 1884.

Då, på grund af hvad Stockholms stadsfullmäktige sålunda anmält,

det af Riksdagen vid beviljandet af anslag till de Kongl. teatrarne

fästade vilkor om ett från Stockholms stad utgående årligt bidrag

vore uppfyldt, har, enligt hvad i statsrådsprotokollet (sid. 34) meddelas,

Kongl. Maj:t den 4 Juni sistlidet år förordnat, att de Kongl.

teatrarnes verksamhet skulle fortgå under nämnda tre spelår, samt i

sammanhang dermed anbefalt Direktionen öfver de Kongl. teatrarne att

uppgöra förslag till utgiftsstater för de Kongl. teatrarne under nu löpande

spelår, hvarvid borde iakttagas, att bland tillgångarne till teaterverksamhetens

uppehållande icke finge till någon del tagas i beräkning

det af Riksdagen eventuelt anvisade kreditiv å högst 15,000 kronor,

hvilket belopp följaktligen, såsom Riksdagen bestämt, endast skulle

vara att tillgå såsom en reservfond för betäckande af möjligen uppkommande

brist; och hafva utgiftsstater för nu löpande spelår blifvit

af Kongl. Maj:t faststälda.

Med anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning får Utskottet

hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1886 anvisa

ett kreditiv å högst 15,000 kronor, att under

spelåret 1885—1886 användas för uppehållande af

de Kongl. teatrarnes verksamhet i den mån anslaget

å ordinarie stat, Hans Maj:ts Konungens bidrag till

teatrarne tillika med det tillskott, som ur Stockholms

stads kassa hålles de Kongl. teatrarne tillhanda, samt

teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestridande

af teatrarnes utgifter; dock under vilkor jemväl att

statsmedel utöfver det ordinarie och extra anslaget

icke få för de Kongl. teatrarne användas.

Stockholm den 9 Mars 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Biksd. Prof. 1885. 4 Samt. 1 Afd. 11 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Reservationer:

vid punkten ho (angående Statskontoret): af Herr C. E. Casparsson,

(i fråga om motiveringen). t

vid punkten 2:o punkten B) mom. a) (angående pension åt Kaptenen

Gr. A. Höggren):

af Herr L. M. Nordenfelt, som yrkat pensionens bestämmande

till 3,000 kronor; samt

af Herr G. E. Casparsson.

vid punkten 6:o mom. b) (angående löneförbättring åt Lektorn A. E.

Holmgren): af Herrar L. M. Nordenfelt och C. E. Casparsson, hvilka

yrkat bifall till Kongl. Maj:ts förslag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1885 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

6.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_ _

_

_ _

_

17,000

_

62,400

—

62,400

—

122,100

—

122,100

—

93,800

—

93,800

—

174,000

_

_ _

_

_ _

_

174,000

75,000

—

- -

—

- -

—

75,000

—

20,300

—

20,300

—

5,400

—

- -

—

- -

—

5,400

—

169,600

—

169,600

—

35,500

—

35,500

—

5,513,000

—

5,513,000

—

1,330,000

1,330,000

2,472,500

—

—

2,472,500

—

1,640.000

_

1,640,000

94,000

—

- -

—

- -

—

94,000

—

694,000

694,000

|12,518,600j—

1--

1-

1---

—

|12,518,600

—

Finans
Departementschefen

...................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli ......

Kammarkollegium........................................................

Statskontoret. Nuvarande anslag ..............................

Tillkommer: ökning å anslaget till vikariat, renskrif
Stämpelomkostnader,

förslagsanslag, ...........................

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, för
Mynt-

och kontroll verken..........................................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ........

Kammarrätten.............................................................

Öfverintendentsembetet .............................................

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå dels af

medel. Nuvarande belopp....................................

Tillkommer: förhöjning.........................................

Telegrafverket, reservationsanslag att af telegrafverket

Tullverket, förslagsanslag att af tullverket direkte

Minskas med...........................................................

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
Domänstyrelsen

............................................................

Skogsväsendet :

Bestämdt anslag:

För skogsstaten ...................................................

För statens skogsskolor. Nuvarande belopp ......

Tillkommer: Förböjning....................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- VtsJcottets Utlåtande N:o 13.

5

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat;

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_ _

__

_ _

—

17,000

—

62,400

—

- -

—

- -

—

62,400

—

122,100

—

- -

—

—

—

122,100

—

............................................. 93,800: —

ning, flitpenningar och tillfälliga biträden 2,000: —

95,800

—

—

—

—

—

95,800

—

174,000

—

- -

—

- -

—

174,000

—

slagsanslag ................................................................

75,000

20,300

—

- -

—

- -

—

75,000

20,300

5,400

—

---

—

- -

—

5,400

—

169,600

—

- -

—

- --

—

169,600

—

35,500

—

- -

—

— —

—

35,500

—

postmedlen direkte och dels af postverkets reserverade

............................ 5,513,000: —

..................................................... 181,500: —

5,694,500

—

- --

—

- -

—

5,694,500

—

direkte utgå.................................................................

utgå. Nuvarande belopp ... ................. 2,472,500: -—

1,330,000

—

-- -

—

- -

—

1,330,000

“

............................................................ 4,500: —

2,468,000

—

—. —

—

—

—

2,468,000

—

anslag..........................................................................

1,640,000

—

- -

—

—

—

1,640,000

—

94,000

—

- -

—

- -

94,000

.............................. 404,400: —

................... 22,800: —

..................... 850:— 23,650: — 428,050: —

Transport 428,050: —

12,003,600|—

12,003,600

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

1885 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

12,518,600

12,518,600

12,000

12.000

18,000

—

—- —

—

—

—

18,000

—

200,000

_

_ _

_

_ _

200,000

21,550

—

8,460

—

2,720

—

32,730

—

15,000

15,000

430,000

—

- -

—

- -

—

430,000

—

16,000

—

- -

—

- -

—

16,000

—

25,000

—

25,000

—

30,800

—

---

—

- -

—

30,800

—

20,000

—

- -

—

- -

—

20,000

—

250,000

—

250,000

—

36,870

—

— —

—

—

—

36,870

—

35,000

_

35,000

60,000

—

—

—

— —

—

60,000

—

13,688,820

—|

8,460

2,720

—

13,700,000

—

Reservationsanslag:

Anslaget: till inrättande af flottleder i Norrbottens

För skogsinstitutet ................................................

För enskilda skogsundervisningen .......................

Kronoskogarnes förvaltning och befrämjande af

Nuvarande belopp ............................................

Okas med .......................................................

Till belöningar för rofdjurs dödande, förslagsanslag

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stock
Tillkommer:

förhöjning.............................................

Byggnader och reparationer, reservationsanslag .........

Städers friheter, förslagsanslag ...................................

Anslaget: Friheter minskas med 5,940 kronor, hvartionde.

Observations- och uppbördsprocenter m. m. förslags
Kontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag............

För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter,

Restitutioner, förslagsanslag .....................................

Ålderstillägg, förslagsanslag .....................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .........

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser,

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsMinskas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag.................................

Kongl. Teatern ..........................................................

s. 55 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

55

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning, på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport 428,050: —

12,003,600

—

—

—

— —

—

12,003,600

—

län, 23,000 kronor, uteslutes.

........... 21,300: —

.................. 8,600: —

skogsväsendet i allmänhet.

.............. 213,900: —

..................... 150:— 214,050: — 243,950:

672,000

—

- -

—

- -

—

672,000

—

12,000

—

12,000

—

holm, förslagsanslag. Nuvarande belopp 18,000: —

30,000

200,000

26,790

......................................... 12,000: —

30,000

—

—

200,000

—

- -

—

- -

—

—

21,550

—

2,520

—

2,720

—

—

jemte anslagsrubriken ändras till Friheter och kyrko-

anslag...........................................................................

15,000

430,000

—

—

---

—

15,000

430,000

—

förslagsanslag, högst ................................................

16,000

25,000

—

- -

—

- -

—

16,000

25,000

_

30,800

—

- -

—

- -

—

30,800

—

förslagsanslag.............................................

20,000

250,000

—

- -

—

- -

—

20,000

250,000

—

anslag. Nuvarande belopp........................ db,b/0: —

med......................................................... 60: “

36,810

_

---

_

- -

—

36,810

—

35.000

60.000

—

35.000

60.000

—

Summa

13,857,760

—

2,520

—

2,720

—

13,863,000

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

Finansdepartementet.

Statskontoret:

För genomförande af dess nya organisation ........................ 7,820: —

Till beredande af tillfällig förstärkning af arbetskrafterna

å riksbokslutsbyrån ...................................................... 4,500: -

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande

denna hufvudtitel........................................................... 75,798: -

Öfverintendentsembetet:

För genomförande af dess nya organisation........................ 1,000: —

,, iståndsättande af taket å Kalmar slott m. m............. 16,000: —

„ iståndsättande af Tekniska skolans byggnad i Stockholm

och dess skyddande mot eldfara ...................... 88,000: —

Domänstyrelsen:

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af

domängöromålen hos länsstyrelserna ........................... 45,000: —

„ resekostnader vid Domänförvaltningen, förslagsanslag 21,382: —

De Kongl. Teatrarne:

Till de Kongl. teatrarne för spelåret 1885—1886 utöfver

det å ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor,

kreditiv, högst................................................................................

Summa I

Kronor.

88,118

105,000

66,382

15,000

274,500) —

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:59 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel. s. 1 i texten