Utlåtande, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1884 års riksdag.
1885-02-10 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1885:2, Utlåtande, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1884 års riksdag.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 2
1
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 Febr. 1885, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid,
som förflutit sedan början af 1884 års riksdag.
(R. A)
Sedan Stats-Utskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år 1884
församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till Utskottet remitterats och bland
Kamrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst de protokoll, hvilka
blifvit hos Fullmäktige i Riksgäldskontor förda efter den 14 Augusti 1884,
med hvilken dag Revisorernes protokollsgranskning slutade, till och med den
22 Januari 1885, å hvilken dag Fullmäktiges berättelse till innevarande
Riksdag blifvit afgifven, får Utskottet nu meddela yttrande öfver hvad Revisorerne
i sin berättelse i ett eller annat hänseende anfört samt hvad i
öfrig! vid berörda, af Utskottet verkstälda granskning förekommit.
l:o.
Angående skilnaden mellan statens utgifter för jernvägslån och statens inkomster
dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda jernväg saktiebolags
annuitetsliqvider.
Sistlidne års Riksdags Stats-Utskott lemnade i sitt utlåtande U:o 3
uppgifter i ofvan angifna afseende för år 1883. Till fullföljande häraf för
Bih. till Riksd. Prot. 1S85. 4 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 1
2 Siats-Utskottets Utlåtande N:o 2.
det senast tilländagångna året 1884 får Utskottet nu meddela följande
siffror:
af Riksgäldskontoret utbetald ränta å de fonderade statslånen (i hvilken
post ej inbegripits ränta å de för jernvägshypoteksfondens räkning använda
obligationer af 1875 och 1878 års lån, hvilken af nämnda fond Riksgälds
-
kontoret godtgöres) ........................................................... kronor 9,452,757: 84,
till Statskontoret levererad behållning af trafikinkomsten
ä statens jernvägar kronor 7,000,000: —
å lånen till enskilda jernvägar
till Riksgäldskontoret inbetald
ränta .............................. » 1,645,598: 74. >, 8,645,598: 74.
ränteskilnad, som måst af andra statsmedel gäldas kronor 807,159: 10.
kapitalafbetalning å de fonderade statslånen ... kronor 2,058,181: 20,
kapitalinbetalning ä lånen till enskilda jernvägar » 685,012: 67.
Skilnad, som af andra statsmedel guldits .......... kronor 1,373,168: 53.
Härvid är dock, beträffande ofvanberörda rånte skilnad, att märka, att
å vissa lån till enskilda jern vägsanläggningar för år 1884 upplupit ränta,
med hvars erläggande anstånd af Riksdagen medgifvits, men hvilken räntefordran
i verkligheten utgör ett Riksgäldskontorets under året uppkomna tillgodohafvande
hos enskilda jernvägar. Detta räntebelopp uppgår till 118,812
kronor 50 öre.
I fråga åter om jemförelsen mellan de två kapitalbeloppen torde här
böra erinras, att skilnaden mellan dem, 1,373,168 kronor 53 öre, utgör en
verklig kapitalbildning, hvilken rätteligen bör ytterligare ökas med den under
året verkstälda kapitalisering af trafikmedel. I sådant hänseende inhemtas
af den n3digen utgifna summariska redovisningen för statens jern vägstrafiks
inkomster, utgifter och kapitalisering under år 1884, att materialförlaget
ökats med 134,575 kronor 96 öre och kassaförlaget med 392,974 kronor
74 öre.
2:o.
Angående jernvägshypoteksfonden.
1 sammanhang med en redogörelse angående jernvägshypoteksfonden
hafva Revisorerne å sid. 41—43 af sin berättelse omförmält, att Fullmäktige
den 14 sistlidne Augusti, för tiden från och med den 1 September 1884 och
Stat-s-Utskottets Utlåtande N:o 2.
3
tills vidare, nedsatt räntan å de från jernvägshypoteksfonden utlenmade lån
till 4lj2 procent; och hafva Revisorerne i fråga härom anfört, hurusom de
ingalunda ansage omöjligt, att hela denna låneaffar jemförelsevis hastigt
skulle hafva afvecklats, derest räntan bibehållits vid sitt ursprungliga belopp
samt att de i en sådan påskyndad uppgörelse funne ingenting olämpligt.
Tvärtom ville det synas Revisorerne som skulle, om fonden numera kunde
undvaras, medlen böra ju förr desto hellre få komma till den vidare användning,
1879 ars Riksdag lör dem utstakade, nemligen till stambanebyggnader
eller amortering af statsskuld. Yid sådant förhållande och då Revisorerne
icke för sin del kunnat finna, att föreskriften derom att lånevilkoren
skulle så bestämmas, att staten tryggades mot förlust, jemväl innebure, att
någon vinst för staten genom ifrågavarande upplåning icke finge uppkomma,
hafva Revisorerne uttalat tvekan om lämpligheten af omförmälda räntenedsättning.
Skälen till Fullmäktiges ifrågavarande beslut finnas, efter Fullmäktiges
protokoll, i revisionsberättelsen antecknade; och hafva Fullmäktige i
sitt öfver denna berättelse afgifna utlåtande, (sid. 211), med hänvisning till
desamma, ytterligare meddelat att, enligt en upprättad förslagsberäkning öfver
fondens inkomster och utgifter år 1885, behållningen å fondens lånerörelse för
samma år, med iakttagande af den ifrågavarande räntenedsättningen, antagligen
komme att utgöra omkring 4,000 kronor. Det vore möjligt, att, såsom
Revisorerne antydt, fondens rörelse hastigare skulle hafva afvecklats, om
räntan bibehållits vid ett högre belopp. Fullmäktige hade emellertid endast
haft att tillämpa Riksdagens beslut. Det hade, såsom lätt insåges, ej tillkommit
dem att genom några sina vidtagna eller underlåtna åtgärder för
korta den tid, som af Riksdagen blifvit för fondens tillvaro medgifven, och
de hade vid fondens förvaltning ej att taga hänsyn till annat än statens
tryggande mot förlust. I detta afseende saknades allt skäl till farhåga, och
det syntes Fullmäktige för Riksgäldskontor fördelaktigare, att fonden genom
fortgående afbetalningar minskades och upphörde, än om densamma skulle
till hela sitt belopp på kort tid indragas genom bibehållande af en räntefot,
som, jemte det den vore högre än omsorgen om statens tryggande mot förlust
kräfde, tillika för låntagarne försvårade fondens fortsatta begagnande
under hela den af Riksdagen afsedda tid.
Utskottet har inhemtat, att, sedan Fullmäktige den 14 Augusti 1884 fattade
sitt ifrågavarande beslut om nedsättning af räntan å de från jernvägshypoteksfonden
utlenmade lån, dessa lån ytterligare minskats med ett återbetaldt
belopp af 726,446 kr. 16 öre och för närvarande utgöra 4,355,015 kr. 35
öre; att derutöfver efter samma dag till återbetalning uppsagts tillhopa
260,000 kr., som ännu ej till betalning förfallit; samt att fondens intjenade,
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.
till Riksgäldskontorets disposition stående behållning, som vid 1883 års slut
utgjorde 102,070 kr. 99 öre, vid 1884 års utgång stigit till 109,721 kr.
79 öre.
Då, på sätt Revisorerne i sin berättelse meddelat, Fullmäktige redan tillförene,
utan att anmärkning deremot framstälts, tvenne gånger nedsatt räntan
å ifrågavarande försträckningar, nemligen i Juli 1880 från 5 V* procent
till 5 procent och i April 1881 från 5 procent till 43/-i procent, och då den
nu skedda ytterligare nedsättningen till 4 Va procent legat inom Fullmäktiges
befogenhet samt ej kan leda till någon förlust för staten, har Utskottet funnit
Revisorernes förevarande framställning och hvad i öfrigt i detta ärende
förekommit endast böra här
omförmälas.
3:o.
Angående Dalslands kanal-aktiebolag.
Då Revisorernes berättelse afgafs, återstodo, såsom å sid. 73 omförmäles,
å det nämnda bolag beviljade lån för segelleds öppnande irån Hattefura
vid Yenern till sjön Stora Lee oguldna dels 34,006 kronor 5 öre af
annuiteten för år 1881 och dels annuiteterna å 40,000 kronor hvardera för
åren 1882 och 1883, eller tillhopa 114,006 kronor 5 öre.
Häraf hafva den 17 nästlidne Januari inbetalts 24,919 kronor 30 öre
i ytterligare afräkning å 1881 års annuitet, men som härjemte 1884 ars
annuitet å 40,000 kronor till betalning förfallit, utgöra de oguldna, förfallna
beloppen för det närvarande 9,086 kronor 75 öre af 1881 års annuitet samt
annuiteterna å 40,000 kronor hvar för åren 1882, 1883 och 1884, således
tillsammans 129,086 kronor 75 öre.
4:o.
Angående Kinda kanals aktiebolag.
Sedan Revisorerne afgåfvo sin berättelse, har ofvannämnda bolag (berättelsen
sid. 72—76) den 29 December 1884 erlagt återstoden 21,170 kronor
60 öre af 1881 års annuitet samt 1,056 kronor 60 öre i afräkning å
1882 års annuitet; hvarefter af 1882, 1883 och 1884 ars annuiteter å
21,875 kronor hvar nu återstå oliqviderade 64,568 kronor 40 Öre.
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 2.
5
5:o.
Angående Uddevalla— Vener sborg— Herrljunga jernvägs-aktiebolag.
Revisorerne anmäla å sid. 124 af sin berättelse, att af 1883 års
annuitet å detta bolags lån endast öfverränta återstode att gälda.
Härefter har bolaget erlagt denna öfverränta, 2,228 kronor 67 öre,
samt 62,000 kronor i afräkning å 1884 års annuitet, af hvilken derefter
återstår oguldet ett belopp af 100,000 kronor.
6:o.
Angående Bergslagernas jernvägs-aktiebolag.
Nämnda bolag, som behörigen gnidit såväl ränta som kapitalafbetalning
å sitt från Riksgäldskontoret erhållna statslån, ursprungligen utgörande
5,000,000 kronor, hvaraf 4,866,149 kronor 99 öre nu återstå, har jemväl
ä förfallotiderna infriat de utlottade obligationer, som af bolaget utfärdats.
Af de utaf bolaget utgifna obligationer inköpte Riksgäldskontoret, enligt
1878 års Riksdags beslut och efter en kurs af nittio procent, ett nominelt
belopp af 6,753,600 kronor, hvaraf nu, efter senast den 15 nästlidne Januari
med 50,400 kronor verkstäld amortering, återstå 6,399,000 kronor.
Deremot häftar bolaget fortfarande i skuld för ränta å sina obligationer
för tiden från den 15 Januari 1882 ; och utgjorde den upplupna räntan
ä de Riksgäldskontoret tillhöriga ifrågavarande obligationer vid 1884 års sint
969,588 kronor 73 öre, hvaraf 821,789 kronor 98 öre voro till betalning
förfallna, men oguldna.
Revisorerne hafva å sid. 140—142 af sin berättelse i berörda hänseende
gjort en framställning, i hvilken de, efter en redogörelse för bolagets
ställning, uttalat den åsigt, att bolaget borde tillhållas att i mån af tillgång
betala sina förfallna räntekuponger och först då jemnvigt i räntebetalningarne
inträdt inlösa obligationer i den ordning de hädanefter utlottas.
Häröfver har bolagets styrelse (sid. 219—221) afgifvit förklaring;
hvarjemte Fullmäktige i Riksgäldskontoret (sid. 212 och 213) i sitt utlåtande
öfver revisionsberättelsen yttrat sig i ämnet. I detta utlåtande meddela
Fullmäktige, att de, för att utröna, huruvida det skulle varit för Riksgäldskontoret
fördelaktigare, om bolaget följt det af Revisorerne angifna förfaringssätt
än om bolaget, såsom hittills, infriat utlottade obligationer å deras förfallotider
och gnidit ränta i mån af tillgång, beträffande den af Riksgäldskontoret
enligt Riksdagens beslut inköpta obligationspost, låtit verkställa en
uträkning i sådant afseende för tiden till den 15 Januari år 1884, å hvilken
opaginerad Kontrollera mot PDF
(3
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 2.
dag af bolaget utfärdade obligationer vid utlåtandets afgifvande senast till
inlösen förfallit. Denna uträkning visade, att genom det af bolaget iakttagna
sätt för användande, i och för liqvider å obligation sskulden, af dertill
disponibla tillgångar en vinst för Riksgäldskontor uppkommit af 11,160
kronor, motsvarande skilnaden mellan Riksgäldskontorets kapitalvinst, 10 procent,
å utlottade obligationer .............................................. kronor 30,420: _
och icke behörigen gulden ränta å dessa obligationer ..... » 19,260: —
Kronor 11,160: —
Sådant hade förhållandet varit den 15 Januari 1884, men det hade
ej undgått Fullmäktiges uppmärksamhet, att i den mån den upplupna ocli
förfallna, men oguldna ränteskulden växte, förhållandet måste försämras samt
att det ytterst berott och berodde på utfallet af obligationsutlottningarne,
huruvida och till hvilken grad en erhållen kapitalvinst å obligationerna kunde
betäcka förlusten genom uppskjuten ränteliqvid.
För sitt förfarande hade Bergslagernas jern vägs-aktiebolags styrelse
emellertid i sin öfver Revisorernes framställning afgifna förklaring anfört
skäl, som syntes Fullmäktige beaktansvärda; och då Fullmäktige funnit styrelsen
hafva sökt att efter bästa förmåga fullgöra bolagets skyldigheter på
det sätt, som, åtminstone hitintills, varit med obligationsinnehafvarnes fördel
mest öfverensstämmande, hafva Fullmäktige ej ansett sig ega anledning att
framställa anmärkning mot det använda liqvidationssättet, för hvars medgifvande
något hinder ej funnes i det af Revisorerne åberopade lagrum eller
eljest i gällande lag.
Utskottet har vid ärendets pröfning visserligen funnit Revisorerne
hafva egt fullt giltigt skäl att på det anmärkta förhållandet fästa Riksdagens
uppmärksamhet; men då åtminstone för den tid, revisionsberättelsen
afser, någon verklig förlust ej genom bolagets berörda förfarande staten tillskyndats
och då öfrige innehafvare af bolagets obligationer låtit vid samma
förfarande bero, har Utskottet ansett skäl för det närvarande ej förefinnas
att tillstyrka Riksdagen att i förhållandet ingripa, utan hemställer Utskottet,
att Revisorernes förevarande framställning ej må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
7:o.
Angående Vislanda—Bolmens jernväg s-aktiebolag.
Vid läsningen af Fullmäktiges protokoll har Utskottet inhemta t, att
nämnda bolags styrelse i skrifvelse den 30 December 1884 anmält det icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 2.
vara för bolaget möjligt att gälda den annuitet, 43,175 kronor, som det
ålåge bolaget att vid 1884 års slut erlägga å erhållet statslån, men att, så
snart bokslutet för året hunne uppgöras, det disponibla beloppet af bolagets
behållna inkomst för år 1884 genast skulle inbetalas.
Sedan emellertid Fullmäktige låtit uppmana styrelsen att skyndsamt
göra den afbetalning å ifrågavarande annuitet, som bolagets kassatillgång
medgåfve, har bolaget den 30 Januari i afräkning erlagt 10,000 kronor. I
öfrig! får Utskottet beträffande samma bolag hänvisa till punkten 9:o här
nedan.
8:o.
Angående Varberg—Borås jernvcigs-aktiebolag.
o
A sid. 154 af sin berättelse hafva Revisorerne i fråga om detta bolag
anmärkt, dels att sådan upplupen ränta å bolagets statslån, med hvars
erläggande anstånd enligt Riksdagens beslut medgifvits, icke i bolagets räkenskaper
upptagits och dels att bland bolagets utgifter under år 1883 förekomme
räntor till belopp af 48,726 kronor 68 öre, men att, då enligt Riksgäldskontorets
räkenskaper någon ränta å statslånet under ifrågavarande år
icke blifvit erlagd och sammanlagda beloppet af bolagets skulder, om derifrån
afräknades statslånet och aktieegarnes fordran, vid årets ingång utgjorde
57,241 kronor 28 öre, en förklaring öfver berörda ränteafgift syntes
behöflig.
Bolagets styrelse, som ej inom utsatt tid inkommit med yttrande öfver
Revisorernes ifrågavarande framställning, har deremot, såsom Utskottet af
Fullmäktiges protokoll inhemta!, efter förnyad anmodan af Fullmäktige, i en
den 21 nästlidne Januari till Fullmäktige ingifven förklaring meddelat, att
ofvanberörda anståndsränta skulle från och med år 1884 upptagas i bolagets
räkenskaper samt, hvad den af Revisorerne omförmälda ränteutgiften å
48,726 kronor 68 öre beträffade, anfört, att denna uppkommit dels för erlagxla
räntor å sväfvande skulder, dels för räntor å utbetalta expropriationer
med tillsammans 6,365 kronor 57 öre och att återstoden 42,361 kronor 11
öre (rev. ber. sid. 154 § 1) motsvarade Riksgäldskontorets vid 1883 års
slut förfallna räntefordran, som styrelsen ansett sig böra bokföra under
nämnda år, ehuru utbetalningen egde rum först i Februari månad år
1884.
Utan att kunna godkänna bolagsstjuelsens förklaring i fråga om bokföringen
af berörda ränteutgift, har Utskottet, då bolaget ej häftar i någon
förfallen ogulden skuld till Riksgäldskontoret och framdeles ej torde bland
8
Stats-Utskottet.s Utlåtande N:o 2.
sina utgifter upptaga utbetalningar förr än dessa verkligen egt ruin, ej ansett
sig ega anledning att föreslå någon åtgärd med anledning af det anmärkta
förhållandet; hvilket Utskottet härmed får för Riksdagen
anmäla.
9:o.
Angående bokföring af ränta å vissa jernvägsaktiébdlagsfrån Biksgäldskontoret
erhållna lån.
Lika som under näst föregående punkt omförmälts beträffande Varberg—Borås
jern vägsaktiebolag, hafva Revisorerne jemväl i fråga om Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag (sid. 150), Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag
(sid. 158), Gotlands jernvägsaktiebolag (sid. o160), Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag (sid. 164) och Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag
(sid. 170) anmärkt, att dessa bolag ej i sina räkenskaper upptagit,
sådan upplupen ränta å erhållet statslån, med hvars erläggande anstånd
enligt Riksdagens beslut medgifvits.
Af dessa bolags styrelsers öfver revisionsberättelsen afgifna förklaringar
(sid. 221—225) inhemtas, att rättelse härutinnan dels redan egt, dels
kommer att ega rum; hvilket Utskottet, ansett sig böra här
omförmäla.
10:o.
Angående de föreskrifna sammandragen af enskilda, med statsbidrag
understödda jernvägsaktiébdlags räkenskaper.
I berörda hänseende hafva Revisorerne å sid. 182—185 af sin berättelse
gjort en så lydande framställning:
»Uti Kongl. Maj:ts den 23 Mars 1877 utfärdade instruktion för de
ombud, som å statens vägnar deltaga i årliga granskningen af enskilda, med
statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags förvaltning och räkenskaper, föreskrifves,
bland annat, att ombudet skall inom en månad efter granskningens
afslutande till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifva, för att genom dess
försorg till Kongl. Civildepartementets expedition insändas, ej allenast två
exemplar af berättelsen derom, utaf äfven, derest och i den mån sådant icke
i berättelsen influtit, särskildt, sammandrag af bolagets räkenskaper för de
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.
9
senaste fem åren, så vida bolaget så länge varit i verksamhet, men i annan
händelse för den tid, bolagets verksamhet omfattar; skolande detta sammandrag
vara så uppstäldt, att detsamma, särskildt för hvarje år, tydligt utvisar
så väl bolagets behållna inkomst som ock huru mycket deraf blifvit dels afsatt
till reservfond, dels användt till utvidgningar och förbättringar vid jernvägen,
anskaffning af förlag eller inköp af ny materiel med flere dylika utgifter,
dels ock till aktieegarne utdeladt.
1881 års Statsrevisorer, som vid behandling af de till dem aflemnade
revisionsberättelserna funnit endast några bland de sålunda anbefalda sammandragen
vara upprättade i full öfverensstämmelse med de derom lemnade, här
ofvan angifna föreskrifterna, omförmälde i sin berättelse detta förhållande
med uttalande af den mening, att angeläget vore, att de ifrågavarande sammandragen
innehölle hvad som enligt föreskrift skulle i dem upptagas, samt att
det otvifvelaktigt blefve till lättnad vid deras granskning, om de uppstäldes
någorlunda likformigt, i hvilket afseende det vid berättelsen om Borås jernvägsaktiebolag
fogade sammandrag syntes Revisorerne vara lämpligt och tillfredsställande;
och beslöt Riksdagen år 1882 att i skrifvelse till Kong! Maj:t,
anmäla Revisorernes berörda framställning, med anhållan att Kongl. Maj:t
täcktes i anledning af densamma vidtaga de åtgärder och meddela de föreskrifter,
som funnes erforderliga för åstadkommande af rättelse i det af
Revisorerne anmärkta förhållandet.
I följd af hvad sålunda förekommit har sedermera ett formulär för de
ifrågavarande sammandragen blifvit inom Kongl. Civildepartementet uppgjordt
till ledning för ombuden. Formuläret lyder som följer:
Af denna inkomst har blifvit afsatt till
1 1
j
År.
Bolagets
behållna
inkomst.
Reserv-
fonden.
1
Utvidgningar
och förbätt- ringar af jern- vägen, an- skaffning af
förlag eller
inköp af
materiel med
flera dylika
utgifter.
Utdelning
till aktie- egarne.
Amortering
af stats- lånet.
1
i
Dispositions- fonden eller ! 0
annat ända- i Summa- mål, som
bör upp- ''
gifvas. ; j
i |
1 i
1
i
1
*
Bih. till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 2 Käft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.
Ehuru detta formulär numera följes temligen noggrant af ombuden,
har det emellertid visat sig, att det ändamål, som af Statsrevisorerna år 1881
åsyftades, ej derigenom vunnits sä fullständigt som önskligt vore; och ligger
orsaken härtill förnämligast i den olika uppfattning, som hos ombuden gjort
sig gällande i fråga om hvad med »bolagets behallnu inkomst» lätteligen
hör förstås. Flere af ombuden mena dermed totalinkomsten efter afdrag af
kostnaderna för trafiken samt af räntor å så väl statslånet som bolagets öfriga
skulder. Andra ombud åter betrakta såsom behållen all den inkomst, som
icke åtgått till trafikomkostnaderna. Häraf uppkommer den olägenheten, att
ifrågavarande sammandrag, då de, oaktadt sin likformighet i det yttre, icke
med hvarandra öfverensstämma i afseende på sättet att fiamställa det föl
dem alla gemensamma ämnet, lätt kunna blifva missledande för den som,
med begagnande af desamma, anställer jemförelse mellan särskilda bolags
affärsförhållanden. Efter tagen del af formulärets uppställning och rubriker
finna väl Statsrevisorn ne, att vederbörandes mening icke kunnat vara någon
annan än den, att såsom bolags behållna inkomst skulle anses det öfverskott
å bruttoinkomsterna, som återstode, sedan sa väl samtliga af tiafiken föranledda
utgifter som ock räntor a bolagets skulder derifrån afräknats. Som
emellertid bland de ifrågavarande bolagen finnas sådana, hvilkas hela inkomst
icke förslår till de nämnda utgifterna, och det nu gällande formuläret således
för dem är mindre lämpligt, hafva Statsrevisorerne, dels med anledning häraf,
dels ock i syfte att undanrödja all otydlighet i fråga om hvilka uppgifter
man genom sammandragen önskar erhålla, trott sig böla fiamlägga följande
förslag till ett förändradt formulär för dessa sammandrag.
Af detta öfverskott har blifvit afsatt till:
| År.
öfver-,
skott af
brutto- inkomst
öfver
trafik- kostnad.
Räntor.
j
Amorte- ring af
stats- lånet.
Utvidgnin- gar oeb för- bättringar af
jernvägen,
anskaffning
af förlag
eller inköp
af materiel
med flera
dylika
utgifter.
Reserv-
fonden.
i Disposi- m“MlU tions-
a^tle i fonden,
egarne.
|
i
Annat
ändamål,
nemligen:
(Summa.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2-
ii
På det ifrågavarande formulär må uppfylla sitt ändamål, är det naturligtvis
af ganska stor vigt att detsamma dels af vederbörande ombud vid
granskningen af de olika bolagens förvaltning på ett likformigt sätt begagnas
och dels är så uppstäldt att det bereder tillfälle till behörigt angifvande af
de olika förhållanden, som beträffande de särskilda bolagen kunna förefinnas.
Må hända gifver i detta afseende äfven det af Revisorerne föreslagna förändrade
formulär anledning till en eller annan erinran. Det torde emellertid
ej tillkomma Utskottet att ingå i bedömande häraf; men då det ej kan vara
annat än lämpligt och billigt att, när Riksdagens revisorer derom väcka
fråga, sådana åtgärder vidtagas, genom hvilka utförandet af deras omfattande
granskningsuppdrag kan underlättas, anser Utskottet sig ega skäl tillstyrka
Riksdagen att fästa Kong! Maj:ts uppmärksamhet på Revisorernes förevarande
framställning; och hemställer Utskottet alltså,
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anmäla Revisorernes
ofvanberörda framställning, med anhållan att Kongl. Maj:t
täcktes i anledning af densamma vidtaga den åtgärd eller
meddela de föreskrifter, hvilka Kongl. Maj:t må kunna
finna af framställningen föranledas.
U:o.
Hvad Revisorerne i öfrigt i sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning i ett eller annat hänseende anfört,
har Utskottet funnit ej böra föranleda någon Utskottets anmälan eller hemställan.
12:o.
Angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse.
Då Utskottet vid den nu verkstälda granskningen af Riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning funnit Fullmäktige i nämnda kontor hafva med nit
och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrker Utskottet,
att Fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras
protokoll från den 22 Januari 1884 till och med den 22
Januari 1885.
Stockholm den 10 Februari 1885.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.
son
Reservation:
vid punkten 2:o (angående jernvägshypotektfonden): af Herr P. PehrsTörneryd.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1885.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1885:10 Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1884 års riksdag. a1 i texten
- Rskr. 1885:9 Skrifvelse till Konungen, angående de föresknfna sammandragen af enskilda, med statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags räkenskaper. a1 i texten