Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1884 års riksdag.

1885-02-10 · 12 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:2, Utlåtande, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1884 års riksdag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 2

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Febr. 1885, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit sedan början af 1884 års riksdag.

(R. A)

Sedan Stats-Utskottet tagit kännedom om den af Riksdagens år 1884

församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till Utskottet remitterats och bland

Kamrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst de protokoll, hvilka

blifvit hos Fullmäktige i Riksgäldskontor förda efter den 14 Augusti 1884,

med hvilken dag Revisorernes protokollsgranskning slutade, till och med den

22 Januari 1885, å hvilken dag Fullmäktiges berättelse till innevarande

Riksdag blifvit afgifven, får Utskottet nu meddela yttrande öfver hvad Revisorerne

i sin berättelse i ett eller annat hänseende anfört samt hvad i

öfrig! vid berörda, af Utskottet verkstälda granskning förekommit.

l:o.

Angående skilnaden mellan statens utgifter för jernvägslån och statens inkomster

dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda jernväg saktiebolags

annuitetsliqvider.

Sistlidne års Riksdags Stats-Utskott lemnade i sitt utlåtande U:o 3

uppgifter i ofvan angifna afseende för år 1883. Till fullföljande häraf för

Bih. till Riksd. Prot. 1S85. 4 Sami. 1 Afd. 2 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Siats-Utskottets Utlåtande N:o 2.

det senast tilländagångna året 1884 får Utskottet nu meddela följande

siffror:

af Riksgäldskontoret utbetald ränta å de fonderade statslånen (i hvilken

post ej inbegripits ränta å de för jernvägshypoteksfondens räkning använda

obligationer af 1875 och 1878 års lån, hvilken af nämnda fond Riksgälds
-

kontoret godtgöres) ........................................................... kronor 9,452,757: 84,

till Statskontoret levererad behållning af trafikinkomsten

ä statens jernvägar kronor 7,000,000: —

å lånen till enskilda jernvägar

till Riksgäldskontoret inbetald

ränta .............................. » 1,645,598: 74. >, 8,645,598: 74.

ränteskilnad, som måst af andra statsmedel gäldas kronor 807,159: 10.

kapitalafbetalning å de fonderade statslånen ... kronor 2,058,181: 20,

kapitalinbetalning ä lånen till enskilda jernvägar » 685,012: 67.

Skilnad, som af andra statsmedel guldits .......... kronor 1,373,168: 53.

Härvid är dock, beträffande ofvanberörda rånte skilnad, att märka, att

å vissa lån till enskilda jern vägsanläggningar för år 1884 upplupit ränta,

med hvars erläggande anstånd af Riksdagen medgifvits, men hvilken räntefordran

i verkligheten utgör ett Riksgäldskontorets under året uppkomna tillgodohafvande

hos enskilda jernvägar. Detta räntebelopp uppgår till 118,812

kronor 50 öre.

I fråga åter om jemförelsen mellan de två kapitalbeloppen torde här

böra erinras, att skilnaden mellan dem, 1,373,168 kronor 53 öre, utgör en

verklig kapitalbildning, hvilken rätteligen bör ytterligare ökas med den under

året verkstälda kapitalisering af trafikmedel. I sådant hänseende inhemtas

af den n3digen utgifna summariska redovisningen för statens jern vägstrafiks

inkomster, utgifter och kapitalisering under år 1884, att materialförlaget

ökats med 134,575 kronor 96 öre och kassaförlaget med 392,974 kronor

74 öre.

2:o.

Angående jernvägshypoteksfonden.

1 sammanhang med en redogörelse angående jernvägshypoteksfonden

hafva Revisorerne å sid. 41—43 af sin berättelse omförmält, att Fullmäktige

den 14 sistlidne Augusti, för tiden från och med den 1 September 1884 och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stat-s-Utskottets Utlåtande N:o 2.

3

tills vidare, nedsatt räntan å de från jernvägshypoteksfonden utlenmade lån

till 4lj2 procent; och hafva Revisorerne i fråga härom anfört, hurusom de

ingalunda ansage omöjligt, att hela denna låneaffar jemförelsevis hastigt

skulle hafva afvecklats, derest räntan bibehållits vid sitt ursprungliga belopp

samt att de i en sådan påskyndad uppgörelse funne ingenting olämpligt.

Tvärtom ville det synas Revisorerne som skulle, om fonden numera kunde

undvaras, medlen böra ju förr desto hellre få komma till den vidare användning,

1879 ars Riksdag lör dem utstakade, nemligen till stambanebyggnader

eller amortering af statsskuld. Yid sådant förhållande och då Revisorerne

icke för sin del kunnat finna, att föreskriften derom att lånevilkoren

skulle så bestämmas, att staten tryggades mot förlust, jemväl innebure, att

någon vinst för staten genom ifrågavarande upplåning icke finge uppkomma,

hafva Revisorerne uttalat tvekan om lämpligheten af omförmälda räntenedsättning.

Skälen till Fullmäktiges ifrågavarande beslut finnas, efter Fullmäktiges

protokoll, i revisionsberättelsen antecknade; och hafva Fullmäktige i

sitt öfver denna berättelse afgifna utlåtande, (sid. 211), med hänvisning till

desamma, ytterligare meddelat att, enligt en upprättad förslagsberäkning öfver

fondens inkomster och utgifter år 1885, behållningen å fondens lånerörelse för

samma år, med iakttagande af den ifrågavarande räntenedsättningen, antagligen

komme att utgöra omkring 4,000 kronor. Det vore möjligt, att, såsom

Revisorerne antydt, fondens rörelse hastigare skulle hafva afvecklats, om

räntan bibehållits vid ett högre belopp. Fullmäktige hade emellertid endast

haft att tillämpa Riksdagens beslut. Det hade, såsom lätt insåges, ej tillkommit

dem att genom några sina vidtagna eller underlåtna åtgärder för

korta den tid, som af Riksdagen blifvit för fondens tillvaro medgifven, och

de hade vid fondens förvaltning ej att taga hänsyn till annat än statens

tryggande mot förlust. I detta afseende saknades allt skäl till farhåga, och

det syntes Fullmäktige för Riksgäldskontor fördelaktigare, att fonden genom

fortgående afbetalningar minskades och upphörde, än om densamma skulle

till hela sitt belopp på kort tid indragas genom bibehållande af en räntefot,

som, jemte det den vore högre än omsorgen om statens tryggande mot förlust

kräfde, tillika för låntagarne försvårade fondens fortsatta begagnande

under hela den af Riksdagen afsedda tid.

Utskottet har inhemtat, att, sedan Fullmäktige den 14 Augusti 1884 fattade

sitt ifrågavarande beslut om nedsättning af räntan å de från jernvägshypoteksfonden

utlenmade lån, dessa lån ytterligare minskats med ett återbetaldt

belopp af 726,446 kr. 16 öre och för närvarande utgöra 4,355,015 kr. 35

öre; att derutöfver efter samma dag till återbetalning uppsagts tillhopa

260,000 kr., som ännu ej till betalning förfallit; samt att fondens intjenade,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.

till Riksgäldskontorets disposition stående behållning, som vid 1883 års slut

utgjorde 102,070 kr. 99 öre, vid 1884 års utgång stigit till 109,721 kr.

79 öre.

Då, på sätt Revisorerne i sin berättelse meddelat, Fullmäktige redan tillförene,

utan att anmärkning deremot framstälts, tvenne gånger nedsatt räntan

å ifrågavarande försträckningar, nemligen i Juli 1880 från 5 V* procent

till 5 procent och i April 1881 från 5 procent till 43/-i procent, och då den

nu skedda ytterligare nedsättningen till 4 Va procent legat inom Fullmäktiges

befogenhet samt ej kan leda till någon förlust för staten, har Utskottet funnit

Revisorernes förevarande framställning och hvad i öfrigt i detta ärende

förekommit endast böra här

omförmälas.

3:o.

Angående Dalslands kanal-aktiebolag.

Då Revisorernes berättelse afgafs, återstodo, såsom å sid. 73 omförmäles,

å det nämnda bolag beviljade lån för segelleds öppnande irån Hattefura

vid Yenern till sjön Stora Lee oguldna dels 34,006 kronor 5 öre af

annuiteten för år 1881 och dels annuiteterna å 40,000 kronor hvardera för

åren 1882 och 1883, eller tillhopa 114,006 kronor 5 öre.

Häraf hafva den 17 nästlidne Januari inbetalts 24,919 kronor 30 öre

i ytterligare afräkning å 1881 års annuitet, men som härjemte 1884 ars

annuitet å 40,000 kronor till betalning förfallit, utgöra de oguldna, förfallna

beloppen för det närvarande 9,086 kronor 75 öre af 1881 års annuitet samt

annuiteterna å 40,000 kronor hvar för åren 1882, 1883 och 1884, således

tillsammans 129,086 kronor 75 öre.

4:o.

Angående Kinda kanals aktiebolag.

Sedan Revisorerne afgåfvo sin berättelse, har ofvannämnda bolag (berättelsen

sid. 72—76) den 29 December 1884 erlagt återstoden 21,170 kronor

60 öre af 1881 års annuitet samt 1,056 kronor 60 öre i afräkning å

1882 års annuitet; hvarefter af 1882, 1883 och 1884 ars annuiteter å

21,875 kronor hvar nu återstå oliqviderade 64,568 kronor 40 Öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 2.

5

5:o.

Angående Uddevalla— Vener sborg— Herrljunga jernvägs-aktiebolag.

Revisorerne anmäla å sid. 124 af sin berättelse, att af 1883 års

annuitet å detta bolags lån endast öfverränta återstode att gälda.

Härefter har bolaget erlagt denna öfverränta, 2,228 kronor 67 öre,

samt 62,000 kronor i afräkning å 1884 års annuitet, af hvilken derefter

återstår oguldet ett belopp af 100,000 kronor.

6:o.

Angående Bergslagernas jernvägs-aktiebolag.

Nämnda bolag, som behörigen gnidit såväl ränta som kapitalafbetalning

å sitt från Riksgäldskontoret erhållna statslån, ursprungligen utgörande

5,000,000 kronor, hvaraf 4,866,149 kronor 99 öre nu återstå, har jemväl

ä förfallotiderna infriat de utlottade obligationer, som af bolaget utfärdats.

Af de utaf bolaget utgifna obligationer inköpte Riksgäldskontoret, enligt

1878 års Riksdags beslut och efter en kurs af nittio procent, ett nominelt

belopp af 6,753,600 kronor, hvaraf nu, efter senast den 15 nästlidne Januari

med 50,400 kronor verkstäld amortering, återstå 6,399,000 kronor.

Deremot häftar bolaget fortfarande i skuld för ränta å sina obligationer

för tiden från den 15 Januari 1882 ; och utgjorde den upplupna räntan

ä de Riksgäldskontoret tillhöriga ifrågavarande obligationer vid 1884 års sint

969,588 kronor 73 öre, hvaraf 821,789 kronor 98 öre voro till betalning

förfallna, men oguldna.

Revisorerne hafva å sid. 140—142 af sin berättelse i berörda hänseende

gjort en framställning, i hvilken de, efter en redogörelse för bolagets

ställning, uttalat den åsigt, att bolaget borde tillhållas att i mån af tillgång

betala sina förfallna räntekuponger och först då jemnvigt i räntebetalningarne

inträdt inlösa obligationer i den ordning de hädanefter utlottas.

Häröfver har bolagets styrelse (sid. 219—221) afgifvit förklaring;

hvarjemte Fullmäktige i Riksgäldskontoret (sid. 212 och 213) i sitt utlåtande

öfver revisionsberättelsen yttrat sig i ämnet. I detta utlåtande meddela

Fullmäktige, att de, för att utröna, huruvida det skulle varit för Riksgäldskontoret

fördelaktigare, om bolaget följt det af Revisorerne angifna förfaringssätt

än om bolaget, såsom hittills, infriat utlottade obligationer å deras förfallotider

och gnidit ränta i mån af tillgång, beträffande den af Riksgäldskontoret

enligt Riksdagens beslut inköpta obligationspost, låtit verkställa en

uträkning i sådant afseende för tiden till den 15 Januari år 1884, å hvilken

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 2.

dag af bolaget utfärdade obligationer vid utlåtandets afgifvande senast till

inlösen förfallit. Denna uträkning visade, att genom det af bolaget iakttagna

sätt för användande, i och för liqvider å obligation sskulden, af dertill

disponibla tillgångar en vinst för Riksgäldskontor uppkommit af 11,160

kronor, motsvarande skilnaden mellan Riksgäldskontorets kapitalvinst, 10 procent,

å utlottade obligationer .............................................. kronor 30,420: _

och icke behörigen gulden ränta å dessa obligationer ..... » 19,260: —

Kronor 11,160: —

Sådant hade förhållandet varit den 15 Januari 1884, men det hade

ej undgått Fullmäktiges uppmärksamhet, att i den mån den upplupna ocli

förfallna, men oguldna ränteskulden växte, förhållandet måste försämras samt

att det ytterst berott och berodde på utfallet af obligationsutlottningarne,

huruvida och till hvilken grad en erhållen kapitalvinst å obligationerna kunde

betäcka förlusten genom uppskjuten ränteliqvid.

För sitt förfarande hade Bergslagernas jern vägs-aktiebolags styrelse

emellertid i sin öfver Revisorernes framställning afgifna förklaring anfört

skäl, som syntes Fullmäktige beaktansvärda; och då Fullmäktige funnit styrelsen

hafva sökt att efter bästa förmåga fullgöra bolagets skyldigheter på

det sätt, som, åtminstone hitintills, varit med obligationsinnehafvarnes fördel

mest öfverensstämmande, hafva Fullmäktige ej ansett sig ega anledning att

framställa anmärkning mot det använda liqvidationssättet, för hvars medgifvande

något hinder ej funnes i det af Revisorerne åberopade lagrum eller

eljest i gällande lag.

Utskottet har vid ärendets pröfning visserligen funnit Revisorerne

hafva egt fullt giltigt skäl att på det anmärkta förhållandet fästa Riksdagens

uppmärksamhet; men då åtminstone för den tid, revisionsberättelsen

afser, någon verklig förlust ej genom bolagets berörda förfarande staten tillskyndats

och då öfrige innehafvare af bolagets obligationer låtit vid samma

förfarande bero, har Utskottet ansett skäl för det närvarande ej förefinnas

att tillstyrka Riksdagen att i förhållandet ingripa, utan hemställer Utskottet,

att Revisorernes förevarande framställning ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

7:o.

Angående Vislanda—Bolmens jernväg s-aktiebolag.

Vid läsningen af Fullmäktiges protokoll har Utskottet inhemta t, att

nämnda bolags styrelse i skrifvelse den 30 December 1884 anmält det icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 2.

vara för bolaget möjligt att gälda den annuitet, 43,175 kronor, som det

ålåge bolaget att vid 1884 års slut erlägga å erhållet statslån, men att, så

snart bokslutet för året hunne uppgöras, det disponibla beloppet af bolagets

behållna inkomst för år 1884 genast skulle inbetalas.

Sedan emellertid Fullmäktige låtit uppmana styrelsen att skyndsamt

göra den afbetalning å ifrågavarande annuitet, som bolagets kassatillgång

medgåfve, har bolaget den 30 Januari i afräkning erlagt 10,000 kronor. I

öfrig! får Utskottet beträffande samma bolag hänvisa till punkten 9:o här

nedan.

8:o.

Angående Varberg—Borås jernvcigs-aktiebolag.

o

A sid. 154 af sin berättelse hafva Revisorerne i fråga om detta bolag

anmärkt, dels att sådan upplupen ränta å bolagets statslån, med hvars

erläggande anstånd enligt Riksdagens beslut medgifvits, icke i bolagets räkenskaper

upptagits och dels att bland bolagets utgifter under år 1883 förekomme

räntor till belopp af 48,726 kronor 68 öre, men att, då enligt Riksgäldskontorets

räkenskaper någon ränta å statslånet under ifrågavarande år

icke blifvit erlagd och sammanlagda beloppet af bolagets skulder, om derifrån

afräknades statslånet och aktieegarnes fordran, vid årets ingång utgjorde

57,241 kronor 28 öre, en förklaring öfver berörda ränteafgift syntes

behöflig.

Bolagets styrelse, som ej inom utsatt tid inkommit med yttrande öfver

Revisorernes ifrågavarande framställning, har deremot, såsom Utskottet af

Fullmäktiges protokoll inhemta!, efter förnyad anmodan af Fullmäktige, i en

den 21 nästlidne Januari till Fullmäktige ingifven förklaring meddelat, att

ofvanberörda anståndsränta skulle från och med år 1884 upptagas i bolagets

räkenskaper samt, hvad den af Revisorerne omförmälda ränteutgiften å

48,726 kronor 68 öre beträffade, anfört, att denna uppkommit dels för erlagxla

räntor å sväfvande skulder, dels för räntor å utbetalta expropriationer

med tillsammans 6,365 kronor 57 öre och att återstoden 42,361 kronor 11

öre (rev. ber. sid. 154 § 1) motsvarade Riksgäldskontorets vid 1883 års

slut förfallna räntefordran, som styrelsen ansett sig böra bokföra under

nämnda år, ehuru utbetalningen egde rum först i Februari månad år

1884.

Utan att kunna godkänna bolagsstjuelsens förklaring i fråga om bokföringen

af berörda ränteutgift, har Utskottet, då bolaget ej häftar i någon

förfallen ogulden skuld till Riksgäldskontoret och framdeles ej torde bland

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottet.s Utlåtande N:o 2.

sina utgifter upptaga utbetalningar förr än dessa verkligen egt ruin, ej ansett

sig ega anledning att föreslå någon åtgärd med anledning af det anmärkta

förhållandet; hvilket Utskottet härmed får för Riksdagen

anmäla.

9:o.

Angående bokföring af ränta å vissa jernvägsaktiébdlagsfrån Biksgäldskontoret

erhållna lån.

Lika som under näst föregående punkt omförmälts beträffande Varberg—Borås

jern vägsaktiebolag, hafva Revisorerne jemväl i fråga om Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag (sid. 150), Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag

(sid. 158), Gotlands jernvägsaktiebolag (sid. o160), Hultsfred—Vesterviks

jernvägsaktiebolag (sid. 164) och Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag

(sid. 170) anmärkt, att dessa bolag ej i sina räkenskaper upptagit,

sådan upplupen ränta å erhållet statslån, med hvars erläggande anstånd

enligt Riksdagens beslut medgifvits.

Af dessa bolags styrelsers öfver revisionsberättelsen afgifna förklaringar

(sid. 221—225) inhemtas, att rättelse härutinnan dels redan egt, dels

kommer att ega rum; hvilket Utskottet, ansett sig böra här

omförmäla.

10:o.

Angående de föreskrifna sammandragen af enskilda, med statsbidrag

understödda jernvägsaktiébdlags räkenskaper.

I berörda hänseende hafva Revisorerne å sid. 182—185 af sin berättelse

gjort en så lydande framställning:

»Uti Kongl. Maj:ts den 23 Mars 1877 utfärdade instruktion för de

ombud, som å statens vägnar deltaga i årliga granskningen af enskilda, med

statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags förvaltning och räkenskaper, föreskrifves,

bland annat, att ombudet skall inom en månad efter granskningens

afslutande till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingifva, för att genom dess

försorg till Kongl. Civildepartementets expedition insändas, ej allenast två

exemplar af berättelsen derom, utaf äfven, derest och i den mån sådant icke

i berättelsen influtit, särskildt, sammandrag af bolagets räkenskaper för de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.

9

senaste fem åren, så vida bolaget så länge varit i verksamhet, men i annan

händelse för den tid, bolagets verksamhet omfattar; skolande detta sammandrag

vara så uppstäldt, att detsamma, särskildt för hvarje år, tydligt utvisar

så väl bolagets behållna inkomst som ock huru mycket deraf blifvit dels afsatt

till reservfond, dels användt till utvidgningar och förbättringar vid jernvägen,

anskaffning af förlag eller inköp af ny materiel med flere dylika utgifter,

dels ock till aktieegarne utdeladt.

1881 års Statsrevisorer, som vid behandling af de till dem aflemnade

revisionsberättelserna funnit endast några bland de sålunda anbefalda sammandragen

vara upprättade i full öfverensstämmelse med de derom lemnade, här

ofvan angifna föreskrifterna, omförmälde i sin berättelse detta förhållande

med uttalande af den mening, att angeläget vore, att de ifrågavarande sammandragen

innehölle hvad som enligt föreskrift skulle i dem upptagas, samt att

det otvifvelaktigt blefve till lättnad vid deras granskning, om de uppstäldes

någorlunda likformigt, i hvilket afseende det vid berättelsen om Borås jernvägsaktiebolag

fogade sammandrag syntes Revisorerne vara lämpligt och tillfredsställande;

och beslöt Riksdagen år 1882 att i skrifvelse till Kong! Maj:t,

anmäla Revisorernes berörda framställning, med anhållan att Kongl. Maj:t

täcktes i anledning af densamma vidtaga de åtgärder och meddela de föreskrifter,

som funnes erforderliga för åstadkommande af rättelse i det af

Revisorerne anmärkta förhållandet.

I följd af hvad sålunda förekommit har sedermera ett formulär för de

ifrågavarande sammandragen blifvit inom Kongl. Civildepartementet uppgjordt

till ledning för ombuden. Formuläret lyder som följer:

Af denna inkomst har blifvit afsatt till

1 1

j

År.

Bolagets

behållna

inkomst.

Reserv-

fonden.

1

Utvidgningar

och förbätt- ringar af jern- vägen, an- skaffning af

förlag eller

inköp af

materiel med

flera dylika

utgifter.

Utdelning

till aktie- egarne.

Amortering

af stats- lånet.

1

i

Dispositions- fonden eller ! 0

annat ända- i Summa- mål, som

bör upp- ''

gifvas. ; j

i |

1 i

1

i

1

*

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 2 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Ehuru detta formulär numera följes temligen noggrant af ombuden,

har det emellertid visat sig, att det ändamål, som af Statsrevisorerna år 1881

åsyftades, ej derigenom vunnits sä fullständigt som önskligt vore; och ligger

orsaken härtill förnämligast i den olika uppfattning, som hos ombuden gjort

sig gällande i fråga om hvad med »bolagets behallnu inkomst» lätteligen

hör förstås. Flere af ombuden mena dermed totalinkomsten efter afdrag af

kostnaderna för trafiken samt af räntor å så väl statslånet som bolagets öfriga

skulder. Andra ombud åter betrakta såsom behållen all den inkomst, som

icke åtgått till trafikomkostnaderna. Häraf uppkommer den olägenheten, att

ifrågavarande sammandrag, då de, oaktadt sin likformighet i det yttre, icke

med hvarandra öfverensstämma i afseende på sättet att fiamställa det föl

dem alla gemensamma ämnet, lätt kunna blifva missledande för den som,

med begagnande af desamma, anställer jemförelse mellan särskilda bolags

affärsförhållanden. Efter tagen del af formulärets uppställning och rubriker

finna väl Statsrevisorn ne, att vederbörandes mening icke kunnat vara någon

annan än den, att såsom bolags behållna inkomst skulle anses det öfverskott

å bruttoinkomsterna, som återstode, sedan sa väl samtliga af tiafiken föranledda

utgifter som ock räntor a bolagets skulder derifrån afräknats. Som

emellertid bland de ifrågavarande bolagen finnas sådana, hvilkas hela inkomst

icke förslår till de nämnda utgifterna, och det nu gällande formuläret således

för dem är mindre lämpligt, hafva Statsrevisorerne, dels med anledning häraf,

dels ock i syfte att undanrödja all otydlighet i fråga om hvilka uppgifter

man genom sammandragen önskar erhålla, trott sig böla fiamlägga följande

förslag till ett förändradt formulär för dessa sammandrag.

Af detta öfverskott har blifvit afsatt till:

| År.

öfver-,

skott af

brutto- inkomst

öfver

trafik- kostnad.

Räntor.

j

Amorte- ring af

stats- lånet.

Utvidgnin- gar oeb för- bättringar af

jernvägen,

anskaffning

af förlag

eller inköp

af materiel

med flera

dylika

utgifter.

Reserv-

fonden.

i Disposi- m“MlU tions-

a^tle i fonden,

egarne.

|

i

Annat

ändamål,

nemligen:

(Summa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2-

ii

På det ifrågavarande formulär må uppfylla sitt ändamål, är det naturligtvis

af ganska stor vigt att detsamma dels af vederbörande ombud vid

granskningen af de olika bolagens förvaltning på ett likformigt sätt begagnas

och dels är så uppstäldt att det bereder tillfälle till behörigt angifvande af

de olika förhållanden, som beträffande de särskilda bolagen kunna förefinnas.

Må hända gifver i detta afseende äfven det af Revisorerne föreslagna förändrade

formulär anledning till en eller annan erinran. Det torde emellertid

ej tillkomma Utskottet att ingå i bedömande häraf; men då det ej kan vara

annat än lämpligt och billigt att, när Riksdagens revisorer derom väcka

fråga, sådana åtgärder vidtagas, genom hvilka utförandet af deras omfattande

granskningsuppdrag kan underlättas, anser Utskottet sig ega skäl tillstyrka

Riksdagen att fästa Kong! Maj:ts uppmärksamhet på Revisorernes förevarande

framställning; och hemställer Utskottet alltså,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anmäla Revisorernes

ofvanberörda framställning, med anhållan att Kongl. Maj:t

täcktes i anledning af densamma vidtaga den åtgärd eller

meddela de föreskrifter, hvilka Kongl. Maj:t må kunna

finna af framställningen föranledas.

U:o.

Hvad Revisorerne i öfrigt i sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning i ett eller annat hänseende anfört,

har Utskottet funnit ej böra föranleda någon Utskottets anmälan eller hemställan.

12:o.

Angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse.

Då Utskottet vid den nu verkstälda granskningen af Riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning funnit Fullmäktige i nämnda kontor hafva med nit

och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrker Utskottet,

att Fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för

alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras

protokoll från den 22 Januari 1884 till och med den 22

Januari 1885.

Stockholm den 10 Februari 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 2.

son

Reservation:

vid punkten 2:o (angående jernvägshypotektfonden): af Herr P. PehrsTörneryd.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1885:10 Skrifvelse till Fullmäktige i Riksgäldskontor et, angående Riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit sedan början af 1884 års riksdag. a1 i texten
  2. Rskr. 1885:9 Skrifvelse till Konungen, angående de föresknfna sammandragen af enskilda, med statsbidrag understödda jernvägsaktiebolags räkenskaper. a1 i texten