Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande åtskilliga till regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel hörande frågor.

1885-03-12 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:22, Memorial, med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande åtskilliga till regleringen af utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel hörande frågor.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

N:o 22.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1885, kl. 2 e. m.

Memorial, med anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande

åtskilliga till regleringen af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel hörande frågor.

(2:a U. A.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut med anledning

af Utskottets Utlåtande Ni:o 12 a angående regleringen af utgifterna

under riksstatens sjette hufvudtitel, får Utskottet här afgifva

de yttranden, hvartill nämnda beslut funnits föranleda.

l:o.

Kongl. Maj:t hade föreslagit, att Riksdagen måtte, med de i statsrådsprotokollet

föreslagna vilkor och förbehåll i afseende å lönereglering

för bergmästarne, godkänna det i samma protokoll intagna förslag till

ny stat för dem; samt till följd häraf medgifva, att det under sjette

hufvudtiteln uppförda ordinäre anslag »Kommerskollegium», deri anslaget

till bergsstaten inginge, höjdes med 8,100 kronor, eller från

76,400 kronor till 84,500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 22.

5

Den af Kongl. Maj:t föreslagna lönestaten var af följande innehåll:

1 bergmästare..........................

3 d:o ..........................

Lön.

Tjenst-

görings-

penningar.

Summa.

2.500

7.500

2,000

1.500

1.500

4.500

1.500

1,500

4.000

12,000

3,500

3.000

1 d:o med boställe

1 d:o „ „

Summa kronor

—

—

22,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Och hade följande vilkor och förbehåll blifvit af Kongl. Maj:t

föreslagna:

att bergmästare skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,

som kunde varda föreskrifven;

att med bergmästareembetet icke finge förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning med

mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya löneregleringens

inträdande redan innehade annan tjenst, finge densamma bibehålla

så länge den icke vore för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet

hinderlig;

att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid, tjenstens

innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han varit

från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst, egde

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag, kunde

förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller

eljest pröfvades skäligt;

att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af lönen

efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten måtte bestämmas att inträda:

första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande

annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare

fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena som

den andra förhöjningen anginge, att den högre aflöningen ej finge tillträdas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas den

tid, som före den nya statens tillämpning förflutit från det han på

grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878 tillträdt

bergmästarebefattning; samt

att bergmästare skulle, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35

tjenstår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension å allmänna

indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kunde finnas villig att i samma tjenst qvarstå.

Derjemte hade Kongl. Maj:t ansett, att såsom vilkor för att nuvarande

bergmästaren i vestra distriktet skulle eg a åtnjuta den nu föreslagna

högre aflöningen borde stadgas, att från lönen 500 kronor årligen

skulle afdragas, såsom motsvarande den beräknade af kastningen

af den åt honom upplåtna kronojorden.

Med anledning häraf hade Utskottet i punkten 3:o föreslagit:

i mom. B.

att Riksdagen måtte fastställa följande lönestat för bergmästarne

i riket att tillämpas från och med år 1886, nemligen:

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

1 bergmästare .....................

........... 2,500:

— 1,500: —

4,000: —

kronor.

3 dito .....................

........... 7,500:

— 4,500: —

12,000: —

11

1 dito med boställe .........

........... 1,000:

........... 1 500:

1

— 1,500: —

3,500: —

>1

1 dito „ „ ............

— 1,500: —

3,000: —

11

jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det

första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;

i mom. C.

att Riksdagen måtte bestämma nedan intagna vilkor för åtnjutande

af den nya aflöningen:

a) att bergmästare skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,

som kunde varda föreskrifven;

b) att med bergmästareembetet icke finge förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning

med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörandet af

tjenstgöringen inom distriktet; dock att borgmästare, som vid nya löneregleringens

inträdande redan innehade annan tjenst, finge densamma

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-VtsJcottets Memorial N:o 22.

7

bibehålla så länge den icke vore för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet

hinderlig;

c) att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skulle för den tid, han

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

d) att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst, egde uppbära

hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildtuppdrag, kunde

förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller

eljest pröfvades skäligt;

e) att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af

lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten måtte bestämmas

att inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter

ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl

den ena som den andra förhöjningen anginge, att den högre aflöningen

ej finge tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det,

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit

från det han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den

8 Februari 1878 tillträdt bergmästarebefattning;

f) att bergmästare skulle, då han uppnått 65 lefnadsår och minst

35 tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna

indragningsstaten till belopp motsvarande full lön 2,500 kronor jemte

intjenade ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kunde finnas villig att i samma tjenst qvarstå; och

gj att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skulle

för åtnjutande af den nya aflöningen vidkännas årligt afdrag å lönen

af 700 kronor, motsvarande den beräknade afkastningen af den åt

honom upplåtna kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten

skulle till statsverket indragas;

samt i mom. D.

att, i händelse af bifall härtill, Riksdagen måtte medgifva, att det

å sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till »Kommerskollegium)),

hvari anslaget till bergsstaten inginge, höjdes med 8,100 kronor, eller

från 76,400 kronor till 84,500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Memorial N:o. 22.

Första Kammaren har vid mom. B. bifallit ett yrkande af följande

lydelse: att Riksdagen måtte fastställa följande lönestat för bergmästarne

i riket, att tillämpas från och med år 1886, nemligen:

1 bergmästare

5 dito

Lön.

2,500: - 12,500: -

Tjenstgöring*,- gumma.

penningar.

1,500: — 4,000: — kr.

7,500: - 20,000: — „

jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det

första efter 5 års, och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.

Vidare har Första Kammaren bifallit mom. C och D af Utskottets

hemställan, det senare momentet med den ändring att beloppet 8,100

kronor höjts till 9,600 kronor, och att slutsumman 84,500 kronor utbytts

mot 86,000 kronor.

Andra Kammaren deremot har bifallit det förslag till beslut i

förevarande hänseenden, som framstälts uti den af Herrar S. Nilsson

i Efveröd, N. Petersson i Runtorp m. fl. afgifna, vid punkten fogade

reservation.

I denna reservation hade yrkats:

vid mom. B.

att Riksdagen måtte fastställa följande lönestat för bergmästarne

i riket, att tillämpas från och med år 1886, nemligen:

Lön.

Tjenstgö ringspenningar.

Summa.

1 bergmästare ........................

3 d:o .........................

1 d:o med boställe

2,400: -

1,000: —

3,400:

7,200: —

3,000: —

10,200:

1,400: —

1,000: —

2,400:

1,900:-

1,000: -

2,900:

kr.

ii

11

n

jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det

första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;

vid mom. C.

att Riksdagen måtte bestämma nedan intagna vilkor för åtnjutande

af den nya aflöningen:

a) att bergmästare skulle vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskydighet eller jemkning i åligganden eller förändring i

tjenstgöringsområde, som kunde varda föreskrifven;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

9

'' b) att med bergmästareembetet icke finge förenas annan tjenst

å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning

med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen inom distriktet; dock att. bergmästare, som vid nya

löneregleringens inträdande redan innehade annan tjenst, finge densamma

bibehålla så länge den icke vore för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet

hinderlig;

c) att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen • tjenstgjort, men skulle för den tid, han

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

d) att den, som af sjukdom hindrades att förrätta sin tjenst,

egde uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet

för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag,

. kunde förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande

erfordrades eller eljest pröfvades skäligt;

e) att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af

lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten måtte bestämmas

att. inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen

efter ytterligare fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad

så väl den ena som den andra förhöjningen anginge, att den högre

aflöningen ej finge tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det, den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare

dervid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens tilllämpning

förflutit från det han på grund af förordnande enligt nådiga

brefvet den 8 Februari 1878 tillträdt bergmästarebefattning;

_ Q att bergmästare skulle, då han uppnått G5 lefnadsår och minst

35 tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna

indragningsstaten till belopp motsvarande full lön 2,400 kronor jemte

intjenade ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pension sberättigade

pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kunde finnas villig att i samma tjenst qvarstå; samt

gj att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skulle

för åtnjutande af den nya aflöningen vidkännas årligt afdrag å lönen

af 700 kronor, motsvarande den beräknade afkastningen af den åt

honom upplåtna kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten

skulle till statsverket indragas;

Bih. till Iiiksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afcl. 18 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:0 22.

samt vid mom. D.

att, i händelse af bifall härtill, Riksdagen måtte medgifva, att

det å sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till »Kommerskollegium)),

hvari anslaget till bergsstaten inginge, höjdes med 4,500

kronor, eller från 76,400 kronor till 80,900 kronor.

Med anledning häraf föreslår Utskottet följande voteringsproposition:
»Den,

som vill, att Riksdagen

dels fastställer följande lönestat för hergmästarne i riket att tilllämpas

från och med år 1886, nemligen:

Lön.

Tjenstgöring*- Summa

penningar.

1 bergmästare ............... 2,500: — 1,500: — 4,000: — kronor

5 d:o .................. 12,500: — 7,500: — 20,000: — „

jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor hvartdera, att utgå, det

första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;

dels bestämmer nedan intagna vilkor för åtnjutande af den nya

afl ön i ngen:

a) att bergmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,

som kan varda föreskrifven;

b) att med bergmästareembetet icke må förenas annan tjenst å

rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörandet af

tjenstgöringen inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya löneregleringens

inträdande redan innehar annan tjenst, må densamma bibehålla

så länge den icke är för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet

hinderlig;

c) att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

d) att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

e) att tidpunkterna för den bergmästare medgifna förhöjning af

lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten bestämmas att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotlets Memorial N:o 22.

11

inträda: första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare

fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den

ena som den andra förhöjningen angår, att den högre atlöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens tillämpning förflutit från det

han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878

tillträd t bergmästarebefattning;

f) att bergmästare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst 35

tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna indragningsstaten

till belopp motsvarande full lön 2,500 kronor jemte iutjenade

ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj: t dock obetaget att

låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensiousberättigade

prölVas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kan finnas villig att i samma tjenst qvarstå; och

g) att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skall

för åtnjutande af den nya atlöningen vidkännas årligt afdrag å lönen

af 700 kronor, motsvarande den beräknade af kastningen af den åt honom

upplåtna kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten skall till

statsverket indragas;

och dels bifaller Utskottets i inom. D. framstälda förslag med den

ändring, att beloppet 8,100 kronor höjes till 9,600 kronor och att slutsumman

84,500 kronor utbytes mot 86,000 kronor; röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen

dels faststält följande lönestat för bergmästarne i riket, att tilllämpas

från och med år 1886, nemligen:

1 bergmästare

3 d:o

1 d:o

1 d:o

med boställe

O 11

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

2,400: —

1,000: —

3,400: — kronor

7,200: —

3,000: —

10,200: — „

1,400: —

1,000: —

2,400: - „

1,900: —

1,000: —

2,900: — „

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Mtmorial N:o 22.

jemte två ålderstillägg å lönen å 500 kronor livartdera, att utgå, det

första efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring;

dels bestämt nedan intagna vilkor för åtnjutande af den nya aflöningen:
a)

att bergmästare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden eller förändring i tjenstgöringsområde,

som kan varda föreskrifven;

b) att med bergmästareembetet icke må förenas annan tjenst å

rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning

med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörandet af

tjenstgöringen inom distriktet; dock att bergmästare, som vid nya

löneregleringens inträdande redan innehar annan tjenst, må densamma

bibehålla så länge den icke är för tjenstgöringen inom bergmästaredistriktet

hinderlig;

c) att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort, men skola för den tid, han

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den som tjensten förrättat;

d) att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin tjenst, eger

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskild! uppdrag, kan

förpligtas att under ledigheten, förutom sina tjenstgöringspenningar,

afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

e) att tidpunkterna för den bergmästare meclgifna förhöjning af

lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjensten bestämmas att

inträda : första förhöjningen efter fem år, under vilkor att innehafvare!!

mer än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjenst, och andra förhöjningen efter ytterligare

fem år på samma vilkor, under iakttagande, hvad så väl den ena

som den andra förhöjningen angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, den stadgade

tjensteåldern blifvit uppnådd; börande bergmästare dervid tillgodoräknas

den tid, som före deri nya statens tillämpning förflutit från det

han på grund af förordnande enligt nådiga brefvet den 8 Februari 1878

tillträdt bergmästarebefattning;

f) att bergmästare skall, då han uppnått 65 lefnadsår och minst

35 tjenstår, vara förpligtad att, mot erhållande af pension å allmänna

indragningsstaten till belopp motsvarande full lön 2,400 kronor jemte

intjenade ålderstillägg, från tjensten afgå, Kongl. Maj:t dock obetaget

att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

13

pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna

och kan finnas villig att i samma tjenst qvarstå; samt

g) att nuvarande bergmästaren i 5:te eller vestra distriktet skall

för åtnjutande af den nya aflöningen vidkännas årligt afdrag å lönen

af 700 kronor, motsvarande den beräknade afkastningen af den åt honom

upplåta kronojorden, hvilken efter hans afgång från tjensten skall

till statsverket indragas;

och dels medgifvit, att det å sjette hufvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget till »Kommerskollegium)), hvari anslaget till bergsstaten ingår,

höjes med 4,500 kronor, eller från 76,400 kronor till 80,900 kronor.»

2:o.

Under anslagstiteln »Rikets allmänna kartverk» hade Kongl. Maj:t

föreslagit: att Riksdagen måtte

dels godkänna hvad uti punkterna 8—10 i statsrådsprotokollet under

detta anslag ifrågasatts, beträffande aflöningsförmåner för kartverkspersonalen;
dels

medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie

stat anvisade anslag å 6,600 kronor måtte från och med år 1886 utgå

till rikets allmänna kartverk och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse

dermed ändras;

dels ock, utöfver nämnda anslag, å sjette hufvudtiteln på extra

stat för år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk

184,000 kronor; varande de punkter i statsrådsprotokollet, i hvilka

de bestämmelser beträffande aflöningsförmåner för kartverkspersonalen

ifrågasatts, hvilka Kongl. Maj: t begärt skola af Riksdagen godkännas,

af följande innehåll:

den 8:de punkten: att arfvode till kartograf bestämmes till 1,500

kronor med fyra ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive

5, 10, 15 och 20 års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande

kartografer vid ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till generalstabens

topografiska afdelning, att i fråga om ålderstillägg räkna

sig till godo den tid de tjenstgjort vid det ekonomiska kartverket;

den 9:de punkten: att den officer, som förordnas att handhafva

närmaste ledningen af de ekonomiska kartarbetenas utförande, må tilldelas

ett årligt arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, hvardera

till ett belopp af 500 kronor, tilldelas de kartografer, högst trenne,

hvilka förordnas att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning;

och

den 10:de punkten: att arfvodena för öfrig civil personal, såsom

gravörer m. fl. — hvilkas aflöningsförmåner delvis måste grundas på

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

beting — äfvensom storleken af de dagaflöningar och reseersättningar,

hvilka skola utgå för arbete å fältet, af Kongl. Maj:t, uppå förslag af

afdelningschefen vid generalstabens topografiska afdelning såsom kartverkschef,

bestämmas.

Med anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning hade Utskottet

i punkten 4:o hemstält:

att Riksdagen måtte

A) medgifva:

a) att arfvode till kartograf bestämdes till 1,500 kronor med tro

ålderstillägg å 500 kronor, hvilka skulle utgå efter respektive 5, 10

och 15 års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer

vid ekonomiska kartverket, hvilka öfverginge till generalstabens

topografiska afdelning, att, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo

den tid de tjenstgjort vid ekonomiska kartverket;

b) att den officer, som förordnades att handhafva närmaste ledningen

af de ekonomiska kartarbetenas utförande, finge tilldelas ett

årligt arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, hvartdera till

ett belopp af 500 kronor, tilldelades de kartografer, högst trenne,

hvilka förordnades att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning;

samt

c) att arfvodena för öfrig civil personal, såsom gravörer m. fl. —

hvilkas afiöningsförmåner delvis måste grundas på beting — äfvensom

storleken af de reseersättningar, hvilka borde utgå för arbete å fältet,

finge af Kongl. Maj:t, uppå förslag af afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning såsom kartverkschef, bestämmas, samt

dagaflöningen under tiden för arbetet på fältet till ordinarie och extra

kartografer utgå med 4 kronor 50 öre;

B) medgifva, att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie

stat anvisade anslag å 6,000 kronor finge från och med år 1886 utgå

till rikets allmänna kartverk, och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse

dermed ändras; och

C) utöfver nämnda anslag å sjette hufvudtiteln på extra stat för

år 1886 anvisa till fortsatt bearbetande af rikets allmänna kartverk

184,000 kronor.

Första Kammaren har bifallit denna Utskottets hemställan, men

Andra Kammaren åter har, med afslag å så väl Kongl. Maj:ts som

Utskottets förslag, dels beslutit, att det för rikets ekonomiska kartverk

å ordinarie stat uppförda anslag å 6,000 kronor må jemväl för år 1886

anvisas; dels ock utöfver nämnda anslag på extra stat för år 1886 beviljat

till fortsättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i

Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska kartai-betena i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

15

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor,

äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållningar å båda anslagen

må användas äfven för bestridande af utgifter för det topografiska

kartverket.

För frågans afgörande genom omröstning får Utskottet föreslå

följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen

dels medgifver

a) att arfvode till kartograf bestämmes till 1,500 kronor, med tre

ålderstillägg å 500 kronor, hvilka utgå efter respektive 5, 10 och 15

års väl vitsordad tjenstgöring, med rätt för nuvarande kartografer vid

ekonomiska kartverket, hvilka öfvergå till general- stabens topografiska

afdelning, att i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den tid de

tjenstgjort vid ekonomiska kartverket;

b) att den officer, som förordnas att handhafva närmaste ledningen

af de ekonomiska kartarbetenas utförande, må tilldelas ett årligt

arfvode af 1,000 kronor, och att årliga arfvoden, hvartdera till ett belopp

af 500 kronor, tilldelas de kartografer, högst trenne, hvilka förordnas

att biträda vid kartarbetenas öfvervakande och ledning; samt

c) att arfvodena för öfrig civil personal, såsom gravörer m. fl. —

hvilkas aflöningsförmåner delvis måste grundas på beting — äfvensom

storleken af de reseersättningar, hvilka skola utgå för arbete å fältet,

må af Kongl. Maj:t, uppå förslag af afdelningschefen vid generalstabens

topografiska afdelning såsom kartverkschef, bestämmas, samt dagaflöningen

under tiden för arbetet på fältet till ordinarie och extra kartografer

utgå med 4 kronor 50 öre;

dels medgifver att det för rikets ekonomiska kartverk å ordinarie

stat anvisade anslag å 6,000 kronor må från och med år 1886 utgå

till rikets allmänna kartverk, och följaktligen anslagets titel i öfverensstämmelse

dermed ändras;

och dels utöfver nämnda anslag å sjette hufvudtiteln på extra

stat för år 1886 anvisar till fortsatt bearbetande af rikets allmänna

kartverk 184,000 kronor; röstar

4 a;

Den, det ej vill, röstar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

Vinner Nej, liar Riksdagen dels beslutit, att det för rikets ekonomiska

kartverk å ordinarie stat uppförda anslag å 6,000 kronor må

jemväl för år 1886 anvisas; dels ock utöfver nämnda anslag på extra

stat för år 1886 beviljat till fortsättande af de ekonomisk-geografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska

kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifvit, att möjligen uppstående behållningar

å båda anslagen må användas äfven för bestridande af utgifter för det

topografiska kartverket.»

3:o.

Under anslagstiteln »Landtmäteristaten» hade Kongl. Maj:t föreslagit,

att under förutsättning att Riksdagen bifölle hvad beträffande

rikets allmänna kartverk föresloges, från anslaget till landtmäteristaten

måtte uteslutas 23 andre landtmätarelöner, livilka uppginge till sammaulagdt

20,700 kronor, samt att följaktligen anslagets slutsumma måtte

nedsättas från 108,800 kronor till 88,100 kronor.

Utskottet, som i punkten 4:o af förevarande utlåtande afgifvit

yttrande öfver Kongl. Maj:ts förslag beträffande kartverket, hade i

punkten 5:o, under förutsättning att Utskottets i punkten 4:o gjorda

hemställan rörande det allmänna kartverket blefve af Riksdagen bifallen,

hemstält, att från anslaget till landtmäteristaten måtte uteslutas

23 andre landtmätarelöner, uppgående till sammanlagdt 20,700 kronor,

samt att följaktligen anslagets slutsumma måtte nedsättas från 108,800

kronor till 88,100 kronor.

Denna Utskottets hemställan är af Forsta Kammaren bifallen, men

Andra Kammaren har beslutit, att anslaget till landtmäteristaten skulle

uppföras till oförändradt belopp 108,800 kronor.

Då denna fråga sammanhänger med den under nästföregående

punkt omhandlade och således är beroende af den utgång denna sistnämnda

fråga vid gemensam omröstning erhåller, föranlåtes Utskottet

hemställa,

att frågan om det belopp, hvarmed anslaget till

landtmäteristaten bör i riksstaten för år 1886 uppföras,

må anses afgjord genom utgången af den i

punkten 2:o af detta memorial föreslagna gemensamma

omröstningen, så att detta anslag skall, om vid denna

omröstning Ja vinner, nedsättas till 88,100 kronor,

men, om Nej vinner, bibehållas med oförändradt belopp

108,800 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

17

4:o.

Till anordnande af en allmän skandinavisk industriutställning i

Stockholm under är 1886 hade Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp

af 250,000 kronor måtte på extra stat för samma år anvisas och ställas

till Kongl. Maj:ts förfogande.

Med anledning af denna framställning hade Utskottet i punkten

38:o hemstält, att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning att Riksdagen, för anordnande under år 1886

af en allmän skandinavisk industriutställning i Stockholm, på extra

stat för samma år stälde till Kongl. Majrts förfogande — oberäknad!

de 200,000 kronor, som Kongl. Maj:t ansett kunna beredas ur vissa

allmänna fonder — ett belopp af 200,000 kronor; dock under vilkor

dels att utöfver sålunda nämnda statsmedel ytterligare sådana icke finge

för utställningen användas och dels att antingen Stockholms stad, mot

rättighet att till ledamöter i utställningens styrelse invälja två personer,

eller ock enskilde personer tillsköte 200,000 kronor samt derjemte,

med befrielse derifrån för staten, öfvertoge ansvaret för betalningen

af alla de medel, som för utställningen kunde komma att erfordras i

tillskott utöfver hvad som blifvit beräknadt.

Första Kammaren har bifallit det förslag, som innefattas i den af

Herr Grefve Sparre m. 11. mot punkten afgifna reservation, i hvilken

yrkats:

att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen, till anordnande af en allmän skandinavisk

industriutställning i Stockholm under år 1886, på extra stat för samma

år anvisade ett belopp för en gång af 200,000 kronor.

Andra Kammaren har afslagit så väl hvad Kongl. Maj:t som Statsutskottet.

i förevarande hänseende hemstält; och, då denna fråga bör

genom omröstning afgöras, får Utskottet föreslå följande voteringsproposition

:

»Den, som vill, att Riksdagen på det sätt bifaller Kong!. Majfis

förevarande framställning, att Riksdagen, till anordnande af en allmän

skandinavisk industriutställning i Stockholm under år 1886, på extra

stat för samma år anvisar ett belopp för en gång af 200,000 kronor;

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Bih. till Riksd. Frat. 1885, 4 Sand. 1 Afd. 18 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 22.

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit så väl hvad Kongl. Maj:t som

hvad Stats-Utskottet i förevarande hänseende hemstält.»

Stockholm den 12 Mars 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.