Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen.
1885-04-10 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1885:28, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen.
Dokumentets text
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
1
N:o 28.
Ank. till Riksd. Kansli den 10 April 1885, kl. i e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring
i rustnings- och roteringsbesvären äfvensom inom
Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen.
(I. A.)
Under förmälan att Kong], Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta
proposition med förslag till ny värnpligtslag, har Kongl. Maj:t, för att
samtidigt bereda lättnad i de på viss jord hyflande besvär, som utgöras
till försvarsverket, uti en till Riksdagen aflåten proposition (N:o 19)
af den 9 Januari innevarande år föreslagit Riksdagen att, för den händelse
Riksdagen godkänner förstnämnda proposition, jemväl antaga
följande
Lag
angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
§ I
I
rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent
lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade
Bih. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 1
2
Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 28.
värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och
undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.
§2.
Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1
angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote
bestämmas regements- och corpsvis samt vid båtsmanshållet kompani
-
vis till nedan nämnda värden:
a) å hela rustnings- eller roteringsbesväret:
vid berustade kavalleriet:
för Lifregementets dragoncorps \ 359 pr0]10r_
» Lifregementets husarcorps j
« Smålands husarregemente 320 »
» Skånska husarregementet \ 399 »
)> Skånska dragonregementet }
vid berustade infanteriet:
» Lifregementets grenadiercorps \ 320 })
» Vestgöta regemente j
» Andra lifgrenadierregementet .......................................... 310 »
» Smålands grenadierbataljon ........................... 300 »
vid roterade kavalleriet:
» Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) ..................... 300 »
vid roterade infanteriet:
» Första lifgrenadierregementet
» Uplands regemente
» Vestgötadals »
» Skaraborgs » 170
» Vestmanlands »
» Nerikes »
)> Vermlands »
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 28.
3
för Kronobergs regemente
» Jönköpings »
» Dalregementet
» Helsinge regemente
» Bobus läns »
» Vesterbottens fältjägarecorps
» Kalmar regemente
» Elfsborgs regemente .............
» Södermanlands regemente
» Norrbottens fältjägarecorps
» Jemtlands »
» Norra skånska infanterireg:t
» Södra skånska »
för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad
jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:
hälften
af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,
till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de
äro belägna;
vid berustade båtsmanshåll:
för Blekinge l:a—6:te kompani
» Södra Möre l:a—3:dje »
vid roterade båtsmanshållet:
» Tjusts kompani
» Gotlands l:a och 2:a kompani
» Södermanlands l:a och 2:a »
» Södra Roslags l:a och 2:a » |
» Norra Roslags l:a och 2:a »
» Norrlands 3:e och 4:e » J
» öfriga båtsmanskompanier ......................................................
)) frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre ..................
» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift)
» städernas båtsmanshåll ............................................................
b) å skyldigheten att hålla karl:
» Lifregementets dragoncorps \ 180
» Lifregementets husarcorps /
130 »
120 »
130 »
60 »
110 »
110 kronor.
100 »
150 kronor.
140 »
130 »
150 kronor.
4
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
för Smålands husarregemente .
» Skånska husarregementet
» Skånska dragonregementet
» Jemtlands hästjägarecorps
»
)>
»
»
c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:
Lifregementets grenadiercorps | 200 kronor
Vestgöta regemente f
Andra lifgrenadierregementet................................................ 190 »
Smålands grenadierbataljon ................................................... 180 »
§ 3.
För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs
län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i
Kalmar län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger
vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed
vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras.
§ 4.
För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning
belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll
komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de
värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med
tillgodonjutande å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.
§ 5.
Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:
l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt
de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,
vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens
medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med
tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för
hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 28.
5
eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande
sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen
med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;
2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår
till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till
penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd
forsellön årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater,
som antagits, innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas
vid rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära
ifrågavarande ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu
äro gällande;
3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid
de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes
omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf
meddelade föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas
med oförändradt belopp;
4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra
besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa
och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels
till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande
persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande
vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning
för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 23 kronor för
hvarje nummer;
5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda
båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar
län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i
§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen
varder en följd;
6:o) att de här ofvan i § 3 omförmälda rotevakansafgifter, som
af Särna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i
Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen
från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,
för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och
7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,
hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på^grund af bestämmelse
i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter
följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår,
under hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
§ 6.
Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll
eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:
A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.
Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring
med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll
eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1
förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp,
hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger
understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp
med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag
afses, icke ifrågakomma.
B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar
vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.
l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än
det här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,
skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter
understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda
afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande
af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed
vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;
och kommer alltså, der rinderstödet uppgår till lika belopp med
eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke
att ega rum.
2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt
hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om
besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda
värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med
eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande
fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag
icke att ega rum.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
7
C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet.
l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg ocb beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote
i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.
2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är
stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,
minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men
är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,
så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen
enligt denna lag icke att eg a rum.
3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller
roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af
understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i
öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och
rotar är stadgadt.
§ 7.
Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning
eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande
af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.
§ 8.
Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i
Jemtlands roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa,
skall såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel,
som af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,
hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast
medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande
beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemlands
roteringskassa hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer,
och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas
lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.
§ 9.
I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom
Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs
stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare
fortfarande staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning,
huruvida samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant
fall staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda
förmån.
§ io.
Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och
rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst
afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas
medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.
I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för xitbetalningen
af det understöd, som utgår enligt § 5 mom. 1, skall gälla
hvad i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt Kongl. kungörelsen
den 5 Oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning
för indragna ränte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande
af något besvär.
§ Il
Hemman
eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,
skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse
med hvad här förut är stadgadt.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
9
Slutligen har Kongl. Maj:t, i händelse Riksdagen komme att bifalla
hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, äskat Riksdagens medgifvande,
att de ytterligare bestämmelse]-, som vid tillämpningen af Kongl.
Maj:ts och Riksdagens beslut angående lindring i rustnings- och ro-,
teringsbesvären kunde finnas erforderliga, måtte af Kongl. Maj:t få
meddelas.
Stats-Utskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition
blifvit öfverlemnad, har i sammanhang med densamma behandlat
jemväl nedannämnda, inom Riksdagens Kamrar väckta och till
Utskottet remitterade motioner rörande förevarande ämne, nemligen:
inom Första Kammaren:
motion, N:o 9, af Herr Friherre It. M. Klinrkowström med hemställan,
att Riksdagen icke måtte medgifva den af Kongl. Maj:t föreslagna
partiella afskrifningen af indelningsverket; och
motion, N:o 52, af Herr J. E. Nyström, som föreslagit, att indelningsverket
skulle aflyftas från jorden, dock att de till indelningsverket
hörande torplägenheter, så till hus som jord, utan ersättning och i laggildt
skick skulle öfverlemnas till staten; och att indelningsverket skulle
bibehållas och förbättras af staten genom lägenheternas iordningställande,
rekrytering, ökad undervisning för manskapet, minskad tjensteålder till
fyrationde året, soldatens anställning efter afskedstagandet vid skogseller
jernvägsarbeten eller förseende med jord eller pension; samt
inom Andra Kammaren:
motion, N:o 66, af Herr A. V. Daniclson med förslag om statsverkets
öfvertagande af rust- och rotehållare» skyldighet att anskaffa beklädnadspersedlar
åt båtsmän samt om anslag för detta ändamål;
motion, N:o 72, af Hen- A. G. Jönsson i Märarp, som föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta en skrifvelse till Kongl. Mai:t om förslag
till lag i syfte, bland annat, att den roterade jorden under en tid af 15
år skulle fortsätta att oafkortadt utgöra sina vanliga förbindelser till
indelningsverket, vare sig att detsamma vore af effektiv eller vakant
beskaffenhet; att det effektiva nummer, som under denna öfvergångstid
blefve ledigt, skulle under återstående öfvergångstid erlägga motsva
JBih.
till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 7 Afd. 24 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Vflätande N:o 28.
rande vakansafgift; att rote, som efter öfvergångstidens slut. vore till
följd af kontrakt skyldig att på karlens yrkande ännu en tid utgöra de
gamla skyldigheterna, skulle fortsätta dermed till karlens afskedstagande,
men erhålla efter öfvergångstidens slut vederlag af staten derför; att
försvarsverkets stam skulle bildas under denna tid till ett antal al''
30,000 man, ur hvilken äfven träng och en del underbefäl skulle bildas;
att tjenstgoringstiden skulle utsträckas till 20 år och att den årliga lönen
skulle blifva 180 kronor, samt 25 öre i dagaflöning under tjenstetid;
att stammen skulle underhållas af staten utan allt beroende af rotar;
att manskapet borde hafva sina nummer och boningsplatser, såvidt
möjligt vore, jemn! utbredda ibland folket i förhållande till folkmängden,
så att hvarje kommun inrymde det proportionerliga antalet; att
kommunen skulle garantera att erlägga en fjerdedel af den summa,
som möjligen af soldat fordrades öfver det faststälda städjebeloppet;
att nationalbeväringens öfningstid skulle utsträckas till 60 dagar och att
beväringskarl skulle bestå sig under öfningstiden med skjortor, strumpor
och skor, men erhålla i dagaflöning 50 öre; att kostnaderna för arméns
underhåll skulle erläggas efter allmän bevillning och på de grunder,
som skattekomitén vid 1883 års riksdag framstält i sammanhang med
då uppgjorda arméförslag; dock med det tillägg, att, efter en tid af fem
år från det detta förslag blifvit lag, fastigheter i städer, säterier och
frälseegendomar å landet samt kapitalister skulle erlägga en försvarsskatt
af 5 öre för hvarje ett hundra kronor af uppskattad egendom;
samt att algiften efter öfvergångstidens slut skulle erläggas efter fyrktalen,
jemförda med värdet af fastighetsfyrkar på landet och på dem
lagda bevillning, sedan städernas kostnad för poliscorpsen blifvit afdragen;
motion,
N:o 76, af Herr A. P. Daniel sou, som föreslagit, att Riksdagen
måtte besluta, bland annat, att från och med 1886 hvarje rustoch
rotehåll skulle erhålla lindring i rust- och roteringsbesvären, uppgående
till trettio procent af deras uppskattade medelvärden, beräknade
i enlighet med af Särskilda Utskottet vid 1883 års riksdag i förslaget
till lag angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning upptagna
värden, och med tillämpning i detta fall i de delar af de särskilda föreskrifter
i nämnda lagförslag, som för genomförande af en sådan lindring
vore af behofvet påkallade; samt att till uppförande å ordinarie
stat för det sålunda angå fn a ändamål bevilja särskilda förslagsanslag
till sammanräknad! belopp af 1,650,000 kronor, deraf 1,425,000
kronor under ljerde hufvudtiteln och 225,000 kronor under femte liufvudtiteln;
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28. 11
motion, N:o 107, af Herr 31. Dalin med hemställan, att Riksdagen
måtte besluta:
l:o) att staten från och med 1886 skulle öfvertaga det indelta
kavalleriet mot en vakansafgift af:
vid Lifregementets husarcorps......................................................... 245 kronor,
» Lifregementets dragoncorps .................................................. 245 »
)) Smålands husarregemente ......................................................... 224 »
)> Skånska husarregementet............................................................ 210 »
5» Skånska dragonregementet........................................................ 210 »
för hvarje helt rusthåll, då af regeringen föreslagen afskrifning af 30
procent af rusthållsbördan på samma gång borde anses vara gjord;
2:o) att anslå nödiga medel till nämnda förslags förverkligande;
3:o) att rusthållarne till staten öfverlemna liästarne och de på
mötesplatserna befintliga stallarne utan ersättning;
motion, N:o 112, af Herr Abraham Rundbäck m. fl., hvilka föreslagit,
att Riksdagen måtte
l:o) med afslag af Kongl. Maj:ts proposition om lindring i rustnings-
och roteringsbesvären med dervid fastade vilkor och förbehåll i
afseende på värnpligten, för sin del besluta, att indelningsverket regleras
och utjemnas i öfverensstämmelse med vissa i motionen angifna grunder
och förslag, samt, om så beslutas, i sammanhang dermed bevilja en
lindring från och med nästa år af 20 procent i rustnings- och roteringsbesvären;
äfvensom, under förutsättning att Riksdagen härtill lem nar
sitt bifall,
2:o) i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anmäla detta beslut
med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes dels låta utarbeta och om möjligt
till nästa Riksdag afgifva fullständigt förslag till bemälda reglering och
utjemning af indelningsverket och dels i sammanhang dermed, och med
fästadt afseende på de i motionen uttalade grundsatser, låta uppgöra
och för Riksdagen framlägga ej mindre eu allmän plan till försvarets
förstärkande och bättre ordnande både till lands och sjös än ock förslag
till samma plans successiva genomförande;
motion, N:o 129, af Herr -/. Anderson i lo hult, hvilken hemstält,
att Riksdagen måtte besluta, bland annat, att från och med 1886 hvarje
rust- och rotehållare skulle erhålla en lättnad i roteringsbesvären, motsvarande
331.3 procent af deras uppskattade medelvärden, beräknade i
enlighet med de i Särskilda Utskottet vid 1883 års riksdag i förslaget
till lag angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning upptagna
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
värden och med tillämpning i detta fall i de delar af de särskilda föreskrifter
i nämnda lagförslag, som för genomförande af en sådan lättnad
kunde vara af behofvet påkallade; afl rotoriugen, så snart ske kunde
och senast inom fem år från nästa års början, skulle så ordnas, att densamma,
hvad torpens storlek beträffade, der torp nu funnes, återfördes
till sin rätta bestämmelse, nemligen till omfånget af ll-i tunnland öppen
jord, en kåltäppa och äng till 2 lass hö, och att uti kostnaden derför
skulle så väl som plaulega för jordområdet all jord så i stad som land
efter nuvarande taxeringsvärde deltaga, samt soldatens lön i öfrigt betalas
af statsmedel; att rustningen från och med 1890 skulle öfvertagas
af staten; och att till uppförande å ordinarie stat för ofvan angifna
ändamål skulle beviljas ett förslagsanslag af 2 millioner kronor.
Af enahanda skäl, som föranledt Utskottet att i ett denna dag
afgifvet utlåtande angående de å viss jord hvilande grundskatterna
hemställa om Riksdagens bifall till den af Kongl. Maj:t föreslagna nedsättningen
i nämnda skatter, har Utskottet ansett sig böra förorda Kongl.
Maj:ts föreliggande förslag om lindring i rustnings- och roteringsbesvären;
och har Utskottet på de grunder, som åberopats beträffande
grundskatterna, funnit sig böra hemställa, att Riksdagens bifall till
lindring i rustnings- och roteringsbesvären må tydligen göras beroende
deraf, att motsvarande nedsättning beredcs i grundskatterna.
_ Uti sitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari
vid föredragning af frågan angående den föreslagna ned sättningen i
grundskatterna har Herr Statsministern yttrat, att då en utveckling af
den nuvarande beväringsinrättningen ifrågasattes, ledde detta med nödvändighet
tanken öfver på den anordning i vårt försvarsväsende, som
innefattades i indelningsverket och som gjorde uppsättandet af större
delen af härens stam till en skattskyldighet, lagd på egare till viss jord.
Nogsamt känd vore den uppfattning af de till grund för roteringen
liggande knektekontrakten, hvilken gjorde sig gällande hos dem, hvilka
efter samma kontrakt hade att utgöra roteringsbesvären, men också
såge sig i kontrakten tillförsäkrade sådana förmåner, att en utöfver nuvarande
beväringspligt utsträckt personlig krigstjenstskyldighet vid sidan
af bestående särskilda förpligtelse]- för försvaret oförminskade skulle
för rust- och rotehållare innefatta en synnerlig obillighet; och så väl
Kongl. Maj:t som Riksdagen hade så många gånger yttrat sin benägen
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
13
het att fästa skäligt afseende vid denna uppfattning, att det för den,
som på allvar önskade beväringspligtens utsträckning, måste te sig
såsom en alldeles gifven sak, att ett förlag derom betingade lättnader
i de nuvarande rustnings- och roteringsbesvären. Förhållandena inom
vårt skatteväsen vore emellertid sådana, att en dylik lindring icke kunde
eller borde företagas utan ändring i jemväl en annan bestående skattoform,
nemligen grundskatterna. Rustnings- och roteringsbesvären vore
nemligen endast ett slag af grundskatter. Ett förslag till utsträckning
af den nuvarande beväringspligten påkallade alltså lindringar i både
rustnings- och roteringsbesvären samt grundskatterna.
Med afseende å hvad sålunda blifvit af Herr Statsministern yttradt,
och under åberopande af hvad Utskottet i sitt utlåtande i fråga om den
föreslagna rredsättningen i grundskatterna anfört till stöd för sin uppfattning,
att en sådan nedsättning bör ega rum i samband med antagande
af förslaget till ny värnpligtslag, har Utskottet ansett sig böra
föreslå, att den ifrågasatta lindringen i rustnings- och roteringsbesvären
medgifves endast under förutsättning af bifall till den föreslagna nya
värnpligtslagen.
Beträffande de särskilda bestämmelser, som i de 11 paragraferna
af den nu föreliggande lagen, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
finnas intagna, har Utskottet mot desamma icke liaft
annat att erinra än att, i öfverensstämmelse med Riksdagens vid behandlingen
af fjerde hufvudtiteln fattade beslut i den uti punkten 23
mom. c) af Utskottets Utlåtande N:o 10 a omförmälda fråga om den
ersättning, som af rusthållare vid infanteriet bör erläggas för befrielsen
från skyldigheten att anskaffa och underhålla beklädnads- och beväringspersedlar,
berörda ersättning, som i 5 § af ifrågavarande lag föreslagits
till 23 kronor för hvarje rusthållsnummer, ansetts böra bestämmas att
utgå med 20 kronor för hvarje nummer; hvarjemte Utskottet, som, på
sätt här nedan omförmäles, trott sig böra framställa förslag om statsverkets
öfvertagande af den rust- och rotehållare åliggande skyldigheten
att anskaffa båtmansbeklädnadspersedlarne, funnit sig under förutsättning
af bifall till nämnda förslag ega anledning föreslå minskning i vissa
fall uti de värden, hvartill rustnings- och roteringsbesvären vid båtmanshållet
enligt 2 § af samma lag uppskattats.
I ofvannämnda motion N:o 66 har Herr A. P. Danielson föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta, att utöfver det å femte hufvudtiteln af
Kongl. Maj:t till nu innevarande Riksdag upptagna reservationsanslag
för anskaffande och underhåll af de till båtmansbeklädnaden hörande
s. k. småpersedlarne och kappsäcken måtte beviljas 35,000 kronor i och
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
för statsverkets öfVertagande från och med 1886 af den rust- och rotehållare
vid båtsmanshållet åliggande skyldighet att anskaffa håtsmansbeklädnadspersedlar,
under vilkor att staten samtidigt erhölle fri dispositionsrätt
till i bruk varande, af rust- och rotehållare anskaffade, motsvarande
persedlar, och att detta anslag måtte, om så lämpligen kunde
ske, sammanföras med förstnämnda anslag och anslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.
Sedan Rikets Ständer vid 1848 års riksdag medgifvit, att kronan
på vissa vilkor skulle öfvertaga den s. k. större båtsmansbeklädnaden,
liar Kongl. Maj:t genom särskilda förordningar af den 22 December
nämnda år och den 12 Mars 1875 fasts tält de grunder, efter hvilka aftal
må träffas om denna beklädnads öfvertagande af kronan; och hafva
numera samtliga båtmansnummer allt sedan år 1877 ingått kontrakt i
sådant afseende.
Vid 1884 års riksmöte beslöt Riksdagen, dels att statsverket utan
någon ersättning af vederbörande rusthållare skulle från och med innevarande
år med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och
underhålla ej mindre beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och
sadel mumie rings persedlar vid rusthållskavalleriet, under förutsättning
att för framtiden ett för ändamålet tillräckligt anslag af Riksdagen
blefve beviljadt, än äfven de till båtsmanshållet hörande s. k. småpersedlarna
och kappsäcken under enahanda vilkor, att den sålunda beredda
lindring konmie att fortfara endast så länge ett det upphäfda åliggandet
motsvarande statsanslag af Riksdagen anvisades.
I ötverensstämmelse med nästlidet års Riksdags beslut angående
berörda lättnader har Utskottet ansett sig nu böra hemställa om Riksdagens
bil all till den al bemälde motionär föreslagna befrielsen för
rust- och rotehållare vid båtmanshållet att bekosta båtsmansbeklädnaden.
Något särskildt anslag för statens öfvertagande af donna skyldighet,
såsom motionären föreslagit, är dock icke erforderligt, enär utgifterna
för den större båtsmansbeklädnaden fortfarande, som hittills, synas böra
utgå från det å femte hufvudtiteln uppförda anslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossecorpserna, h vil ket anslag under innevarande
riksdag förändrats från »förslagsanslag, högst», till reservationsanslag
och uppförts till belopp af 287,500 kronor. Deremot torde, i händelse
af Riksdagens bifall till ifrågavarande eftergift, det under titel båtsmansbeklädnadsmedel
bland statsverkets inkomster upptagna belopp,
35,000 kronor, höra ur riksstaten uteslutas; hvarom Utskottet, i händelse
åt bifall till ifrågavarande förslag och i sammanhang med inkomstberäkningen,
framdeles under riksdagen torde få göra framställning.
Stats-Utsicottds Utlåtande N:o 28.
15
Slutligen har Utskottet funnit sig böra föreslå, .att, på sätt vid de af
nästlidet års Riksdag beslutade likartade lindringar egde rum, såsom
vilkor för ifrågavarande lindring föreskri fves, att den skall fortfara endast
så länge medel, motsvarande det upphörda åliggandet, af Riksdagen för
ändamålet anvisas. Hvad deremot vidkommer det af motionären för
statens öfvertagande af skyldigheten att anskaffa båtsmansbeklädnaden
uppstälda vilkor, att staten skulle erhålla fri dispositionsrätt till i bruk
varande, af rust- och rotehållare anskaffade motsvarande persedlar, torde,
då samtliga båtsmansnummer ingått kontrakt om beklädnadens öfvertagande
af kronan, och persedlarne alltså numera anskaffas af kronan,
någon särskild bestämmelse i detta afseende icke vara af nöden.
Såsom ofvan meddelats, skulle bifall till den föreslagna befrielsen
för båtsmanshållet från att anskaffa och underhålla den s. k. större beklädnaden
föranleda minskning i de värden, hvartill rustnings- och roteringsbesvären
vid båtsmanshållet uppskattats. Enligt protokollet öfver
I andtförsvarsärenden den 9 sistlidne Januari har af Herr Statsrådet
och Chefen för Landtförsvarsdepartementet, i fråga om värdet af
rustningen och roteringen, erinrats, att Kongl. Maj:t i propositionen
till 1883 års Riksdag angående afskrifning af, bland annat, rustningsoch
roteringsbesvären föreslagit visst för hvarje regemente, corps
eller båtsmanskompani gemensamt värde å prestationerna för hvarje
rusthåll eller rote; och dessa värden hafva ansetts böra antagas
äfven för den nu ifrågavarande lindringen, dock med de förändringar
deri, som af sedermera inträffade omständigheter påkallades.
Kongl. Maj:t hade nemligen, i anledning af Riksdagens skrifvelse den
II Maj 1884 angående vissa lättnader i rustnings-och roteringsbesvären,
den 21 November samma år förordnat, bland annat, att statsverket
skulle utan någon ersättning af vederbörande rusthållare från och med
år 1885 med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och
underhålla de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarna
och kappsäcken. Med afseende härå, och under antagande att Riksdagen
beviljade erforderliga medel till ifrågavarande persedlars anskaffning och
underhåll, borde naturligtvis en mot berörda lättnad i rustningsbesväret
ungefärligen svarande nedsättning i ofvannämnda, år 1883 antagna
värden ega rum, och då den afgift för småpersedlarne och kappsäcken,
som af rusthållarne vid båtsmanshållet enligt markegång senast
erlagts, uppgått till närmare 10 kronor per nummer, borde det hvarje
båtsmansrusthåll åliggande besvär åsättas ett värde, vid kompanierna i
Blekinge af 110 kronor och vid kompanierna i Södra Möre af 100
kronor. Deremot, och enär den utgift för småpersedlarne och kapp
-
16
Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 28.
säcken, som senast drabbat båtsmansrotarne, för år beräknad, ej uppgått
till mer än högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre per
nummer, sjmtes den lättnad, som genom befrielse från ifrågavarande
skyldighet kommit båtmansrotarne till del, vara allt för obetydlig att
kunna föranleda någon förändring i de år 1883 antagna värdena å båtsmansroteringen.
Hvad nu först beträffar det berustade båtsmanshåll et, har, enligt
hvad Utskottet inhemtat, den afgift, som jemlikt 1875 års förordning
erlägges af rusthållare för statens öfvertagande af den större beklädnaden,
utgjorts för år 1883 inom Blekinge län med 9 kronor 90 öre
och vid kompanierna i Södra Möre med 1 krona 82 öre. Utskottet har
derföre ansett det uppskattade värdet vid berustade båtsmanshållet för
Blekinge losta—6:te kompani, hvilket värde af Kongl. Maj:t, efter minskning
med 10 kronor på grund af befrielsen från småpersedlarnes anskaffande,
upptagits till 110 kronor, böra, under förutsättning af bifall
till den föreslagna befrielsen från ersättningen för den större beklädnadens
presterande, nedsättas med ytterligare 10 kronor, eller till 100
kronor, hvaremot den ringa afgift, som för nämnda ändamål erlägges
vid det berustade båtsmanshållet för Södra Möres lista —3:dje kompani,
icke synes föranleda minskning i det af Kongl. Maj:t för dessa kompanier
antagna värde af 100 kronor. I afseende å de afgifter, som vid
båtsmansroteringen erläggas för beklädnaden, hafva, för så vidt Utskottet
kunnat inhemta, dessa inom olika delar af landet under år 1883 utgått med
skilda belopp, vexlande emellan lägst 3 kronor 27 öre och högst 10 kronor
26 öre. Dessa belopp synas visserligen väsentligen olika; men den afgift,
som i detta hänseende erlagts, har i allmänhet uppgått till 7 å 8
kronor. Om nu härtill lägges den upphörda utgiften för de s. k. småpersedlarne,
hvilken utgift, enligt hvad ofvan meddelats, beräknats till
högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre, torde, under ofvannämnda
förutsättning af bifall till den föreslagna lindringen i afseende
å ersättning för beklädnadspersedlarne, lättnaderna i båtsmansroteringsbesvären
i allmänhet kunna upptagas i värde till omkring 10 kronor,
och alltså hvart och ett af de beräknade värdena vid roterade båtsmanshållet
nedsättas med enahanda belopp, eller 10 kronor. — För utsockne
frälsehemmanen i Halland erlägges enligt Kongl-kungörelsen den
18 April 1854 rotevakansafgift till hälften af det belopp, hvartill rotevakansafgiften
för båtsman i länet utgår; och med afseende härå skulle
ersättningen för den större beklädnadens anskaffande, hvilken, så vidt
Utskottet kunnat inhemta, af effektiva rotar inom länet utgjorts med
7 kronor 75 öre, synas böra för nämnda frälsehemman beräknas till
Sfats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
17
hälften al berörda belopp; men då samtliga de värden, hvartill rustningsoch
roteringsbesvären uppskattats, ansetts böra upptagas i jemna tiotal,
har Utskottet icke funnit lämpligt att i detta fall härifrån göra undantag,
utan föreslår, att det uppskattade värdet å roteringsbesväret. för dessa
hemman måtte nedsättas jemväl med 10 kronor, eller från 60 till 50 kronor.
Hvad öfriga ofvan omförmälda motioner i hithörande ämnen beträffar,
har Utskottet, då, eldigt hvad ofvan blifvit meddeladt, Utskottet,
funnit sig böra tillstyrka den af Kongl. Maj:t föreslagna lindringen i
rustnings- och roteringsbesvären, ansett sig dermed hafva uttalat sin
åsigt om dessa motioner, vid hvilket förhållande Utskottet till undvikande
af allt för stor vidlyftighet icke velat ingå i närmare redogörelse
öfver de i motionerna framstälda förslag.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, och under hänvisande
till hvad Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet vid
detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Januari
till statsrådsprotokollet yttrat beträffande de särskilda, i förevarande lag
angående lindring i rustnings-och roteringsbesvären intagna föreskrifter
och bestämmelser, får Utskottet hemställa:
l:o) att Riksdagen må besluta, att rust- och rotehållare
vid båtsman,shållet från och med år 1886 befrias
från utgörande af den afgift till kronan, de
enligt kontrakt äro förpligtade att utgifva såsom ersättning
för kronans öfvertagande af skyldigheten att anskaffa
och underhålla den s. k. större båtsmansbeklädnaden,
med vilkor att den rust- och rotehållare sålunda
beredda lindring kommer att fortfara endast så länge
motsvarande medel af Riksdagen för ändamålet anvisas;
2:o) att Riksdagen, för den händelse att Kamrarne,
i anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag,
med sammanstämmande beslut antaga ny värnpligtslag
samt under förutsättning af motsvarande nedsättning
i de å viss jord hvilande grundskatter, må
antaga följande
Lag
angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
Bih. till Iliksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 24 Häft
3
18
Stats-Utskottds Utlåtande N:o 28.
§ 1.
I rustnings- ocli roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent
lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade
värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och
undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.
§ 2.
Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1
angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote bestämmas
regemente- och corpsvis samt vid båtsmanshållet kompanivis
till nedan nämnda värden:
a) å hela rustnings- eller roteringsbesväref:
vid berustade kavalleriet:
för Lifregementets dragoncorps l 350 jcronor.
» Lifregementets husarcorps j
)> Smålands husarregemente .......................................... 320 »
» Skånska husarregementet | 30q )}
» Skånska dragonregementet j
vid berustade infanteriet:
» Lifregementets grenadiercorps \ 32() „
» Vestgöta regemente {
» Andra lifgrenadierregementet .......................................... 310 »
» Smålands grenadierbataljon .......................................... 300 »
vid roterade kavalleriet:
» Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) ..................... 300 »
vid roterade infanteriet:
7> Första lifgrenadierregementet
» Uplands regemente .........................................
» Vestgötadals »
» Skaraborgs » ................................................................ 1‘0
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 28.
19
för Vestmanlands »
» Nerikes »
» Vermlands »
» Kronobergs »
» Jönköpings »
» Dalregementet
» Helsinge regemente
» Bohus läns »
» Vesterbottens fältjägarecorps
» Kalmar regemente
» Elfsborgs regemente................
» Södermanlands regemente
» Norrbottens fältjägarecorps
» Jemtlands »
» Norra skånska infanteriregit
» Södra skånska »
för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad
jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernberg
slagen:
160 kronor.
150 »
140 »
130 »
hälften af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,
till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de
är o belägna;
vid Utrustade båtsmanshållet:
för Blekinge l:a—6:te kompani
» Södra Möre l:a—3:dje »
Vid roterade båtsmanshållet:
för Tjust kompani
» Gotlands l:a och 2:a kompani
» Södermanlands l:a och 2:a »
» Södra Roslags l:a och 2:a » j
» Norra Roslags l:a och 2:a »
» Norrlands 3:e och 4:e » j
» öfriga båtsmanskompanier......................................................
» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre..................
» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift)
» städernas båtsmanshåll...........................................................
120 »
110 »
120 »
50 »
100 »
100 kronor.
100 »
20
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 38.
b) å skyldigheten att hålla karl:
för Lifregementets dragoncorps |
» Lifregementets husarcorps |
» Smålands husarregemente............
» Skånska husarregementet 1
» Skånska dragonregementet /
» Jemtlands hästjägarecorps
180 kronor.
150 »
130 »
)>
x>
c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg
Lifregementets grenadiercorps 1
Vcstgöta regemente \.........................................
Andra lifgrenadierregementet..............................................
Smålands grenadierbataljorf.................................................
och beväpning:
... 200 kronor.
... 190 »
.... 180 ><
§ 3.
bör soldatrotarne inom Sårna, Idro och Hede byalag i Kopparbergs
län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar
län, lör Indika presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger vak
ans afgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed vakansafgifterna
för dessa rotar nu utgöras.
§ 4.
För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning
belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas b åts in adb håll
komma från och med år 1886 vakan safg-if tor na att utgöras enligt de
värdebelopp, som i 2 § mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med tillgodonjutande
å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.
§ 5.
Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:
l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt
de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,
vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens
Stats-Ulslcottets Utlåtande N:o 28.
21
medel mark egångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med
tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för
hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten
eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande
sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen
med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;
2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmäl, som utgår
till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till
penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd forsellön
årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater,
som antagits, innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas vid
rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande
ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;
3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid
de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes
omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf meddelade
föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas med
oförändradt belopp;
4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra
besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa och
underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till staten
under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar,
till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring
erfordras, och dels att till staten såsom ersättning för nämnda
besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje nummer;
5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda
båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar
län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i
§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen
varder en följd;
6:o) att de här ofvan i § 3 omformälda rotevakansafgifter, som
af Särna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i
Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen
från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,
för hvilka ifrågavarande utgifter utgå; och
7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,
hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse
i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter
följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår,
under hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
§ 6.
Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll
eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:
A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar■
Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring
med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant
samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll
eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1
förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp,
hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger
understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp
med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag
afses, icke ifrågakomma.
B) Beträffande hehakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar
vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid kåtsmanshållet.
l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med eller större än
det här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,
skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter
understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda
afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande
af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed
vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;
ocli kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med
eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke
att ega rum.
2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta
värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt
hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.
23
besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda
värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med
eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande
fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag
icke att ega rum.
C) Beträffande haffvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och rakan ta
rusthåll vid infanteriet.
l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för
beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)
eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote
i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående
effektiva rusthåll och rotar stadgas.
2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl fotbeklädnad,
remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är
stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit
effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,
men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,
kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen
och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.
3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,
remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller
c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller
roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af
understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i
öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och
rotar är stadgadt.
§ ?•
Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning
eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande
af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.
§ 8-
Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i
Jemtlands roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa,
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
skall såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel,
som af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar
af dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,
hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast
medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande
beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa
hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer
och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas
lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.
§
I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom
Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande
de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de utgifter, Göteborgs
stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare
fortfarande staden tillfalla ; ankommande det på särskild utredning, huruvida
samma utgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall
staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.
§ 10.
Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och
rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst
afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas
medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.
I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalningen
af det understöd, som utgår enligt § 5 mom. 1, skall gälla
hvad i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt Kongl. kungörelsen
den 5 Oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning
för indragna rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande
af något besvär.
§ 11.
Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,
skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse
med hvad här förut är stadgadt.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
25
3:o) att Riksdagen må medgifva, att de ytterligare
bestämmelser, som vid tillämpningen af ifrågavarande
lindring i rustnings- och roteringsbesvären kunna finnas
erforderliga, må af Kongl. Maj:t meddelas; samt
4:o) att Herrar Friherre Klinckowströms, Nyströms
Danielsons, A. G. Jönssons, Dahns, Abraham Rundbäcks
och J. Andersons i Tenhult ofvan omförmälda
motioner icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 10 April 1885.
På Stats-Utskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Reserv a tio ner:
af Herr L. M. Nordenfelt, som andragit:
»Vid en återblick på de skiften försvarsfrågan genomgått under
de båda senaste årtiondena lärer det — enär Riksdagen förkastat icke
allenast de förslag till försvarets ordnande, som på indelningsverkets
grund varit framlagda, utan äfven dem, hvilka afsett att grunda försvaret
dels på den rena värnpligten, dels på en ur de värnpligtiges
led bildad stam, dels på en värfvad stam, dels utan och dels med sammankoppling
med frågan om lindring af grundskatterna, och då försvarsfrågan
sålunda ännu qvarstår på samma punkt som för tjugu år
sedan — finnas i hög grad olämpligt att åter börja samma kretsgångför
att, efter fruktlösa strider, sannolikt återkomma till utgångspunkten.
Häraf synes mig följa, att ingen lämpligare utväg för försvarets stärkande
för närvarande finnes än att dels söka ordna och förstärka den indelta
stammen, utan afseende åden förbättring, som må kunna vinnas i värnpligts
Bih.
till Riksd. Prof. 1885. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft. 4
26
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.
lagen, och oberoende af alla andra frågor samt utan att fatta beslut om indelningsverkets
fortfarande bestånd, men med begagnande af detta verks
tillgångar och medgifvande af sådana lindringar, som af billighet påkallas
och kunna förenas med höjande af landets försvarskraft, och
dels föröka volontärernas antal för att erhålla tillräckligt befäl och på
erfarenhetens säkra grund kunna afgöra, till hvilket omfång och till
hvilken kostnad en värfvad stam af fullgod beskaffenhet må kunna anskaffas
och underhållas.
Och detta så mycket hellre, som alla de afslag, hvilka från Riksdagens
sida mött de af Ivongl. Maj:t framlagda förslagen till värnpligtslag,
utgöra kraftiga erinringar derom, att ju lösare och för sitt ändamål
ofullständigare beväringens organisation och ju otillräckligare värnpligtiges
öfning äi — och äfven, om Kongl. Maj:ts nu föreliggande
förslag till ny värnpligtslag varder antaget, hädanefter synes komma
att förblifva — desto starkare och fastare måste stammens organisation
göras, för att striden emot en fiende, som hotar landets sjelfständighet,
med framgång skall kunna upptagas.
Att i militäriskt afseende förstärka indelningsverket, att i administrativt
och kameralt afseende förbättra detsamma, synes mig för den skull
vara det närmaste mål, hvartill hvarje vän af försvarets stärkande för
närvarande bör sträfva, och detta utan all sammanblandning hvarken
med lindring i grundskatter eller med de förbättringar i värnpligtslagen,
hvilka möjligen kunna vinnas. Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
lindring i rustnings- och roteringsbesvären motsvarar likväl, enligt
min uppfattning, icke ofvannämnda kraf.
Genom bifall till detta förslag oförändradt skulle väl egare af berustad
och roterad jord erhålla ett årligt kontant tillskott till minskande
af manskapets underhållskostnad, men ingen enda af de brister, hvilka
nu vidlåda indelningsverket, skulle derigenom blifva afhjelpt, och följaktligen
skulle den klagan som uttalats dels emot indelningsverkets
ovissa, stigande och ojernnt tryckande besvär, dels angående manskapets
ålder, dels öfver krigarens i militäriskt afseende ogynsamma beroende
af rust- eller rotehållaren m. m. ej heller genom bifall till Kongl.
Maj:ts förslag komma att förminskas.
Motionen N:o 112 af Herr A. Rundbäck m. fl. innehåller visserligen
i åtskilliga afseenden mycket beaktansvärda förslag, men dessa förslag
synas mig dels icke taga tillräcklig hänsyn till bestående olika förhållanden
i olika delar af riket och dels i fråga om lindring af indelningsverkets
besvär gå längre, än för närvarande synes förenligt med
försvarets stärkande, hvarföre jag sökt att utarbeta ett annat förslag, i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
21
vissa delar gående i samma rigtning, som nämnda motion, men med
iakttagande af de förbättringar i indelningsverkets organisation, hvilka
synas mig böra fästas såsom vilkor för hvarje väsentlig lindring i indelningsverkets
besvär.
Det samband, hvilket så väl nu som tillförene från flera håll ansetts
finnas emellan grundskatter och indelningsverk, har jag icke kunnat
uppfatta annorlunda, än att vissa rusthåll emot rustningens utgörande
åtnjuta befrielse från grundskatt, och att inom vissa delar af
landet grundskatterna äro högre och inom andra indelningsverket mera
betungande än inom landet i allmänhet är händelsen.
Indelningsverkets besvär äro i flera afseenden obestämda och
kunna stegras, hvaremot genom grundskatternas omsättning i penningar
dessa senare väsentligen lindrats, i följd hvaraf lindring och begränsning
af de förstnämnda besvären nu synas mest af behof påkallade,
och då en lindring af trettio procent af grundskatterna otvifvelaktigt
försvagar de materiella tillgångarne för landets försvar, så synes lindring
af indelningsverket böra ske alldeles oberoende af frågan om lindring
i grundskatter, men likväl på sådant sätt, att den indelta stammen
samtidigt förbättras.
Då de i den Kongl. propositionen upptagna värdena å rustningsoch
roteringsbesväret inom de olika regementena i flera fall synas högre,
än verkliga kostnaden i allmänhet hittills varit, och emedan dels legan
eller städseln vid rekrytering samt nybyggnad och underhåll af torp ej
mindre än värdet af torpjorden för olika orter äro väsentligen olika, och
dels soldatens tjenstetid af militära skäl bör förkortas, till följd hvaraf
legan skulle komma att tynga hårdare än hittills, och i denna del af
besväret för den skull större lindring synes böra medgifvas än i öfriga
delar af detsamma, — så har det ansetts nödigt att för en gång genom
markegångssättning få rustnings- och roteringsbesvärens särskilda delar
så noggrant som möjligt uppskattade.
Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt och på grund af ej mindre
Kongl. Maj:ts proposition än ock motionen N:o 112 af Herr A. Rundbäck
m. fl. föreslår jag vördsamt:
A) Att Riksdagen, utan afseende å eller samband med de väckta
frågorna om antagande af ny värnpligtslag och om lindring i grundskatter,
för sin del må antaga följande
28
Stat-s-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Lag,
angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären jemte reglering af
indelningsverket.
§ I
1
rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent
lindring ega rum på det sätt och under de vilkor och särskilda bestämmelser,
som i denna lag omförmälas.
§ 2.
Genom markegångssättning skall för år 1886 ny uppskattning i
penningar ega rum af medelvärdet inom hvarje regemente, corps eller
båtsmanskompani, under de senast förflutna tio åren af,
a) hela rustnings- eller roteringsbesväret för ett rust- eller rotehållsnummer,
beräknadt för ett år;
b) legan vid rekrytering af en soldat, ryttare eller båtsman;
c) samma lega, beräknad såsom årlig utgift;
d) årslönen eller årliga underhållet för en soldat, ryttare eller
båtsman, förenämnda lega oberäknad;
e) samma årslön eller underhåll efter afdrag af medelvärdet af
nybygguad och underhåll för ett år af torphus, der sådana finnas:
f) underhållet af torphus, beräknadt för ett år;
g) nybyggnaden för en gång af hvarje slag af laga torphus;
Ä) anskaffningen och underhållandet af nummerhäst; och
i) skyldigeten att, för vissa fall, hålla karl med beklädnad, remtyg
och beväpning.
De tioåriga medelvärdena af hela rustnings- och roteringsbesväret
för ett rust- eller rothållsnummer inom hvarje regemente, corps eller
båtsmanskompani må dock icke bestämmas högre, än motsvarande värden
blifvit föreslagna i § 2 i Kongl. Mai:ts nådiga proposition N:o 19
den 9 Januari 1885.
§ 3.
Rekrytering vid de indelta regementena, corpserna och båtsmanskoinpanierna
bestrides i allmänhet såsom hittills af rust- och rotehållarne,
Skits-Utskottets Utlåtande N:o 28.
29
hvilka från statsverket, för hvarje gång ett ledigt nummer besattes,
såsom rekryteringshjelp erhålla ett belopp motsvarande hälften af det,
enligt § 2 mom. b, för regementet, corpsen eller båtsmankompaniet bestämda
tioåriga medelvärdet för lega. Och förutnämnda rekryteringshjelp
utbetalas då rekryt blifvit godkänd af vederbörande, oberoende
af om rust- eller rotehållare från statsverket erhåller annat understöd
eller icke.
Då rekryt antages till följd af företrädarens befordran i tjensten,
utgår dock legans hela belopp från statsverket.
Rust- eller rotehållare må, om han det äskar, emot erläggande af
hälften af det förenämnda medelvärdet för legan vara befriad från rekryterinsskyldigheten,
i hvilken händelse rekryteringen ombesörjes af
militärbefälet på statsverkets bekostnad. Soldat, ryttare eller båtsman
skall vara å rust- eller rotehållshemmanet mantals- och skattskrifven,
der icke vederbörande befälhafvare medgifvit undantag från denna
föreskrift.
§ 4.
Der enligt hittills gällande bestämmelser soldat, ryttare eller båtsman
är försedd med torp, skall äfven fortfarande torp lemnas; men i
de fall då årliga värdet af torpets begagnande befinnes öfverstiga den
årslön, hvilken det enligt § 6 i denna lag åligger rust- eller rotehållaren
att utgöra, vare denne berättigad att från torpet, vid innehafvarens
afgång, afsöndra så stor del, som efter uppskattning af vederbörande
befinnes motsvara öfverskottet.
Der enligt nu gällande bestämmelser rust- eller rotehållare icke
äro skyldige att tillhandahålla torp, eller der sådan skyldighet väl finnes,
men nu icke är utkräfd, må rust- eller rotehållare icke utan sitt medgifvande
åläggas att tillhandahålla torp för soldat, ryttare eller båtsman.
§ 5.
Der torp nu finnes skall rust- eller rotehållare fortfarande ansvara
för och verkställa torphusens nybyggnad, då sådan blifvit vid laga syn
ådömd, men erhåller från statsverket, med undantag för de fall, som
omförmälas här nedan i §§ 18 och 19, då nybyggnaden blifvit verkstäld
och godkänd, trettio procent af det enligt § 2 mom. g bestämda tioåriga
medelvärdet för nybyggnaden.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
Såsom bidrag till torphusens underhåll erhålles från statsverket,
med undantag för de fall, som omförmälas här nedan i §§ 18 och 19,
årligen trettio procent af det enligt § 2 mom- 1 bestämda tioåriga
medelvärdet för torparhusens underhåll, och detta bestrides af rust- eller
rotehållaren, till dess ny rekrytering egt ruin, men derefter af torpets
innehafvare emot att rust- eller rotehållaren till honom lemnar alla
för detta underhåll nödiga materialier, och statsverket trettio procent af
det förenämnda tioåriga medelvärdet för torphusens underhall. Likväl
innehålles sistnämnda belopp, derest vid besigtning funnits, att underhållsskyldigheten
icke blifvit behörigen fullgjord.
§ 6.
Såsom bidrag till årslön eller årligt underhåll för soldat, ryttare
eller båtsman erhålles från statsverket, med undantag för de fall, som
omförmälas i § 18, årligen trettio procent af det enligt § 2 mom. d
eller, der torp finnas, mom. e bestämda tioåriga medelvärdet för detta
underhåll och vid ny rekrytering fastställes årslönen för soldat, ryttare
eller båtsman till det enligt § 2 mom. d bestämda tioåriga medelvärdet
för årslön, hvaraf rust- eller rotehållaren skall i torp eller annan bostad,
jord, penningar eller några af dessa prestationer tillsammans utgöra
sjuttio procent, och statsverket, med undantag för de fall, som omförmälas
i § 18, allt hvad derutöfver kan erfordras.
§ 7.
Anskaffning och underhåll af nummerhäst vid indelta kavalleriet
sker såsom hittills, men rust- och rotehållare erhålla från statsverket,
med undantag för de fall, som omförmälas i § 18, ett årligt bidrag af
trettio procent af det enligt § 2 mom. h bestämda tioåriga medelvärdet
för dessa besvär.
§ 8.
Det afsuttna rusthållet bibehålies vid nu medgifven förmån att,
med åtnjutande af rusthållets friheter och ersättning för auginentsräntan,
der sådan förekommit, erlägga hästvakansafgift enligt hittills
Stats-UtsJcottets Utledande N:o 28.
31
gällande grunder; och ingå dessa vakansafgifter i det uppskattade tioåriga
medelvärdet för hela rustningsbesväret.
§ 9.
Det indelta manskapet antages vid 18 till 25 års ålder och må
icke i tjensten qvarstå längre än till fylda 40 år. Manskapet eger rätt
att efter 6 års tjenstetid från tjensten afgå.
§ io.
Det manskap, som från tjensten afgår före fylda 40 år, är pligtigt
att intill nämnda ålders gräns tillhöra stammens reserv och att vid
mobilisering tillhöra beväringens första uppbåd.
§ 11.
Det manskap, som från tjensten afgått efter fylda 40 år, skall
emot åtnjutande af den pension, som kan varda bestämd, vara skyldigt
att intill fylda 50 år vara under krigstid disponibelt, i öfverensstämmelse
med de] grunder, som i detta afseende gälla för befäl, hvilket erhållit
fyllnadspension.
§ 12.
Manskap tillhörande reserven, så väl som under krigstid disponibelt,
skall till kompanichefen inom det område, hvarest detta manskap är
bosatt, vid flyttningar anmäla sin adress, i ändamål att af nämnde
kompanichef i rullor införas.
§ 13.
Regements- och beväringsområden regleras så att de, så vidt
möjligt, med hvarandra sammanfalla, för hvilket ändamål må, der så
erfordras, tagas i anspråk:
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
dels de rust- och rotehållsnummer, hvilka för närvarande äro anslagna,
indragna eller för särskilda ändamål vakanta;
dels för flottan icke behöflige båtsm an sr otar;
dels nya ordinarie roteringen; och
dels kontant aflönadt manskap i de orter, hvarest stamtrupp nu
saknas och icke kan på ofvan angifvet sätt erhållas.
§ 14.
Soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs län,
båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar län,
för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger vakansafgift,
erhålla lindring med trettio procent af de belopp, hvarmed vakansafgifterna
för dessa rotar nu utgöras.
§ 15.
För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning
belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll
komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras med de
värdebelopp, som enligt § 2 varda för hvarje fall bestämda, men med
lindring af trettio procent af samma värdebelopp.
§ 16-
De till Göteborgs stad anslagne rotarne inom Säfvedals härad
skola åtnjuta samma lindring från statsverket, som tillkommer rotar
inom Elfsborgs regemente, och skola de afgifter, hvilka Göteborgs stad
för närvarande uppbär af förstnämnde rotar, tills vidare staden tillfalla;
ankommande det på särskild utredning, huru vida samma afgifter böra
tills statsverket indragas och om i sådant fall staden må anses berättigad
till ersättning för förlusten af berörda förmån.
§ 17-
Såsom vilkor för åtnjutande af de lindringar, hvarom denna lag
bestämmer, skall gälla:
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 28.
33
l:o att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag, och
de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,
vare sig efter årlig markegång eller efter tioårig medelmarkegång,
skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens
medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med
tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för
hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten
eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande
sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen
med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;
_ 2:o att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår
till soldaterna vid Södermanlands regemente, skall omsättas till penningar,
på sätt i föregående moment säges, och med tillagd forsellön
årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater, som antagits,
innan beslutet härom varder offentliggjord!, bibehållas vid rättigheten
att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande
ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;
3:o att de till Jemtlands roteringskassa och till pensionskassorna
vid de skånska, infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes
omsättas till penningar, enligt de under moment 1 af denna paragraf
meddelade föreskrifter, och sedermera till kassorna årligen utbetalas
med oförändradt belopp;
4:o att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra
besväret effektivt, att emot befrielse från skyldigheten att anskaffa
och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till
staten under eganderätt, till det“ antal och i det skick, som för godkännande
vid generalmönstring erfordras, öfverlemna af rusthållarne
anskaffade motsvarande persedlar och dels att till staten för nämnda
besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje nummer;
5:o att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda
båtsmansrusthållen i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,
än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras till de enligt §
2 bestämda värdebelopp med lindring af trettio procent af samma värdebelopp
;
6:o att de här ofvan i § 14 omförmälda rotevakansafgifter, som
af Sårna, Idre och Idede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i
Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemän11^
från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,
för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och
7:o att hvarje med rusthåll och rote upprättadt vakanskontrakt,
Bih. till Biksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 24 Häft. 5
34 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.
hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse
i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886, eller derefter
följande år, förblifva gällande intill slutet af det kalenderår, under
hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.
§ 18-
Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll
eller rote tillkomma, skola följande undantag iakttagas:
a) beträffande effektiva rusthåll och rotar;
rusthåll eller rote, som åtnjuter understöd vare sig för indragna
rånte- och tiondeanslag, afskrifna räntor eller genom tillgodonjuten ränta
eller tionde för de till rusthållet eller roten hörande hemman eller eljes
genom penningeanslag, skall i stället för de i §§ 5, 6 och 7 bestämda
bidrag erhålla allenast trettio procent af det värdebelopp, hvarmed det,
enligt § 2 mom. a bestämda tioåriga medelvärdet af hela rustningseller
roteringsbesväret — efter afdrag af det enligt samma paragraf
mom. c bestämda tioåriga medelvärdet af legan, beräknad såsom årlig
utgift — öfverstiger summan af förenämnde understöd; kunnande,
der understödens summa skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga
besvärets medelvärde, efter berörde afdrag derifrån, sådan lindring,
som afses i §§ 5, 6 och 7, icke förekomma;
b) beträffande hel-vakanta rusthåll och rotar vid kavalleiiet vakanta ) otät
vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshåll et;
l:o) der vakansafgiften med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lika stor med ellei stöiie än det
enligt § 2 mom. a bestämda tioåriga medelvärdet af hela rustmngseller
roteringsbesväret, skall lindring tillkomma rusthåll eller rote med
trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda
belopp, men rusthåll eller rote, som åtnjuter understöd, pa sätt i denna
§ mom. a eller i § 20 säges, skall erhålla endast trettio procent af det
belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af ^ berörda afgifter öfverstiger
summan af understöden, och kommer alltså, der understödet upp.
går till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i
denna lag är fråga, icke att ega ruin ;
2:o) der vakansafgiften med inberäkning jemväl af trosspassevolansafgiften,
då sådan utgår, är lägre än det, enligt § 2 mom. a bestämda
tioåriga medelvärdet af hela rustnings- eller roteringsbesväret,
skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är stadgadt, skolat till
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
35
komma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas med
skilnaden emellan nyssnämnde medelvärde och afgiftsbeloppet, men
skulle denna skilnad vara lika stor med eller större än berörde lindring,
kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lindring enligt
denna lag icke att ega rum;
c) beträffande half-vakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta
rusthåll vid infanteriet■
l:o) der vakansafgiften för karl och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning är lika stor med det, enligt § 2 mom.
c och d eller i, bestämda tioåriga medelvärdet af besväret, skall lindring
tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall och efter enahanda
beräkningsgrund, som här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar
stadgas;
2:o) der vakansafgiften för karl och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning är lägre än det, enligt § 2 inom. c och
d eller i, bestämda tioåriga medelvärdet åt besväret, skall den lindring,
som enligt hvad här ofvan är stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller
roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden emellan nyssnämnde
medelvärde och afgiftsbeloppet, men är denna skilnad lika stor
med eller större än berörde lindring, kommer, sa länge detta förhållande
fortfar, någon lindring i besväret icke att ega rum enligt
denna lag;
3:o) der vakansafgiften för karl och vid infanteriet jemväl för beklädnad,
remtyg och beväpning är större än det, enligt § 2 mom. c och
d eller i, bestämda tioåriga medelvärdet af besväret, skall öfverskottet
tilläggas värdet å hela rustnings- eller roteringsbesväret och lindring å
summan häraf, efter afdrag af understödens summa, der sådane utgå,
tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med hvad här
ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är stadgadt.
§ 19.
Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning
eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräkning
af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering; dock
erhålles i denna händelse hvarken rekryteringshjelp enligt § 3 eller bidrag
till nybyggnad eller underhåll af torphus enligt § 5.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.
§ 20.
Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktiga i Jerntlands
roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall
såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som
af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af dem
belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag, hvilka,
oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast medelbart komma
rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande beräkningen
sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa hvarje
kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer och att anslaget
till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas lika å samtlige de till understöd
derifrån berättigade rotar.
§ 21.
Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och
rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst
afkortning å vakansafgiften samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas
medelst utbetalning till hvarje af ett lindrigen motsvarande belopp. I
afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalning
af det understöd, som utgår enligt § 17 mom. 1, skall gälla hvad i
Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt Kongl. kungörelsen den 5
Oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning för indragna
rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande af
något besvär.
§ 22.
Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,
skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse
med hvad här förut är stadgadt.
§ 23.
Utöfver här ofvan för rust- eller rothållare stadgade förpligtelse!- vare desse icke underkastade någon utgift eller något besvär för an
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.
37
skaffning eller underhåll af soldat, ryttare, båtsman eller nummerhäst,
utan allt hvad som derutöfver kan för deras anskaffning eller underhåll
erfordras, skall tillskjutas af statsverket.
§ 24.
För rust- eller rotehållare, som icke vill ingå på här ofvan gjorda
bestämmelser, blifva hittills varande skyldigheter och rättigheter oförändrade;
dock må i sådan händelse icke åtnjutas de lindringar eller bidrag
från statsverket, hvarom denna lag stadgar.
§ 25.
De ytterligare bestämmelser, som vid tillämpningen af denna lag
kunna finnas erforderliga, meddelas af Konungen.
B) Att Riksdagen å ordinarie stat må bevilja: l:o) bland fjerde
hufvudtitels anslag, till lindring af rustnings- och roteringsbesvären ett
förslagsanslag af ...................................................................... 1,330,000 kronor
och 2:o) bland femte hufvudtitelns anslag, till lindring af rustnings- och
roteringsbesvären ett förslagsanslag af.............................. 162,000 kronor.»
af Herr C. E. Casparsson, med hvilken Herr Friherre E. M. Palmstierna
instämt och som yttrat:
»Delande den uppfattning, som i Herr A. Rundbäcks m. fl:s
motion samt i Herr Nordenfelts reservation finnes uttalad, att försvarsfrågans
lyckliga lösning endast kan vinnas på det beståendes grund
och under vilkor, att indelningsverket på ett omfattande sätt regleras,
i syfte att de rustnings- och roteringsskyldiges bördor väsentligen lättas,
deras ovissa besvär i möjligaste mån inskränkas och deras framtida utgifter,
så vidt ske kan, begränsas och fixeras, hafva vi funnit oss desto
mindre tilltalade af Kongl. Maj:ts förslag om 30 proc. lindring i rustnings-
och roteringsbesvären, som detsamma lemnar frågan så väl om
indelningsverkets framtida öde som om stamtruppens blifvande beskaffenhet
Öppen och sväfvande och derigenom synes oss blottställa försvarsfrågan
för fortfarande strider till skada och hinder för dess definitiva
lösning — en mening som vi härmed velat hafva uttalad.»
Bih. till Biksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft.
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.
38
af Herr Friherre B. A. Leijonhufvud, i afseende å den af Utskottet
begagnade motivering;
af Herrar G. Ifvarsson, vice Talmannen L. O. Larsson. A. P. JJcmielson.
S. Nilsson i Efveröd, N. Petersson i Rnntorp, S. Andreasson i Tollerud,
G. Eriksson i Mörviken, J. Jonson i Fröstorp, M. Jonsson i Wansäter,
O. B. Olsson, A. Persson i Mörarp och P. Pehrsson i Törneryd,
hvilka yrkat, att Utskottets hemställan i punkten 2:o måtte erhålla följande
lydelse och innehåll:
»att Riksdagen, under förutsättning af motsvarande nedsättning
i" de å viss jord hvilande grundskatter, må antaga» etc. (i öfrigt lika
med Utskottets hemställan).
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebola.?, 1885.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1885:65 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringshesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i d s. 7 i texten