Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen.

1885-04-10 · 38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:28, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

1

N:o 28.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 April 1885, kl. i e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring

i rustnings- och roteringsbesvären äfvensom inom

Riksdagen väckta förslag i dithörande ämnen.

(I. A.)

Under förmälan att Kong], Maj:t beslutat till Riksdagen aflåta

proposition med förslag till ny värnpligtslag, har Kongl. Maj:t, för att

samtidigt bereda lättnad i de på viss jord hyflande besvär, som utgöras

till försvarsverket, uti en till Riksdagen aflåten proposition (N:o 19)

af den 9 Januari innevarande år föreslagit Riksdagen att, för den händelse

Riksdagen godkänner förstnämnda proposition, jemväl antaga

följande

Lag

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

§ I
I

rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent

lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade

Bih. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-TJtslcottets Utlåtande N:o 28.

värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och

undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.

§2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1

angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote

bestämmas regements- och corpsvis samt vid båtsmanshållet kompani
-

vis till nedan nämnda värden:

a) å hela rustnings- eller roteringsbesväret:

vid berustade kavalleriet:

för Lifregementets dragoncorps \ 359 pr0]10r_

» Lifregementets husarcorps j

« Smålands husarregemente 320 »

» Skånska husarregementet \ 399 »

)> Skånska dragonregementet }

vid berustade infanteriet:

» Lifregementets grenadiercorps \ 320 })

» Vestgöta regemente j

» Andra lifgrenadierregementet .......................................... 310 »

» Smålands grenadierbataljon ........................... 300 »

vid roterade kavalleriet:

» Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) ..................... 300 »

vid roterade infanteriet:

» Första lifgrenadierregementet

» Uplands regemente

» Vestgötadals »

» Skaraborgs » 170

» Vestmanlands »

» Nerikes »

)> Vermlands »

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 28.

3

för Kronobergs regemente

» Jönköpings »

» Dalregementet

» Helsinge regemente

» Bobus läns »

» Vesterbottens fältjägarecorps

» Kalmar regemente

» Elfsborgs regemente .............

» Södermanlands regemente

» Norrbottens fältjägarecorps

» Jemtlands »

» Norra skånska infanterireg:t

» Södra skånska »

för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad

jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernbergslagen:
hälften

af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,

till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de

äro belägna;

vid berustade båtsmanshåll:

för Blekinge l:a—6:te kompani

» Södra Möre l:a—3:dje »

vid roterade båtsmanshållet:

» Tjusts kompani

» Gotlands l:a och 2:a kompani

» Södermanlands l:a och 2:a »

» Södra Roslags l:a och 2:a » |

» Norra Roslags l:a och 2:a »

» Norrlands 3:e och 4:e » J

» öfriga båtsmanskompanier ......................................................

)) frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre ..................

» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift)

» städernas båtsmanshåll ............................................................

b) å skyldigheten att hålla karl:

» Lifregementets dragoncorps \ 180

» Lifregementets husarcorps /

130 »

120 »

130 »

60 »

110 »

110 kronor.

100 »

150 kronor.

140 »

130 »

s. 4 Kontrollera mot PDF

150 kronor.

4

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

för Smålands husarregemente .

» Skånska husarregementet

» Skånska dragonregementet

» Jemtlands hästjägarecorps

»

)>

»

»

c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning:

Lifregementets grenadiercorps | 200 kronor

Vestgöta regemente f

Andra lifgrenadierregementet................................................ 190 »

Smålands grenadierbataljon ................................................... 180 »

§ 3.

För soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs

län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i

Kalmar län, för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger

vakansafgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed

vakansafgifterna för dessa rotar nu utgöras.

§ 4.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning

belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll

komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras enligt de

värdebelopp, som i § 2 mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med

tillgodonjutande å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.

§ 5.

Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:

l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt

de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,

vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,

skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens

medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med

tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för

hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 28.

5

eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande

sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen

med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår

till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till

penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd

forsellön årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater,

som antagits, innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas

vid rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära

ifrågavarande ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu

äro gällande;

3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid

de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes

omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf

meddelade föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas

med oförändradt belopp;

4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra

besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa

och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels

till staten under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande

persedlar, till det antal och i det skick, som för godkännande

vid generalmönstring erfordras, och dels att till staten såsom ersättning

för nämnda besvärs upphörande årligen erlägga 23 kronor för

hvarje nummer;

5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda

båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar

län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i

§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen

varder en följd;

6:o) att de här ofvan i § 3 omförmälda rotevakansafgifter, som

af Särna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i

Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen

från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,

för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och

7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,

hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på^grund af bestämmelse

i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter

följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår,

under hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll

eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar.

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring

med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1

förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp,

hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger

understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp

med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag

afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande helvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar

vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än

det här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,

skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter

understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda

afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande

af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed

vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;

och kommer alltså, der rinderstödet uppgår till lika belopp med

eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke

att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt

hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda

värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med

eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

7

C) Beträffande halfvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg ocb beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är

stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt,

minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift, men

är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring, kommer,

så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen och roteringen

enligt denna lag icke att eg a rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt.

§ 7.

Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning

eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande

af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.

§ 8.

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i

Jemtlands roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa,

skall såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel,

som af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,

hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast

medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande

beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemlands

roteringskassa hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer,

och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas

lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.

§ 9.

I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom

Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de afgifter, Göteborgs

stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare

fortfarande staden tillfalla; ankommande det på särskild utredning,

huruvida samma afgifter böra till statsverket indragas och om i sådant

fall staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda

förmån.

§ io.

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och

rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst

afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas

medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.

I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för xitbetalningen

af det understöd, som utgår enligt § 5 mom. 1, skall gälla

hvad i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt Kongl. kungörelsen

den 5 Oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning

för indragna ränte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande

af något besvär.

§ Il
Hemman

eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,

skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse

med hvad här förut är stadgadt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

9

Slutligen har Kongl. Maj:t, i händelse Riksdagen komme att bifalla

hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, äskat Riksdagens medgifvande,

att de ytterligare bestämmelse]-, som vid tillämpningen af Kongl.

Maj:ts och Riksdagens beslut angående lindring i rustnings- och ro-,

teringsbesvären kunde finnas erforderliga, måtte af Kongl. Maj:t få

meddelas.

Stats-Utskottet, till hvars förberedande handläggning denna proposition

blifvit öfverlemnad, har i sammanhang med densamma behandlat

jemväl nedannämnda, inom Riksdagens Kamrar väckta och till

Utskottet remitterade motioner rörande förevarande ämne, nemligen:

inom Första Kammaren:

motion, N:o 9, af Herr Friherre It. M. Klinrkowström med hemställan,

att Riksdagen icke måtte medgifva den af Kongl. Maj:t föreslagna

partiella afskrifningen af indelningsverket; och

motion, N:o 52, af Herr J. E. Nyström, som föreslagit, att indelningsverket

skulle aflyftas från jorden, dock att de till indelningsverket

hörande torplägenheter, så till hus som jord, utan ersättning och i laggildt

skick skulle öfverlemnas till staten; och att indelningsverket skulle

bibehållas och förbättras af staten genom lägenheternas iordningställande,

rekrytering, ökad undervisning för manskapet, minskad tjensteålder till

fyrationde året, soldatens anställning efter afskedstagandet vid skogseller

jernvägsarbeten eller förseende med jord eller pension; samt

inom Andra Kammaren:

motion, N:o 66, af Herr A. V. Daniclson med förslag om statsverkets

öfvertagande af rust- och rotehållare» skyldighet att anskaffa beklädnadspersedlar

åt båtsmän samt om anslag för detta ändamål;

motion, N:o 72, af Hen- A. G. Jönsson i Märarp, som föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta en skrifvelse till Kongl. Mai:t om förslag

till lag i syfte, bland annat, att den roterade jorden under en tid af 15

år skulle fortsätta att oafkortadt utgöra sina vanliga förbindelser till

indelningsverket, vare sig att detsamma vore af effektiv eller vakant

beskaffenhet; att det effektiva nummer, som under denna öfvergångstid

blefve ledigt, skulle under återstående öfvergångstid erlägga motsva
JBih.

till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 7 Afd. 24 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Vflätande N:o 28.

rande vakansafgift; att rote, som efter öfvergångstidens slut. vore till

följd af kontrakt skyldig att på karlens yrkande ännu en tid utgöra de

gamla skyldigheterna, skulle fortsätta dermed till karlens afskedstagande,

men erhålla efter öfvergångstidens slut vederlag af staten derför; att

försvarsverkets stam skulle bildas under denna tid till ett antal al''

30,000 man, ur hvilken äfven träng och en del underbefäl skulle bildas;

att tjenstgoringstiden skulle utsträckas till 20 år och att den årliga lönen

skulle blifva 180 kronor, samt 25 öre i dagaflöning under tjenstetid;

att stammen skulle underhållas af staten utan allt beroende af rotar;

att manskapet borde hafva sina nummer och boningsplatser, såvidt

möjligt vore, jemn! utbredda ibland folket i förhållande till folkmängden,

så att hvarje kommun inrymde det proportionerliga antalet; att

kommunen skulle garantera att erlägga en fjerdedel af den summa,

som möjligen af soldat fordrades öfver det faststälda städjebeloppet;

att nationalbeväringens öfningstid skulle utsträckas till 60 dagar och att

beväringskarl skulle bestå sig under öfningstiden med skjortor, strumpor

och skor, men erhålla i dagaflöning 50 öre; att kostnaderna för arméns

underhåll skulle erläggas efter allmän bevillning och på de grunder,

som skattekomitén vid 1883 års riksdag framstält i sammanhang med

då uppgjorda arméförslag; dock med det tillägg, att, efter en tid af fem

år från det detta förslag blifvit lag, fastigheter i städer, säterier och

frälseegendomar å landet samt kapitalister skulle erlägga en försvarsskatt

af 5 öre för hvarje ett hundra kronor af uppskattad egendom;

samt att algiften efter öfvergångstidens slut skulle erläggas efter fyrktalen,

jemförda med värdet af fastighetsfyrkar på landet och på dem

lagda bevillning, sedan städernas kostnad för poliscorpsen blifvit afdragen;
motion,

N:o 76, af Herr A. P. Daniel sou, som föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta, bland annat, att från och med 1886 hvarje rustoch

rotehåll skulle erhålla lindring i rust- och roteringsbesvären, uppgående

till trettio procent af deras uppskattade medelvärden, beräknade

i enlighet med af Särskilda Utskottet vid 1883 års riksdag i förslaget

till lag angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning upptagna

värden, och med tillämpning i detta fall i de delar af de särskilda föreskrifter

i nämnda lagförslag, som för genomförande af en sådan lindring

vore af behofvet påkallade; samt att till uppförande å ordinarie

stat för det sålunda angå fn a ändamål bevilja särskilda förslagsanslag

till sammanräknad! belopp af 1,650,000 kronor, deraf 1,425,000

kronor under ljerde hufvudtiteln och 225,000 kronor under femte liufvudtiteln;
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28. 11

motion, N:o 107, af Herr 31. Dalin med hemställan, att Riksdagen

måtte besluta:

l:o) att staten från och med 1886 skulle öfvertaga det indelta

kavalleriet mot en vakansafgift af:

vid Lifregementets husarcorps......................................................... 245 kronor,

» Lifregementets dragoncorps .................................................. 245 »

)) Smålands husarregemente ......................................................... 224 »

)> Skånska husarregementet............................................................ 210 »

5» Skånska dragonregementet........................................................ 210 »

för hvarje helt rusthåll, då af regeringen föreslagen afskrifning af 30

procent af rusthållsbördan på samma gång borde anses vara gjord;

2:o) att anslå nödiga medel till nämnda förslags förverkligande;

3:o) att rusthållarne till staten öfverlemna liästarne och de på

mötesplatserna befintliga stallarne utan ersättning;

motion, N:o 112, af Herr Abraham Rundbäck m. fl., hvilka föreslagit,

att Riksdagen måtte

l:o) med afslag af Kongl. Maj:ts proposition om lindring i rustnings-

och roteringsbesvären med dervid fastade vilkor och förbehåll i

afseende på värnpligten, för sin del besluta, att indelningsverket regleras

och utjemnas i öfverensstämmelse med vissa i motionen angifna grunder

och förslag, samt, om så beslutas, i sammanhang dermed bevilja en

lindring från och med nästa år af 20 procent i rustnings- och roteringsbesvären;

äfvensom, under förutsättning att Riksdagen härtill lem nar

sitt bifall,

2:o) i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anmäla detta beslut

med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes dels låta utarbeta och om möjligt

till nästa Riksdag afgifva fullständigt förslag till bemälda reglering och

utjemning af indelningsverket och dels i sammanhang dermed, och med

fästadt afseende på de i motionen uttalade grundsatser, låta uppgöra

och för Riksdagen framlägga ej mindre eu allmän plan till försvarets

förstärkande och bättre ordnande både till lands och sjös än ock förslag

till samma plans successiva genomförande;

motion, N:o 129, af Herr -/. Anderson i lo hult, hvilken hemstält,

att Riksdagen måtte besluta, bland annat, att från och med 1886 hvarje

rust- och rotehållare skulle erhålla en lättnad i roteringsbesvären, motsvarande

331.3 procent af deras uppskattade medelvärden, beräknade i

enlighet med de i Särskilda Utskottet vid 1883 års riksdag i förslaget

till lag angående rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning upptagna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

värden och med tillämpning i detta fall i de delar af de särskilda föreskrifter

i nämnda lagförslag, som för genomförande af en sådan lättnad

kunde vara af behofvet påkallade; afl rotoriugen, så snart ske kunde

och senast inom fem år från nästa års början, skulle så ordnas, att densamma,

hvad torpens storlek beträffade, der torp nu funnes, återfördes

till sin rätta bestämmelse, nemligen till omfånget af ll-i tunnland öppen

jord, en kåltäppa och äng till 2 lass hö, och att uti kostnaden derför

skulle så väl som plaulega för jordområdet all jord så i stad som land

efter nuvarande taxeringsvärde deltaga, samt soldatens lön i öfrigt betalas

af statsmedel; att rustningen från och med 1890 skulle öfvertagas

af staten; och att till uppförande å ordinarie stat för ofvan angifna

ändamål skulle beviljas ett förslagsanslag af 2 millioner kronor.

Af enahanda skäl, som föranledt Utskottet att i ett denna dag

afgifvet utlåtande angående de å viss jord hvilande grundskatterna

hemställa om Riksdagens bifall till den af Kongl. Maj:t föreslagna nedsättningen

i nämnda skatter, har Utskottet ansett sig böra förorda Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag om lindring i rustnings- och roteringsbesvären;

och har Utskottet på de grunder, som åberopats beträffande

grundskatterna, funnit sig böra hemställa, att Riksdagens bifall till

lindring i rustnings- och roteringsbesvären må tydligen göras beroende

deraf, att motsvarande nedsättning beredcs i grundskatterna.

_ Uti sitt anförande till statsrådsprotokollet den 9 sistlidne Januari

vid föredragning af frågan angående den föreslagna ned sättningen i

grundskatterna har Herr Statsministern yttrat, att då en utveckling af

den nuvarande beväringsinrättningen ifrågasattes, ledde detta med nödvändighet

tanken öfver på den anordning i vårt försvarsväsende, som

innefattades i indelningsverket och som gjorde uppsättandet af större

delen af härens stam till en skattskyldighet, lagd på egare till viss jord.

Nogsamt känd vore den uppfattning af de till grund för roteringen

liggande knektekontrakten, hvilken gjorde sig gällande hos dem, hvilka

efter samma kontrakt hade att utgöra roteringsbesvären, men också

såge sig i kontrakten tillförsäkrade sådana förmåner, att en utöfver nuvarande

beväringspligt utsträckt personlig krigstjenstskyldighet vid sidan

af bestående särskilda förpligtelse]- för försvaret oförminskade skulle

för rust- och rotehållare innefatta en synnerlig obillighet; och så väl

Kongl. Maj:t som Riksdagen hade så många gånger yttrat sin benägen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

13

het att fästa skäligt afseende vid denna uppfattning, att det för den,

som på allvar önskade beväringspligtens utsträckning, måste te sig

såsom en alldeles gifven sak, att ett förlag derom betingade lättnader

i de nuvarande rustnings- och roteringsbesvären. Förhållandena inom

vårt skatteväsen vore emellertid sådana, att en dylik lindring icke kunde

eller borde företagas utan ändring i jemväl en annan bestående skattoform,

nemligen grundskatterna. Rustnings- och roteringsbesvären vore

nemligen endast ett slag af grundskatter. Ett förslag till utsträckning

af den nuvarande beväringspligten påkallade alltså lindringar i både

rustnings- och roteringsbesvären samt grundskatterna.

Med afseende å hvad sålunda blifvit af Herr Statsministern yttradt,

och under åberopande af hvad Utskottet i sitt utlåtande i fråga om den

föreslagna rredsättningen i grundskatterna anfört till stöd för sin uppfattning,

att en sådan nedsättning bör ega rum i samband med antagande

af förslaget till ny värnpligtslag, har Utskottet ansett sig böra

föreslå, att den ifrågasatta lindringen i rustnings- och roteringsbesvären

medgifves endast under förutsättning af bifall till den föreslagna nya

värnpligtslagen.

Beträffande de särskilda bestämmelser, som i de 11 paragraferna

af den nu föreliggande lagen, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,

finnas intagna, har Utskottet mot desamma icke liaft

annat att erinra än att, i öfverensstämmelse med Riksdagens vid behandlingen

af fjerde hufvudtiteln fattade beslut i den uti punkten 23

mom. c) af Utskottets Utlåtande N:o 10 a omförmälda fråga om den

ersättning, som af rusthållare vid infanteriet bör erläggas för befrielsen

från skyldigheten att anskaffa och underhålla beklädnads- och beväringspersedlar,

berörda ersättning, som i 5 § af ifrågavarande lag föreslagits

till 23 kronor för hvarje rusthållsnummer, ansetts böra bestämmas att

utgå med 20 kronor för hvarje nummer; hvarjemte Utskottet, som, på

sätt här nedan omförmäles, trott sig böra framställa förslag om statsverkets

öfvertagande af den rust- och rotehållare åliggande skyldigheten

att anskaffa båtmansbeklädnadspersedlarne, funnit sig under förutsättning

af bifall till nämnda förslag ega anledning föreslå minskning i vissa

fall uti de värden, hvartill rustnings- och roteringsbesvären vid båtmanshållet

enligt 2 § af samma lag uppskattats.

I ofvannämnda motion N:o 66 har Herr A. P. Danielson föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta, att utöfver det å femte hufvudtiteln af

Kongl. Maj:t till nu innevarande Riksdag upptagna reservationsanslag

för anskaffande och underhåll af de till båtmansbeklädnaden hörande

s. k. småpersedlarne och kappsäcken måtte beviljas 35,000 kronor i och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

för statsverkets öfVertagande från och med 1886 af den rust- och rotehållare

vid båtsmanshållet åliggande skyldighet att anskaffa håtsmansbeklädnadspersedlar,

under vilkor att staten samtidigt erhölle fri dispositionsrätt

till i bruk varande, af rust- och rotehållare anskaffade, motsvarande

persedlar, och att detta anslag måtte, om så lämpligen kunde

ske, sammanföras med förstnämnda anslag och anslaget till beklädnad

åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

Sedan Rikets Ständer vid 1848 års riksdag medgifvit, att kronan

på vissa vilkor skulle öfvertaga den s. k. större båtsmansbeklädnaden,

liar Kongl. Maj:t genom särskilda förordningar af den 22 December

nämnda år och den 12 Mars 1875 fasts tält de grunder, efter hvilka aftal

må träffas om denna beklädnads öfvertagande af kronan; och hafva

numera samtliga båtmansnummer allt sedan år 1877 ingått kontrakt i

sådant afseende.

Vid 1884 års riksmöte beslöt Riksdagen, dels att statsverket utan

någon ersättning af vederbörande rusthållare skulle från och med innevarande

år med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och

underhålla ej mindre beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och

sadel mumie rings persedlar vid rusthållskavalleriet, under förutsättning

att för framtiden ett för ändamålet tillräckligt anslag af Riksdagen

blefve beviljadt, än äfven de till båtsmanshållet hörande s. k. småpersedlarna

och kappsäcken under enahanda vilkor, att den sålunda beredda

lindring konmie att fortfara endast så länge ett det upphäfda åliggandet

motsvarande statsanslag af Riksdagen anvisades.

I ötverensstämmelse med nästlidet års Riksdags beslut angående

berörda lättnader har Utskottet ansett sig nu böra hemställa om Riksdagens

bil all till den al bemälde motionär föreslagna befrielsen för

rust- och rotehållare vid båtmanshållet att bekosta båtsmansbeklädnaden.

Något särskildt anslag för statens öfvertagande af donna skyldighet,

såsom motionären föreslagit, är dock icke erforderligt, enär utgifterna

för den större båtsmansbeklädnaden fortfarande, som hittills, synas böra

utgå från det å femte hufvudtiteln uppförda anslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossecorpserna, h vil ket anslag under innevarande

riksdag förändrats från »förslagsanslag, högst», till reservationsanslag

och uppförts till belopp af 287,500 kronor. Deremot torde, i händelse

af Riksdagens bifall till ifrågavarande eftergift, det under titel båtsmansbeklädnadsmedel

bland statsverkets inkomster upptagna belopp,

35,000 kronor, höra ur riksstaten uteslutas; hvarom Utskottet, i händelse

åt bifall till ifrågavarande förslag och i sammanhang med inkomstberäkningen,

framdeles under riksdagen torde få göra framställning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicottds Utlåtande N:o 28.

15

Slutligen har Utskottet funnit sig böra föreslå, .att, på sätt vid de af

nästlidet års Riksdag beslutade likartade lindringar egde rum, såsom

vilkor för ifrågavarande lindring föreskri fves, att den skall fortfara endast

så länge medel, motsvarande det upphörda åliggandet, af Riksdagen för

ändamålet anvisas. Hvad deremot vidkommer det af motionären för

statens öfvertagande af skyldigheten att anskaffa båtsmansbeklädnaden

uppstälda vilkor, att staten skulle erhålla fri dispositionsrätt till i bruk

varande, af rust- och rotehållare anskaffade motsvarande persedlar, torde,

då samtliga båtsmansnummer ingått kontrakt om beklädnadens öfvertagande

af kronan, och persedlarne alltså numera anskaffas af kronan,

någon särskild bestämmelse i detta afseende icke vara af nöden.

Såsom ofvan meddelats, skulle bifall till den föreslagna befrielsen

för båtsmanshållet från att anskaffa och underhålla den s. k. större beklädnaden

föranleda minskning i de värden, hvartill rustnings- och roteringsbesvären

vid båtsmanshållet uppskattats. Enligt protokollet öfver

I andtförsvarsärenden den 9 sistlidne Januari har af Herr Statsrådet

och Chefen för Landtförsvarsdepartementet, i fråga om värdet af

rustningen och roteringen, erinrats, att Kongl. Maj:t i propositionen

till 1883 års Riksdag angående afskrifning af, bland annat, rustningsoch

roteringsbesvären föreslagit visst för hvarje regemente, corps

eller båtsmanskompani gemensamt värde å prestationerna för hvarje

rusthåll eller rote; och dessa värden hafva ansetts böra antagas

äfven för den nu ifrågavarande lindringen, dock med de förändringar

deri, som af sedermera inträffade omständigheter påkallades.

Kongl. Maj:t hade nemligen, i anledning af Riksdagens skrifvelse den

II Maj 1884 angående vissa lättnader i rustnings-och roteringsbesvären,

den 21 November samma år förordnat, bland annat, att statsverket

skulle utan någon ersättning af vederbörande rusthållare från och med

år 1885 med vissa förbehåll öfvertaga skyldigheten att anskaffa och

underhålla de till båtsmansbeklädnaden hörande s. k. småpersedlarna

och kappsäcken. Med afseende härå, och under antagande att Riksdagen

beviljade erforderliga medel till ifrågavarande persedlars anskaffning och

underhåll, borde naturligtvis en mot berörda lättnad i rustningsbesväret

ungefärligen svarande nedsättning i ofvannämnda, år 1883 antagna

värden ega rum, och då den afgift för småpersedlarne och kappsäcken,

som af rusthållarne vid båtsmanshållet enligt markegång senast

erlagts, uppgått till närmare 10 kronor per nummer, borde det hvarje

båtsmansrusthåll åliggande besvär åsättas ett värde, vid kompanierna i

Blekinge af 110 kronor och vid kompanierna i Södra Möre af 100

kronor. Deremot, och enär den utgift för småpersedlarne och kapp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 28.

säcken, som senast drabbat båtsmansrotarne, för år beräknad, ej uppgått

till mer än högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre per

nummer, sjmtes den lättnad, som genom befrielse från ifrågavarande

skyldighet kommit båtmansrotarne till del, vara allt för obetydlig att

kunna föranleda någon förändring i de år 1883 antagna värdena å båtsmansroteringen.

Hvad nu först beträffar det berustade båtsmanshåll et, har, enligt

hvad Utskottet inhemtat, den afgift, som jemlikt 1875 års förordning

erlägges af rusthållare för statens öfvertagande af den större beklädnaden,

utgjorts för år 1883 inom Blekinge län med 9 kronor 90 öre

och vid kompanierna i Södra Möre med 1 krona 82 öre. Utskottet har

derföre ansett det uppskattade värdet vid berustade båtsmanshållet för

Blekinge losta—6:te kompani, hvilket värde af Kongl. Maj:t, efter minskning

med 10 kronor på grund af befrielsen från småpersedlarnes anskaffande,

upptagits till 110 kronor, böra, under förutsättning af bifall

till den föreslagna befrielsen från ersättningen för den större beklädnadens

presterande, nedsättas med ytterligare 10 kronor, eller till 100

kronor, hvaremot den ringa afgift, som för nämnda ändamål erlägges

vid det berustade båtsmanshållet för Södra Möres lista —3:dje kompani,

icke synes föranleda minskning i det af Kongl. Maj:t för dessa kompanier

antagna värde af 100 kronor. I afseende å de afgifter, som vid

båtsmansroteringen erläggas för beklädnaden, hafva, för så vidt Utskottet

kunnat inhemta, dessa inom olika delar af landet under år 1883 utgått med

skilda belopp, vexlande emellan lägst 3 kronor 27 öre och högst 10 kronor

26 öre. Dessa belopp synas visserligen väsentligen olika; men den afgift,

som i detta hänseende erlagts, har i allmänhet uppgått till 7 å 8

kronor. Om nu härtill lägges den upphörda utgiften för de s. k. småpersedlarne,

hvilken utgift, enligt hvad ofvan meddelats, beräknats till

högst 4 kronor 77 öre och lägst 3 kronor 11 öre, torde, under ofvannämnda

förutsättning af bifall till den föreslagna lindringen i afseende

å ersättning för beklädnadspersedlarne, lättnaderna i båtsmansroteringsbesvären

i allmänhet kunna upptagas i värde till omkring 10 kronor,

och alltså hvart och ett af de beräknade värdena vid roterade båtsmanshållet

nedsättas med enahanda belopp, eller 10 kronor. — För utsockne

frälsehemmanen i Halland erlägges enligt Kongl-kungörelsen den

18 April 1854 rotevakansafgift till hälften af det belopp, hvartill rotevakansafgiften

för båtsman i länet utgår; och med afseende härå skulle

ersättningen för den större beklädnadens anskaffande, hvilken, så vidt

Utskottet kunnat inhemta, af effektiva rotar inom länet utgjorts med

7 kronor 75 öre, synas böra för nämnda frälsehemman beräknas till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sfats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

17

hälften al berörda belopp; men då samtliga de värden, hvartill rustningsoch

roteringsbesvären uppskattats, ansetts böra upptagas i jemna tiotal,

har Utskottet icke funnit lämpligt att i detta fall härifrån göra undantag,

utan föreslår, att det uppskattade värdet å roteringsbesväret. för dessa

hemman måtte nedsättas jemväl med 10 kronor, eller från 60 till 50 kronor.

Hvad öfriga ofvan omförmälda motioner i hithörande ämnen beträffar,

har Utskottet, då, eldigt hvad ofvan blifvit meddeladt, Utskottet,

funnit sig böra tillstyrka den af Kongl. Maj:t föreslagna lindringen i

rustnings- och roteringsbesvären, ansett sig dermed hafva uttalat sin

åsigt om dessa motioner, vid hvilket förhållande Utskottet till undvikande

af allt för stor vidlyftighet icke velat ingå i närmare redogörelse

öfver de i motionerna framstälda förslag.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, och under hänvisande

till hvad Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet vid

detta ärendes föredragning inför Kongl. Maj:t den 9 sistlidne Januari

till statsrådsprotokollet yttrat beträffande de särskilda, i förevarande lag

angående lindring i rustnings-och roteringsbesvären intagna föreskrifter

och bestämmelser, får Utskottet hemställa:

l:o) att Riksdagen må besluta, att rust- och rotehållare

vid båtsman,shållet från och med år 1886 befrias

från utgörande af den afgift till kronan, de

enligt kontrakt äro förpligtade att utgifva såsom ersättning

för kronans öfvertagande af skyldigheten att anskaffa

och underhålla den s. k. större båtsmansbeklädnaden,

med vilkor att den rust- och rotehållare sålunda

beredda lindring kommer att fortfara endast så länge

motsvarande medel af Riksdagen för ändamålet anvisas;

2:o) att Riksdagen, för den händelse att Kamrarne,

i anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag,

med sammanstämmande beslut antaga ny värnpligtslag

samt under förutsättning af motsvarande nedsättning

i de å viss jord hvilande grundskatter, må

antaga följande

Lag

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Bih. till Iliksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 24 Häft

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottds Utlåtande N:o 28.

§ 1.

I rustnings- ocli roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent

lindring ega rum med trettio procent af dessa besvärs uppskattade

värde, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser och

undantag, som här nedan i denna lag omförmälas.

§ 2.

Vid uppskattning af rustnings- och roteringsbesvären för det i § 1

angifna ändamål skola prestationerna för hvarje rusthåll eller rote bestämmas

regemente- och corpsvis samt vid båtsmanshållet kompanivis

till nedan nämnda värden:

a) å hela rustnings- eller roteringsbesväref:

vid berustade kavalleriet:

för Lifregementets dragoncorps l 350 jcronor.

» Lifregementets husarcorps j

)> Smålands husarregemente .......................................... 320 »

» Skånska husarregementet | 30q )}

» Skånska dragonregementet j

vid berustade infanteriet:

» Lifregementets grenadiercorps \ 32() „

» Vestgöta regemente {

» Andra lifgrenadierregementet .......................................... 310 »

» Smålands grenadierbataljon .......................................... 300 »

vid roterade kavalleriet:

» Jemtlands hästjägarecorps (för dubbelrote) ..................... 300 »

vid roterade infanteriet:

7> Första lifgrenadierregementet

» Uplands regemente .........................................

» Vestgötadals »

» Skaraborgs » ................................................................ 1‘0

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 28.

19

för Vestmanlands »

» Nerikes »

» Vermlands »

» Kronobergs »

» Jönköpings »

» Dalregementet

» Helsinge regemente

» Bohus läns »

» Vesterbottens fältjägarecorps

» Kalmar regemente

» Elfsborgs regemente................

» Södermanlands regemente

» Norrbottens fältjägarecorps

» Jemtlands »

» Norra skånska infanteriregit

» Södra skånska »

för de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad

jord belagda hemman och lägenheter inom de f. d. privilegierade jernberg

slagen:

160 kronor.

150 »

140 »

130 »

hälften af hvad här ofvan är utsatt för det regemente,

till hvilket de äro indelta, eller inom hvars stånd de

är o belägna;

vid Utrustade båtsmanshållet:

för Blekinge l:a—6:te kompani

» Södra Möre l:a—3:dje »

Vid roterade båtsmanshållet:

för Tjust kompani

» Gotlands l:a och 2:a kompani

» Södermanlands l:a och 2:a »

» Södra Roslags l:a och 2:a » j

» Norra Roslags l:a och 2:a »

» Norrlands 3:e och 4:e » j

» öfriga båtsmanskompanier......................................................

» frälseroteringen i Blekinge och Södra Möre..................

» utsockne frälsehemman i Halland (half vakansafgift)

» städernas båtsmanshåll...........................................................

120 »

110 »

120 »

50 »

100 »

100 kronor.

100 »

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 38.

b) å skyldigheten att hålla karl:

för Lifregementets dragoncorps |

» Lifregementets husarcorps |

» Smålands husarregemente............

» Skånska husarregementet 1

» Skånska dragonregementet /

» Jemtlands hästjägarecorps

180 kronor.

150 »

130 »

)>

x>

c) å skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg

Lifregementets grenadiercorps 1

Vcstgöta regemente \.........................................

Andra lifgrenadierregementet..............................................

Smålands grenadierbataljorf.................................................

och beväpning:

... 200 kronor.

... 190 »

.... 180 ><

§ 3.

bör soldatrotarne inom Sårna, Idro och Hede byalag i Kopparbergs

län, båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar

län, lör Indika presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger vak

ans afgift, beräknas lindringen å samma belopp, hvarmed vakansafgifterna

för dessa rotar nu utgöras.

§ 4.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning

belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas b åts in adb håll

komma från och med år 1886 vakan safg-if tor na att utgöras enligt de

värdebelopp, som i 2 § mom. a) äro för hvarje fall bestämda, med tillgodonjutande

å samma belopp af den i § 1 stadgade lindring.

§ 5.

Såsom vilkor för åtnjutande af ifrågavarande lindring skall gälla:

l:o) att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag samt

de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,

vare sig efter årlig markegång eller tioårig medelmarkegång,

skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Ulslcottets Utlåtande N:o 28.

21

medel mark egångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med

tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för

hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten

eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande

sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen

med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

2:o) att den ersättning för indragen kronotiondespanmäl, som utgår

till soldaterne vid Södermanlands regemente, skall omsättas till

penningar, på sätt i nästföregående moment sägs, och med tillagd forsellön

årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater,

som antagits, innan beslutet härom varder offentliggjordt, bibehållas vid

rättigheten att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande

ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;

3:o) att de till Jemtlands roteringskassa och pensionskassorna vid

de skånska infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes

omsättas till penningar enligt de under mom. 1 af denna paragraf meddelade

föreskrifter och sedermera till kassorna årligen utbetalas med

oförändradt belopp;

4:o) att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra

besväret effektivt, att, emot befrielse från skyldigheten att anskaffa och

underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till staten

under eganderätt öfverlemna af rusthållarne anskaffade motsvarande persedlar,

till det antal och i det skick, som för godkännande vid generalmönstring

erfordras, och dels att till staten såsom ersättning för nämnda

besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje nummer;

5:o) att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda

båtsmansrusthållen i Blekinge län och i Södra Möre härad af Kalmar

län, än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras enligt de i

§ 2 bestämda värdebelopp med den nedsättning, som af lindringen

varder en följd;

6:o) att de här ofvan i § 3 omformälda rotevakansafgifter, som

af Särna, Idre och Hede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i

Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemännen

från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,

för hvilka ifrågavarande utgifter utgå; och

7:o) att hvarje med rusthåll eller rote upprättadt vakanskontrakt,

hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse

i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886 eller derefter

följande år, förblifver gällande intill slutet af det kalenderår,

under hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

§ 6.

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll

eller rote tillgodokomma, skall följande iakttagas:

A) Beträffande effektiva rusthåll och rotar■

Rusthåll eller rote, som icke åtnjuter understöd, erhåller lindring

med trettio procent af fulla värdet å rustningen eller roteringen, sådant

samma värde i § 2 mom. a) blifvit bestämdt, hvaremot för rusthåll

eller rote, som är i åtnjutande af understöd, hvarom i § 5 mom. 1

förmäles, lindringen skall utgöra trettio procent af allenast det belopp,

hvarmed nyssnämnda värde å rustningen eller roteringen öfverstiger

understödet; kunnande, der understödet skulle uppgå till lika belopp

med eller öfverstiga besvärets värde, sådan lindring, som i denna lag

afses, icke ifrågakomma.

B) Beträffande hehakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet, vakanta rotar

vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid kåtsmanshållet.

l:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med eller större än

det här ofvan i § 2 mom. a) bestämda värde å rustningen eller roteringen,

skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote, som icke åtnjuter

understöd, med trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda

afgifters sammanlagda belopp, men rusthåll eller rote, som är i åtnjutande

af understöd, endast med trettio procent af det belopp, hvarmed

vakansafgiften eller summan af berörda afgifter öfverstiger understödet;

ocli kommer alltså, der understödet uppgår till lika belopp med

eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i denna lag är fråga, icke

att ega rum.

2:o) Der vakansafgiften, med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det i § 2 mom. a) satta

värde å rustningen eller roteringen, skall den lindring, som, enligt

hvad här ofvan är stadgadt, skolat tillkomma rusthållet eller roten, om

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.

23

besväret varit effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda

värde och afgiftsbeloppet, men skulle denna skilnad vara lika stor med

eller större än berörda lindring, kommer, så länge detta förhållande

fortfar, någon lättnad i rustningen eller roteringen enligt denna lag

icke att ega rum.

C) Beträffande haffvakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och rakan ta

rusthåll vid infanteriet.

l:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl för

beklädnad, remtyg och beväpning, är lika stor med det i § 2 mom. b)

eller c) bestämda värde, skall lindring tillgodokomma rusthåll eller rote

i de fall och efter enahanda beräkningsgrund, som här ofvan angående

effektiva rusthåll och rotar stadgas.

2:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet jemväl fotbeklädnad,

remtyg och beväpning, är lägre än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall den lindring, som enligt hvad här ofvan är

stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller roten, om besväret varit

effektivt, minskas med skilnaden mellan nyssnämnda värde och afgift,

men är denna skilnad lika stor med eller större än berörda lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lättnad i rustningen

och roteringen enligt denna lag icke att ega rum.

3:o) Der vakansafgiften för karl, och vid infanteriet äfven för beklädnad,

remtyg och beväpning, är större än det i § 2 mom. b) eller

c) bestämda värde, skall öfverskottet tilläggas värdet å hela rustningseller

roteringsbesväret och lindring å summan häraf, efter afdrag af

understödet, der sådant utgår, tillgodokomma rusthållet eller roten i

öfverensstämmelse med hvad här ofvan angående effektiva rusthåll och

rotar är stadgadt.

§ ?•

Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning

eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräknande

af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering.

§ 8-

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktige i

Jemtlands roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.

skall såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel,

som af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar

af dem belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag,

hvilka anslag, oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast

medelbart komma rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande

beräkningen sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa

hvarje kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer

och att anslaget till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas

lika å samtliga de till understöd derifrån berättigade rotar.

§

I fråga om lindring för de Göteborgs stad anslagna rotar inom

Säfvedals härad skall gälla hvad här ofvan blifvit stadgadt beträffande

de till Elfsborgs regemente hörande rotar, och skola de utgifter, Göteborgs

stad för närvarande uppbär af förstnämnda rotar, tills vidare

fortfarande staden tillfalla ; ankommande det på särskild utredning, huruvida

samma utgifter böra till statsverket indragas och om i sådant fall

staden må anses berättigad till ersättning för förlusten af berörda förmån.

§ 10.

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och

rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst

afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas

medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp.

I afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalningen

af det understöd, som utgår enligt § 5 mom. 1, skall gälla

hvad i Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt Kongl. kungörelsen

den 5 Oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning

för indragna rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande

af något besvär.

§ 11.

Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,

skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse

med hvad här förut är stadgadt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

25

3:o) att Riksdagen må medgifva, att de ytterligare

bestämmelser, som vid tillämpningen af ifrågavarande

lindring i rustnings- och roteringsbesvären kunna finnas

erforderliga, må af Kongl. Maj:t meddelas; samt

4:o) att Herrar Friherre Klinckowströms, Nyströms

Danielsons, A. G. Jönssons, Dahns, Abraham Rundbäcks

och J. Andersons i Tenhult ofvan omförmälda

motioner icke må till någon vidare Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 10 April 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reserv a tio ner:

af Herr L. M. Nordenfelt, som andragit:

»Vid en återblick på de skiften försvarsfrågan genomgått under

de båda senaste årtiondena lärer det — enär Riksdagen förkastat icke

allenast de förslag till försvarets ordnande, som på indelningsverkets

grund varit framlagda, utan äfven dem, hvilka afsett att grunda försvaret

dels på den rena värnpligten, dels på en ur de värnpligtiges

led bildad stam, dels på en värfvad stam, dels utan och dels med sammankoppling

med frågan om lindring af grundskatterna, och då försvarsfrågan

sålunda ännu qvarstår på samma punkt som för tjugu år

sedan — finnas i hög grad olämpligt att åter börja samma kretsgångför

att, efter fruktlösa strider, sannolikt återkomma till utgångspunkten.

Häraf synes mig följa, att ingen lämpligare utväg för försvarets stärkande

för närvarande finnes än att dels söka ordna och förstärka den indelta

stammen, utan afseende åden förbättring, som må kunna vinnas i värnpligts
Bih.

till Riksd. Prof. 1885. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 28.

lagen, och oberoende af alla andra frågor samt utan att fatta beslut om indelningsverkets

fortfarande bestånd, men med begagnande af detta verks

tillgångar och medgifvande af sådana lindringar, som af billighet påkallas

och kunna förenas med höjande af landets försvarskraft, och

dels föröka volontärernas antal för att erhålla tillräckligt befäl och på

erfarenhetens säkra grund kunna afgöra, till hvilket omfång och till

hvilken kostnad en värfvad stam af fullgod beskaffenhet må kunna anskaffas

och underhållas.

Och detta så mycket hellre, som alla de afslag, hvilka från Riksdagens

sida mött de af Ivongl. Maj:t framlagda förslagen till värnpligtslag,

utgöra kraftiga erinringar derom, att ju lösare och för sitt ändamål

ofullständigare beväringens organisation och ju otillräckligare värnpligtiges

öfning äi — och äfven, om Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag till ny värnpligtslag varder antaget, hädanefter synes komma

att förblifva — desto starkare och fastare måste stammens organisation

göras, för att striden emot en fiende, som hotar landets sjelfständighet,

med framgång skall kunna upptagas.

Att i militäriskt afseende förstärka indelningsverket, att i administrativt

och kameralt afseende förbättra detsamma, synes mig för den skull

vara det närmaste mål, hvartill hvarje vän af försvarets stärkande för

närvarande bör sträfva, och detta utan all sammanblandning hvarken

med lindring i grundskatter eller med de förbättringar i värnpligtslagen,

hvilka möjligen kunna vinnas. Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären motsvarar likväl, enligt

min uppfattning, icke ofvannämnda kraf.

Genom bifall till detta förslag oförändradt skulle väl egare af berustad

och roterad jord erhålla ett årligt kontant tillskott till minskande

af manskapets underhållskostnad, men ingen enda af de brister, hvilka

nu vidlåda indelningsverket, skulle derigenom blifva afhjelpt, och följaktligen

skulle den klagan som uttalats dels emot indelningsverkets

ovissa, stigande och ojernnt tryckande besvär, dels angående manskapets

ålder, dels öfver krigarens i militäriskt afseende ogynsamma beroende

af rust- eller rotehållaren m. m. ej heller genom bifall till Kongl.

Maj:ts förslag komma att förminskas.

Motionen N:o 112 af Herr A. Rundbäck m. fl. innehåller visserligen

i åtskilliga afseenden mycket beaktansvärda förslag, men dessa förslag

synas mig dels icke taga tillräcklig hänsyn till bestående olika förhållanden

i olika delar af riket och dels i fråga om lindring af indelningsverkets

besvär gå längre, än för närvarande synes förenligt med

försvarets stärkande, hvarföre jag sökt att utarbeta ett annat förslag, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

21

vissa delar gående i samma rigtning, som nämnda motion, men med

iakttagande af de förbättringar i indelningsverkets organisation, hvilka

synas mig böra fästas såsom vilkor för hvarje väsentlig lindring i indelningsverkets

besvär.

Det samband, hvilket så väl nu som tillförene från flera håll ansetts

finnas emellan grundskatter och indelningsverk, har jag icke kunnat

uppfatta annorlunda, än att vissa rusthåll emot rustningens utgörande

åtnjuta befrielse från grundskatt, och att inom vissa delar af

landet grundskatterna äro högre och inom andra indelningsverket mera

betungande än inom landet i allmänhet är händelsen.

Indelningsverkets besvär äro i flera afseenden obestämda och

kunna stegras, hvaremot genom grundskatternas omsättning i penningar

dessa senare väsentligen lindrats, i följd hvaraf lindring och begränsning

af de förstnämnda besvären nu synas mest af behof påkallade,

och då en lindring af trettio procent af grundskatterna otvifvelaktigt

försvagar de materiella tillgångarne för landets försvar, så synes lindring

af indelningsverket böra ske alldeles oberoende af frågan om lindring

i grundskatter, men likväl på sådant sätt, att den indelta stammen

samtidigt förbättras.

Då de i den Kongl. propositionen upptagna värdena å rustningsoch

roteringsbesväret inom de olika regementena i flera fall synas högre,

än verkliga kostnaden i allmänhet hittills varit, och emedan dels legan

eller städseln vid rekrytering samt nybyggnad och underhåll af torp ej

mindre än värdet af torpjorden för olika orter äro väsentligen olika, och

dels soldatens tjenstetid af militära skäl bör förkortas, till följd hvaraf

legan skulle komma att tynga hårdare än hittills, och i denna del af

besväret för den skull större lindring synes böra medgifvas än i öfriga

delar af detsamma, — så har det ansetts nödigt att för en gång genom

markegångssättning få rustnings- och roteringsbesvärens särskilda delar

så noggrant som möjligt uppskattade.

Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt och på grund af ej mindre

Kongl. Maj:ts proposition än ock motionen N:o 112 af Herr A. Rundbäck

m. fl. föreslår jag vördsamt:

A) Att Riksdagen, utan afseende å eller samband med de väckta

frågorna om antagande af ny värnpligtslag och om lindring i grundskatter,

för sin del må antaga följande

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stat-s-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Lag,

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären jemte reglering af

indelningsverket.

§ I
1

rustnings- och roteringsbesvären skall för år 1886 och framgent

lindring ega rum på det sätt och under de vilkor och särskilda bestämmelser,

som i denna lag omförmälas.

§ 2.

Genom markegångssättning skall för år 1886 ny uppskattning i

penningar ega rum af medelvärdet inom hvarje regemente, corps eller

båtsmanskompani, under de senast förflutna tio åren af,

a) hela rustnings- eller roteringsbesväret för ett rust- eller rotehållsnummer,

beräknadt för ett år;

b) legan vid rekrytering af en soldat, ryttare eller båtsman;

c) samma lega, beräknad såsom årlig utgift;

d) årslönen eller årliga underhållet för en soldat, ryttare eller

båtsman, förenämnda lega oberäknad;

e) samma årslön eller underhåll efter afdrag af medelvärdet af

nybygguad och underhåll för ett år af torphus, der sådana finnas:

f) underhållet af torphus, beräknadt för ett år;

g) nybyggnaden för en gång af hvarje slag af laga torphus;

Ä) anskaffningen och underhållandet af nummerhäst; och

i) skyldigeten att, för vissa fall, hålla karl med beklädnad, remtyg

och beväpning.

De tioåriga medelvärdena af hela rustnings- och roteringsbesväret

för ett rust- eller rothållsnummer inom hvarje regemente, corps eller

båtsmanskompani må dock icke bestämmas högre, än motsvarande värden

blifvit föreslagna i § 2 i Kongl. Mai:ts nådiga proposition N:o 19

den 9 Januari 1885.

§ 3.

Rekrytering vid de indelta regementena, corpserna och båtsmanskoinpanierna

bestrides i allmänhet såsom hittills af rust- och rotehållarne,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Skits-Utskottets Utlåtande N:o 28.

29

hvilka från statsverket, för hvarje gång ett ledigt nummer besattes,

såsom rekryteringshjelp erhålla ett belopp motsvarande hälften af det,

enligt § 2 mom. b, för regementet, corpsen eller båtsmankompaniet bestämda

tioåriga medelvärdet för lega. Och förutnämnda rekryteringshjelp

utbetalas då rekryt blifvit godkänd af vederbörande, oberoende

af om rust- eller rotehållare från statsverket erhåller annat understöd

eller icke.

Då rekryt antages till följd af företrädarens befordran i tjensten,

utgår dock legans hela belopp från statsverket.

Rust- eller rotehållare må, om han det äskar, emot erläggande af

hälften af det förenämnda medelvärdet för legan vara befriad från rekryterinsskyldigheten,

i hvilken händelse rekryteringen ombesörjes af

militärbefälet på statsverkets bekostnad. Soldat, ryttare eller båtsman

skall vara å rust- eller rotehållshemmanet mantals- och skattskrifven,

der icke vederbörande befälhafvare medgifvit undantag från denna

föreskrift.

§ 4.

Der enligt hittills gällande bestämmelser soldat, ryttare eller båtsman

är försedd med torp, skall äfven fortfarande torp lemnas; men i

de fall då årliga värdet af torpets begagnande befinnes öfverstiga den

årslön, hvilken det enligt § 6 i denna lag åligger rust- eller rotehållaren

att utgöra, vare denne berättigad att från torpet, vid innehafvarens

afgång, afsöndra så stor del, som efter uppskattning af vederbörande

befinnes motsvara öfverskottet.

Der enligt nu gällande bestämmelser rust- eller rotehållare icke

äro skyldige att tillhandahålla torp, eller der sådan skyldighet väl finnes,

men nu icke är utkräfd, må rust- eller rotehållare icke utan sitt medgifvande

åläggas att tillhandahålla torp för soldat, ryttare eller båtsman.

§ 5.

Der torp nu finnes skall rust- eller rotehållare fortfarande ansvara

för och verkställa torphusens nybyggnad, då sådan blifvit vid laga syn

ådömd, men erhåller från statsverket, med undantag för de fall, som

omförmälas här nedan i §§ 18 och 19, då nybyggnaden blifvit verkstäld

och godkänd, trettio procent af det enligt § 2 mom. g bestämda tioåriga

medelvärdet för nybyggnaden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

Såsom bidrag till torphusens underhåll erhålles från statsverket,

med undantag för de fall, som omförmälas här nedan i §§ 18 och 19,

årligen trettio procent af det enligt § 2 mom- 1 bestämda tioåriga

medelvärdet för torparhusens underhåll, och detta bestrides af rust- eller

rotehållaren, till dess ny rekrytering egt ruin, men derefter af torpets

innehafvare emot att rust- eller rotehållaren till honom lemnar alla

för detta underhåll nödiga materialier, och statsverket trettio procent af

det förenämnda tioåriga medelvärdet för torphusens underhall. Likväl

innehålles sistnämnda belopp, derest vid besigtning funnits, att underhållsskyldigheten

icke blifvit behörigen fullgjord.

§ 6.

Såsom bidrag till årslön eller årligt underhåll för soldat, ryttare

eller båtsman erhålles från statsverket, med undantag för de fall, som

omförmälas i § 18, årligen trettio procent af det enligt § 2 mom. d

eller, der torp finnas, mom. e bestämda tioåriga medelvärdet för detta

underhåll och vid ny rekrytering fastställes årslönen för soldat, ryttare

eller båtsman till det enligt § 2 mom. d bestämda tioåriga medelvärdet

för årslön, hvaraf rust- eller rotehållaren skall i torp eller annan bostad,

jord, penningar eller några af dessa prestationer tillsammans utgöra

sjuttio procent, och statsverket, med undantag för de fall, som omförmälas

i § 18, allt hvad derutöfver kan erfordras.

§ 7.

Anskaffning och underhåll af nummerhäst vid indelta kavalleriet

sker såsom hittills, men rust- och rotehållare erhålla från statsverket,

med undantag för de fall, som omförmälas i § 18, ett årligt bidrag af

trettio procent af det enligt § 2 mom. h bestämda tioåriga medelvärdet

för dessa besvär.

§ 8.

Det afsuttna rusthållet bibehålies vid nu medgifven förmån att,

med åtnjutande af rusthållets friheter och ersättning för auginentsräntan,

der sådan förekommit, erlägga hästvakansafgift enligt hittills

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utledande N:o 28.

31

gällande grunder; och ingå dessa vakansafgifter i det uppskattade tioåriga

medelvärdet för hela rustningsbesväret.

§ 9.

Det indelta manskapet antages vid 18 till 25 års ålder och må

icke i tjensten qvarstå längre än till fylda 40 år. Manskapet eger rätt

att efter 6 års tjenstetid från tjensten afgå.

§ io.

Det manskap, som från tjensten afgår före fylda 40 år, är pligtigt

att intill nämnda ålders gräns tillhöra stammens reserv och att vid

mobilisering tillhöra beväringens första uppbåd.

§ 11.

Det manskap, som från tjensten afgått efter fylda 40 år, skall

emot åtnjutande af den pension, som kan varda bestämd, vara skyldigt

att intill fylda 50 år vara under krigstid disponibelt, i öfverensstämmelse

med de] grunder, som i detta afseende gälla för befäl, hvilket erhållit

fyllnadspension.

§ 12.

Manskap tillhörande reserven, så väl som under krigstid disponibelt,

skall till kompanichefen inom det område, hvarest detta manskap är

bosatt, vid flyttningar anmäla sin adress, i ändamål att af nämnde

kompanichef i rullor införas.

§ 13.

Regements- och beväringsområden regleras så att de, så vidt

möjligt, med hvarandra sammanfalla, för hvilket ändamål må, der så

erfordras, tagas i anspråk:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

dels de rust- och rotehållsnummer, hvilka för närvarande äro anslagna,

indragna eller för särskilda ändamål vakanta;

dels för flottan icke behöflige båtsm an sr otar;

dels nya ordinarie roteringen; och

dels kontant aflönadt manskap i de orter, hvarest stamtrupp nu

saknas och icke kan på ofvan angifvet sätt erhållas.

§ 14.

Soldatrotarne inom Sårna, Idre och Hede byalag i Kopparbergs län,

båtsmansrotarne på Visingsö och de nio båtsmansrotar i Kalmar län,

för hvilka presterskapet mot eftergift af sina utlagor erlägger vakansafgift,

erhålla lindring med trettio procent af de belopp, hvarmed vakansafgifterna

för dessa rotar nu utgöras.

§ 15.

För de med ny ordinarie rotering eller med ny båtsmansindelning

belagda hemman och lägenheter äfvensom för städernas båtsmanshåll

komma från och med år 1886 vakansafgifterna att utgöras med de

värdebelopp, som enligt § 2 varda för hvarje fall bestämda, men med

lindring af trettio procent af samma värdebelopp.

§ 16-

De till Göteborgs stad anslagne rotarne inom Säfvedals härad

skola åtnjuta samma lindring från statsverket, som tillkommer rotar

inom Elfsborgs regemente, och skola de afgifter, hvilka Göteborgs stad

för närvarande uppbär af förstnämnde rotar, tills vidare staden tillfalla;

ankommande det på särskild utredning, huru vida samma afgifter böra

tills statsverket indragas och om i sådant fall staden må anses berättigad

till ersättning för förlusten af berörda förmån.

§ 17-

Såsom vilkor för åtnjutande af de lindringar, hvarom denna lag

bestämmer, skall gälla:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 28.

33

l:o att de till statsverket indragna rånte- och tiondeanslag, och

de afskrifna räntor, för hvilka ersättning till rusthåll och rotar nu utbetalas,

vare sig efter årlig markegång eller efter tioårig medelmarkegång,

skola omsättas till penningar efter medeltalet af 1874—1883 årens

medelmarkegångspris; och att det sålunda uppkommande belopp med

tillagd forsellönsersättning, der sådan hittills förekommit, varder för

hvarje rusthåll eller rote sammanfördt med det till rusthållet eller roten

eljest från statsverket utgående penningeanslag, hvarefter ifrågavarande

sammanlagda statsanslag såsom rustnings- eller roteringsunderstöd årligen

med oförändradt belopp till vederbörande utbetalas;

_ 2:o att den ersättning för indragen kronotiondespanmål, som utgår

till soldaterna vid Södermanlands regemente, skall omsättas till penningar,

på sätt i föregående moment säges, och med tillagd forsellön

årligen utbetalas med oförändradt belopp, dock att de soldater, som antagits,

innan beslutet härom varder offentliggjord!, bibehållas vid rättigheten

att, om de så önska, under sin tjenstetid uppbära ifrågavarande

ersättning enligt de bestämmelser, som härom nu äro gällande;

3:o att de till Jemtlands roteringskassa och till pensionskassorna

vid de skånska, infanteriregementena i spanmål utgående anslag likaledes

omsättas till penningar, enligt de under moment 1 af denna paragraf

meddelade föreskrifter, och sedermera till kassorna årligen utbetalas

med oförändradt belopp;

4:o att det skall åligga de rusthållare vid infanteriet, hvilka utgöra

besväret effektivt, att emot befrielse från skyldigheten att anskaffa

och underhålla beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar, dels till

staten under eganderätt, till det“ antal och i det skick, som för godkännande

vid generalmönstring erfordras, öfverlemna af rusthållarne

anskaffade motsvarande persedlar och dels att till staten för nämnda

besvärs upphörande årligen erlägga 20 kronor för hvarje nummer;

5:o att vakansafgifterna ej mindre af de på tioårig vakans stälda

båtsmansrusthållen i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,

än ock af utsockne frälsehemmanen i Halland utgöras till de enligt §

2 bestämda värdebelopp med lindring af trettio procent af samma värdebelopp

;

6:o att de här ofvan i § 14 omförmälda rotevakansafgifter, som

af Sårna, Idre och Idede byalag nu utgöras till Elfdals socknemän i

Kopparbergs län, indragas till statsverket emot befrielse för socknemän11^

från skyldigheten att vid inträffande krig anskaffa de soldater,

för hvilka ifrågavarande afgifter utgå; och

7:o att hvarje med rusthåll och rote upprättadt vakanskontrakt,

Bih. till Biksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 24 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Stats- Utskottets Utlåtande N:o 28.

hvilket antingen i följd af uppsägning eller eljest på grund af bestämmelse

i kontraktet skolat upphöra under loppet af år 1886, eller derefter

följande år, förblifva gällande intill slutet af det kalenderår, under

hvilket kontraktet eljest skulle gått till ända.

§ 18-

Vid bestämmande af det belopp, hvarmed lindring bör rusthåll

eller rote tillkomma, skola följande undantag iakttagas:

a) beträffande effektiva rusthåll och rotar;

rusthåll eller rote, som åtnjuter understöd vare sig för indragna

rånte- och tiondeanslag, afskrifna räntor eller genom tillgodonjuten ränta

eller tionde för de till rusthållet eller roten hörande hemman eller eljes

genom penningeanslag, skall i stället för de i §§ 5, 6 och 7 bestämda

bidrag erhålla allenast trettio procent af det värdebelopp, hvarmed det,

enligt § 2 mom. a bestämda tioåriga medelvärdet af hela rustningseller

roteringsbesväret — efter afdrag af det enligt samma paragraf

mom. c bestämda tioåriga medelvärdet af legan, beräknad såsom årlig

utgift — öfverstiger summan af förenämnde understöd; kunnande,

der understödens summa skulle uppgå till lika belopp med eller öfverstiga

besvärets medelvärde, efter berörde afdrag derifrån, sådan lindring,

som afses i §§ 5, 6 och 7, icke förekomma;

b) beträffande hel-vakanta rusthåll och rotar vid kavalleiiet vakanta ) otät

vid infanteriet samt vakanta rusthåll och rotar vid båtsmanshåll et;

l:o) der vakansafgiften med inberäkning deri jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lika stor med ellei stöiie än det

enligt § 2 mom. a bestämda tioåriga medelvärdet af hela rustmngseller

roteringsbesväret, skall lindring tillkomma rusthåll eller rote med

trettio procent af vakansafgiftens eller nämnda afgifters sammanlagda

belopp, men rusthåll eller rote, som åtnjuter understöd, pa sätt i denna

§ mom. a eller i § 20 säges, skall erhålla endast trettio procent af det

belopp, hvarmed vakansafgiften eller summan af ^ berörda afgifter öfverstiger

summan af understöden, och kommer alltså, der understödet upp.

går till lika belopp med eller öfverstiger afgifterna, lindring, hvarom i

denna lag är fråga, icke att ega ruin ;

2:o) der vakansafgiften med inberäkning jemväl af trosspassevolansafgiften,

då sådan utgår, är lägre än det, enligt § 2 mom. a bestämda

tioåriga medelvärdet af hela rustnings- eller roteringsbesväret,

skall den lindring, som, enligt hvad här ofvan är stadgadt, skolat till
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

35

komma rusthållet eller roten, om besväret varit effektivt, minskas med

skilnaden emellan nyssnämnde medelvärde och afgiftsbeloppet, men

skulle denna skilnad vara lika stor med eller större än berörde lindring,

kommer, så länge detta förhållande fortfar, någon lindring enligt

denna lag icke att ega rum;

c) beträffande half-vakanta rusthåll och rotar vid kavalleriet och vakanta

rusthåll vid infanteriet■

l:o) der vakansafgiften för karl och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning är lika stor med det, enligt § 2 mom.

c och d eller i, bestämda tioåriga medelvärdet af besväret, skall lindring

tillgodokomma rusthåll eller rote i de fall och efter enahanda

beräkningsgrund, som här ofvan angående effektiva rusthåll och rotar

stadgas;

2:o) der vakansafgiften för karl och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning är lägre än det, enligt § 2 inom. c och

d eller i, bestämda tioåriga medelvärdet åt besväret, skall den lindring,

som enligt hvad här ofvan är stadgadt skolat tillkomma rusthållet eller

roten, om besväret varit effektivt, minskas med skilnaden emellan nyssnämnde

medelvärde och afgiftsbeloppet, men är denna skilnad lika stor

med eller större än berörde lindring, kommer, sa länge detta förhållande

fortfar, någon lindring i besväret icke att ega rum enligt

denna lag;

3:o) der vakansafgiften för karl och vid infanteriet jemväl för beklädnad,

remtyg och beväpning är större än det, enligt § 2 mom. c och

d eller i, bestämda tioåriga medelvärdet af besväret, skall öfverskottet

tilläggas värdet å hela rustnings- eller roteringsbesväret och lindring å

summan häraf, efter afdrag af understödens summa, der sådane utgå,

tillgodokomma rusthållet eller roten i öfverensstämmelse med hvad här

ofvan angående effektiva rusthåll och rotar är stadgadt.

§ 19.

Rustnings- eller roteringsskyldighet, som fullgöres medelst hingsthållning

eller genom erläggande af tillfällig vakansafgift, skall vid beräkning

af lindring anses lika med effektiv rustning eller rotering; dock

erhålles i denna händelse hvarken rekryteringshjelp enligt § 3 eller bidrag

till nybyggnad eller underhåll af torphus enligt § 5.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 28.

§ 20.

Vid beräknande af lindring för de rotar, som äro delaktiga i Jerntlands

roteringskassa eller Vestmanlands knektelegomedelskassa, skall

såsom understöd anses icke allenast det understöd af statsmedel, som

af rotarne omedelbart tillgodonjutes, utan äfven den på en hvar af dem

belöpande andel i de till nämnda kassor utgående statsanslag, hvilka,

oberoende deraf att de framgent såsom hittills endast medelbart komma

rotehållarne till godo, skola i och för den nu ifrågavarande beräkningen

sålunda uppdelas, att af anslaget till Jemtlands roteringskassa hvarje

kavallerinummer påföres dubbelt mot infanterinummer och att anslaget

till Vestmanlands knektelegomedelskassa delas lika å samtlige de till understöd

derifrån berättigade rotar.

§ 21.

Den lindring, hvarom här ofvan förmäles, skall af rusthåll och

rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst

afkortning å vakansafgiften samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas

medelst utbetalning till hvarje af ett lindrigen motsvarande belopp. I

afseende å tid och ställe för denna utbetalning, så ock för utbetalning

af det understöd, som utgår enligt § 17 mom. 1, skall gälla hvad i

Kongl. förordningen den 23 Juli 1869 samt Kongl. kungörelsen den 5

Oktober 1871 är stadgadt i fråga om utbetalning af ersättning för indragna

rånte- och tiondeanslag, som åtnjutas i och för fullgörande af

något besvär.

§ 22.

Hemman eller lägenhet, som framdeles underkastas ordinarie rotering,

skall vid utgörande af detta besvär njuta lindring i öfverensstämmelse

med hvad här förut är stadgadt.

§ 23.

Utöfver här ofvan för rust- eller rothållare stadgade förpligtelse!- vare desse icke underkastade någon utgift eller något besvär för an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.

37

skaffning eller underhåll af soldat, ryttare, båtsman eller nummerhäst,

utan allt hvad som derutöfver kan för deras anskaffning eller underhåll

erfordras, skall tillskjutas af statsverket.

§ 24.

För rust- eller rotehållare, som icke vill ingå på här ofvan gjorda

bestämmelser, blifva hittills varande skyldigheter och rättigheter oförändrade;

dock må i sådan händelse icke åtnjutas de lindringar eller bidrag

från statsverket, hvarom denna lag stadgar.

§ 25.

De ytterligare bestämmelser, som vid tillämpningen af denna lag

kunna finnas erforderliga, meddelas af Konungen.

B) Att Riksdagen å ordinarie stat må bevilja: l:o) bland fjerde

hufvudtitels anslag, till lindring af rustnings- och roteringsbesvären ett

förslagsanslag af ...................................................................... 1,330,000 kronor

och 2:o) bland femte hufvudtitelns anslag, till lindring af rustnings- och

roteringsbesvären ett förslagsanslag af.............................. 162,000 kronor.»

af Herr C. E. Casparsson, med hvilken Herr Friherre E. M. Palmstierna

instämt och som yttrat:

»Delande den uppfattning, som i Herr A. Rundbäcks m. fl:s

motion samt i Herr Nordenfelts reservation finnes uttalad, att försvarsfrågans

lyckliga lösning endast kan vinnas på det beståendes grund

och under vilkor, att indelningsverket på ett omfattande sätt regleras,

i syfte att de rustnings- och roteringsskyldiges bördor väsentligen lättas,

deras ovissa besvär i möjligaste mån inskränkas och deras framtida utgifter,

så vidt ske kan, begränsas och fixeras, hafva vi funnit oss desto

mindre tilltalade af Kongl. Maj:ts förslag om 30 proc. lindring i rustnings-

och roteringsbesvären, som detsamma lemnar frågan så väl om

indelningsverkets framtida öde som om stamtruppens blifvande beskaffenhet

Öppen och sväfvande och derigenom synes oss blottställa försvarsfrågan

för fortfarande strider till skada och hinder för dess definitiva

lösning — en mening som vi härmed velat hafva uttalad.»

Bih. till Biksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft.

6

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 28.

38

af Herr Friherre B. A. Leijonhufvud, i afseende å den af Utskottet

begagnade motivering;

af Herrar G. Ifvarsson, vice Talmannen L. O. Larsson. A. P. JJcmielson.

S. Nilsson i Efveröd, N. Petersson i Rnntorp, S. Andreasson i Tollerud,

G. Eriksson i Mörviken, J. Jonson i Fröstorp, M. Jonsson i Wansäter,

O. B. Olsson, A. Persson i Mörarp och P. Pehrsson i Törneryd,

hvilka yrkat, att Utskottets hemställan i punkten 2:o måtte erhålla följande

lydelse och innehåll:

»att Riksdagen, under förutsättning af motsvarande nedsättning

i" de å viss jord hvilande grundskatter, må antaga» etc. (i öfrigt lika

med Utskottets hemställan).

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebola.?, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:65 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i rustningsoch roteringshesvären äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i d s. 7 i texten