Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse of mark m. rn. till Örebro stad för möjliggörande af reglering och kanalisering af Svartån.

1885-04-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:29, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse of mark m. rn. till Örebro stad för möjliggörande af reglering och kanalisering af Svartån.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Vt shot tets Utlåtande N:o 29.

1

M:o 29.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 April 1885, kl. 4 e. in.

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse of mark m. rn. till Örebro stad för möjliggörande

af reglering och kanalisering af Svartån.

(I A.)

Under åberopande af bifogadt. utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden,

har Kongl. Maj:t i ofvannämnda, till Riksdagen aflåtna proposition

(N:o 4) af den 15 November 1884 föreslagit Riksdagen, att, på det Örebro

stad måtte komma i tillfälle att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en

af Kaptenen P. Laurell uppgjord plan, verkställa reglering och kanalisering

af Svartån å sträckan mellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid

Skebäck, medgifva: att till staden Örebro med full eganderätt måtte upplåtas

ej mindre utan lösen den rätt, Kongl. Maj:t och Kronan egde till vattnet i

Svartån emellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid Skebäck, än

äfven mot lösen till Kongl. Maj:t och Kronan samt ersättning, jemväl till

vederbörande indelningshafvare, för skada och intrång med belopp, som skulle

bestämmas i den ordning, nådiga förordningen den 14 April 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof stadgade, dels den kronan

tillhöriga jord, som för ifrågavarande arbetsföretags utförande måste bortgräfvas,

dels den så kallade Slottsträdgården med undantag af den del deraf,

som vore belägen vester om en linie, utdragen i rak fortsättning af nuvarande

gränslinien mellan Slottsparken och Slottsträdgården till ån, dels ett

från Skebäck vester ut på åns norra sida sig sträckande område till den

Sik till Bihsd. Prof. 1885. 4 Samt. 1 Afd. 25 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-U/skottets Utlåtande N:o 29.

ungefärliga storlek och form, som betecknades med ljusröd färg å den

af Kaptenen Laurell den 12 Juli 1880 upprättade, i ärendet företedda ritning,

dels ock det på enahanda sätt utmärkta område af Stora Holmen,

hvilket genom den ifrågasatta kanalen komme att frånskiljas den öfriga

delen af samma holme; allt mot skyldighet derjemte för staden att med

belopp, som i nyssnämnda ordning skulle bestämmas, ersätta skada och intrång,

som äfven för andra än Kongl. Maj:t och Kronan samt indelningshafvare

kunde uppstå genom nämnda upplåtelser, samt att i öfrigt ställa sig

till efterrättelse de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, Kongl. Maj:t

kunde finna af omständigheterna erfordras.

Af förenämnda statsrådsprotokoll äfvensom af öfriga handlingar i ärendet

har Stats-Utskottet, till hvars förberedande handläggning detta ärende blifvit

öfverlemnadt, inliemtat, bland annat, att den ifrågasatta regleringen och

kanaliseringen af Svartån skulle medföra följande fördelar, nemligen: att

staden Örebro erhölle, jemte rymliga upplagsplatser, beqväm segelled till så

väl södra som norra delen af staden; att ån nedanför den så kallade Kanslidammen

blefve reglerad så, att den, med bibehållande af den förut vanliga

vattenhöjden såsom medelvattenstånd, skulle, från att hafva 6 1/2 fots vattenvariation,

få en sådan variation af allenast 1 \ 2 fot; att den del af östra

staden, som nu lede af Svartåns öfversvämning, blefve från denna olägenhet

befriad; att åns reglering ofvanför Qvarndammen och Storbron härigenom

förbereddes, så att densamma med jemförelsevis måttlig kostnad kunde verkställas,

och olägenheterna af öfversvämning å derintill liggande stadsdel

och landsbygd dymedelst afhjelpas; att värdet af vattenkraften vid Qvarndammen

ökades med omkring 30 procent och att vid Skebäck, stadens nuvarande

hamnplats, erliölles ett vattenfall med ett omkring 65 procent större

kraftvärde än det vid Qvarnfallet nu befintliga; hvarförutom, enligt hvad

stadsfullmäktige anfört, företaget vore af ingripande vigt icke blott för

Örebro stads välstånd och framtida utveckling, såsom afseende, jemte ekonomiska,

äfven i ganska väsentlig mån sanitära fördelar, utan ock för en

ganska stor landsbygd rundt omkring Hjelmaren. Den kostnad, staden skulle

ådraga sig för ifrågavarande arbete, vore beräknad till 303,200 kronor.

För omförmälda företags befrämjande är nu ifrågasatt, dels att statens

eganderätt till vattnet i Svartån emellan Storbron i staden och Skebäck

måtte öfverlåtas på staden Örebro, och dels att staden måtte medgifvas att

genom expropriation förvärfva eganderätt till uppgifven, kronan tillhörig jord,

som i öfrigt för företaget erfordras.

Hvad först beträffar upplåtelsen af åtskillig kronojord för företagets

utförande, så och då denna upplåtelse icke är ifrågasatt att ega rum annorlunda

än mot full godtgörelse för jordens värde samt för skada och intrång,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

3

som af upplåtelsen förorsakas så val kronan som jordens innehafvare, har

Utskottet häremot icke haft något att erinra.

Deremot har Utskottet icke ansett sig böra tillstyrka Kongl. Maj:ts

förslag om att staten skulle utan godtgörelse afstå den till omfång och

värde ovissa vattenrätten i Svartån på ofvan angifna sträcka. I det utlåtande

öfver omförmälda vattenreglerings- och kanaliseringsföretag, som af

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län den 14 November 1882 afgifvits,

liar Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, beträffande den ifrågasatta

upplåtelsen af kronans vattenrätt i Svartån, anfört, att det sätt, hvarpå staten

i regeln plägade främja inrättande af nya kommunikationsleder, vore att

bevilja ett bestämdt penningbelopp antingen som anslag utan återbetalningsskyldighet

eller som lån eller ock i form af dels anslag, dels lån. Om nu,

sådant oaktadt, det likväl skulle finnas lämpligt, att ifrågastälda företag

erhölle så att säga in natura det statsunderstöd, hvaraf det pröfvades vara

förtjent, vore det dock af vigt, att genom en i vederbörlig ordning verkstäld

uppskattning utröntes det penningvärde, som den vattenrätt och den vattenkraft,

hvaraf upplåtelse begärdes, i verkligheten egde, på det att staten

måtte kunna med klar insigt bedöma, huru vida nyttan af företaget kunde

anses motsvara den dermed förknippade uppoffring, och sålunda undgå äfventyret

att afstå en naturkraft, hvars värde i penningar möjligen kunde öfverstiga

det anslag i penningar, staten kunde finnas benägen bevilja. — I utlåtande,

som Kammarkollegium och Statskontoret den 11 December 1883

afgifvit i frågan, hafva kollegierna uttalat den åsigt, att de ändamål, staden

afsage att genom det tilltänkta företaget uppnå, vore af den allmänna nytta

och nödvändighet, att de intressen, som derför kunde stå i vägen, borde vika,

och alltså hemstält, att, derest Kongl. Maj:t tilläte, att åregleringen finge

utföras efter den föreslagna planen, Kongl. Maj:t täcktes låta staden få taga

i besittning kronans vattenrätt i ån emellan Storbron och Skebäck samt expropriera

de områden, som Kongl. Maj.ts Befallningshafvande och Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ansett för ändamålet erforderliga, men att, då kollegierna

funne det icke vara välbetänkt, att kronan, helst i saknad af kännedom

om vattenrättens värde på det hela, afstode från anspråk på vederlag

derför, vattenrättens värde måtte, lika väl som de jordområdens, hvilka staden

komme att expropriera, bestämmas i den ordning nådiga förordningen

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 April 1866

stadgade, samt staden förpligtas att efter detta värde inlösa meranämnde

vattenrätt.

Utskottet har visserligen funnit skäl för staten förefinnas att understödja

ifrågavarande företag, för hvars utförande Örebro stads målsmän icke tvekat

att ikläda kommunen betydliga uppoffringar, men å andra sidan har Utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.

i likhet med hvad så väl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet som ofvanbemälda

embetsverk anmärkt, ansett betänkligt, att, såsom här ifrågasatts,

staten skulle afhända sig en rätt, hvars omfång och värde icke äro fullt bestämda.

Fullständig och tillförlitlig uppskattning af kronans vattenrätt i den

ifrågavarande delen af Svartån synes derföre böra ega rum, innan denna rätt

öfverlåtes på staden Örebro; och har Utskottet ansett en sådan uppskattning

lämpligast kunna åstadkommas af en nämnd, tillsatt i enlighet med föreskrifterna

i Kongl. förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof. Utskottet anser vidare, att staden Örebro skäligen

bör kunna åläggas att för vattenrättens erhållande erlägga den lösen,

som af en sådan nämnd må bestämmas, helst denna lösen, såsom afseende

vattenrättens nuvarande värde, otvifvelaktigt torde komma att i väsentlig

mån understiga det värde, hvartill samma rätt efter omförmälda företags

fullbordande kommer att uppgå.

På grund häraf har Utskottet trott sig böra hemställa, att, på sätt

Statskontoret och Kammarkollegium föreslagit, vattenrättens värde måtte

lika så väl som värdet af de jordområden, hvilka staden kommer att expropriera,

bestämmas i den ordning förenämnda Kongl. förordning af den 14

April 1866 stadgar, samt staden förpligtas att efter detta värde inlösa

nämnda vattenrätt.

På sätt Kongl. Maj:t föreslagit, har Utskottet ansett, att såsom

vilkor för ifrågavarande upplåtelser bör föreskrifvas skyldighet för staden

att med belopp, som i den ordning, expropriationsförordningen stadgar, bestämmas,

ersätta skada och intrång, som äfven för andra än Kongl. Maj:t

och Kronan samt indelningshafvare kunna uppstå genom dessa upplåtelser.

Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa, att

Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställning, måtte

medgifva,

att till staden Örebro med full eganderätt upplåtes, mot

lösen till Kongl. Maj:t och Kronan samt ersättning, jemväl

till vederbörande indelningshafvare, för skada och intrång,

med belopp, som bestämmas i den ordning Kongl. förordningen

den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgar, dels den rätt Kongl.

Maj:t och kronan må finnas ega till vattnet i Svartån

emellan Storbron i staden och stadens östra gräns vid

Skebäck; dels, den kronan tillhöriga jord, som för ifrågavarande

arbetsföretags utförande måste bortgräfvas; dels

den så kallade Slott strädgård en med undantag af den del

deraf, som är belägen vester om en linie, utdragen i rak

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 29.

5

fortsättning af nuvarande gränslinien emellan Slottsparken

och Slottsträdgården till ån; dels ett från Skebäck vester

ut på åns norra sida sig sträckande område till den ungefärliga

storlek och form, som betecknas med ljusröd färg

å den af Kaptenen Laurell den 12 Juli 1880 upprättade,

i ärendet företedda ritning; dels ock det på enahanda sätt

utmärkta område af Stora Holmen, hvilket genom den

ifrågasatta kanalen kommer att frånskiljas den öfriga delen

af samma holme;

allt mot skyldighet för staden att med belopp, som

i ofvannämnda ordning bestämmas, ersätta skada och intrång,

som äfven för andra än Kongl. Maj:t och Kronan

samt indelningshafvare kunna uppstå genom nämnda upplåtelser,

samt att i öfrigt ställa sig till efterrättelse de

närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, Kongl. Maj:t

kan finna af omständigheterna erfordras.

Stockholm den 10 April 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

af Henai G-iefve G. Sparre, L. 1\I. Nordenfelt, K. 0. Ljung qvist,

Grefve E. C. A. Piper, J. Widén, C. A. Bäckström och A. M. Kock, hvilka

yrkat bifall till Kongl. Maj:ts proposition i ämnet;

af Herr It. JKontgomery-CederMelm, som anfört: »Hå ifrågavarande

legleiing och kanalisering af Svartan mellan Örebro och dess lastageplats

Skebäck är af stor betydelse för stadens utveckling och förbättring i ekonomiskt

och sanitärt hänseende;

da Örebro stad atagit sig att bestrida alla de för arbetets utförande

ertorderliga, betydliga kostnaderna;

Bill. till Bilcsd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 25 Käft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 29.

då den vattenrätt i Svartån, hvarför Utskottet anser staden böra erlägga

lösen enligt nådiga förordningen af den 14 April 1866, är till sitt omfång

och värde oviss, samt dess upplåtande till staden för staten synes medföra

ringa uppoffring; samt

då staten vanligen till så betydande företag som det ifrågasatta lemnar

bidrag, ofta i förhållande till större värde än här omnämnda vattenrätt;

anser jag att Utskottet bordt tillstyrka Riksdagen att bifalla, oförändrad,

Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående upplåtelse af mark m. m.

till Örebro stad för möjliggörande af reglering och kanalisering af Svartån.»

Herr Friherre B. A. Leijonhufvud har låtit anteckna, att han ej deltagit

i detta ärendes behandling inom Utskottet.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1885,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:36 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af mark m. m. till Örebro stad för möjliggörande af reglering och kanalis s. 1 i texten