Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af väckt motion om bildande af en fond för underlättandet af laga skiften ä Gotland.

1885-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:39, Utlåtande, med anledning af väckt motion om bildande af en fond för underlättandet af laga skiften ä Gotland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:o 39.

Ank. till Biksd. Kansli den 23 April 1885, kl. 5 e. m.

Utlåtande, med anledning af väckt motion om bildande af en fond

för underlättandet af laga skiften ä Gotland.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 105) liar Herr P. Larsson i Fole med förmälan, att i fråga

om laga skiftesförrättningar Gotlands län intill senare tid intagit en

betydligt olika ställning mot de öfriga länen, samt att skiftesverket

på Gotland fortginge raskare än i öfriga delar af riket, tillika andraga,

att inom intet enda län beliofvet af egornas sammandragning

vore så stort som inom Gotlands, hvarest de oskiftade egorna läge så

kringströdda och med hvarandra så sammanblandade, att ett någorlunda

ordnadt jordbruk vore en omöjlighet, innan laga skifte skett.

Efter en framställning, till hvilken Utskottet tillåter sig hänvisa,

om fortgången af skiftesverket på Gotland samt om de dermed förenade

kostnader, anför motionären vidare, att i samma mån laga skiftena

fortginge och må hända påskyndades mera än hittills, i samma

mån ökades ock genom iråkade ekonomiska svårigheter för jordegarne

faran, att en stor del af Gotlands jord blefve utmagrad och dess skogar

sköflade.

Att hejda laga skiftenas fortgång läte sig numera ej göra, ty

alltid funnes det någon eller några i skifteslaget, som kunde utan

olägenhet bära de med laga skiftet förknippade kostnaderna, och att

de i så fall finge dessa kostnader tillbaka, derom egde de förhoppning.

Bih. till Rikad. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Åfd. 32 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

För att bistå de delegare, hvilka mot sin vilja tvunges att ingå i

ett företag, som visserligen inom kort blefve fruktbärande, men som

vore förenadt med större utgifter, än de för tillfället förmådde bära,

syntes det motionären billigt att staten trädde emellan; dock ej såsom

allmoseutdelare, utan såsom förläggare och på sådana vilkor och

mot sådan säkerhet, att ej någon risk eller penningförlust uppkomme.

För skiftesdelegaren skulle det vara en ofantlig lättnad att under skiftets

pågående och omkring fem år efter tillträdet töira befriad från

skyldigheten att utgifva något arfvode till landtmätare ocli gode män.

Flan kunde då under dessa år, jemte det han in natura eller med penningar

lemnade sitt bidrag till utflyttningar m. in., hinna få sitt jordbruk

ordnadt; och när så skett, borde det för honom vara lätt att,

fördeladt på flera år, med ränta och amortering betala landtmätarens

och gode männens arfvode.

Vid 1883 års slut funnes i Gotlands län 366 mantal, som troligen

komme att undergå laga skifte, och 191 mantal, som vore föremål för

laga skifte. Sedan dess hade några laga skiften afslutats samt andra

blifvit, påbörjade.

Man kunde antaga att vid 1885 års slut återstode inemot 500

mantal oskiftade, deraf dock en del varande under skifte och eu del

— den större — blifvande föremål för laga skifte. Då det kunde

förutses, att skiftesverket på Gotland komme att fortgå lika raskt

under kommande tid som under den närmast förflutna, så vore det

ock sannolikt, att dessa oskiftade hemman under den närmaste tidsperioden

komme att skiftas. Kostnaden till landtmätare och gode män

kunde med ledning af medelkostnaden under sista åren beräknas till

6 å 7 hundra tusen kronor. Men då antagligen en och annan delegare

sjelf, utan understöd från det allmänna, komme att betala sina skifteskostnader,

borde ett belopp af 600,000 kronor vara tillfyllest, hvaraf

i mån af behof från ränteriet i länet utanordnades åt landtmätare och

gode män desses arfvode, sedan bestyrkt afskrift af till delegarne afgifvcn

förskotts- eller slutlig arfvodesräkning blifvit aflemnad.

Å hvad sålunda blifvit af landtmätare och gode män uppburet

kunde beräknas 5 procent årlig ränta, hvilken vid femte årets slut, från

tillträdet räknadt, lades till den ursprungliga lånesumman, hvarefter å

det sålunda uppkommande beloppet skulle erläggas från och med

sjette året efter skiftets tillträde, till dess lånet blifvit slutbetaldt, eu

annuitet af 10 procent, deraf såsom ränta räknades 5 procent å det

oguldna kapitalbeloppet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

3

Delegare skulle ega att inom åtta dagar från lånets erhållande,

efter lins Konungens Befallningshafvande gjord anmälan, å ränteriet

inbetala sin skuld, hvarå i så fall någon ränta ej skulle beräknas.

Hvad som efter denna tid ej vore inbetaldt skulle i jordeboken

antecknas och, på sätt om odlingslån är bestämdt, indrifvas eller efter

skedd uppsägning af jordegaren när som helst jemte upplupen ränta

på en gång få inbetalas.

Med stöd af hvad sålunda anförts har motionären hemstält, att

till bildande af on fond, för underlättandet af laga skiften på Gotland,

måtte beviljas ett belopp af 600,000 kronor, att ställas till Kong!. Marjts

disposition, för att användas till utbetalande af arfvode till landtmätare

och gode män och sedan af skiftesdelegarne jemte ränta återgäldas

på enahanda sätt, som för odlingslån vore bestämdt, under de vilkor

och bestämmelser, som af Kong! Maj:t på här ofvan anförda grunder

kunde närmare bestämmas.

Af landtmäteristyrelsens berättelse för år 1883 har Utskottet inhemta!,

att antalet utfärdade förordnanden till landtmäteriförrättningar

vid egentliga laga skiften i Gotlands län utgjort, år 1878 tio, år 1879

nio, år 1880 sju, år 1881 åtta och år 1882 sju eller i medeltal för

nämnda fem år 8,3 samt under år 1883 sex; att jordegares utgifter

för laga skiften å Gotland, afslutade under år 1883, utgjort, till landtmätare

och godo män 45,309 kronor 14 öre och öfriga beräknade utgifter

33,668 kronor 91 öre eller tillsammans 78,978 kronor 5 öre;

att de år 1873 afslutade laga skiftesförrättningarne i Gotlands län omfattat

7,624 hektar och 32,625 mantal; att nuvarande antalet hemman

på Gotland utgör 1,098, hvaraf vid 1883 års slut 478 mantal på alla

egorna och 48 mantal på endast inegorna undergått faststäldt enskifte

eller laga skifte, eller ock storskifte, som troligen icke komme att

rubbas; samt att likaledes vid 1883 års slut af hemmanen på Gotland

191 mantal voro föremål för laga skifte, ytterligare 366 mantal troligen

komme att undergå laga skifte, samt 16 mantal troligen icke

komme att undergå laga skifte.

Genom Kongl. kungörelsen den 1 Oktober 1875 är förklarad!, att

Kongl. Maj:t dädanefter som dittills i särskild! förekommande fall, der

utflyttningar, i följd af laga skiften på Gotland, kunde i anseende till

ortens förhållanden visa sig medföra mera än vanlig kostnad, ville

uppå underdånig hemställan taga i öfvervägande, huruvida någon förhöjning

af det för sådant ändamål i allmänhet, genom Kongl. kungörelsen

den 27 September 1861, bestämda understöd af statsmedel

kunde beviljas de i utflyttningskostnaden deltagande och särskildt den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

delegare, hvars egolott förut blifvit genom laga skiftesåtgärd utbruten;

och har Utskottet inhemtat, att beloppet af de i följd häraf under tiden

från år 1875 medgifna förhöjningar i utflyttningsbidrag af allmänna

medel för laga skiften å Gotland för det närvarande utgör 30,243

kronor.

I lagstiftningsväg bär således någon hänsyn till de större kostnaderna

på Gotland i följd af laga skifte redan tagits. Ån längre gående

undantags åtgärder, helst af den omfattning motionären föreslagit, anser

Utskottet sig ej ega giltig anledning att tillstyrka; och får Utskottet

derför hemställa,

att Herr P. Larssons förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 23 April 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, K. L. Beckman, 1885.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.