Utlåtande, angående, beräkningen kanister. af statsverkets ordinarie, in
1885-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1885:58, Utlåtande, angående, beräkningen kanister. af statsverkets ordinarie, in
Dokumentets text
Stuts- Utskottets Utlåtande. N:o 53.
1
N:o SS.
Ank, till Riksd. Kansli den 11 Maj 1886, ki. 3 e. m.
Utlåtande, angående, beräkningen
kanister.
af statsverkets ordinarie, in
(I.
A.)
Sedan Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj ds särskilda propositioner
angående dels nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter
och dels lindring i rustnings- och roteringsbesvären fattat beslut
angående så väl dessa frågor som de i dithörande ämnen inom Riksdagen
väckta förslag, har Stats-Utskottet till behandling förehaft KonglMajds
proposition angående statsverkets tillstånd och behof, i hvad densamma
rörer beräkningen af statsverkets inkomster, äfvensom i sammanhang
dermed en af Herr Ivar Månsson inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet
remitterad motion (N:o 58) om upphörande af den i Skåne,‘Halland,
Blekinge och Bohuslän utgående kyrkotionde; och får Utskottet, jemlikt
53 § Regeringsformen och 39 § Riksdagsordningen, för Riksdagen
härmed uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie inkomsterna
under nästkommande statsregleringsperiod för närvarande anses kunna
upptagas.
Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af
hvarje särskild inkomsttitel, som i det den Kongl. propositionen bilagda
statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 Januari innevarande år
finnes meddelad, får Utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar, i
afseende å hvilka afvikelse från Kongl. Maj ds förslag ifrågakommit,
eller öfver hvilka eljest särskilt yttrande ansetts böra afgifvas.
Bill. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft.
1
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 58.
Grundskatt. Med bifall till Kongl. Maj:ts proposition angående
nedsättning i de å viss jord hyllande grundskatter, bär Riksdagen beslutat,
att ränta och kronotionde å hemman eller lägenhet skola i kronans
jordeböcker och räkenskaper sammanföras till en summa under
benämning grundskatt; i följd hvaraf en sådan åtgärd jemväl torde böra
i riksstaten vidtagas.
Enligt hvad Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet
till förenämnda statsrådsprotokoll anfört i fråga om beräkningen
af statsverkets tillgångar för nästkommande statsregleringsperiod, skulle,
efter afräkning af vissa rånte- och kronotiondebelopp, den grundskatt,
hvarå nedsättning, derest Kongl. Maj ds förslag i detta ämne blefve af
Riksdagen bifallet, borde ega rum, utgöra ............ kronor 4,512,429: 32
och dål detta belopp jminskades "med föreslagna
trettio procent af grundskattens belopp eller » 1,353,728: 80
återstode ............................................................................. kronor 3,158,700: 52.
Med tillägg af de från nedsättningen, enligt
hvad i statsrådsprotokollet är meddeladt, undantagna
belopp........................................................................ » 938,125: —
skulle grundskatten alltså blifva .............................. kronor 4,096,825: 52
eller i jemnadt tal 4,097,000 kronor.
Sedan Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts proposition om nedsättning
i grundskatterna, har Utskottet, som emot omförmälda beräkning icke
haft något att erinra, funnit sig böra hemställa om förenämnde inkomsttitels
upptagande till det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp.
I nämnda beräkning ingår icke den i tionden förut inbegripna
kyrkotionde, som utgått från Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän.
Enligt hvad Herr Statsministern till åberopade statsrådsprotokoll meddelat,
tillgodonjutes denna kyrkotionde till sin väsentligaste del af vederbörande
sockenkyrkor, och är det endast jemförelsevis obetydliga delar deraf,
som ingå till statsverket eller användas till ändamål, för hvilka staten
i öfriga delar af riket drager försorg. På grund deraf kunde denna
tionde visserligen icke på det hela anses såsom en statsinkomst. Men
då kyrkotionden, såsom nämnts, i någon mån berörde äfven statsverket
samt vore i räkenskaperna redovisad under sitt särskilda konto, borde,
enligt Herr Statsministerns åsigt, densamma icke uteslutas ur riksstaten.
Detyangifnaiförhållandet syntes emellertid betinga denna tiondes
upptagande under “särskild inkomsttitel, hvadan kyrkotionden, som af
Statskontoret i dessj/len 8 December 1884 afgifna berättelse om statsverkets
tillstånd och förvaltning beräknats till 258,324 kronor, i den nu
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58.
3
föreliggande inkomstberäkningen uppförts under särskild titel och föreslagits
till jemnadt tal 258,000 kronor.
I ofvan omförmälda motion har Herr Ivar Månsson föreslagit, att
Riksdagen för sin del måtte besluta, att den i provinserna Skåne, Halland,
Blekinge och Bohuslän nu utgående kyrkotionde!! måtte med innevarande
års slut upphöra att erläggas, och att den i Kong!. Maj:ts
proposition till innevarande Riksdag beräknade inkomsten af kyrkotionde!!
för år 1886 med 258,000 kronor måtte från statens inkomster uteslutas.
Frågan om berörda kyrkotiondes upphörande har varit föremål
för skatteregleringskomiténs pröfning; och i sitt den 13 September
1882 afgifna betänkande hemstälde komitén, att, der sådant ännu icke
skett, den till andra än församlingarnes egna ändamål anordnade kyrkotionde
i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän skulle indragas till
kronan emot ersättning och omsättas i penningar, enligt den för kronotiondens
omsättning stadgade grund,»samt afskrifva^ på sätt om grundskatterna
i allmänhet blefve stadgadt. 1 det af Kammarkollegium och
Statskontoret öfver komiténs betänkande afgifna utlåtande hafva, på
sätt motionären jemväl anfört,^ kollegierna uttalat sig angående
komiténs omförmälda förslag och ''på anförda skäl hemstält huru vida
detsamma borde omedelbart och för det dåvarande föranleda till någon
framställning till Riksdagen. Då, enligt hvad ofvan är nämndt, endast
jemförelsevis obetydliga delar af denna tionde ingå till statsverket
eller användas till ändamål, för hvilka staten i öfriga orter af riket
drager försorg, då alltså ‘''allenast *i afseende å nämnda delar någon
skattelindring synes kunna ifrågakomma, och någon rubbning i den till
särskilda ändamål utgåendeDkyrkotionden icke kan ega rum utan beviljande
af motsvarande anslag; till dessa^ändamål, samt då i allt fall
någon närmare utredning i detta ämne nu icke föreligger, har Utskottet
ansett, att i frågans nuvarande skick motionärens omförmälda förslag
icke bör till någon vidare åtgärd föranleda.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med afseende å hvad
af Herr Statsministern blifvit i ämnet meddeladt har Utskottet funnit
sig höra hemställa, att kyrkotionde!! måtte, i enlighet med hvad Kongl,
Maj:t föreslagit, såsom särskild inkomsttitel uppföras och beräknas till
258,000 kronor.
Båtsmansbeldädnadsniedkn. Med bifall till hvad Stats-Utskottet i
Utlåtande (N:o 28) i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
lindring i rustnings- och roteringsbesvären äfvensom inom Riksdagen
väckta förslag i dithörande ämnen hemstält, har Riksdagen beslutat,
4
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 58.
att rust- och rotehållare vid båtsmanhållet från och med år 1886 befrias
. från utgörande af den afgift till kronan, de enligt kontrakt äro
förpligtade att utgifva såsom ersättning för kronans öfvertagande af
skyldigheten att anskaffa och underhålla den s. k. större båtsmansbeklädnaden,
med vilkor att den rust- och rotehållare sålunda beredda
lindring kommer att fortfara endast så länge motsvarande medel af
Riksdagen för ändamålet anvisas. Då den i riksstaten hittills upptagna
inkomsttiteln båtsm ansbeklädnadsmedel, hvilken af Kongl. Magt beräknats
till 35,000 kronor, utgjorts al'' omförmälda, af rust- och rotehållare
vid båtsman shållet utgående ersättning, hvarifrån de genom Riksdagens
förenämnda beslut vunnit befrielse, har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att nämnda titel måtte från inkomstberäkningen uteslutas.
Vakansafgifter af nyroterad jord, rotevakansafgifter af utsocknefrälsehemman
i Halland, vakansafgifter af bergslag. Med bifall till hvad Kongl.
Magt föreslagit, bär Utskottet ansett sig böra hemställa, att dessa inkomsttitlar
måtte ur riksstaten uteslutas, samt att- i stället under de
ordinarie inkomsterna för är 1886 måtte uppföras soldatvakansafqift med
belopp af 106,000 kronor.
Med. afseende å hvad sålunda förekommit och under hänvisande
till hvad i Girigt blifvit af Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet
till ofvannämnda statsrådsprotokoll för den 12 Januari
innevarande år rörande beräkningen af statsverkets tillgångar för ifrågavarande
statsregleringsperiod anfördt, får Utskottet, som emot den af
Kongl. Maj:t föreslagna beräkningen af statsverkets nedannämnda ordinarie
inkomster icke haft något att erinra, föreslå:
Do) att Riksdagen, med afslag å Herr Ivar Månssons
ofvan omförmälda motion, må beräkna statsverkets
ordinarie inkomster för år 1886 på följande sätt:
Grundskatt..............................
kronor
4,097,000:
Kyrkotionde ..........................
»
258,000:
Kavalleriregementenas hästva-
kanspanmål............................
)>
340,000:
Trosspassevolansafgift..................
»
26,000:
Tillfälliga rotevakansafgifter ...
)>
63,000:
S o 1 d åt vak ans a fgi ft .....................
»
106,000:
B åts in an sv akan s afgift ................
»
183,000:
Arrendemedel ............................
))
3,270,000:
Transport
kronor
8,343,000:
Stats-Ut''skottets Utlåtande N:o 58.
5
Transport kronor
8,343,000
—
Borgverks tion de.............
................ ))
10,000
—
Mantalspenningar..........
................. >’
640,000
—
Bötesmedel....................
................ »
270,000
—
Kon troll stämpel medel .
................. )>
25,000
—
Fyr- och båkmedel.......
................ )>
1,200,000
—
Telegrafmedel................
................. )>
1,330,000
---
Jernvägstrafikmedel ..,.
................. ))
7,000,000
—
Skogsmedel ...................
................ »
1,600,000
—
Extra uppbörd .............
............ »
128.000
—
Summa kronor 2
0,546,000
•—
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster
äfvensom de extra ordinarie inkomsterna eller bevillning urna, rörande
hvilkas belopp det icke tillkommer Utskottet att ingå i pröfning, hemstält,
dels att af postverkets reserverade medel ett belopp, motsvarande skilnad
en mellan verkets beräknade inkomster och summan af dess utgiftsstater
för år 1886, måtte få i riksstaten upptagas bland de för statsutgifternas
bestridande påräkneliga tillgångarna med 226,000 kronor
och dels att af Riksbankens vinst för år 1884 må för statsverkets behof
anvisas ett belopp af 1,300,000 kronor att utbetalas under år 1886.
I afseende å postverkets reserverade medel får Utskottet erinra,
att Riksdagen, med bifall till Utskottets hemställen i Utlåtande N:o 13
angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel,
punkten 2, beräknat dessa medel till 224,500 kronor; och, i enlighet
med hvad Banko-Utskottet i Utlåtande N:o 6 föreslagit, har Riksdagen
beslutat, att 1,200,000 kronor af Riksbankens under år 1884 upplupna
vinst skola öfverlemnas till statsverket.
Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång till förevarande
statsreglering måtte få beräknas och användas öfverskott å statsregel
eringaime för år 1883 och föregående år, utgörande 6,989,000 kronor;
och då Utskottet icke haft något att deremot erinra, får Utskottet
hemställa,
2:o) att hvad Kong]. Maj:t i sistnämnda hänseende
föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 11 Maj 1885.
På Stats-Utskottets vägnar:
Onstiif* Sparre.
Bill. till Biksd. Prof. 1885. 4 Samt. 1 Afd. 49 Höft.
2
6
8tats-TJtskottets Utlåtande N:o 58.
Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.
Stat.s-Utskotteta
förslag
för år 1886.
Kronor.
öre.
Grundskatt ..................................................................................
4,097,000
Kyrkotionde ................................................................................
258,000
_
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.........................
340,000
Trosspassevolansafgiften...........................................................
26,000
—
Tillfälliga rotevakansafgifter...................................................
63,000
—
Soldatvakansafgift........................................................................
106,000
—
Båtsmansvakansafgift..................................................................
183,000
3,270,000
10,000
—
Arrendemedel.................................................................................
—
Bergverkstionde .........................................................................
_
Mantalsnennine-ar.....................................................
640.000
270.000
25,000
_
Bötesmedel.................................................................................
—
Kontrollstämpelmedel..................................................................
—
Fyr- och båkmedel.....................................................................
1,200,000
—
Telegrafin edel .............................................................................
1,330,000
—
Jernvägstrafikmedel.....................................................................
7,000,000
Skogsmedel............................... ......................................
1,600,000
128,000
Extra uppbörd...............................................................................
—
Summa
20,546,000 -
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1885.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.