Sök i Ratio Lex

Memorial, angående statsregleringen för år 1886.

1885-05-18 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:61, Memorial, angående statsregleringen för år 1886.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Memorial N:o 61.

1

N:o 61.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 Maj 1885, kl. 1 e. m.

Memorial, angående statsregleringen för år 1886.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf innevarande Riksdag beviljade,

på statsregleringen inverkande anslag — utom den af Kongl. Maj:t föreslagna

afsättningen till fonden för nytt riksdagshus samt anslaget till förstärkande

af statsverkets kassaförlagsfond — blifvit af Riksdagen bestämda,

utan ock de summor blifvit fastställa, hvartill så väl statsverkets ordinarie

inkomster som tull-, post- och stämpelmedlen, bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter, bränvinstillverkningsskatten och hvitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1886 skola beräknas, äfvensom beslut af

Riksdagen fattats angående användande för statsregleringen af vissa andra,

här nedan omförmälda tillgångar, får Utskottet, jemlikt 39 § Riksdagsordningen,

för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen jemte den Utskottet

åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof.

Härvid har Utskottet dock först att afgifva yttrande öfver ofvanberörda

förslag angående afsättning till fonden för nytt riksdagshus samt

angående förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.

Sistlidet års riksdag beslöt, som bekant, att dels bilda en fond för nytt

riksdagshus, dels af då vid statsregleringen tillgängliga medel till denna fond

afsätta 900,000 kronor, som borde under år 1885 af Statskontoret till Riksgäldskontoret

öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontor uppdraga att för

fondens räkning förränta de till Riksgäldskontor öfverlemnade, fonden tillhörande

medel; och hafva Fullmäktige i Riksgäldskontor i sin den 22 sistlidne

Januari till innevarande Riksdag afgifna berättelse upplyst, att nämnda

V)ih. till Bilcsd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afä. 51 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

900,000 kronor redan till kontoret levererats och, så när som på ett Överskjutande

belopp af 25 kronor 72 öre, förräntats genom inköp för fondens räkning

af obligationer tillhörande 1870, 1872 och 1880 års svenska statslån.

Sedan, vid slutet af sistlidne Mars månad, ränta å dessa obligationer utfallit,

har, på sätt Utskottet inhemtat, detta räntebelopp användts till inköp

af ytterligare obligationer af 1870 års lån; utgörande härefter det belopp af

fonden, som ej förräntats, 1 krona 16 öre.

Kongl. Maj:t har nu i statsverkspropositionen föreslagit, att till fonden

för ett nytt riksdagshus måtte år 1886 afsättas 300,000 kronor; och inhemtas

af det denna proposition bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden

den 12 sistlidne Januari, att berörda förslag föranleda af det intresse,

hvarmed sistlidne Riksdag omfattade det af Kongl. Maj:t då framstälda

förslaget om bildande genom befintliga öfverskott af en fond för nytt

riksdagshus, hvars snara uppförande mer och mer blefve en trängande angelägenhet

och hvars åstadkommande underlättades i samma mån medel dertill

på förhand samlades.

Utskottet, som till fullo delar denna åsigt om angelägenheten att genom

medels afsättande så vidt som möjligt är underlätta tillgodoseendet af det

trängande behofvet af ett nytt riksdagshus, anser häraf vara en följd, att

till detta ändamål bör afsättas hela det belopp, hvartill statsregleringen,

utan förhöjning i allmänna bevillningen och utan åsidosättande af det utaf

Kongl. Maj:t jemväl anmälda anslagsbehofvet för förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfond, kan lemna tillgång, och hemställer för den skull,

l:o

att Riksdagen må till fonden för nytt riksdagshus afsätta

ett belopp af 584,500 kronor, som bör under år

1886 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas

och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att till

förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond måtte för ar 1886 anvisas 217,000

kronor.

Af ofvan åberopade statsrådsprotokoll inhemtas, att Hans Excellens

Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet vid detta ärendes

behandling inför Hans Magt Konungen i Statsrådet till eu början erinrat,

hurusom Riksdagens senast församlade revisorer i sin berättelse om verkstäld

granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning under år

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 61.

3

1882 — efter att hafva beträffande uppkomsten af och ändamålet med den

nu befintliga »statsverkets grundfond» åberopat en af 1843 års statsrevisorer

lemnad utredning — vidare yttrat, bland annat, att af berörda utredning

framginge, att med ordet grundfond näppeligen kunde förstås hvad med eu

dylik benämning vanligtvis i affärslifvet menades, utan att fonden snarare

borde kunna betraktas såsom en förskottskassa, genom hvilken kontanta

medel tillhandahölles Statskontoret till dess utgifter under den tidigare del

af året, då åtskilliga af de i riksstaten anslagna inkomsterna ännu icke influtit,

men utgifterna, det oaktadt, måste verkställas, och att den således

icke borde anses disponibel för framtida möjliga utgifter eller för fyllande

af statsbrist, hvilken, då den inträffade, borde på annat sätt betäckas, hvarföre

och då fondens storlek borde rättas efter det belopp, med hvilket inkomsterna

under årets förra del kunde beräknas understiga motsvarande

tids utgifter, samt det vore af vigt, att i afseende på statsverkets medelstillgångar

icke sådana benämningar bibehölles, hvarigenom de i statsverkets

räkenskaper mindre hemmastadde kunde vilseledas, revisorerna ansett sig

böra hemställa, huruvida icke benämningen statsverkets grundfond kunde

utbytas mot den af statsverkets förskottsfond eller någon annan, som bättre

motsvarade dess verkliga ändamål, helst gränsen af dess behöfliga storlek

derigenom antyddes äfvensom sådana origtiga föreställningar undanröjdes,

som att statsverket uti denna kassa skulle ega tillgångar till framtida utgifter

eller medel till fyllande af möjligen uppkommande statsbrist.

Statskontoret, som genom nådig remiss erhållit befallning att öfver

revisorernas framställning sig yttra, har sedermera den 18 nästlidne November

afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet af följande hufvudsakliga innehåll:

statsverkets grundfond hade, såsom ock i den af revisorerna åberopade utredning

förmäles, sedan äldre tider uppkommit genom öfverskott å beräknade

inkomster och besparingar å anslag. Att närmare angifva, när och huru

fonden tillkommit, vore enligt Statskontorets tanke nu mera ej verkställbart.

Utgörande ett rörelsekapital för statsverket, hvilket vid statsregleringarnes

upprättande icke toges i beräkning för utgifternas bestridande, bestode fonden

i alla de bokförda statsmedelstillgångar, som icke tillhörde statsregleringsfonden,

och underginge till beloppet icke någon minskning annat än i ytterst

sällan förekommande fall, såsom då afskrifning af en statsverkets fordran

beviljades, utan att något visst anslag eller någon särskild fond af afskrifningen

drabbades, hvilket senast egde rum vid 1866 års riksbokslut, då

fonden på sådant sätt minskades med ett belopp af 29,171 kronor 18 öre.

Till betäckande af uppkommande statsbrist hade fonden ej varit afsedd och

ej heller dertill blifvit använd, utan hade, der sådan brist uppstått, till densammas

afhjelpande anlitats andra utvägar, såsom exempelvis vid 1880 års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Ut skot Ms Memorial N:o 61.

riksdag, då särskilt anslag för sådant ändamål anvisades ä riksstat. Med

fonden vore deremot afsedt icke allenast att, såsom revisorerna syntes hafva

antagit, betacka det belopp, hvarmed inkomsterna under årets förra del

kunde beräknas understiga motsvarande tids utgifter, utan ock att sätta

Statskontoret i tillfälle att under löpande året bestrida utgifter, hvartill

voro ämnade de först under påföljande året inflytande uppbördsmedel, och

således att förekomma den kassabrist, som alltid under årets sista och följande

års första månader skulle uppstå, derest icke ett särskildt rörelsekapital

vore för Statskontoret tillgängligt. Om än grundfonden, som efter

den minskning deri, hvarom här ofvan omförmälts, intill 1881 års slut utgjorde

4,985,638 kronor 27 öre, tillförene kunde hafva varit för sagda

ändamål tillräcklig, hade dock, sedan, till följd af tid efter annan och särdeles

under senare åren inträffade förändringar, beloppet af de för ett års

utgifter enligt riksstaten påräknade, men först det följande året inflytande

statsinkomsterna ökats, fonden visat sig allt mera otillräcklig. Bland sådana

förändringar kunde omförmälas den år 1873 vidtagna, hvarigenom den till

Riksgäldskontoret förut ingående uppbörden af allmänna bevillningen öfverflyttades

på Statskontoret. Genom sedermera beslutade löneregleringar för

armén och landsstaten samt förändrad organisation af hospitalsförvaltningen

hade Statskontoret vidare fått sig ålagdt att under löpande året utbetala

de enligt dessa regleringar bestämda löner äfvensom anslag till hospitalens

underhåll, under det att årets inkomst af de till statsverket indragna militieoch

landsstatsboställena samt hospitalshemmanen äfvensom af den till befälsaflöning

och till hospitalen förut anslagna ränta och tionde inflöte först

under det följande året; utgörande sammanlagda beloppet af de uti 1884 års

riksstat till bestridande af samma års utgifter påräknade, men först vid

1885 års uppbördsstämmor inflytande inkomster af ränta, tionde, arrendemedel,

mantalspenningar, ålskilliga vakansafgifter samt allmän bevillning tillhopa

13,867,000 kronor. Härtill komme ock, dels att en ej ringa del af

den för ett år påräknade tullinkomsten vid årets slut utestode såsom ogulden

och dels att, till följd af den bränvinstillverkare medgifna rätt att upplägga

sitt bränvin å nederlag, bränvinstillverkningsskatt till icke obetydligt belopp

innestode vid hvarje års slut hos bränvinstillverkare. Behöfligheten af en

förstärkning af statsverkets grundfond vore äfven af Kongl. Maj:t och af

Riksdagen erkänd, och hade för sådant ändamål anslag i riksstaterna för

1882, 1883, 1884 och 1885 uppförts, hvarigenom grundfonden komme att

vid 1885 års slut uppgå till 10,922,207 kronor 27 öre. Ej heller det belopp,

hvartill grundfonden sålunda blifvit förhöjd, skulle under närvarande

förhållanden vara tillräckligt att förekomma brist i statsverkets kassarörelse

och deraf föranledt behof utaf kassaförstärkning från Riksgäldskontoret,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsliottets Memorial N:o 61.

5

derest icke Statskontoret hade att såsom kassatillgång förfoga öfver de

betydliga öfverskotten å de båda närmast föregående årens statsregleringar,

af hvilka 1882 års öfverskott af 1884 års Riksdag tagits i beräkning först

för 1885 års statsreglering och 1883 års öfverskott ännu vid afgifvande af

Statskontorets utlåtande vore odisponeradt. Genom hvad Statskontoret sålunda

anfört ansåg kontoret ådagalagdt, att statsverket uti grundfonden icke

egde några tillgångar till framtida utgifter eller till fyllande af möjligen

uppkommande statsbrist samt att ett motsatt antagande hvarken egde stöd i

erfarenheten från den förflutna tiden om grundfondens användande eller vore

förenligt med det erkända behofvet för Statskontoret att för sin kassarörelse

ega ett rörelsekapital, äfvensom att fonden ej ännu uppnått den storlek, att den

under alla förhållanden ensam kunde fylla detta behof. Fondens nuvarande

benämning af »statsverkets grundfond» angåfve jemväl, enligt Statskontorets

åsigt, till fyllest det med densamma afsedda ändamål, och det sätt, hvarpå

den, för så vidt kändt vore, under äldre tider tillkommit, eller de åtgärder,

som under en senare tid vidtagits till dess förstärkande, gåfvo ej heller

anledning till en förändring härutinnan. På grund häraf, och då dessutom

genom ett utbyte af nuvarande benämning mot vare sig den af revisorerna

föreslagna eller någon annan säkerligen icke skulle förekommas origtiga föreställningar

om fondens natur hos de med statsverkets bokföring och grunderna

för dispositionen af statsmedlen eller dessas fördelning emellan de olika

förvaltningsgrenarne mindre förtrogna, funne sig Statskontoret icke böra

understödja revisorernas förevarande framställning.

Detta Statskontorets yttrande har synts Departementschefen nöjaktigt

ådagalägga behofvet af, att, såsom han flera gånger inför Kong! Maj:t framhållit,

afsättningar till fonden ännu måtte ske, i den män vid budgeternas

uppgörande tillfälle dertill erbjöde sig, och hade Departementschefen förut

angifvit en siffra af åtminstone 15 millioner kronor såsom den gräns, hvarintill

det med hänsyn till budgetens nuvarande omfattning syntes fullt påkalladt

att låta afsättningarne fortgå. Revisorerna torde ej heller hafva åsyftat att

tillstyrka Riksdagen att frångå den under de senaste åren inom Riksdagen nästan

utan meningsskiljaktighet omfattade åsigt, som tagit sig uttryck i besluten

om grundfondens successiva förstärkning. Att för öfrigt de till grundfonden

hörande medel ej läge obegagnade, när de icke af Statskontoret behöfde för

dess utbetalningar anlitas, derom hade Riksdagen dragit försorg genom den

i § 35 af Riksgäldskontorets reglemente förekommande bestämmelsen, att,

om Statskontoret erhölle större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande ansåges erforderliga, Riksgäldskontor

egde att i afräkning å detsamma tillkommande anslag eller på

de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgåfves, mottaga af Stats
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

kontoret sådana behållningar till förvaltning. Denna utväg hade ock under

de senaste åren i ganska stor utsträckning anlitats, och Statskontorets för

tillfället ej behöfliga behållningar hade sålunda tillgodogjorts i Riksgäldskontor

ets rörelse eller af sistnämnda verks styrelse förräntats.

Beträffande statsrevisorernas förslag om en förändrad benämning å denna

fond vore Departementschefen deremot af annan mening än Statskontoret.

Det kunde val synas temligen likgiltigt, huru fonden benämndes, blott dess

ändamål vore tydligen bestämdt och klart insedt, men nekas kunde icke, att,

såsom revisorerna antydt, oegentliga benämningar kunde verka vilseledande;

och att missförstånd rörande denna fonds beskaffenhet och uppgift ofta försports,

vore nogsamt kändt. Skäl syntes derföre förefinnas att gifva fonden

en förändrad benämning; och då dess ändamål vore att utgöra ett kassaförlag

åt Statskontoret, hvaraf detta verk i sin rörelse visat sig, såsom

naturligt vore, hafva ett bestämdt behof, har Departementschefen ansett den

närmast till hands liggande och mest egentliga benämningen vara, enligt

hvad ock under förhandlingarne inom Riksdagen påpekats, statsverkets kassaförlagsfond,

i livilket namn betydelsen af fonden för enhvar framstode fullt tydlig.

Med stöd af hvad sålunda yttrats har Departementschefen vid ärendets

föredragning hemstält, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, med

förändring af den hittills begagnade benämningen å statsverkets grundfond

till statsverkets kassaförlagsfond, anvisa till nämnda fonds förstärkande 217,000

kronor.

Utskottet har ej något att erinra vare sig mot förslaget om förändring

af benämningen: »statsverkets grundfond» till benämningen: »statsverkets

kassaförlagsfond» eller mot det af Kongl. Maj: t föreslagna belopp, hvarmed

fonden skulle förstärkas, och hemställer alltså,

2:o

att Riksdagen må, med förändring af den hittills begagnade

benämningen »statsverkets grundfond» till benämningen

»statsverkets kassaförlagsfond», till förstärkande af

statsverkets kassaförlagsfond å riksstaten för år 1886 anvisa

217,000 kronor.

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet dels här ofvan, dels

i sitt memorial N:o 60 angående sättet för anskaffande af medel till vissa

beslutade utgifter för statens jern vägsanläggningar och till lån åt enskilda

jernvägar, föreslagit, och om i öfrigt några på statsregel!ngen inverkande

beslut icke vidare varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan inbe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats■ Utslcottets Memorial N:o 61.

7

rakning bland inkomsterna af bevillning af fast egendom samt af inkomst,

statsregleringen för år 1886 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsregleringarne för år 1883 och föregående

år (Stats-Utskottets Utlåtande N:o 58)...... kronor

Statsverkets ordinarie inkomster (Stats-Utskottets Utlåtande

U:o 58) ............................................................... »

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(Bevillnings-Utskottets Betänkande N: o 11):

Tullmedlen....................... kronor 29,000,000: —

Postmedlen....................... » 5,470,000: —

Bevillningsafgifterna för

särskilda förmåner och

rättigheter.................... » 300,000: —

Stämpelmedlen................ » 3,225,000: -—

Bränvinstillverknings
skatten.

.......................... » 12,000,000: —

Hvitbetssockertillverk
ningsafgiften

............... » 150,000: —

Af postverkets reserverade medel (Stats-Utskottets

Utlåtande N:is 13 och 58 samt Memorial A:o 24) »

Af Riksbankens behållna vinst för år 1884 (Banko
Utskottets

Utlåtande N:o 6) ....................................... »___

hvadan tillgångarne och inkomsterna för år 1886,

med undantag af bevillningen af fast egendom

samt af inkomst, uppgå till ....................................... kronor

6,989,000: —

20,546,000: —

50,145,000: —

224,500: —

1,200,000: —

79,104,500:

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva blifvit bestämda till

följande belopp:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 7)........................... kronor 1,338,000: —

Andra lmfmdtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 8 a)....................... » 3,814,599: — ___

Transport krono]1 5,152,599: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

Transport

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 9 och Memorial

N:o 21)............................................

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden U:is 10 a och 10 c

samt Memorial N:o 50) ...............

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 11 a och 11 b

samt Memorial N:o 25) ...............

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 12 a och Memorial

N:o 22)............................................

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 13 och Memorial

N:o 24).............................................

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 14 samt Memorial

N:is 49 och 52.................

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden IST:is 15 a och 15 b

samt Memorial N:o 51) ..............

De extra ordinarie utgifter,

som blifvit för år 1886 anvisade

att utgå från Statskontoret, utgöra:

Första hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 7) .........................

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 8 a).......................

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande ]ST:o 9)...........................

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 10 a och 10 h

samt Memorial 4ST:o 50) ..............

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 11 a och Memorial

N:o 25) ...................................

Transport kronor

kronor 5,152,599: —

» 613,800: —

» 19,016,300: —

» 5,787,011: 75

» 4,637,114: —

» 13,863,000: -

» 10,477,759: —

2,629,200: — 62,176,783: 75.

95,000: —

178,401: —

4,500: —

1,223,000: —

2,078^688: 25.

3,579,589: 25. 62,176,783: 75.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

9

Transport kronor

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N:is 5, 12 a och 12 b

samt Memorial N:o 22) ...............

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 13)........................ 8

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N: o 14 och Memorial N: o 52) »

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 15 a).................... »

3,579,589: 25.

1,610,886: —

274,500: —

1,486,241: —

_900,000: —

Kronor

Hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne (Stats

Utskottets Utlåtande N:o 12 a) ............................ »

dels, till utgående från Riksgäldskontoret, Riksdagsoch

revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående

rånte- och kapitalbetalningar....................... »

dels, om Utskottets här ofvan gjorda förslag bifallas,

afsättning till fonden för nytt riksdagshus........... *

och anslag till förstärkande af statsverkets kassa
förlagsfond.

................................................................... 8

Summa kronor

hvilket utgiftsbelopp med.............................................»__

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne

och inkomsterna, bland Indika bevillning

af fast egendom samt af inkomst ej beräknats kronor

Utskottet hemställer alltså,

62,176,783: 75.

7,851,216: 25.

70,028,000: —

550,000: —

10,975,000: —

584,500: —

217,000: —

82,354,500: —

3,250,000: —

79,104,500: —

3:o

att Riksdagen må för år 1886 åtaga sig en bevillning

af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre millioner

tvåhundrafemtiotusen kronor; samt

4:o

att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå

sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. Öl Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Siats-Utskottets Memorial N:o 61.

Till närmare upplysning'' om så väl innehållet af riksstaten för år 1886,

sådan den blifvit af Utskottet förslagsvis upprättad, som ock Riksgäldskontorets

inkomster och utgifter till 1886 års slut, jemväl sådana de blifvit af

Utskottet beräknade, får Utskottet hänvisa till hosföljande bilagor N:is 1, 2

och 3; och får Utskottet härvid endast erinra, att det extra anslag å 24,000

kronor, som Riksdagen stält till Kong! Maj.ts förfogande för anläggning i

bohuslänska skärgården af för sillfiskebedriftens främjande behöfliga telegrafeller

telefonledningar med tillhörande stationer, att utgå under år 1885,

blifvit för undvikande af rubbning i en redan faststäld stat, uppfördt i riksstaten

för år 1886, helst beloppet utan svårighet torde kunna under innevarande

år af Kong!. Maj:t förskjutas.

Enligt bilagorna N:is 2 och 3, innefattande förslagsberäkningar öfver

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 30 sistlidne April

till nästkommande år slut, utgöra Riksgäldskontorets utgifter:

för tiden från och med den 30 sistlidne April till

innevarande års slut ............................................. kronor 15,930,216: 58.

samt under år 1886 .................................................... » 22,315,656: —

Summa kronor 38,245,872: 58.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1885, nu befintlig behållning inberäknad kronor 19,403,145: 16.

och under år 1886........................................................... » 22,315,656: —

Summa kronor 41,718,801: 16.

Inkomsterna och tillgångarne öfverstiga således utgifterna med ett

belopp åt 3,472,928 kronor 58 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade

behållning vid 1885 års slut.

Stockholm den 18 Maj 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 61,

B’

Rikssta

Tillgångar och Inkomster.

29,000,000: - 5,470,000: —

Öfver skott från statsregleringarne för år 1883 och föregående år

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .................................................................

Bevillning^’:

Tullmedel ......................................................

Postmedel ..................................................

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter.....................................................

Stämpelmedel ...................................................

Bränvinstillverkningsskatt ..............................

Hvitbetssockertillverkningsafgift...................

Bevillning af fast egendom samt af inkomst

Af Postverkets reserverade medel......................

Af Biksbankens behållna vinst ..........................

20,546,000:

300.000

3.225.000

12,000,000

150.000

3.250.000

— 53,395,000:

Kronor.

6,989,000 —

73,941,000 —

224,500 —

1,200,000 —

Summa kronor [ 82,354,500j
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

13

:o 1.

ör år 1886.

Utgifter.

Kronor. ö.

Att utgå från Statskontoret:

Första

mfvudtiteln........................

1,338,000

—

95,000

—

1,433,000

—

Andra

dito ......................

3,814,599

—

178,401

—

3,993,000

618,300

—

Tredje

dito .......................

613,800

—

4,500

—

—

Fjerde

dito ......................

19,016,300

—

1,223,000

—

20,239,300

—

Femte

dito .......................

5,787,011

75

2,078,688

25

7,865,700

—

Sjette

dito ........................

4,637,114

—

1,610,886

—

6,248,000

—

Sjunde

Åttonde

dito ......................

13,863,000

—

274,500

—

14,137,500

—

dito ........................

10,477,759

->

1,486,241

—

11,964,000

—

Nionde

dito .......................

2,629,200

—

900,000

—

3,529,200

—

Utom hufvudtitlarne:

Till ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar......

550,000: —

550,000: —

S:a

62,176,783: 75

8,401,216: 25

—

Att åtgå från Riksgäldskontoret:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.; förslagsvis

......................................*.................................................. 618,955: —

Annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig statsskuld

............................................................. 12,788,565: -

efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående

rånte- och kapitalinbetalningar, förslagsvis 2,432,520: — 10,356,045: —

Afsättning till fond för nytt riksdagshus ...............................................................

Till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond...............................................

70,578,000

10,975,000

584,500

217,000

82,354,500

Summa kronor

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ståts-Utskottets Memorial N:o 61.

B’

Förslagskeräkning öfver Eiksgäldskontorets Inkomster

Kronor. ö.

Behållning den 30 April enligt Kiksgäldskontorets kassaräkning

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot reverser eller depositionsbevis ....................................

» uppköpta räntebärande obligationer ..............................

Fordran af utländska bankirhus.....................................................

Förskottsmedel.................................................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade

låneunderstöd..............................................................

Afbetalniugar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län i anledning af 1868 års missväxt.......................

Genom förräntande af innestående behållningar ..........................

Återstoden af den vid 1884 års riksdag mcdgifna upplåning för

jernvägsbyggnader....................................................................

Medgifven upplåning för odlingslånefonden för år 1885...............

2,133,000:

1,120:

100,000:

6,141,505: 96

725,000: -

2,234,120

6,866,505

96

1,202,741: 93

6,060,000

2,382,884

204,672

452,220

73

54

10,302,519

20

Transport J 19,403,145jl6

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

15

:o 2.

tgifter från och med den 30 April 1885 till samma års slut.

Kronor. ö.

Utgifter.

iksdags- och revisionskostnacler samt aflöningar m. m.

Riksdags- och revisionskostnader ..... 150,000: —

Kostnader för Riksdagens hus......................... 5,00(1; _

» » » bibliotek ................ 4,077: 55

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontor

........................................................... 45,400: —

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 13,000: —

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och lians expedition ........... 17,175: —■ 234 652- 55

nnuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen.................................

Anslag till ränta och amortissement å de fon
-

derade lånen:

1870 års lån......................... 265,000: —

1876 » * 777,642: 98

1878 » » 528,935: 42

1880 » » 125,358: 50

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu

icke verkstäld upplåning...... 200,000: —

Ränta å gamla 5-procentlånet,

å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond............... 13,138: 20

terleverering till Kong]. Statskontoret:

300,000: —

1,696,936: 90

213,138: 20

Till Riksgäldskontorets förvaltning öfverlemnad kassabehållning

Ä 1884 års anslag till riksdags- och revisionskostnader, annuiteter

och räntor å öfrig statsskuld ...................................

2,210,075: 10

7,000,000: —

2,444,727

65

544,318: 70

Transport

7,544,318

9,989,046

70

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 61.

Kronor.

ö

Transport

19,403,145

1

Summa kronor

19,403,145

1

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcotfets Memorial N:o 61.

17

Transport

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter.......................................

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Vid 1876 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor anvisade 10,000,000

kronor, återstoden ..................................................................

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor för

år 1885 anvisade 1,000,000 kronor, återstoden........................

Vid 1884 års riksdag till Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag för år 1885 anvisade tillhopa

781,832 kronor, återstoden.....................................................L

Anslag för statens jernvägar:

Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor år

125,000:

750,033: 67

516,666: —

1885 anvisade medel, 1,600,000 kronor för jernvägen Kihla
fors—Stugsundet,

återstoden......................................................

Vid 1884 års dito dito för år 1885 anvisade medel:

för stambanan Bräcke—Sollefteå, återstoden 1,500,000: —

» inköp och ombyggnad af jernvägen Sundsvall—Torpshammar,

dito ..................... 890,000: —

Till

1,205,000:

2,390,000:

understödjande af odling af sänka trakter vid 1883 års riksdag anvisade

medel för år 1885 ................................................................. 1,000,000: —

efter afdrag af för samma år beräknade til! Kongl. Stats
-

kontoret inflytande annuiteter å odlingslån

Beräknad behållning vid 1885 års slut

275,000:

Kronor.

ö.

9,989,046

35

229,470

56

1,391,699

67

3,595,000

—

725,000

3,472,928

58

Summa kronor

19,403,145)16

Bih. till Rilcsd. Prof, 1885. 4 Sami 1 Afä. 51 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1886 års början samt fordringar för tills vidare för

rantade medel ......................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låneunderstöd

....................................................................... 2,381,400: —

Afbetalning^1 å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt ............... 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar........................... 50,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1886 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöningar

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor å öfrig

statsskuld ........................................................................ 13,407,520: —

etter afdrag af den för Riksgäldskontor under samma år beräknade

inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar......... 2,432,520:

* u /--/

Vid 1885 års riksdag medgifven upplåning för statens jernvägsanläggningar

och låneunderstöd för enskilda jcrnvägar ...............................................

Upplåning till betäckande af motstående för år 1886 beräknade utgift från

odlingsfonden......................................................................................

Kronor,

3,472,928

2,432,520

10,975,000

8,182,836

725,300

58

Transport | 25,788,584,158

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

19

:o 3.

nkomster och Utgifter år 1886.

Kronor.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.:

Riksdags- och revisionskostnader..................... 500,000: —

Kostnader för Riksdagens hus......................... 12,000: —

» » » bibliotek.............. 2,000: —

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgäldskontor^

........................ 62,587: 50

Löner å indragnings- och pensionsstat vid d:o 19,567: 50

Aflöning, resekostnad och expenser för Justitieombudsmannen

och hans expedition ..._22,800: — 618,955:

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen............................... 300,000: —

Anslag till ränta och amortissement å de fonderade

lånen:

1860 års lån mot premie
-

obligationer .................. 293,000: —

1870 års lån ..................... 925,000: -

1872 » » .................... 1,204,118: —

1875 » » ..................... 1,650,000: —

1876 » » 1,816,000: —

1878 » » 1,191,696: 30

1880 » » 4,883,700: — 11,963,514: 30

Transport 12,263,514: 30 618,955:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Stäts-Utshottets Memorial N:o 61.

Transport

Summa kronor

Kronor. ö.

25,788,58458

25,788,584|58

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

21

Transport 12,263,514: 30 618,955: —

Ränta å medgifVen och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning ......... 510,000: —

Ränta å gamla 5-procent-lånet, å

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta

kanals reparationsfond...... 15,050: 70 525,050: 70 \2 788 565-

I Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor anvisad! låneunder
''

stöd för enskilda jemvägar ........................................................................

j Vid 1883 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade medel:

anslag för jernvägen Kihlafors—Stugsundet......................... 247,000: —

till understödjande af odling af sänka trakter 1,000,000: —

efter afdrag af för år 1886 beräknade, till

Kongl. Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån.............................................. 274,700: — 725,300: —

Vid 1884 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade medel:

för inköp och ombyggnad af jernvägen Sundsvall—Torps
hammar.

.................................................................................. 2,154,000: —

låneunderstöd för Skåne—Hallands och Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag, tillsammans ........................................ 781,836: —

Vid 1885^ års riksdag till utgående under år 1886 anvisade mede!:

för fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och

. Sollefteå ....................... 2,000,000: —

för jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken inköp, ombyggnad

till bredspårig och utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal .............................................................. 2,000,000: —

Beräknad behållning vid 1886 års slut...................................................................

Summa kronor

Kronor.

Ö.

13,407,520

1,000,000

972,300

—

2,935,836

—

4,000,000

3,472,928

58

25,788,584

58

Éih. till Eiksd. Prof. 1885. 4 Sami 1 Afl 51 Raft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1885:79 Skrifvelse till Konungen, angående anvisande af medel för afsättning till fonden för nytt riksdagshus och till förstärkning af statsverkets kassaförlagsfond. a1 i texten