Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1885-05-19 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:62, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

1

N:o 02.

Ant. till Eiksd. Kansli dan 19 Maj 1885, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, livilka afse: Riksgäldskontorets återstående utgifter

till följd af beslut vid föregående riksdagar; under innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret

anvisade utgifter; från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och

revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; Riksgäldskontorets inkomster

och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt Fullmäktige tillhörande

särskilda åliggauden och uppdrag; äfvensom aflönings-, indragnings- och pensionsstater

vid Riksgäldskontoret.

De stadganden i §§ 7, 8, 14 och 15, hvilka afse utbetalningen af de för

nästkommande år beviljade medel till inköp och ombyggnad m. in. af jernvägarne

Söderhamn—Bergviken, Sundsvall—Torpshammar och Hudiksvall—-Näsviken samt

fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke—Sollefteå äfven som stadgandet i

§ 40, i hvad detsamma afser den Riksgäldskontoret medgifna upplåning för nästkommande

år, äro föreslagna under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets

hemställan i dess memorial N:o 60, omgående sättet för anskaffande af medel

till vissa beslutade utgifter för statens jernvägsanläggningar och till lån åt enskilda

jernvägar; och grunda sig i öfrigt ofvannämnda §§ 14 och 15, angående

anslaget för år 1886 till stambanan Bräcke—Sollefteå samt angående inköp och

ombyggnad af jernvägen Hudiksvall—Näsviken, på innevarande Riksdags bifall

till Utskottets förslag i dess utlåtanden N:o 20 punkt I och N:o 38.

Bill, till Biksd. Prof. 1885. 4 Samt. 1 Afd. 52 Haft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

Med anledning af den upplysning, Riksdagens senast församlade Revisorer

å sid. 45 af sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och

förvaltning meddelat, att Åtvidabergs kopparverk afstått från sin andel af allmänningen

Gaddstigen, hvilken sålunda återfallit till statsverket och hvars afstående

eller lösen utgjorde vilkoret för nämnda kopparbergs befrielse från bergverkstiondens

utgörande, har ur § 34 uteslutits det tillförene der förekommande vilkor

angående samma kopparverk.

I § 44 af 1884 års reglemente förekommer en i dess nuvarande form

ursprungligen vid 1RS2 års riksdag införd bestämmelse om rätt för Fullmäktige

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i man af behof upplåna medel mot kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontor

verkstäld uppsägning, dock så att obligationerna, vare sig deras inlösen

bestämdes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, skulle infrias inom

den 1 November 1885.

Som bekant finnas några obligationer af ofvan angifna beskaffenhet numera

ej utelöpande. Samtliga de obligationer, Riksgäldskontor för ifrågavarande

ändamål utfärdat, äro under loppet af åren 1882 och 1883 infriade och hafva

annullerats.

Men om än, under nuvarande förhållanden och då statsverkets kassaförlagsfond,

i händelse af bifall till Utskottets hemställan i punkten 2:o af dess memorial

N:o 61, kommer att år 188G uppnå ett belopp af 11,139,207 kronor 27

öre, anledning ej finnes att antaga, att Statskontoret, åtminstone under den närmare

tiden och så vidt nu kan bedömas, skall komma i behof af kassaförstärkning

från Riksgäldskontor och obligationer för sådant ändamål behöfva utgifvas,

torde i allt fall en bestämmelse i detta hänseende ej lämpligen böra i Riksgäldskontorets

reglemente saknas; hvarvid dock föreskriften om obligationernas infriande

inom den 1 November 1885 naturligtvis måste bortfalla. Att utbyta detta

datum mot någon annan tidsbestämning torde, i betraktande af hvad ofvan anförts,

vara hvarken lämpligt eller behöflig!. Utskottet har derför ur den föreslagna §44

uteslutit nyssnämnda föreskrift.

Stadgandet i § G9, angående fonden för nytt riksdagshus, är föreslaget

under förutsättning al bifall till Utskottets hemställan i punkten 1:o af dess memorial

N:o 61, angående statsregleringen för år 1886.

Den föreslagna § 79, angående sakregistret till Rikets Ständers protokoll

med bihang för tiden 1809—1866, grundar sig på innevarande Riksdags bifall till

Utskottets hemställan i dess utlåtande N:o 44.

Stadgandet i § 83, hvars vilkorliga beskaffenhet utvisas af dess innehåll, är

föranledt af utgången af den gemensamma omröstning, som föreslagits af Sammansatta

Stats- och Banko-Utskottet i dess memorial N:o 6, med anledning af Kärn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62,

3

rarnes olika beslut i fråga om föreslagna åtgärder i och för upphörande af de

enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena, likasom de föreslagna staterna, af

lika innehåll med motsvarande bestämmelser och stater i 1S84 års reglemente.

Utskottet hemställer,

att de föreslagna stadgandena och staterna må af Riksdagen

godkännas.

Stockholm den 19 Maj 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

öustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har

sistlidna års Riksdag för år 1885 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det

åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts

disposition utbetala.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 7.

Riksdagen har 1883 dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag

tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må

för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett

kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid

jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,

beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af

bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors

till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön

Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstäda vilkor

för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af

Styrelsen för statens jern vägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December

1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan

af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet

skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst

vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till

staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för

statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,

med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,

som finnes å Landtmäteridirektören m. m, L. M. Nordenfelts plankarta med

fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser

för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och

utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan

och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlålit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och

bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och

med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för

mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads- och nybyggnadsarbetena

jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner

åttahundrafyratiosju tusen kronor;

dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående:

under år 1883

Kr. 500,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

5

under år 1885 .......................................................................... Kr. 1,600,000 och

,, ,, 1886 återstående...................................................... » 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition

behörigen utbetala de sålunda beviljade belopp, i den mån de ännu ej

lyftats.

§ 8.

Sistlidna års Riksdag har

dels medgifva, att Sundsvalls jernvägsaktiebolags jernväg emellan Sundsvall och

Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans

vid 1882 års utgång, må för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari

1885 mot en köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken erlägges

sålunda, att staten

ko) eftergifven hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet

af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknats att vid 1884 års slut

utgöra..................................................................................................... Kr. 1,396,884: 60;

2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget

utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa

600,000 kronor, erlägger till bolaget deremot svarande belopp ... „ 600,000: —

och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgifver återstoden med „ 1,653,115: 40.

Summa Kr. 3,650,000: —;

dels godkänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens

tjenst under de af Styrelsen för statens jernvägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari

1884 föreslagna förbehåll

dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och

bestämmelser, som vid aftals träffande med jeruvägsaktiebolaget och Sundsvalls

stad kunna finnas erforderliga;

dels beviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp,

tillsammans kronor 2,253,115: 40;

dels ock ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande

af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre;

dels ock slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad

och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 3,754,000 kronor, anvisat

till utgående

under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000

och under år 1886.................................................................. » 2,154,000 ;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och

stält till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå

under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket

anslag Kong]. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsauläggningar anvisa af Kong!. Maj:t beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets for tgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kong], kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom eu mot samma

räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 62.

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter deu dag, då, enligt Kong!,

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall

underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga

och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontor^ egen att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,

ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes

jernvägsaktiebolag.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1881 års Riksdag beviljat

och stillt till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jeruvägsanläggniugar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

1 ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostuadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kong!, kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Magt styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings - beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att

efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess

äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till

staten inbetal dt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den afstå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.

9

ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong]. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvaxje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanlägguingen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen

tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta

anslag anvisat.

§ 11.

Riksdagen har sistlidna år beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition

ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser,

som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,

af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag

och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886;

och har Riksgäldskontoret att, enligt Kong]. Majtts disposition, utbetala de sålunda

anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

Bill. till Riksd. Prof. 1885. 4 Sand. 1 Afd. 52 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 12-

Sistlidna års Riksdag har beviljat och stält] till Kongl. Maj:ts disposition

ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som

af 18.81 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,

af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag

och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884,1885 och 1886;

och har Riksgäldskontor att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda

anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas

och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling

af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande aunuitetor å odlingslån

skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen

föroskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontor skall,

i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel

till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån

må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt

att Riksgäldskontor skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,

genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontor förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgiildskontoret anvisade utgifter.

§ 14.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har

innevarande års Riksdag för år 1880 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor,

som det åligger Riksgäldskontor att enligt Kong). Maj:ts disposition utbetala.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 25 Februari 1885 omförmälda, utaf staden

Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af

mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtsJcottds Memorial N:o 62.

11

dels medgift, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar, enligt bok vid

tid eu för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den

1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges

sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån

återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra Kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer

ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624

kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa ...........................................................................„ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15.

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll

och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må

finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande

och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående

samt

under år 1886

„ „ 1887

„ „ 1888

Kronor 2,000,000: —

„ 2,350,300: —

„ 273,000: —

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda, för år 1886 anvisade belopp af 2,000,000 kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

allöningar, förvaltnängsutgifter, in. in.

§ 31-

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnad er skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 62.

skaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontor godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et auvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter,

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Sistlidne års Riksdag har beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön

och tjenstgöriugspenningar

....................... „ 1,500: —

kronor 4,000: —

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning lemna det bi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

13

träde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

(Sammanhänger med blifvande beslut i fråga om ny instruktion för Riksdagens

Revisorer).

§ 25.

Äflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

valitbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda äflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår afloningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

n en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda bolopp. dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tnjekfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behöiug redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättélser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagdå expedition

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

15

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontor ds tjenstemannapersonal och vdktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna,

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 62.

17

Angående Riksgäl dskontorcts inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontoret hörande'' och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån rackas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontor

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1S78 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskatte
jBill.

till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Vtskottets Memorial N:o 62.

bergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre. och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

d) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontor et inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyll de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontor^ att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl, Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1885 och 1886 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision

skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

§ 48 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godt.göras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter framräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Sedan ett särskild! anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

19

§ 38.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontor att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp åt slcogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontor att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begaguandet al de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när

omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,

af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej

utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om

blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,

eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,

eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta

förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och

skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast

och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års femprocent-obligationer

icke att ega rum förr, än Riksdagen om sådan försäljning förordnar;

och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse

nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola

underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya

upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes

å det nya lånet meddela sin garanti.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. 3Vlaj:t bifallit Riksdagens i

underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så

väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang

få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till

allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i

svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt’ evalveradt, tillse

att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverk a, att

dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende &

kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i

uppbörden mottagas.

Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för

beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till

odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva

för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja

obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att

återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med

rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och

uppsägningstid.

Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning

af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof

bereda erforderlig tillgång dels till de till åtgående under samma år af Riksdagen

anvisade tillhopa 781,832 kronor till lån åt Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag, dels ock till de af Riksdagen beviljade och till utgående

år 18S5 anvisade anslag å 2,000,000 kronor till norra stambanan mellan

Bräcke och Sollefteå, å 1,600,000 kronor till Söderhamns jernvägs inköp och ombyggnad,

å 1,600,000 kronor till Sundsvall—Torpshammars jernvägs inköp och ombyggnad,

å 781,832 kronor till låneunderstöd åt Skåne—Hallands och Mellersta

Hallands jernvägsaktiebolag samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881

års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst

försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af

behof beredda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade

och till utgående år 1886 anvisade anslagsbélopp å 2,000,000 kronor till fortsättning

af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 247,000 kronor till

inköp af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand samt

denna jernvägs ombyggnad till bredspårig och utsträckning å ena sidan från Bergviks

station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn

till Stugsundet, jemte anskaffande af rörlig materiel dertill, å 2,154,000 kronor

för inköp af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt dess ombyggnad

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

21

till bredspårig och förseende med rörlig materiel, å 2,000,000 kronor till inköp

af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggande till bredspårig,

utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig

materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda

jernvägar samt å tillhopa 781,836 kronor till lån åt Skåne—Hallands och

Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag.

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola do medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnadc behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda batik, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, åt Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger delta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti baokoreglemeutet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UtSkottäs Memorial N:o 62.

§ 44.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret;

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemuadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 45.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,

efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 00.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga lånt- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 67.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62. 23

ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afbörda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

hlifvit föryttrade.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara författa i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69-

Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att dels bilda en fond för nytt riksdagshus,

dels af de vid statsregleringen för år 1885 tillgängliga medel till denna

fond afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som borde under år 18S5 af Statskontoret

till Riksgäldskontoret öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontoret uppdraga att för

fondens räkning förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande

medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden afsätta ytterligare

584,500 kronor, som böra under år 1880 af Statskontoret till Riksgäldskontoret

öfverlemnas och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-TJtskottets Memorial N:o 62.

§ 70 och § 71

(Sammanhänga med Riksdagens blifvande beslut i fråga om ny instruktion

för Riksdagens revisorer.)

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommaude ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§rf o

lo.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och

Kronans tomter N:is 1 och fl samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i gvarteret

Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen

och i areal utgöra 14,071 qvadratrot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan

belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande

8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till

kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt

Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020

qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,

ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda med
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62. 25

gifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige

ankomma.

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholrns nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 75.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens

styrelse.

Bih. till Riksd. Prof. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 52 Huft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Ståts-Utskottets Memorial N:o 62.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående

förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg arnes garantiförening

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige

skola utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de

såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i i''egistret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika augifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande

af nämnda arbete, för år 1885 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda

fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för

arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda

ytterligare fem tusen kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

27

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hånande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

flen händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket

vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på

det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken

svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp

af högst sju millioner kronor.

§ ioi.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 62.

Aflöningsstat för Riksgäld^ontorets tjensteman och vakt
het

jening.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

1 Kassör ...................................................

1 Kamrerare...............................................

1 Revisor...................................................

1 Kassabokhållare ....................................

1 Lånebokhållare.......................................

1 Registrator och Kanslist .....................

■1 Kammarskrifvare...................................

1 Förste Vaktmästare ..............................

1 Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..

Summa kronorl

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

4,400

_

1,600*

6,000

4,400

-—

1,600

—

6,000

—

4,000

—

1,600

_

5,600

2,500

—

800

—

3,300

—

2 j oOO

■—

800

—

3,300

—

2,000

—

800

_

2,800

—

1,500

—

900

—

2,400

—

1,500

—

600

—

2,100

—

700

—

100

—

800

—

600

—

100

—

700

—

600

—

100

—

700

—

600

•—

100

—

700

—

25,300

—

9,100

_

34,400

—

Tillägg: För Revisorn, Bokhåilarne, Registrator!) och Kanslisten samt Kärn
-

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhåilarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: _

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 62.

29

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighct eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indra gniugsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................

4,400

Notarien August Neyber ........................................................................

3,000

—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................

1,500

—

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ...............................................

575

—

Summa kronor

10,975

—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn.....................................................................

4,400

_

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Sin

Aurora Lindstedt ................................................................

225

—

Aflidne Notarien Er. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......

225

—

Summa kronor

8,817

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Bill. till Riksä. Prof. 1S85. 4 Sami 1 Afä. 52 Haft,

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.