Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen F or st a hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens

1885-02-17 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1885:7, Utlåtande, angående regleringen F or st a hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o V.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Febr. 1885, kl. 4 e. ra.

Utlåtande, angående regleringen

F or st a hufvudtitel.

af utgifterna under riksstatens

(1 :a U. A.)

l:o.

I fråga om de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel, som omfattar

Kongl. hot- och slottsstaterna samt, enligt nu gällande riksstat, upptager

såsom årliga och ständiga utgifter, för Kongl. hofstaten 1,214,900

kronor och för Kongl. slottsstaten 123,100 kronor eller tillsammans 1,338,000

kronor, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon ändring. Och får Utskottet

hemställa,

att Riksdagen må till oförändrade belopp fastställa omförmälda

anslag.

Extra anslag.

2:o.

För vidtagande af åtgärder i syfte att mot eldfara skydda^ Stockholms Angående

slott har Kongl. Maj:t under denna hufvudtitel föreslagit, att å extra stat Intagande

för år 1886 måtte anvisas ett belopp af 95,000 kronor. «/ åtgärder

Utaf det vid behandlingen af denna fråga förda statsrådsprotokoll ^teidfåra

Bill. till Riksd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 6 Raft. 1 sk^ims slott.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utslcottds Utlåtande N:o 7.

inhemfas hufvudsakligen, hurusom Riksmarskalksembet.et, med anledning af

de vidtomfattande och förödande eldsvådor, som för få år sedan i Danmark

öfvergått Fredriksborgs slott och nu senast Kristiansborgs slott, i underdånig

skrifvelse den 24 November 1884 framhållit behofvet af åtgärder, genom

hvilka Stockholms slott, Sveriges mest framstående monumentala, dyrbara och

minnesrika byggnad, skulle kunna varda betryggadt mot svårare följder af en

uppkommande eldfara, i hvilket afseende embetet åberopat ett af Slottsintendenten

Jacobsson, efter en i samråd med brandchefen i Stockholm, Kommendörkaptenen

Hollstén, verkstäld undersökning af byggnaden, afgifvet förslag,

hvari anmärktes:

att antalet utgångar från vinden till taket vore otillräckligt;

att öfver vissa lokaler i våningen två trappor upp funnes mellan plafonden

och brandbottnen ej använda utrymmen af fem eller sex fots böjd,

livilkas golf och tak utgjordes af i dagen liggande bjelkar för öfver- och

underliggande bjelklag, hvartill komrne, att flera sådana mellanrum stodo i

förbindelse med hvarandra medelst öppningar i murarne, varande påtagligt

att, da just sådana dolda rum voro vid eldsvådor de försåtligaste och mest

olycksbringande, här förelåge en ganska betänklig brist i konstruktionen,

hvilken brist skulle kunna gifva anledning till en plötslig och vidsträckt utbredning

af elden;

att af samma natur vore de tomrum, som uppkomme öfver kyrkan

och södra bvalfvet derigenom att taken i dessa lokaler voro hvälfda, ehuru

icke med sten, utan med tillhjelp af trävirke, hvarpå hvalfformen åstadkommits

genom utsalningar af trä;

att öfver rikssalen och södra hvalfvet saknades brandbotten;

att afståndet mellan de med jerndörrar försedda murarne å vinden

öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan vore så stort, att i synnerhet vid

de två sistnämnda ställena, der massor af trävirke vore hopade, eldsläckningen

ansåges i hög grad svår att verkställa, om icke vindarne ytterligare

afdelades;

att å slottets hela norra och östra sida, till en sammanlagd längd af

omkring 720 fot, icke funnes någon uppgång till vinden;

att på åtskilliga ställen å vinden taklagets långbjelkar äfvensom träpanelen

voro fortsatta under takplåten öfver skilj emurarne; samt

att af särdeles eldfarlig beskaffenhet vore vindarne å hela södra sidan,

der till följd af äldre tiders obekantskap med jernkonstruktioner bjelk- och

taklag åstadkommits genom de mest kombinerade sammanställningar af groft

virke, som tillsammans bildade en vid släckning svårt åtkomlig härd för elden;

och hade i anseende till dessa uppgifna olägenheter Slottsintendenten

Jacobsson, med hvilken brandchefen instämt, föreslagit:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

3

att slottet borde indelas i nitton delar genom vertikala murar, hvilkas

alla öppningar från bottnen till vinden borde förses med stadiga jerndörrar,

genom hvilkas igenslutande hvarje slottets del kunde vid eldstillfälle afstängas

till slottets hela höjd;

att ytterligare tio brandluckor från vinden till taket borde anbringas;

att, beträffande de omförmälda mellanrummen öfver våningen två trappor

upp, undra sidan af det bjelklag, hvarpå brandbottnen hvilade, borde

förses med underpanel af bräder, som plåtbesloges, och öppningarne i mellanmurarne

igenmuras, hvarefter till hvarje mellanrum borde beredas nedgång

genom en i brandbottnen anbragt plåtlucka;

att, till betäckning af det nuvarande trägolfvet öfver rikssalen och

södra hvalfvet, borde utbredas ett icke för tjockt lager sandblandad lera åt

samma beskaffenhet, som redan funnes öfver kyrkan;

att å vinden öfver norra galleriet, rikssalen och kyrkan borde anbringas

afdelningsväggar, två i hvarje, bestående af bräder, dränkta i eldfärg

och sedermera plåtbeslagna å ömse sidor;

att å vinden öfver »hvita hafvet» äfven borde anbringas en sådan

afdelningsvägg;

att östra lilla trappan och den så kallade byråtrappan (i nordvestra

hörnet) borde påmuras, då största afståndet mellan uppgångarne till vinden

blefve 370 fot;

att den omförmälda olägenheten, att taklagets långbjelkar och träpanelen

fortsattes öfver vindens skilj omurar, borde afhjelpas medelst takplåtens uppbrytande

och borttagande af trävirket till en stens tjocklek, sa att en sten

kunde anbringas och eldens fortplantning derigenom förhindras;

att, då här och hvar en fortsättning af trävirket i mellanväggarne till

underliggande lokaler, der en brandfri afstängning förutsattes, torde vid en

närmare undersökning konstateras, ett belopp borde upptagas för afskärning

af samma virke och inmurning af tegel;

att på det högsta förordades anordnande af så kallade takkammar eller

uppmurning till tre eller fyra fots höjd öfver takets yta af alla de mellanväggar,

som voro föreslagna att afskiljas med jerndörrar; samt

att alla träytor å södra sidans vindar borde bestrykas med Grahams

eldfärg.

Varande öfver de sålunda ifrågasatta arbetena af Slottsintendenten

Jacobsson upprättadt ett kostnadsförslag, som slutade å 95,000 kronor.

Med förordande af bifall till berörda förslag hade vidare Riksmarskalksembetet

hemstält, att då de till slottets underhåll anslagna medel icke voro

afsedda för så genomgående arbeten som det nu ifrågavarande samt i öfrigt

voro hårdt anlitade för det nödiga underhållet, hvadan någon som helst till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

gång för nu ifrågavarande ändamål icke derifrån kunde påräknas, proposition

mätte aflåtas till Riksdagen om ett anslag för en gång af 95,000 kronor,

hvarjemte Öfverintendentsembetet i afgifvet underdånigt utlåtande, under förordande

af bifall till framställningen, förmält sig icke hafva funnit skäl till

anmärkning vare sig emot de föreslagna åtgärderna eller emot den beräknade

kostnaden.

Beträffande nödvändigheten af ifrågavarande anslag har Herr Statsministern

och Chefen för Finansdepartementet vid frågans behandling till

statsrådsprotokollet anfört, bland annat:

att det af sakkunnige män i frågan afgifna yttrande och förslag måste

anses fullständigt ådagalägga behofvet af åtgärder för att mot eldfara skydda

Kong!, slottet i Stockholm; att erfarenheten ock gifvit vid handen, att det

nuvarande, allt sedan 1856—1858 årens riksdag ej förhöjda anslaget af

63,000 kronor till reparationer af Stockholms slott med flere byggnader icke

kunde lemna tillgång till bekostande af ett arbete af den omfattning som

det ifrågavarande; att anslaget nemligen under en följd af år visat sig otillräckligt

för bestridande af de utgifter, för hvilka det vore afsedt, i följd

hvaraf Kongl. Maj:t nödgats sjelf bekosta reparationer och inredningar; att

de nu behöfliga arbetena för öfrigt icke kunde hänföras till byggnadens vanliga

underhåll, likasom de icke heller afsåge att bereda någon ökad beqvämlighet

vid byggnadens begagnande, utan måste vidtagas för att mot eldfara

skydda statens dyrbaraste fastighet, samt att, när genom den nu hållna undersökningen

uppmärksamheten blifvit fäst på tillvaron af en dylik fara i ganska

hög grad, vidtagandet af de nödiga befunna åtgärderna väl finge erkännas

såsom en statens angelägenhet af trängande beskaffenhet.

Då det i allmänhet, med hänsyn till de dryga kostnader, som dermed

skulle blifva förenade, icke ansetts lämpligt att försäkra staten tillhöriga byggnader

mot eldsolycka, måste det enligt Utskottets förmenande vara så mycket

angelägnare att genom lämpliga åtgärders vidtagande så vidt möjligt är söka

förekomma en dylik olycka; och Utskottet har derföre, synnerligast då frågan

gäller en så dyrbar statens egendom som det Kongl. slottet i Stockholm,

icke kunnat tveka att tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning,

helst någon anmärkning emot de föreslagna åtgärdernas lämplighet

och den beräknade kostnaden icke blifvit framstäld, samt det äskade beloppet,

enligt hvad statsrådsprotokollet gifver vid handen, blifvit allenast för en gång

begär dt.

Dock har Utskottet, enär anslaget till reparationer af Stockholms

slott med flera byggnader väl kan anses lemna tillgång till betäckande af

det tillskott, som skulle blifva behöfligt, om kostnaden komme att i någon

mån öfverskridas, ansett vid det nu begärda anslagets beviljande böra fästas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

5

såsom vilkor att, om det äskade beloppet icke skulle befinnas för ändamålet

tillräckligt, bristen fylles af nyssnämnda reparationsanslag.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må, för vidtagande och fulländande åt

de åtgärder, som af Kongl. Maj:t föreslagits i syfte att

emot eldsfara skydda Stockholms slott, på extra stat för

år 1886 anvisa 95,000 kronor; dock under vilkor att,

om detta belopp icke skulle befinnas för ändamålet tillräckligt,

bristen fylles af anslaget till reparationer åt

Stockholms slott med flere byggnader.

3:o.

I sammanhang med behandlingen af denna hufvudtitel tår Utskottet Angående

afgifva utlåtande öfver Kongl. Maj:ts i särskild, den 30 December 1884 af-a/penkesäten

gifven proposition (N:o 9) till Riksdagen gjorda framställning om upplåtande åt Hennes

af enkesäten åt Hennes Maj:t Drottningen och Hennes Kongl. Höghet Kron-^U,f

prinsessan. Hennes

I berörda Kongl. proposition har Kongl. Maj:t, under erinran att af H~^

ålder åt svenska drottningar och kronprinsessor upplåtits enkesäten, föreslagit KronprinRiksdagen

att utfästa och förklara: sessm.

dels att, derest Hennes Maj:t Drottningen Sofia Wilhelmina Mariana

Henrietta kommer att i enkestånd inträda, hon skall ega att såsom enkesäte

få sig upplåtet och med full nyttjanderätt besitta Ulriksdals slott med underlydande

jord samt tillhörande byggnader och inventarier;

dels ock att, derest Hennes Kongl. Höghet Kronprinsessan Sofia Maria

Victoria kommer att öfverlefva sin gemål, hon skall ega att såsom enkesäte

tillträda och med full nyttjanderätt besitta Tullgarns slott med dertill hörande

byggnader, trädgård och '' parkanläggningar samt inventarier, allt enligt bestämmelserna

i Kongl. brefvet den 1 Juni 1807, samt Tullgarns kungsgård

jemte de hemman, torp och lägenheter samt öfriga rättigheter, som enligt

Riksdagens skrivelser den 19 Maj 1877 och den 10 Maj 1878 hit höra.

I fråga om Ulriksdals slott torde Utskottet till en början få erinra

att, på sätt Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet förmält,

berörda slott står under Hans Maj: t Konungens disposition.

Rörande åter Tullgarns slott inhemtas af det vid den Kongl. propositionen

fogade statsrådsprotokoll, att Riksdagen dels enligt underdånig skrifvelse

den 19 Maj 1877 beslutat, att till disposition af Hans Maj:t Konungen

skulle för dess lifstid öfverlemnas ej mindre Tullgarns slott med dertill hö
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 7.

rande byggnader, trädgård och parkanläggningar samt inventarier, allt i enlighet

med bestämmelserna i Kongl. brefvet den 1 Juni 1807, än äfven

Tullgarns kungsgård jemte dermed under eget bruk förenade hemmanen

Kårtorp, Skyttorp, Kora och Stortorp med dertill hörande torp och lägenheter,

men att deremot samtliga öfriga under Tullgarn lydande hemman och

lägenheter skulle till statsverket indragas och för dess räkning utarrenderas,

äfvensom att den till sjelfva kungsgården jemte de densamma underlydande

hemman hörande skog skulle till dåvarande skogsstyrelsen öfverlemnas att

för statens räkning förvaltas, dock med kungsgården och dermed förenade

hemman och lägenheter förbehållen rätt att, för så vidt sådant vore med

skogens bestånd förenligt, kostnadsfritt erhålla till husbehof utsyning å skogen

så väl till byggnader och reparationer som till gärdsle och vedbrand, dels ock

i underdånig skrifvelse den 10 Maj 1878 förklarat, att hemmanen N:is 1

och 2 Tullbot.orp samt lägenheten Eriksö ängar, hvilka lägenheter väl icke

blifvit i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den 19 Maj 1877 särskilt omnämnda

såsom afsedda att bibehållas under kungsgården, men sedan längre

tid tillbaka varit i sambruk med denna, skulle anses inbegripna i den till

disposition af Hans Maj:t Konungen under kungsgården upplåtna mark;

att_ omförmälda Kongl. bref den 1 Juni 1807, hvarigenom Tullgarns

slott upplåtits på lifstidsbesittning åt Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sofia

Albertina, hufvudsakligen innehölle, att hon skulle ansvara för kungsgårdens

tillhörigheter af möbler, husgeråd och öfriga inventarier;

samt att Hans Maj: t Konungen förklarat sig vilja, i den mån sådant

erfordrades för vinnande af det med ifrågavarande framställningar åsyftade

ändamål, eftergifva den dispositionsrätt öfver Tullgarns slott och kungsgård

med tillhörigheter, som genom Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj

1877 och den 10 Maj 1878 blifvit Hans Maj:t Konungen för dess lifstid

tillerkänd.

Till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit får Utskottet tillstyrka bifall,

dervid dock, enär vid besittningen af Tullgarns kungsgård är, på sätt

af det föregående synes, fäst skyldigheten att ansvara för kungsgårdens tillhörigheter,

Utskottet anser sig böra underställa Riksdagens pröfning, huru

vida icke en med denna i hufvudsak öfverensstämmande bestämmelse bör

meddelas i fråga om det nu föreslagna upplåtandet af Ulriksdals slott.

Utskottet får derföre hemställa:

a) att, derest Hennes Maj:t Drottningen Soda Wilhelmina

Mariana Henrietta kommer att i enkestånd inträda, hon

skall ega att såsom enkesäte få sig upplåtet och under

sitt enkestånd med full nyttjanderätt besitta Ulriksdals

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7.

7

slott med underlydande jord samt tillhörande byggnader

och inventarier; dock mot skyldighet att för berörda

staten tillhöriga inventarier och den vid slottet befintliga

parkanläggning ansvara; och

b) att, derest Hennes Kong! Höghet Kronprinsessan Sofia

Maria Victoria kommer att öfverlefva sin gemål, hon skall

ega att såsom enkesäte tillträda och under sitt enkestånd

med full nyttjanderätt besitta Tullgarns slott med dertill

hörande byggnader, trädgård och parkanläggningar samt

inventarier, allt enligt bestämmelserna i Kong! brefvet

den 1 Juni 1807, samt Tullgarns kungsgård jemte de

hemman, torp och lägenheter samt öfriga rättigheter, som

enligt Riksdagens skrivelser den 19 Maj 1877 och den

10 Maj 1878 hit höra.

Stockholm den 17 Februari 1885.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottet,‘i Utlåtande N:o 7.

Bil. JLitt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Första liufvudtitel.

1885 års

Förslag till

riksstat

blifvande

anslår:

riksstat:

Anvisning

i

Anvisning

kontant.

i

kontant.

Kftnsrl Hof- neli Slottsstaterna.

Kronor.

ö.

Kronnr.

ö.

Kongl. Hofstatsauslagen.

800,000

_

Kongl. Majrts hofhållning..............................................

800,000

—

192,000

—

Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och hand-

penningar för Hennes Kongl. Höghet Kronprin-

sessan ......................................................................

192,000

—

28,000

—

Hennes Kong], Höghet Hertiginnan af Dalarne...........

28,000

—

18,000

—

Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie ................

18,000

—

56,400

—

För underhåll och vård af möbler samt andra staten

tillhöriga inventarier i de Kongl. slotten..............

56,400

—

45,000

—

Kongl. hofstallets utfodring...........................................

45,000

—

22,500

—

Polis, lys- och renhållning vid Kongl. slottet och Arf-

prinsens palats............. ...........................................

22,500

—

3,000

—

Rosersbergs slott..............................................................

3,000

—

50,000

—

Ved och kol för de Kongl. hofven ................................

50,000

1,214,900

—

S:gr

1,214,900

—

Kongl, slotten.

63,000

_

Reparationer å Stockholms slott med flere för de Kongl.

hofven upplåtna byggnader.....................................

63,000

—

1,277,900

—

Transport

1,277,900

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 7.

9

1885 års

riksstat

ansl&r:

Anvisning

kontant.

i

Kronor.

ö.

1,277,900

11,250

1

24,600

5.000

8,250

8.000

3,000

—

123,100 —

1,338,000;

Förslag- till

blifvanile

riksstat:

Transport

Brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kong!, slottet

och Arfprinsens palats .............................................

Drottningholms och Svartsjö slott .............................

Gripsholms slott ...........................................................

Ulriksdals slott .....................»......................................

Haga lustslott och park.............................................

Strömshohns slott.......................................................

S:gr |

Anvisning i

kontant.

| Kronor.

1,277,900

11,250

24,600

5.000

8,250

8.000

3,000 —

123,100]-

Siimma ] 1,338,000]-

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Första hufvudtitel.

Kronor.

Ö.

För vidtagande af åtgärder i syfte att mot eldfara skydda Stock-

holma slott ....................................................................................

95,000

—

Bih. till Bilcsd. Prot. 1885. 4 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.