Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående rätt för delägare i sockneeller distriktsmagasin att besluta om dessas användning.
1886-03-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
AK 3TU 1886:13, Skrifvelse till Kongl. Maj:t angående rätt för delägare i sockneeller distriktsmagasin att besluta om dessas användning.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13. 1.
N:o 13.
Ank. till Riksil. Kansli den 13 Mars 1886, kl. 12 midd.
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande JSf:o 7
rörande Herr C. J. Peterssons i Eksebo motion om skrifvelse
till Kongl. Maj:t angående rätt för delägare i sockneeller
distriktsmagasin att besluta om dessas användning.
Uti en, vid sistlidet års riksdag, inom Andra Kammaren väckt motion,
N:o 82, föreslog Herr C. J. Petersson i Eksebo, att Riksdagen i
skrifvelse till Kongl. Maj:t måtte anhålla, att lagstadgande, med upphäfvande
af deremot stridande föreskrifter, måtte utfärdas, hvarigenom frihet
lemnades delegare i sockne- eller distriktsmagasin att, efter eget godtfinnande,
besluta om dess användande eller upplösning.
Såsom skäl för sin framställning anförde motionären, dels att då
dylika magasinsinrättningar vanligen bildats på det sätt, att lika tillskott
af spanmål af de särskilde hemmansegarne inom socknen eller distriktet
gjorts efter förmedladt hemmantal, deraf också följde, att dylika magasinsfonder
fortfarande utgjorde desse hemmansegares tillhörighet, dels
ock att, fastän genom Kongl. kungörelsen den 4 December 1863 vederbörande
kommunalstämmor erhållit rättighet att med sådana magasin göra
de förändringar, som kunde anses nyttiga, det vore förenadt med oöfvervinneliga
svårigheter att så ombilda dem, att alla till kommunen skattskyldige
finge sin vederbörliga andel deri.
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskott, till hvilket ifrågavarande
motion hänvisades, anförde uti deröfver afgifvet Utlåtande, hl ro 6:
att den af motionären åberopade Kongl. kungörelsen innehölle, att
det må ankomma på vederbörande kommunalstämma att, i de fall, der sådant
icke af befintliga vilkor vid enskilda donationer förhindrades, vidBih.
till Riksd. Prof, 1880. 8 Sami. 2 Afd. 2 Rand. 10 Höft.
2 Andrå Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o Ifl.
taga de förändringar med sockne- eller distrikt sm aga.sin, som af kommunalstämman
ansågos nyttiga, under iakttagande likväl att, derest magasinsrörelsen
komme att minskas eller helt och hållet indragas, det genom
den befintliga spanmålens föryttrande erhållna penningekapital skulle
under behörig kontroll bibehållas;
att den förändring härutinnan motionären föresloge således innebure
ej mindre, att dispositionsrätten öfver ifrågavarande magasin skulle öfverflyttas
från kommunalstämmorna till vederbörande delegare, än äfven att
delegarne skulle vara oförhindrade att, vid magasinsrörelsens möjligen
skeende indragning, sig emellan fördela det penningekapital, som genom
den befintliga spanmålens föryttrande kunde erhållas;
att, då emellertid dispositionsrätten öfver de magasinsinrättningar af
ifrågavarande slag, som kunde visas vara bildade genom sammanskott åt
kommunens liemmansegare och sålunda vara eu deras gemensamma tillhörighet,
sedan nu, på grund af stadgandet i 10 § af Kong!. Förordningen
om kommunalstyrelse på landet, tillkomme egare af i mantal satt jord;
samt att det icke kunde anses öfverensstämmande med sunda lagstiftningsgrundsatser
att tillåta nuvarande delegare i en magasinsinrättning,
hvilka i regeln icke bidragit till dess stiftande, att sig emellan dela
dess för betjenande af ett offentligt ändamål samlade behållning;
i följd hvaraf Utskottet hemstälde, att motionen icke måtte åt Riksdagen
bifallas; och blef denna hemställan utan votering af Kammaren
godkänd.
Äfven vid innevarande riksdag har Herr C. J. Petersson afgifvit
en likartad motion, N:o 114, deri motionären, under åberopande åt motiven
till den förra motionen, äfvensom Kongl. Maj:ts nådiga bref till samtliga
landshöfdingarne med projekt till socknemagasins inrättande, gifvet
den 9 Februari 1757, af hvilket senare tydligen skulle framgå, att inäga
sinsfonderna böra stå under delegarnes egen oinskränkta disposition,
samt med hänvisning för öfrigt till de skäl motionären anfört vid förra
motionens behandling i Kammaren den 11 Mars sistlidet år, föreslår:
att Riksdagen Adlle i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att lagstadgande,
med upphäfvande af deremot stridande föreskrifter, måtte utfärdas,
hvarigenom frihet lemnades delegare i sockne- eller distriktsmagasin
att, der sådant ej af befintliga vilkor vid enskilda donationer förhindrades,
efter eget godtfinnande besluta om dess användande eller upplösning.
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13.
Hvad motionären sålunda till stöd för den af honom i förevarande
fråga å nyo väckte motion anfört innefattar ej något, som kan föranleda
Utskottet att frånträda sin vid sistlidne riksdag i samma fråga uttalade
åsigt; och under åberopande af de harofvan anmärkta skäl, hvarpå Utskottets
då afgifna utlåtande grundats, får Utskottet alltså hemställa,
att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 12 Mars 1886.
På Utskottets vägnar:
G. THESTRUIh
Herrar Ekman och Mellin hafva begärt få antecknadt, att de icke
deltagit i behandlingen inom Utskottet af detta ärende.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.