Sök i Ratio Lex

Bevillnings- Utskottets Betänkande 1V/o 1

1886-02-19 · 73 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 62 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1886:1, Bevillnings- Utskottets Betänkande 1V/o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande 1V/o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1886, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

Bevillnings-Utskottet bär fått till sig hänvisade nio inom Första Kammaren

och tjuguen inom den Andra väckta motioner, innefattande förslag till

ändringar i gällande tulltaxa och dermed sammanhängande ämnen, jemte åtskilliga

inom Kamrarna afgifna yttranden, äfvensom en den 2 innevarande

Februari af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten nådig proposition med förslagtill

ändringar i gällande tulltaxa rörande artiklarne pelsverk, hattar och

metalltråd.

Härförutom har Kongl. Maj:t till Utskottet, för den åtgärd, hvartill

Utskottet kunde finna densamma föranleda, öfverlemnat en från en handelsfirma

i Göteborg till Kongl. Maj:t ingifven framställning om medgifvande att,

derest tull skulle åsättas spanmål, konnossement å sådan vara, tecknadt före

tullens tillämpning, måtte berättiga till tullfri införsel, hvarjemte från Kongl.

Finansdepartementet till Utskottet remitterats tvenne skrivelser, den ena angående

vinnande af likformighet i lagstiftningen rörande lastpenningarne samt

fyr- och båkafgiften, den andra rörande ifrågasatt tullafgift för maccaroni och

vermiceller.

Bland de framställningar, öfver h vilka det sålunda tillkommer Utskottet

att afgifva utlåtande, afse några sådana frågor, som, enligt Utskottets

tanke, böra bringas under Riksdagens pröfning och afgörande, innan Utskottet

till behandling upptager öfriga rörande tullbevillningen väckta förslag

eller ingår i undersökning om hvad Utskottet derutöfver må anse påkalla

förändring i nu bestående tullagstiftning.

Sådana frågor äro de i vissa motioner föreslagna tullafgifter å spanmål,

omalen och malen, samt bönor, mais och kli.

Redan uti vissa bland motionerna derom likasom vid remissen af sådana

motioner har den mening blifvit uttalad, att denna fråga borde så skyndsamt

som möjligt behandlas och bringas till slutligt afgörande. Yigtiga skäl tala»

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

ock, i Utskottets tanke, för ett sådant tillvägagående. De åsyftade verkningarna

af spanmålstullars åsättande skulle nemligen för innevarande år

väsentligen förlamas, derest deras trädande i kraft fördröjes, hvarigenom importen

af utländsk spanmål i mån af sjöfartens öppnande hinner obehindradt,

fortsättas och i spekulationssyfte ytterligare förökas. I händelse dylika tullar

införas, är det uppenbart att, såsom jemväl i hithörande motioner

föreslagits, sådant måste föranleda väsentliga förändringar äfven i andra

delar af tullagstiftningen, i syfte att åt andra industrigrenar, såväl bergshandteringen

som manufaktur- och fabriksrörelsen, bereda skäligt tullskydd,

hvarjemte under samma förutsättning det torde böra tagas i öfvervägande,

huruvida icke en nedsättning i vissa af de tullafgifter, hvilka ur statsfinansiel

synpunkt finnas åsätta en del importvaror, som äro föremål för allmännare

förbrukning, må ega rum till uppvägande af den ökade statsinkomst, som de

nya tullsatserna kunde utöfver det nuvarande behofvet medföra. Lika obestridligt,

som det synes Utskottet vara, att förmånen af tullskydd bör tillgodokomma

ej endast idkarne af jordbruksnäringen utan äfven idkare af

andra näringar, der ej ingångna traktater sådant förhindra, lika obestridligt

synes det vara, att de föreslagna industritullarne endast i samband med jordbrukstullarne

böra komma till stånd. Med afseende dock på angelägenheten

af frågans snara afgörande, och då den vid 1885 års riksdag var föremål för

en lika grundlig som omfattande behandling, har Utskottet ansett sig böra

utbryta och till skyndsamt afgörande företaga frågan om spanmålstullar.

Hithörande yrkanden förekomma i motionerna N:o 35 af Hei r Reuterswärd

m. fl. inom Första Kammaren samt jST:o 16 af Herr J. A. Sjö, K:o

34 af Herr J. Petersson i Boestad, N:o 54 af Herr J. Pettersson i Alfvesta,

N:o 91 af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren, äfvensom K:o 138 af

Grefve E. Sparre m. fl., alla inom Andra Kammaren; och har Utskottet

funnit sig böra i sammanhang med behandlingen af nu omförmälda yrkanden

yttra sig jemväl rörande ej mindre det af Herr Axéll, i motionen N:o 53

inom Första Kammaren, väckta förslag om bestämmande af ett visst pris å

råg och hvete såsom gräns för tulls åsättande, än ock förenämnda framställning

om vissa undantag från tillämpningen af blifvande tullar å spanmål.

Enligt gällande tulltaxa äro spanmål, alla slag, omalen och malen, bönor,

mais, malen och omalen, samt kli, alla slag, fria från införselsafgift. Tullfrihet i

afseende å spanmål medgafs i vårt land provisoriskt år 1855 och definitivt år

1857, och har alltsedan dess bibehållits, utom för en kortare tid i fråga om

hvetemjöl, gryn, alla slag, samt bönor, å hvilka varor vid 1880 års riksdag till

beredande af förökad statsinkomst sattes en inregistreringsafgift, som dock redan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Uiskoitets Betänkande N:o 1.

c

år 1882 afskaffades. A artikeln mais, omalen och malen, hvilken likaledes

tillförene sedan förstnämnda tid åtnjutit tullfrihet, sattes år 1880 en tull

af 1,5 öre för 1 kilogram, men i öfverensstämmelse med hvad senaste Tullkornitén

tillstyrkt föreslog Kongl. Maj:t i proposition till 1882 års riksdag,

att denna tullsats måtte upphäfvas, hvilket förslag af Riksdagen bifölls.

I Herr Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fl:s sinsemellan

till alla delar öfverensstämmande motioner yrkas, under anhållan att beslut härom

så skyndsamt måtte fattas, att före sjöfartens öppnande innevarande år de

beslutade ändringarna kunde varda tillämpade, å här afsedda artiklar följande

tullsatser:

Spanmål, omalen: Kronor.

Hvete.............................................. 2: 50 för 100 kilogram.

Råg, korn och mais ..................... 2: — » » »

Hafre och vicker......................... fria.

Ärter och bönor, ej specificerade 2: — » » »

Andra slag, ej specificerade .. . 1: 50 » » »

Spanmål, malen: mjöl och gryn, alla

slag ............................................... 4: — » »— »

Kli, alla slag ......................................— 30 » > »

Malt........................................................ 2: — » » »

I de öfriga motionerna föreslås i hithörande afseenden följande tullsatser:

af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren:

Gryn: af spanmål, alla slag ..........

Malt, målet eller omalet, alla slag

Mjöl: af spanmål, alla slag..............

Spanmål, omalen:

Hvete................................................

Råg ...............................................

Ärter och bönor .......................

Mais..................................................

Korn................................................

Hafre och vicker...........................

Andra slag.......................................

Kronor.

3: — för 100 kilogram.

2: 50 » » »

3: — » » »

2: — » »

2: — » »

2: — » »

2: — » »

1: 50 » . »

fria.

2: — » »

Af Herr J. Petersson i Boestad:

Kronor.

Mais................................................. 2: — för 100 kilogram.

Mjöl, alla slag................................ 1: 50 » » »

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

Af Herr J. Pettersson i Alfvesta:

Kronor.

Mais..................................................... 3: — för 100 kilogram.

samt

af Herr J. A. Sjö:

Kronor.

Mais 1 öre per skålpund, motsvarande 2: 35 för 100 kilogram.

Förestående yrkanden hafva för större öfverskådlighets skull sammanfattats

i följande tabell:

Slag af spanmål m. m.

Föreslagna tullafgifter för

100 kilogram af

A.

Herr Reuter- swärd m. fl.

och Grefve

B. Sparre

m. fl.

Herrar Jan

Bliasson och

K. E. Holm- gren.

Herr J.

Petersson i

Boestad.

Herr J.

Pettersson i

Alfvesta.

Herr J.

Sjö.

Spanmål, omalen:

Påg................................

2

—

2

—

—

—

—

—

—

—

Hvete ........................

2

50

2

—

—

—

—

—

—

—

Korn............................

2

—

1

50

-—

—

—

-—

—

Mais ...........................

2

—

2

—

2

—

3

—

2

35

Malt ..........................

2

—

2

50

—

—

—

—

—

—

Hafre och vicker ......

—

—

Ärter och bönor........

2

—

2

—

—

—

—

—

-—•

—

Andra slag .................

1

50

2

—

—

—

—

—

—

—

Spanmål, malen:

Gryn, alla slag...........

4

3

■—

Mjöl:

Malt .............................

2

—

2

50

—

—

—

—

—

—

Mais...........................

4

—

3

—-

?

3

—

2

35

Andra slag .................

4

3

—

1

50

—

—

—

—

Kli................................

—

30

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

5

Till stöd för Herr Reuterswärds m. flis och Grefve E. Sparres in. fl:s

ofvanberörda yrkanden anföres i motionerna:

»Redan vid början af sist förflutna året hade ställningen för flera af

vårt lands mest betydande näringsgrenar blifvit så bekymmersam, att vid

riksdagens början inom båda Kamrarne förslag väcktes att genom kloka tullpolitiska

reformer komma vårt betryckta näringslif till hjelp. Härtill manade

ej blott den i andra länder på senaste tid vunna erfarenheten af liknande

åtgärders lyckliga inflytande, utan framför allt en jemförelse mellan vårt

eget lands vida tryggare ställning för några årtionden tillbaka under då

rådande grundsatser för tullagstiftningen och den nu för tiden på de flesta

näringsområden inträdda afmattningen, hvilken oförtydbart står i närmaste

samband med den för hvarje år stegrade utländska konkurrensen, som åter

framkallats genom den sedan slutet af 1850-talet verkande omkastningen i

Sveriges tullpolitik.

Här kan icke af oss fordras att åvägabringa en utförligare undersökning

af den ställning, hvari landets jordbruksnäring blifvit försatt under inflytande

af de handelspolitiska grundsatser, som från och med 1858 gjort sig

i vår tullagstiftning gällande. Om än det är en obestridlig sanning, att under

senaste årtionden vart jordbruk kan i vissa hänseenden framvisa en

exempellös utveckling, med stöd af upplånade utländska kapital samt den

oerhördt snabba och kraftiga förbättringen af landets samfärdsmedel, så är

dock vår handelsstatistik egnad att väcka bekymrande tvifvelsmål, huru vida

resultaten och rigtningen af denna utveckling kunna obetingadt prisas såsom

tillfredsställande. Allt ifrån den tid, då alla införselsafgifter på främmande

jordbruksalster här på en gång afskaftädes, har införseln af de ädlare och

drygare sädesslagen oupphörligen ökats, hvarigenom våra egna landtmän

tvingats att allt mera öfvergå till vårsädesodling, i samma mån erfarenheten

lärt dem, huru osäker afsättningen af deras råg och hvete visat sig på

hösten, sedan köpmännen hunnit att från utlandet med dessa spanmålsslag

rikligen förse sina kunder, långt innan den svenske jordbrukaren hunnit

skörda sin säd och bringa densamma i marknaden. För odling af höstsäd

användes redan 1865 en areal af 820,838 tunnland, och denna har 1882

icke kunnat ökas till mera än 901,329 tunnland, hvaremot vårsäden förstnämnda

år upptager 1,456,268 tunnland, men sistnämnda år ej mindre än

2,042,102 tunnland. Under femårsperioden 1875—1879 utgjorde skördebeloppet

af hösthvete i medeltal årligen 630,000 tunnor och af höstråg

3,863,000 tunnor.

Av 1883 beräknades skörden af hösthvete till 615,000 tunnor och af

höstråg till något mera än 4 millioner tunnor. Af hafre deremot skördades

under nyssnämnda femårsperiod årligen i medeltal 9,709,000 tunnor, och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

1883 var skördebeloppet 11,630,000 tunnor. Den vid sådant förhållande

stigande införseln af de ädlare sädesslagen äfvensom af hvetemjöl och rågmjöl

måste mana till en undersökning, huru vida resultaten af landets spanmålsodling

ställa sig till vår fördel. Det visar sig då, att af »spanmål och

produkter deraf» var 1881 införselvärdet omkring 38% millioner kronor, då

■utförselvärdet stannade vid 27%, millioner kronor. Ar 1882 visar införselvärde

af 3 912 millioner kronor mot utför sel värde af 32% millioner kronor,

och 1883 gick införseln upp till värde af 4578 millioner kronor mot en utförsel

till värde af 33% millioner kronor.

Ehuru utförseln af vissa ladugårdsalster ansenligt stigit under senaste

årtionde, har å andra sidan landets införsel af sådana äfven högst betydligt

ökats, så att äfven inom det område, som statistiken rubricerar under »matvaror

af djur», för oss visat sig en underbalans, som år 1881 gick upp

ända till inemot 11 millioner kronor och de närmast följande åren nått till

inemot 1 1/2 million kronor. Hvad särskildt angår den stora utförseln af

svenskt smör, har under senaste tiden en ganska bekymmersam erfarenhet

visat våra landtmän, huru högst osäker denna inkomstkälla kan vara, då

prisen i våra exporthamnar rätt länge stält sig ända till 40 procent under

de förut bekomna.

Då de från alla delar af landet ingångna skildringarna af jordbruksnäringens

ställning tydligen lägga i dagen, att från statsmakternas sida åtgärder

nu måste vidtagas för afhjelpande af det rådande betrycket, har det

synts oss i främsta rummet vara af nöden att bereda landets modernäring

en gent emot utlandet mera betryggad ställning. Då sådana länder som

Tyskland och Frankrike aktat nödigt att helt nyligen genom ytterligare betydlig

förhöjning af införselsafgifterna för jordbruksprodukter och ladugårdsalster

komma sina egna landtmän till hjelp, och då lyckligtvis vår jordbruksnäring

är i alla hänseenden oberörd af traktatsförpligtelser, så äro vi öfvertygade,

att kloka tullpolitiska reformer, vidtagna så snart som möjligt, erbjuda

den närmast till hands liggande utvägen för afböjande af de tydliga

faror, som hota vårt lands vigtigaste näringskälla.

Med mycket fä undantag hafva både europeiska och utom-europeiska

stater införselsafgifter faststälda för flera eller färre af landtbrukets alster,

just i afsigt att åt egna jordbrukare bevara företrädet till landets marknad.»

Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren anföra härutinnan hufvudsakligen

följande:

Yid betraktandet af Sveriges statistik komme den på framtiden tänkande

i tvekan, huruvida det funnes utsigter till möjlighet för landets inbyggare

att i kommande tider existera som ett fritt och sjelfständigt folk, i fäll man

fortginge på skuldsättningens bana på samma sätt som under de senaste trettio

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande ~N:o 1. 7

åren, odi huruvida uppoffringarne för försvaret af landets politiska sjelfständighet

borde ökas, då dess ekonomiska bestånd hotades med ruin. Sådana betraktelser

och bekymmer framkallades derjemte vid tanken på det närvarande

tillståndet i de flesta delar af landet, då man erfore, utom mycket annat, att konkurserna

ökades; att fastigheter oftare än förr tvångsvis såldes under inteckningsbeloppet;

att egendomar annonserades till salu under taxeringsvärdet, utan att

finna köpare; att många utarrenderade egendomar ej kunde föda sina arrendatorer,

hvarigenom de personer, som iklädt sig borgen för skyldigheternas fullgörande,

finge sätta till sin egendom; att de enskilda bankerna nödgats blifva

försigtigare vid låns utlemnande och strängare vid förut tillåten omsättning,

samt att hvar och en, som tänkte på framtiden, undveke företag, livilka utan

större olägenhet kunde uppskjutas. Det hade sagts och skulle sägas häremot,

att det närvarande tillståndet vore snart öfvergående, och ej komme att

medföra några ödesdigra följder. Man kunde dock icke undgå att tänka sig

motsatsen. Hittills hade det visat sig, att arbetsgifvarne vore de mest tryckte;

men när en del af dessa sattes ur stånd att lemna arbete, och andra nödgades

för att fortfarande kunna existera nedsätta arbetslönerna, då skulle

troligen ej heller de arbetande blifva oberörde. Statistiska uppgifter visade,

att svenska staten år 1856 icke hade någon utländsk skuld och icke heller

någon betydande inländsk sådan. Nu deremot uppginge statsskulden till öfver

230 millioner kronor. Det kunde invändas, att vi för denna skuld hade

fått jernvägar till nytta för landet, men man kunde dock hysa tvifvel, huruvida

jernvägarne i och för sig vore tillräckligt produktiva för att kunna

bära ränta och amortering å det i utlandet för deras byggande upplånade

kapitalet. Man måste tveka om svenska folkets produktionsförmåga och

ställning till utlandet blifvit förbättrade genom jernvägarne, då handelsbalansen

och den ökade skuldsättningen visade motsatsen, och svenska folket,

efter hvad statistiska författare visat, kunnat betala statsskulder, åsamkade

för krig innan jernvägar funnos, men deremot i senare tider af fred och

lugn hopat skuld på skuld. Statistiken visade ock, att de enskildes skulder

år från år ökats i en oroväckande grad. Af Chefens för Kong! Justitiedepartementet

underdåniga embetsberättelse för år 1884 inhemtades, att den

i fast egendom intecknade skulden i hela riket vid 1884 års slut uppgått

till icke mindre än 1,337,366,706 kronor 71 öre eller 39,5 procent af hela

rikets fastighets-taxeringsvärde. När man visste, att fastighets-taxeringsvärdet

under senare tid uppjagats alltför högt till följd af en öfverdrifven

prisstegring å fastighet i allmänhet, uppkommen genom en på skuldsättning

grundad god penningtillgång, hvilket visats vid flere under senare tid hållne

tvångsauktioner, samt att Sveriges inbyggare nu hade betydligt större skulder

både inom och utom landet, som icke vore intecknade, än för 30 år sedan,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

och hvilkas belopp det vore omöjligt att ens tillnärmelsevis beräkna; och när

man af statistiska uppgifter såge, att den intecknade skulden på 4 år eller

från 1880 stigit med 4 procent af taxeringsvärdet eller från 35,r> till 39,r»

procent, oaktadt samma taxeringsvärde äfven betydligt böjts, så kunde man

icke anse ställningen för landet i sin helhet vara sådan, att den ingåfve

stora förhoppningar för framtiden. Enligt statistiska uppgifter hade rikets

export till andra länder nästan hvartenda af de senaste 30 åren varit i

millioners värde mindre än dess import, då deremot före denna tid utförseln

visade ett motsatt förhållande till införseln. Statistiska uppgifter visade, att

fattigvårdsutgifterna sä i städerna som å landet jemte de understödstagandes

antal i oroväckande grad ökats. I landshöfdingeembetenas femårsberättelser

för 1851—1854 uppgåfves samtlige fattigvårdsutgifter för hela

riket till 2,260,000 kronor årligen. De uppgingo 1860 till 3,360,056 och

år 1883 till 8,792,060 kronor. År 1860 utgjorde de understödstagandes

antal 132,982, men 1883 uppgick detsamma till 223,974. Af statistiken inhemtades,

att under de senare 30 åren emigrationen antagit en utsträckning,

som icke kunde annat än väcka häpnad, då man besinnade att Sverige vore

ett sä glest befolkadt land. Icke allenast arbets- och försvarskrafter utan

äfven penningar hade derigenom gått ur landet. Slutligen visade statistiska

uppgifter, att folkmängden ökats mera i städerna än å landsbygden, samt till

och med r under senare åren, att folknummern minskats i många landskommuner.

År 1860 utgjorde folkmängden å landsbygden 3,425,209 och i städerna

434,519, men år 1883 var folknummern å landsbygden 3,853,708,

då densamma i städerna utgjorde 749,887. Detta förhållande tycktes icke

båda något godt för hela landets framtid. Det vittnade om, att städerna

voro mera begärliga boningsorter än landsbygden; att befolkningen å landet

vore mera tryckt än i städerna; samt att de producerande» antal icke

ökats i samma förhållande som de konsumerandes. Berättigade farhågor

för framtiden väcktes ock deraf, att de enskildes skogstillgångar år från år

minskats, och att man icke kunde antaga att i all framtid få lika stor utskeppning

af trävaror till utlandet som hittills. Dessutom vore det icke obekant,

att statens behof ökats, och detsamma komrne säkerligen icke att minskas.

Men ville man öka statsbehofven, ville man öka antalet platser för statens

embets- och tjensteman, ville man öka deras inkomster och således öka begäret

för det uppväxande slägtet att egna sig åt studier för embets- och

tjenstemannabanan, då måste man mera än hvad under sista tiden skett

tänka på hvarifrån medel skulle tagas dertill på annat sätt än genom landets

ökade skuldsättning till utlandet. Motionärerne erkände väl, att anledningarne

till denna senare voro flera än som genom ändrad lagstiftning kunde

häfvas, äfvensom att folkets lefnadssätt och ökade benägenhet för lyx bi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-JJtskottets Betänkande N:o 1. 9

diagit till den bekymmersamma ställningen, men det syntes dem obestridligt,

att nu- gällande tull-lagstiftning haft ett menligt inflytande pa landets näringar,

minskat dess produktionsförmåga och gifvit anledning till den ökade skuldsättningen.

Att fa ändring i denna för att vinna skydd för landets näringar

och derigenom få den inhemska produktionen ökad, vore derför deras önskningsmal.

Da samhället sökte skydda sig för yttre fiender, vore det äfven

skyldigt att skydda sina näringar, söka skydda sig för inre fiender, som

kette luin, fattigdom och armod. Att tillåta tullfri införsel af öfverproduktion

från de nationer, som omgärdat sina näringar med så höga skyddstullar,

att det vore omöjligt för oss svenskar att dit exportera några af vårt lands

produkter, det vore, lindrigast sagdt, oklokt. I samhället funnes väl skilda

intiessen i flaga om prisbillighet och handelsvinst, men lagstiftningen hade

att främst taga hänsyn till det allmännas väl. I fråga om jordbruksnäringen

borde icke heller den omständigheten lemnas utan uppmärksamhet, att jordbrukarens

flesta skatter ursprungligen utgått i spanmål och andra landtbruksprodukter,

samt att deras förvandling till penningar hufvudsakligen skett

under tider, då Sveriges jordbrukare hade tullskydd för landtbrukets produkter.

Hen J. Petei sson i Boestad framhåller likaledes, hurusom från nästan

alla delar af landet klagorop inginge öfver det betryck, hvari modernäringen

joidbiliket lakat, och öfver de svårigheter, hvarmed sä väl de större som

de mindre jordbrukare hade att kämpa. Dessa svårigheter berodde till

stor del af vår allt för fria tullagstiftning, som lemnade spekulationslustan

fritt fält; och då de fleste andra kulturländer är efter år mer och mer

slagit in pa tullskyddets bana, så hade detta vållat en öfverimport till vårt

land, som icke vore förenlig med vara tillgångar på egna penningar, utan

för hvilken lånevägen mer och mer anlitats. Motionären anser derför landets

jordbi uk kräfva ett snart öfvergifvande af de hittills följda grundsatserna i

fråga om tullfri införsel af främmande landtbruksalster.

Heiiai J. 1 ettersson i Alfvesta och J. A. Sjö dela väl äfven den åsigten,

att man vid jordbrukets tryckta ställning bör söka medelst införselstull å en del

landtmannavaror något höja det nuvarande låga värdet af dess alster, men

hafva emellertid af de här omhandlade artiklar ansett endast mais böra Vöras

till föremål för sådan tull.

Under förutsättning att tull komme att åsättas råg och hvete har

Herr Axell, i sin förenämnda motion, yrkat, att ett vilkor derför borde

stadgas.» Anspråket på spanmålstullar», säger motionären, »är ju framkalladt

af och grundadt på nuvarande låga pris på utländsk spanmål och svenska

jordbrukets deraf föranledda betryck. Ramlar åter denna grund, aflösas vårt

joi dklots rikliga skördar åt dåliga sådana, inträffa missväxt och nöd i vårt

eget land, och jagas prisen i höjden — hvilket allt kan ske förr än någon

Bih. till Riksd, Prof. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

nu anar — sä blifva spanmålstullär i och med detsamma obehöfliga äfven

nr deras synpunkt, som nu derpå yrka och deråt tro sig hafva intresse. För

öfriga samhällsklasser skulle den börda, som under göda år må hända kunde

fördragas, för visso blifva outhärdlig under dyra tider. Detta kan endast

förekommas derigenom att, likasom de nu föreslagna tullsatserna äro eller

skola vara afpassade efter nu gällande låga pris, dessa tullsatser antingen

göras rörliga, så att de falla och stiga med utländska spanmålsprisets höjning

och sänkning, eller ock att ett visst råg- och hvetepris i Östersjöhamn bestämmes

som tullgräns, så att, om priset stiger deröfver, råg och hvete få

införas tullfritt, men, om det faller derunder, sådan import skall drabbas af

den tull, som af Riksdagen möjligen beslutas och af regeringen möjligen fast’

ställes.» Motionären har, ehuru inseende de praktiska svårigheter, hans förslag

skulle medföra, under sagda förutsättning, ansett det senare alternativet

böra i folkets och enkannerligen Norrlands intresse anlitas. Såsom lämplig

tullgräns föreslår han följande pris:

för råg ...... 2: 50 kronor per kubikfot,

» hvete ... 3: — » » » ;

fixerade i enlighet med svenske konsulns i Riga eller S:t Petersburg officiella

rapport till Kommerskollegium.

Utskottet instämmer till fullo i de af motionärerne anförda skäl. för

öfvergifvandet af de grundvalar, hvarpå vår nuvarande tullagstiftning hvilar,

och tinner sig derför nu böra tillstyrka införandet af tull å spanmål.

Tullagstiftningen har, enligt Utskottets åsigt, en långt vigtigare och

mera omfattande uppgift än den, som från frihandelsståndpunkt plägar tillläggas

densamma, eller att allenast utgöra ett medel att skaffa statsveiket

inkomster. Den bör i icke mindre grad afse att bereda erforderligt skydd

för landets näringar.

Härvid är dock, särskildt hvad jordbruksnäringen angår, ingalunda

nödigt eller ens önskligt, att tullskyddet bestämmes så högt, att prisen å de

skyddade näringarnas alster i större grad uppdrifvas. Tullarnes hufvuduppgift

är att åt de inhemske näringsidkarne garantera den inhemska marknaden,

att bereda dem tillfälle att vinna afsättning för sina produkter, och

detta ’ till sådana pris, att en fortfarande produktion må vara möjlig. För

ernående af detta mål är i fråga om jordbrukets alster en måttlig skyddstull

tillräckligt verksam. De mest påtagliga omständigheter gorå behofvet af en

sådan åtgärd oafvisligt, ty för närvarande är det på många håll för de

svenska jordbrukarne omöjligt att finna afnämare för sina alster, åtminstone

så framt de ej skola bortslumpas för pris, hvilka knappast bereda tillgångtill

betalande af erforderliga arbetskrafter och utgående skatter, men ej lemna

någon ränta på i jorden nedlagdt kapital.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1. 11

Bland orsakerna till dessa förhållanden äro framför allt tvenne desto

mera anmärkningsvärda, som de ingalunda äro af öfvergående natur, utan

fast hellre måste i allt större och större mån komma att utöfva sitt ödesdigra

inflytande.

Den ena af dessa utgöres af de för spanmålsodling ojemförligt gvnsammare

produktionsvilkor, som föreligga i de länder, företrädesvis södra

Ryssland, Nordamerika, särskildt Californien, Ostindien och Australien, hvilkas

rika och lätt vunna skördar under de senaste åren allt mer och mer

öfversvämmat Europa i allmänhet och jemväl vårt land, en konkurrens desto

farligare, som dessa länders invånare se sig nödgade att till hvad pris som

helst söka afsättning för sina produkter och sålunda underbjuda hvarandra.

Icke mindre betydelsefull är den oerhörda nedsättning af transportkostnaderna,

som möjliggjorts genom senare tiders lättade kommunikationer

och förbättringar af transportmedlen och genom hvilken det skydd mot e''n allt

för öfvermägtig konkurrens, som fordom utgjordes af sjelfva afstanden, numera

blifvit så godt som fullständigt nedbrutet. Till belysning häraf torde

Utskottet kunna inskränka sig till att anföra de i Bil. Lift, A innefattade

uppgifter ur ett förlidet år af en engelsk kommission afgifvet utlåtande:

First report of the Roy al Gommission appointed to inquire into the

depression of trade and industry.

Dessa uppgifter tarfva ingen kommentering. Det betänkliga i det frakternas

betydande nedgående, hvarom de oförtydbart bära vittne, ökas än mera

derigenom, att detsamma möjliggjort, att mångenstädes spanmål numera fraktas

rent af såsom barlast. Hvad särskildt Californien och Australien beträffar,

måste ytterligare ett högst genomgripande fraktfall å deras produkter

uppkomma, då Panamakanalen snart upplåtes för trafiken, likasom Sueznäsets

genomskärande på sin tid beredde Ostindiens alster väsentligen lättadt tillträde

till Europa.

Gent emot de svårigheter, som antydda förhållanden åsamkat det europeiska

jordbruket, är det icke möjligt att ställa sig likgiltig-.

1 utlandet har man ock, såsom motionärerne framhållit, allt allmännare

kommit till insigt derom, att skydd måste beredas den inhemska odlingen

mot en så öfvermägtig konkurrens från andra delar af verlden. Flertalet

af de europeiska staterna hafva i större eller mindre omfattning belagt spanmäl

med införselsafgift. Det föredöme, som sålunda gifvits, måste det för

oss vara desto nödvändigare att efterfölja, som de nya eller förhöjda tullar,

hvarmed åtskilliga af Europas förnämsta stater på senare tiden omgärdat sig,

äfven för oss ytterligare väsentligen försvårat möjligheten till afsättning af varor,

hvilka tillförene kunnat härifrån med fördel exporteras. Att vi å vår sida

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

vid sådant förhållande måste bygga vår tullagstiftning på grundsatsen af

reciprocitet, synes Utskottet uppenbart.

Hvad vårt grannland Danmark beträffar, hafva svårigheter liknande

dem, med hvilka Sveriges jordbrukare hafva att kämpa, nyligen föranledt

regeringen att framlägga förslag om tull å vissa sädesslag, och endast de politiska

förhållandena i förstnämnda land torde föranledt, att förslaget denna

gång förfallit. De grunder, som till stöd derför i den Kong], propositionen

anfördes, ega i så hög grad tillämpning jemväl hos oss, att Utskottet

trott sig böra derur återgifva följande:

»Under det ingen grund föreligger att antaga, att resultatet af landets

skörd blifvit mindre godt, utan detsamma snarare förbättrats genom ökad sädesproduktion

för kreatursfodring och större rotfruktsodling, samt skördens qvantitet^

om den än vexlar för de olika åren, emellertid icke i det hela förminskas,

^ är det en känd sak, att prisen å skördeprodukterna på senare tid

nedgått under inflytelsen af det allmänna prisfallet i verldshandeln och den på

grund åt de förbättrade kommunikationsförhållandena uppkomna konkurrensen

från de aflägsnaste trakter i fråga om verldens förseende med åkerbruksprodukter.

Vår utförselsstatistik visar tydligen, hurusom det danska jordbruket

så mycket som möjligt sökt föröka sina inkomster genom att efter hand frambringa

mer och mer lefvande kreatur och mejerialster m. m. (»Fedevarer»), under

det spanmål, som förr utgjorde vår hufvudsakliga exportartikel, nu utföres i

mindre qvantiteter, men emellertid, delvis på grund deraf, att den utföres i

förädladt tillstånd, intill de senaste åren utan minskning i värdebeloppet. I

följd af ofvanberörda förhållanden på verldsmarknaden har den genom utförsel

af djur och mejerialster m. m. skapade goda inkomstkällan för jordbruket

väsentligen hämmats, och de spanmålsqvantiteter, som med lätthet omsattes

till andra, mera) lönande produkter, hafva ingen användning för landtmannens

egen näring och kunna i anseende till den starka konkurrensen

med produkter från alla håll säljas endast till mycket nedsatta pris, ja

sakna stundom helt och hållet afsättning. Under sådana omständigheter måste

en stark maning förefinnas att taga i öfvervägande, huru jordbruket må

kunna understödjas under den öfvergångsperiod, hvari det för närvarande

befinner sig, och reglerandet af de indirekta skatterna erbjuder då ett

medel att genom påläggandet af införselstull bidraga till att afkastningen blir

mera lönande eller skydda den inhemska produkten mot en konkurrens

utifrån, utan att träda allmänna intressen för nära.»

Men det är icke nog med att utlandet härutinnan föregått med exempel.

Detta föredöme måste ock, så vidt nu kan bedömas, anses hafva slagit

sig synnerligen väl ut och medfört de åsyftade verkningarna. Särskildt hvad

Tyskland beträffar, lärer detta icke med fog kunna betviflas, och det visade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

13

sig ock af 1885 års förhandlingar rörande tullagstiftningen derstädes, att

skyddssystemet, hvilket tidigare rönte icke obetydligt motstånd, dåmera omfattades

med ett ganska allmänt förtroende. De klagomål, som ännu förnimmas

från näringsidkare inom ifrågavarande länder — och från sådana

klagomål är man endast undantagsvis helt och hållet fri — torde hafva sin

grund i andra förhållanden, å hvilka tullagstiftningen icke eger inflytande.

Bland de göda verkningar , ett tull skydd å spanmål i vårt land skulle

utöfva, är den icke minst afsevärd, att detsamma komme att utgöra en regulator

af spanmålshandeln och framför allt hämma de osunda spekulationer,

hvilka^ nu, underlättade af gynsamma kreditvilkor från utlandets sida, på

spanmålsimporthandelns område försiggå utan tillbörlig hänsyn till landets behof

af utländsk spanmål och för de inhemska producenterna icke blott nedtrycka

prisen, utan äfven göra dessa högst vacklande och osäkra. Och det kan

ju icke ifrågasättas, att icke för vårt land spanmålsodlingen är en långt vigtigare

näring än spanmålshandeln.

Utskottet förbiser visserligen icke, att åtskilliga orsaker bidragit till

jordbrukets tryckta ställning, hvilka icke kunna undanrödjas på den nu ifrågasatta

väg, och Utskottet öfverskattar ingalunda verkningarna af det botemedel,

Utskottet nu trott sig böra förorda. Men Utskottet är icke desto mindre

öfvertygadt, att detta medel skall för jordbruket åstadkomma en väsentlig

förbättring i det nuvarande tillståndet och derigenom medelbart bidraga till

höjande af hela landets öfriga näringslif.

Det vanligaste råd, som tullskyddets motståndare pläga lemna jordbrukarne,

är, att de borde uppgifva försöket att täfla med utlandet och låta

konkurrensen föranleda öfvergång från hittillsvarande, nu mindre lönande

produktionsarter till andra, mera intensiva dylika, företrädesvis boskapsskötsel

och mejerihandtering, äfvensom till långt mera öfvervägande odling af vårsäd.

I den mån ett sådant råd verkligen kan anses praktiskt godt och

sålunda efterföljansvärdt, samt utan längre förberedelsetid verkställbart, lärer

det öfver hufvud redan nu vara iakttaget af förtänksamme jordbrukare. Men

dels är det icke tänkbart att verkställa en sådan öfvergång i så omfattande

grad, som många förmena — särskildt kan vårsädsodling icke ega rum i

den utsträckning, som härvid påyrkats —; och dels skulle ett dylikt förfarande,

äfven så vidt det är praktiskt möjligt, för visso visa sig föga lönande, enligt

hvad man kan sluta deraf, att vilkoren för jordbrukets förädlingsnäringar

redan nu, såsom i flera af motionerna framhållits, genom allt starkare konkurrens

och deraf föranledt prisfall blifvit betydligt ogynsammare än de

hittills varit, hvilket än mera måste blifva fallet, i samma mån allt flera

egnade sig åt desamma. Härtill kommer, att, äfven om den ofvan berörda,

till sin fulla omfattning och verkan ännu oöfverskådliga revolutionen i de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 1.

nutida produktions- och transportförhållandena möjligen i större mån än redan

skett skulle nödga till förändringar i den inhemska produktionens rigtning,

ett lämpligt skydd för denna i alla händelser under öfvergangstiden lika väl

är af största behof påkalladt, och detta desto hellre, som sjelfva öfvergången

från den ena produktionsarten till den andra, oafsedt andra dermed förenade

olägenheter, icke kan försiggå utan betydande omkostnader, förutsättande en

kapitaltillgång, af hvilken våra fleste jordbrukare nu äro i afsaknad.

Utskottet går härefter att till bemötande upptaga några bland de

hufvudsakligaste invändningar mot spanmålstullars införande, som under tidigare

förhandlingar derom plägat framdragas.

Ett vanligt påstående är, att tullskyddet ä spanmäl skulle gagna endast

större jordbrukare. Hvar man härvid tänkt sig gränsen mellan större och

mindre jordbrukare är vanskligt att säga. Påtagligt är i alla händelser, att

de verkligen »större» jordbrukarne utgöra en mycket obetydlig del af hela

antalet. I den officiella statistiken upptogos sålunda år 1882:

antalet egare af 4 tunnland åker och derunder till 62,725

» » 4—40 tunnland åker................................... 175,235

» » » 40—200 » » ................................ 25,053

» » » 200 » » och deröfver.......... 2,370.

Nu är förhållandet i sjelfva verket det, att flertalet af de större jordbrukarne

hafva sina egendomar utarrenderade antingen i deras helhet eller utlagda

till smärre gårdar, dervid arrendatorerne i om möjligt än högre grad än egarne

äro beroende af spanmålsprisen, äfvensom att de jordbrukare, hviika kallas

större, i regeln afsätta relativt långt mindre spanmal än åtminstone den stoi a

mängden af de mindre jordbrukarne. De stora egendomarna äro nemligen

oftast försedda med mejerier, och deras afkastning användes hufvudsakligen

för jordbrukets förädlingsnäringar. Och äfven för de jordbrukare, hvilkas

afsättning af spanmål af här ifrågavarande slag icke utgör synnerligen stora

qvantiteter, och hvilkas af tullskyddet möjliggjorda vinst per såld tunna

sålunda i och för sig icke blefve betydande, måste tullskyddet varda af

väsentligt gagn för alla de fall, då utan detsamma de endast med svårighet

kunde finna afsättning för sin spanmål.

Då man vidare här vid lag ställer olika delar af landet gent emot hvarandra

och särskildt framhåller, att för jordbrukarne i Norrland tullskyddet

blefve af mera skada än gagn, synes det Utskottet att man icke nog beaktade,

huruledes, då det är fråga om hela landets och dess modernärings väl, de

partiella intressena måste derföre vika. Vid de jemförelsevis gynsamma fölhållanden,

hvarunder i Norrland motsvarande folkklasser med skogsskötseln

såsom hufvudnäring för närvarande lefva, torde den ifrågavarande uppoffringen

icke för dem blifva betydande. Och den uppoffringen torde med

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

15

desto större fog kunna begäras, om någon hänsyn tages jemväl till sådana

omständigheter, som att för alstren af Norrlands hufvudnäring lättare afsättning

blifvit beredd genom traktater, och att man äfven medelst afsättande

af en garantifond för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening sökt förebygga,

att trävarorna skulle behöfva afyttras till ruinerande pris.

Än mindre befogadt synes det Utskottet vara att vid bedömandet af

tullskyddets nyttiga eller skadliga följder utsöndra jordbrukarnes intresse från

öfriga samhällsklassers och förmena, att all fördelen komme att stanna på

de förres sida, under det de senare af tullskyddet finge endast skada. Oafsedt

att, enligt hvad statistiken för år 1883 utvisar, af rikets folkmängd nära

84 procent är boende å landet, deraf en så stor del egnar sig åt jordbruket

och dess binäringar, att densamma motsvarar mer än hälften af hela folkmängden,

är det långt ifrån med verkliga förhållandet öfverensstämmande, att

för hela den öfriga befolkningen tullskyddets verkan skulle bestå endast i

prishöjning å vissa lefnadsförnödenlieter samt ökade produktionskostnader med

deraf härrörande fördyring jemväl å andra varor.

I afseende å den prishöjning, som emellertid sålunda kunde deraf

härröra, må till en början framhållas, att det ingalunda kan med fog påstås,

att låga pris i och för sig måste innebära en fördel. Om alla vilja hafva

billigt pris å alla varor och för den skull hemta dem från utlandet, måste

den dag komma, då i anseende till den inhemska produktionens förfall medel

tryta att betala dem. Den prisbillighet, som sammanhänger med bristande

köpkraft och deraf beroende minskad konsumtionsförmåga hos landets invånare,

kan icke för dem vara till någon välsignelse. Och lika klart är, att prishöjningen

för dem icke kan vara skadlig, derest den går hand i hand med en ökad

konsumtionsförmåga, alstrad af jordbruksnäringens mera blomstrande tillstånd.

Förflutna tiders erfarenhet visar ock, att allmän välmåga inom landet gått i

jembredd med lönande pris å jordbrukets alster. Och detta är enligt Utskottets

uppfattning en helt naturlig företeelse. Då jordbruket lemnar god

vinst, ser sig jordbrukaren i stånd att lemna arbetsförtjenst åt eljest sysslolösa

händer, och i samma mån beredes för öfriga industrier ojemförligt större

afsättning af deras produkter till båtnad för hela den befolkning, som af

dessa industrier är beroende.

För öfrigt gifver erfarenheten från utlandet vid handen, att den ifrågavarande

prisförhöjningen icke ens hvad den tullbelagda spanmålen beträffar plägar

blifva på långt när så betydande, som man vanligen befarar eller förespår, beroende

detta derpå, att denna vara äfven inom landet är föremål för produktion,

och att priset derå sålunda påverkas jemväl af den inhemska konkurrensen.

De antydda omständigheterna torde innefatta ett mer än tillräckligt

svar å den invändning mot spanmålstullar, som särskildt hvad de arbetande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

klasserna beträffar plägar framhållas ur synpunkten af lefnadskostnadernas

fördyrande. Oafsedt att åtminstone å landet många arbetares aflöning delvis

utgår i vissa sädesqvantiteter och så till vida är oberoende af sädesprisen,

torde för visso kunna antagas, att det befarade fördyrandet af lefnadskostnaderna

skulle mer än uppvägas af det vidgade tillfälle till arbetsförtjenst

och den ökning i arbetslönerna, som jordbrukets och, helst under förutsättning

att äfven skäliga industritullar införas, hela näringslifvets höjande måste medföra.

Härvid bör ock särskild! uppmärksammas, hurusom i värdet af hvarje

färdiggjord vara ju ingår en mer eller mindre betydande arbetskostnad, hvilken

måste gäldas med det, som erhålles i betalning för varan, samt att, då

en vara för inhemsk förbrukning från utlandet importeras, den derå sålunda

fallande arbetslönen kommer utlandets arbetare till godo; hvaremot, då varan

inom landet tillverkas, denna arbetslön förbehålles åt landets egna arbetare.

Det kan sålunda icke rimligtvis sägas, att i förevarande hänseende

öfriga samhällsklasser, minst arbetarne, hafva stridiga intressen med jordbrukarne.

Likasom det är en sanning, att, då en lem lider, de andra lemmarna

lida med, är det å andra sidan i detta fall uppenbart, att det helas

väl äfven är de enskildes.

Ännu en svårighet har man funnit härröra af gällande lagstiftning om

den inbördes liandelsgemenskapen mellan Sverige och Norge, i det en tullsats

å spanmål i Sverige, öfverstigande den särdeles lindriga, som i Norge är

gällande, 22 öre per 100 kilogram för de vigtigaste slagen, skulle kunna föranleda

en mjölimport från norsk sida till Sverige, i följd af hvilken förstnämnda

åtgärd, utan gagn för vare sig det svenska statsverket eller det

svenska jordbruket, endast komme att bereda den norska statskassan en inkomst.

Det vill dock synas Utskottet, att man beträffande en för vårt land

och dess modernäring så vigtig angelägenhet icke bör tillmäta berörda omständighet

någon som helst betydelse. För den händelse Sverige ser sig nödgadt

att införa ett förändradt tullsystem, lär det falla af sig sjelft, att de

bestämmelser i mellanrikslagstiftningen, hvilka grundats å förutsättningen af

tullfrihet härstädes för all spanmål, måste undergå erforderliga modifikationer

till förebyggande af missförhållanden af antydda slag, och detta desto hellre,

som Norge, såsom ett icke i nämnvärd grad sädesproducerande land, alls

icke kan anse sina intressen kränkta genom en dylik åtgärd.

1 öfrigt åberopande de af motionärerne till stöd för hithörande yrkanden

anförda skäl, har Utskottet ansett sig böra här meddela vissa statistiska

uppgifter af betydelse för den föreliggande frågans bedömande.

Rikets in- och utförsel af spanmål under tiden från och med år 1873,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1. 17

så vidt densamma framgår af tillgängliga officiella uppgifter, inhemtas af bilagda

tabeller litt. B—N.

Vidare har Utskottet under Bil. litt. P bifogat en öfversigt af värdet

å Sveriges in- och utförsel af landtmannaprodukter i allmänhet under åren

1879—1884, grundad å Kommerskollegii berättelser.

Sist omförmälda öfversigt gifver otvetydigt vid handen, att förhållandet

mellan in- och utförsel af landtmannaprodukter i allmänhet under senaste

tiden för^ vårt land stält sig allt sämre, och särskildt att importöfverskottet

af spanmål och produkter deraf nått en högligen oroväckande höjd. Att

fortfarande tillåta beskattningsfri införsel af dylika varor kan vid sådant

förhållande icke vara välbetänkt.

Att tullskyddet för de inhemska sädesslag''en i främsta rummet, hvad

till en början omalen spanmål angår, bör skänkas åt råg och hvete, framgår

uppenbarligen af de bifogade tabellerna. Lika påtagligt är å andra sidan,

att hafre, ^ såsom alldeles öfvervägande exportartikel, fortfarande kan lemnas

tullfri. Äfven vicker torde, såsom icke i nämnvärd grad utgörande föremål

för vare sig export eller import, böra ställas i samma kategori som sist
nämnda

sädesslag, hvaremot Utskottet ansett tullskyddet böra utsträckas

jemväl till korn och malt, ärter och bönor samt andra slag af omalen

spanmål.

Det^ faller vidare af sig sjelf, att, om införselsafgift nu stadgas för

rå spanmål, äfven landets qvarnindustri samtidigt bör erhålla ett deremot

lämpligen afvägdt skydd, oafsedt att, såsom nedan närmare skall visas, denna

industri redan nu lider af sådana svårigheter, att det kan ifrågasättas, huru

vida icke, äfven för den händelse den råa spanmålen fortfarande förblifver

tullfri, en dylik åtgärd är af behofvet påkallad för att bereda samma industri

en ställning, jemngod med utlandets.

Hvad artikeln mais angår, äro naturligen skälen för åsättandet af tull

derå väsentligen af annan art, ehuruväl hufvudmotivet äfven derför är vår

jordbruksnärings skyddande.

1880 års Riksdag anförde såsom skäl för den å ifrågavarande artikel

då bestämda tullsats bland annat följande:

»G-enom den inhemska bränvinsfabrikationen har, såsom denna fabrikation

hittills bedrifvits, användning beredts för åtskilliga jordbruksprodukter,

hvilka inom landet frambringas i större mängd, än att desamma kunna härstädes

för annat ändamål vinna skälig afsättning, samt derjemte äro af den

beskaffenhet, att de icke lämpa sig för utförsel. Det förnämsta råmaterialet

för den inhemska bränvinstillverkningen utgöres af potates.

Om, såsom Riksdagen icke håller för osannolikt, den större prisbilligheten

hos maisen inom kortare eller längre tid komme att uttränga användBih.

till Bikscl Prot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 1.

ningen af potates vid brän vinsfabrikationen, skulle, enligt Riksdagens åsigt,

ett sådant förhållande för det svenska jordbruket inom vissa delar af landet

medföra mycket menliga följder.

Potatesodlingens vigt för den svenska jordbruksnäringen inses lätteligen,

om man betänker, dels hvilka ofantliga qvantiteter potates, som för

närvarande i och för bränvin sbränning'' odlas, men som genom maisens användning

såsom råämne för tillverkningen af denna vara skulle sakna afsättning,

dels ock att potatesodlingen framför allt är för de mindre jordbrukarne

af vigt. äfvensom att inom vissa trakter af landet befolkningen till

följd af jordens beskaffenhet är nästan uteslutande hänvisad till odlingen af

detta jordbruksalster.

Till undvikande af nu omförmälda olägenhet har Riksdagen ansett

mais böra och i betraktande af den höga skyddstull, hvarmed den inhemska

bränvinstillverkningen är gynnad, skäligen kunna vid införsel åsättas en så

hög införselstull, att kostnaden för användandet af mais såsom råmaterial vid

bränvinstillverkningen under vanliga förhållanden icke må understiga den för

användandet af potates.»

Vid nästlidet års riksdag framstäldes åtskilliga yrkanden om tull ä

mais, med anledning af hvilka Utskottet, som ansåg hvad 1880 års Riksdag

sålunda yttrat fortfarande ega giltighet framför de skäl, hvilka blifvit anförda

mot införselstull å berörda artikel, då tillstyrkte en införselstull för

omalen mais, motsvarande 1 krona för 100 kilogram. Denna Utskottets

hemställan vann likväl ej Riksdagens bifall.

Införseln af mais, hvilken, derförut synnerligen obetydlig, under åren

1876—1879 i årligt medeltal utgjorde 268,474 kubikfot, motsvarande omkring

4,886,000 kilogram, uppgick år 1880 till icke mindre än 58,427 kubik

meter eller 2,232,496 kubikfot, motsvarande omkring 40 millioner kilogram.

För de följande åren utgjorde densamma:

år 1881................................................... 1,870,762 kilogram.

» 1882................................................... 1,514,918

» 1883.................................................. 5,809,285

» 1884..................................... 11,471,543

Den exempellöst höga införsel, som af ifrågavarande artikel år 1880

egde rum, kan, på sätt Utskottet förlidet år framhöll, antagas hafva i så

väsentlig mån orsakat den betydliga minskningen af de båda närmast följande

årens införsel deraf, att den icke synnerligen höga tullsats, som då för

mais var gällande, härutinnan icke lärer hafva utöfvat så stor verkan, som

man förmenat. En ny tull derå torde derföre icke komma att visa sig menlig

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1. 19

för dem, hvilka betjena sig af maisen för sådana ändamål, i afseende å

hvilka inhemska råämnen icke anses kunna lemna fullgod ersättning.

Tillverkningen af bränvin har under de senaste tillverkningsåren utgjort:
år

1880—1881 ..................................... 18,141,266,5 k:r.

» 1881—1882 ......................................... 14,204,769,0 »

» 1882—1883 ......................................... 12,471,547,6 »

» 1883—1884 ....................................... 12,918,159,6 »

» 1884—1885 ......................................... 14,837,630,8 »

Utförseln af bränvin har samtidigt varit begränsad till:

år 1880 ........................................................ 6,248,425 liter.

» 1881 ......................................................... 6,691,416 »

» 1882 ......................................................... 1,192,852 »

» 1883 .................................................... 388,737 »

» 1884 ...................................................... 240,895 »

» 1885 (i rundt tal) ................................. 9,094,000*) »

Vid sådant förhållande synes bränvinsexporten icke heller nu kunna

tillmätas den betydelse, att man för dess underlättande bör beröfva våra

jordbrukare det skydd, som tull å niais erbjuder i fråga om odlingen af

potates och andra produkter.

De sålunda anförda skäl gälla naturligen lika väl i fråga om maismjöl

som i fråga om omalen mais. De omständigheter af rent praktisk

art, hvilka förlidet år föranledde Utskottet att, ehuru tull å omalen mais af

Utskottet förordades, icke desto mindre afstyrka sådan å maismjöl, förelinnas

icke mera. Utskottet hade då tillstyrkt fortfarande tullfrihet för malen

spanmål i allmänhet och fann det vid sådant förhållande olämpligt att med

införselsafgift belägga en art af mjöl.

Hvad beträffar tullsatsernas belopp å de slag af omalen spanmål, hvilka

sålunda, efter Utskottets åsigt, böra med tull beläggas, är det obestridligt,

att vissa förhållanden tala för bestämmandet af olika tullsatser å olika slag

af sådan spanmål. Härvid kunna emellertid, enligt Utskottets tanke, de bestämmelser

icke lämpligen lemnas ur sigte, som finnas böra vidtagas med afseende

å mjöltullen.

Äfven i afseende å denna vore det för visso önskligt, om olika tullsatser

kunde bestämmas för olika mjölsorter. Grenom den erfarenhet, som

vunnits under det i vårt land vissa slag af mjöl och gryn voro med införselsafgift

belagda, har det emellertid blifvit nogsamt ådagalagdt, att hvarken

bestämmandet af olika införselsafgifter å olika arter af malen spanmål eller

*) Samma år utgjorde införseln af bränvin (i rundt tal) 12,363,000 liter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 1.

läggandet af dylik afgift endast å en eller några sådana arter, under det de

öfriga förblefve derifrån fria, utgör något lämpligt tillvägagående. Ett sådant

system vållar nemligen ständiga svårigheter vid tillämpningen, i det i de flesta

fall, åtminstone vid blandningar af olika mjölsorter, det icke väl låter sig göra

att urskilja hvad slags spanmål som föreligger. Samma afgift bör derför,

enligt Utskottets mening, bestämmas för all malen spanmål äfvensom för

maismjöl.

Yid sådant förhållande har det synts Utskottet lämpligast att icke

heller i fråga om den omaln a spanmålen bestämma olika tullsats för olika

slag deraf. Förutom det rent praktiska skäl, hvarifrån Utskottet sålunda

härvid utgått, har Utskottet, hvad särskildt beträffar förhållandet mellan

hvete och råg, af hvilka det förra i och för sig kan synas böra beläggas

med högre tull än den senare, härutinnan tagit hänsyn jemväl till följande

omständigheter. Då hvetet är icke obetydligt tyngre än rågen och sålunda

lemnar mera mjöl än denna -— en kubikmeter af det förra väger omkring

812 kilogram, under det en kubikmeter af den senare väger endast omkring

731 kilogram, och under det procenten finsiktadt mjöl af råg utgör endast

omkring 60 procent, uppgår densamma för hvete till minst 65, ofta ända till

75 procent, — måste en efter vigt utgående tull drabba hvetet drygare per

tunna än rågen, äfven om tullen sättes lika för båda slagen. Härtill kommer,

att i följd af den växande hveteproduktionen hvetepriset under senaste

tiden efter hand betydligt fallit och mer och mer närmar sig rågpriset. Af

dessa och ofvan anförda skäl har Utskottet ansett någon skilnad i tullsatsen

å dessa båda slag lika litet böra ifrågakomma, som med afseende å andra

slag af spanmål.

Hvad här yttrats eger dock icke tillämpning å artikeln malt, hvarom

Utskottet nedan skall närmare orda. Deremot torde mais lämpligast böra i

afseende å tullsatsen likställas med de ofvanberörda spanmålsslag, å hvilka

Utskottet förordat införselstull.

I fråga om den lämpliga tullsatsen för dessa artiklar har Utskottet, som,

på sätt redan är antydt, ansett denna icke böra sättas allt för hög, tagit

hänsyn, utom till motionärernas härutinnan gjorda framställningar, jemväl till

de åsigter, hvilka vid senaste riksdagen och sedermera inom landets skilda

delar uttalats derom, att tullen dock icke borde sättas så låg, att den dermed

afsedda effekten äfventyrades.

Härvid har Utskottet äfvenledes funnit ledning kunna hemtas af den

uppfattning, som i utlandet gjort sig gällande i förevarande hänseende.

Spanmålstullen i Frankrike utgår, enligt de den 28 Mars 1885 vidtagna

förändringar i landets allmänna tulltariff'' af den 7 Maj 1881, med

följande belopp:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevitlnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

21

Produkter af euro- Produkter från

peiskt ursprung- länder utom

eller importerade Europa,

direkt från länder importerade från

O

a

hvete,

spelt och blandsäd :

utom Europa.

Francs.

nederlag i Europa.

Francs.

omalen ....................

för 100 kilogram

3: —

6: 60.

malen.......................

» » »

6: —

9: 60.

o

a

omalen

hafre, råg och korn

» » »

1: 50.

5: 10.

o

a

malt...

» » »

1: 90.

5: 50.

o

a

gryn ...

» » »

5: 50.

9 *)

Hvad Tyskland beträffar, beslötos i Maj 1885, med ändring af de i

tulltaxan af den 15 Juli 1879 faststälda tullsatser å spanmål, följande sådana:

å omalen spanmål: Mark.

hvete och råg......................... för 100 kilogram 8: —

hafre och korn .................... » * » 1: 50.

mais, bohvete, skidfrukter och

andra slag........................... » » » 1: •—

malt ......................................... » » » 3: —

ä malen spanmål:

mjöl och gryn........................ » » » 7: 50.

De för Österrike—Ungern i gällande tulltaxa af den 25 Maj 1882 faststälda

tullsatser å spanmål är o lägre än de nuvarande tyska. Men till följd

af en mellan österrikiska och ungerska regeringarne träffad öfverenskommelse

lära vederbörande parlament inom kort komma att emottaga propositioner om

ny tulltaxa, hvilken, i allmänhet anslutande sig till den tyska, särskildt i

afseende å här ifrågavarande landtmannaprodukter kommer att i det allra

närmaste likna sistnämnda tulltaxa. Enligt, ett till Utrikesdepartementet

ingånget meddelande skall något tvifvel om ifrågavarande propositioners

antagande hvarken inom vederbörande statsdepartement eller inom de ledande

parlamentariska kretsarne förefinnas.

I det ofvan omförmälda danska regeringsförslaget äskades för mais

och korn en tullsats af 75 öre för 100 pund, motsvarande omkring 1 krona

50 öre för 100 kilogram, å det omalna och 2 kronor för 100 pund, motsvarande

ungefär 4 kronor för 100 kilogram, å det malna.

\7id jemförelse med nyss anförda, från utlandet hemtade siffror och

*) Här tillkommer å tullen 5 fr. 50 c. äfven en nederlagsafgift (surtaxe d’entrep6t.)

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevil In ing s -Utskottets Betänkande N:o 1.

efter öfvervägande af öfriga hithörande förhållanden har Utskottet, som trott

de svenska tullsatserna a ifrågavarande artiklar böra åtminstone i någon

mån närma sig de i utlandet vanligaste, funnit tullsatsen ä omalen spanmål,

alla slag, utom hafre, vicker och malt, äfvensom å omalen mais, lämpligast

kunna bestämmas till det af motionärerne för de flesta slag af dylik vara

yrkade belopp, eller 2 kronor för 100 kilogram.

I och för utrönande af det lämpliga förhållandet mellan den tullsats,

som sålunda föreslagits för rå spanmål, och tullsatsen å mjöl, har Utskottet

inhemtat upplysningar från sakkunnigt håll.

Dervid har uppgifvits, att vid förädling af hvete och råg till sikt (i

qvalitet lika med finaste import- och exportvara) erhållas af 100 kilogram

spanmål respektive 65 och 60 procent mjöl, hvadan, med 2 kronors tull för

100 kilogram spanmål, tullen å lika qvantitet af den förädlade varan skulle

stå till respektive 3 kronor 8 öre och 3 kronor 33 öre, medan återstoden

utgjorde: sekunda mjöl och eftermjöl respektive 7 och 10 procent, kli respektive

23 och 25 procent samt afdamning, frö och sand i båda fallen 5

procent.

Häraf framgår, att, om tull af spanmål åsättes med nyss angifna belopp

för 100 kilogram, mjöltullen måste för hvete bestämmas till minst 3

kronor 8 öre och för råg till minst 3 kronor 33 öre, eller, om samma tull

bestämmes för båda slagen, till minst sistnämnda belopp, allt för 100 kilogram.

Vår qvarnindustri befinner sig emellertid i så tryckt läge uti konkurrensen

med utlandets, att, oafsedt spanmålstullen, en införselsafgift å den

utländska förädlade varan vore af behofvet påkallad. Att förhjelpa denna

industri till en bättre ställning är desto angelägnare, som dess undergång

eller tynande lif måste i högsta grad menligt återverka på jordbruket, hvilket

ju af qvarnindustrien är i stor omfattning beroende i och för afsättningen

af sina alster. Med afseende härå, och dä i öfrigt qvarnindustrien drabbas

jemväl af räntan å spanmålstullen, finner Utskottet sig böra för den malna

spanmålen föreslå en något högre tullsats än den, som skulle framgå ur ofvan

anförda beräkning.

I utlandet har man till fullo beaktat nödvändigheten af att för den

förädlade spanmålen bevara den egna marknaden. För sådant ändamål

hafva de allra flesta af Europas länder beredt skydd åt sin qvarnindustri, än

ensam, än i förening med jordbruksnäringen. I åtskilliga af dessa länder är

skyddet högst betydligt, särskildt i Tyskland och Frankrike, der tullen å

qvarnfabrikat förhåller sig till spanmålstullen såsom 7,r,u till 3 i det förra

landet och såsom 6 till 3 i det senare.

I sistnämnda länder verkar emellertid tullen så godt som importförbud.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevill,nings- Vtskottets Betänkande N:o 1.

23

Ett till sådan höjd uppdrifyet skydd har Utskottet ingalunda velat förorda.

Utskottet har icke ens ansett sig härutinnan böra gå så långt som de bland

motionärerne, livilka ä malen spanmål yrkat en tull af 4 kronor för 100

kilogram, utan har stannat vid en tullsats af 3 kronor 50 öre för sagda

qvantitet, hvilken tullsats, af redan angifna skäl, skulle gälla för all slags

malen spanmål, utom malt, äfvensom för maismjöl. Om än möjligen en något

högre siffra kunnat anses billig och önskvärd, innebär emellertid nämnda

tullsats för qvarnindustrien en förbättring i den nuvarande ställningen.

Då artikeln malt utgör en i viss män förädlad vara, har Utskottet

ansett tullen derå böra sättas något högre än a det råa kornet. Af kornet

erhålles vid mattning malt allenast till högst tre fjerdedelar af kornets vigt,

vanligen ännu något mindre. Utskottet har derför funnit sig böra för maltet

förorda den af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren föreslagna tullsats,

eller 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Den svårighet att skilja mellan olika sorter af mjöl, som ofvan berörts,

förefinnes icke i afseende å det krossade maltet, och dä krossningen icke är

förenad med någon större svårighet och icke förutsätter qvarnverk af bättre

beskaffenhet, synes skäl icke vara för handen att å det krossade maltet sätta

högre tull än å det okrossade.

Af artikeln kli har in- och utförseln under tiden från och med år

1873 stält sig på sätt inhemtas af bilagda tabell litt. O.

Importöfverskottet af ifrågavarande artikel har sålunda för oss varit

synnerligen besvärande med undantag för det enda året 1883, då en exempellöst

stor kliexport egde rum, hvilken emellertid påföljande år följdes af en

högre import af samma vara än något föregående år, med undantag af året

1881, haft att uppvisa. Vid sådant förhållande torde det vara skäligt att

äfven på detta område gifva den inhemska varan något skydd. Och då, på

sätt redan är anmärkt, den af Utskottet förordade mjöltull icke för vår

qvarnindustri torde innebära ett så kraftigt skydd, som önskligt kunde varit,

måste det anses desto lämpligare att genom en lindrig tullsats ä kli bereda

denna industri någon ytterligare lättnad. Utskottet har härvid funnit den i

tvenne motioner föreslagna tullsats af 30 öre för 100 kilogram både billig

och lämplig.

Herr Axells ofvan omförmälda förslag kan Utskottet icke biträda.

De grundsatser, motionären förfäktat, hafva icke funnits tillämpliga i fråga

om tullar å andra varor, och synas Utskottet lika litet böra genomföras med

afseende å spanmålstullar. De bestämmelser, erinrande om de af motionären

föreslagna, livilka för längre tid tillbaka i värt land funnits vidtagna rörande

tullar å spanmål, voro enligt Utskottets åsigt grundade å ett åskådningssätt,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

BeviUnings-ZJtshottets Betänkande N:o 1. ■

som numera torde få anses öfvergifvet, och sammanhängde för öfrigt på det

närmaste med det förhållande, att nationalrepresentationen då sammanträdde

endast med längre mellantider. Genomförandet af ifrågavarande förslag skulle

dessutom, såsom motionären sjelf medgifvit, möta särdeles stora praktiska

svårigheter, och en dylik bestämmelse vore, då Riksdagen årligen sammanträder,

helt och hållet öfverflödig.

Då frågan om införandet af spanmålstullar en längre tid stått på dagordningen,

och medel ej saknas att vid ingåendet af leveransaftal genom så

kallad »tullklausul» skydda sig för de ökade afgift er, som nya tullar kunna

medföra, har Utskottet funnit ofvan omförmälda, af en handelsfirma i Göteborg

gjorda framställning icke böra till någon åtgärd föranleda, och detta desto

mindre, som sådan förmån, som deri ifrågasatts, tillförene i Sverige icke

plägat medgifvas i dylika fall.

Såsom ofvan är antydt, ligger stor vigt deruppå, att, derest Riksdagen

besluter tull å spanmål, detta beslut måtte med första möjliga befordras till

verkställighet. Under sagda förutsättning torde derför befinnas lämpligt,

att Riksdagen, i sammanhang med heslutets öfverlemnande, hos Kongl. Maj:t

gör framställning i sådant syfte.

Under enahanda förutsättning torde Utskottet framdeles få tillfälle att

undersöka, om och hvilken restitutionsafgift må finnas skäligen böra medgifvas

vid återutförsel af spanmål, som hit importerats och härstädes förmalts.

På grund af det anförda hemställer Utskottet:

l:o) att af omalen spanmål råg, hvete, korn, mais, ärter och

bönor samt alla öfriga slag utom hafre och vicker måtte

åsättas en tull af 2 kronor för 100 kilogram;

2:o) att malen spanmål, mjöl och gryn, alla slag, måtte åsättas

en tull af 3 kronor 50 öre för 100 kilogram;

3:o) att malt, äfven krossadt, måtte åsättas en tull af 2 kronor

50 öre för 100 kilogram;

4:o) att kli, alla slag, måtte åsättas en tull af 30 öre för

100 kilogram;

5:o) att, för den händelse tull åsättes flera eller färre af de

ofvan under l:o)—4:o) omförmälda artiklar, Riksdagen

jemväl måtte besluta, att dessa tullar skola såsom tilläggsafgifter

till nu gällande tulltaxa jemväl innevarande år

utgöras från den tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

25

samt i skrifvelse till Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande af

sitt sålunda fattade beslut, anhålla, det Kongl. Maj:t ville

så fort ske kunde förordna om beslutets trädande i kraft.

6:o) att de i detta betänkande omhandlade yrkanden i Herrar

Reuterswärds m. fl:s, J. A. Sjös, J. Peterssons i Boestad,

J. Petterssons i Alfvesta, Jan Eliassons och K. E. Holmgrens

samt Grefve E. Sparres m. fl:s ifrågavarande motioner

måtte genom Utskottets föregående hemställan anses

besvarade; äfvensom

7:o) att Herr Axells ofvan omförmälda motion måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Stockholm den 19 Februari 1886.

På Utskottets vägnar:

A. Gf:SON BENNICH.

Keservationer;

af Herr Bennich, med hvilken Herr A. Andersson i Intagan instämt:

»Då, enligt min oförgripliga mening, spanmålstullar, om ock inkomstbringande

för ett mindretal innehafvare af jordbruk i vissa delar af vårt land, likväl i

det hela mera skada än gagna så väl idkarne af jordbruk som utvecklingen

af jordbruksnäringen;

då spanmålstullar vidare, såsom oundvikligen fördyrande produktionskostnaden,

måste utöfva menligt inflytande på näringslifvet i öfrigt; och

då spanmålstullar slutligen och framför allt, såsom konsumtionsskatt på

de oundgängligaste af alla lifsmedel, äro mera än någon annan beskattning

orättvisa och obilliga samt för den skull förkastliga;

finner jag mig pligtig att på det allvarligaste afstyrka Bevillningsutskottets

förevarande förslag.»

af Herr Björnstjerna., som ansett att frågan om tull å spanmål och

mjöl icke bort lösryckas från det öfriga tullbetänkandet, utan hela tulltariffen i

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

/dvillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

ett sammanhang behandlas, åtminstone i dess hufvudsakligaste delar, på det

Riksdagen, vid hesluts fattande beträffande de förra, måtte hafva för ögonen

ett tullsystem och blifva i tillfälle att noga afväga å ena sidan de förhöjningar

i tullafgifter, Utskottet funne sig höra föreslå, och å den andra de

nedsättningar, hvarigenom någon ersättning kunde beredas de af den nya beskattningen

hårdast drabbade. — Genom spanmålstullarnes skiljande från de

öfriga kunde lätt inträffa, att den del af den jordbrukande klassen, som deraf

komme att draga fördel, hlefve ensam gynnad på bekostnad af andra näringar,

hvilkas målsmän likväl i beslutet deltagit i förhoppning att för desamma

vinna liknande fördelar.

af Grefve De la Garäie: »Då de af Utskottet föreslagna spanmålstullarne,

såsom hufvudsakligen berörande artikeln Råg, efter mitt förmenande,

icke i någon nämnvärd mån skulle lemna jordbrukaren den hjelp i

hans betryck, som dermed afses, men väl fördyra för en hvar en af de oundgängligaste

lifsförnödenheterna, samt ålägga nationen en i hög grad ojemnt

fördelad, till flera millioner uppgående skatt, den der under statsverkets nuvarande

blomstrande tillstånd måste anses vara alldeles obehöflig, får jag,

emot Utskottets förslag, anmäla min afvikande mening.»

af Herr Nisser: »En stark opinion inom vårt land har på sista tiden

yrkat på skydd för våra näringar, för att afhjelpa det betryck, hvarunder

dessa obestridligen digna, och denna opinion tyckes slutligen hafva alstrat en

fast tro derpå, att allt varder bra, om vi blott införa skyddstullar.

Till följd af denna vidt utbredda tro skulle med all sannolikhet ett

Riksdagens beslut i tullskyddsvänlig rigtning lugna sinnena samt återgifva

modet och arbetsviljan åt mången, som nu förtviflan om en god utgång och

derför med likgiltighet emotser framtiden.

På grund häraf och för ernåendet af åtminstone denna förbättring i

det närvarande tillståndet, skulle äfven jag — oaktadt jag sjelf icke är

öfvertygad om tullskyddets nytta — varit villig att medverka till måttliga

skyddstullars införande så väl å jordbrukets som å öfriga näringars alster,

såvida icke Bevillnings-Utskottets majoritet genom sitt beslut att först afgöra

och inför Riksdagen framlägga förslag om tullar å spanmål och produkter

deraf tvingat mig att frångå denna min första uppfattning af frågan. Det

låter ju tänka sig att, genom skiljandet af frågorna om spanmåls- och industritullar,

Riksdagen skulle komma att besluta de förra, men afslå de senare,

och till ett så ensidigt beslut vill jag icke bidraga med min röst.

I öfrigt synes mig Utskottets beslut i fråga om tullen å mjöl— hvilken,

enligt fackmäns utlåtande, är för låg i förhållande till tullen å spanmål,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

27

för att i någon mån skydda vår unga, men i rask utveckling stadda qvarnindustri

— tillräckligt bevisa, hvilket skydd är tillämnadt industrien, sedan

jordbrukaren fått livad han önskar.

Jag måste derföre reservera mig mot Bevillnings-Utskottets förestående

betänkande med förslag om åsättande af införselstull å spanmål och produkter

deraf samt yrka,

att detta förslag måtte af Riksdagen antagas endast

under det uttryckliga förbehåll, att skydd äfven beredes

andra näringar.»

af Herr C. F. Wcern: »I likhet med flere af Utskottets ledamöter

har jag önskat, att de af petitionärerna om tullskydd uppgifna förhållanden

skulle underkastats en förberedande omsorgsfull granskning och utredning

utan afseende på förutfattade meningar om det ena eller andra tullsystemets

lämplighet, på det att Utskottets derefter afgifna utlåtande måtte komma att

innehålla en så vidt möjligt fullständig och opartisk framställning af de

sakförhållanden, på grund af hvilka Utskottet borde till Riksdagen afgifva

förslag till beslut, hvilkas stora vigt af alla partier erkändes. Utskottets

pluralitet ansåg emellertid, att allt för lång tid skulle derigenom förloras;

och jag har derigenom blifvit nödsakad att göra min reservation vidlyftigare

och att citera flere källor än eljes varit bedröfligt.

Under de första fyra årtiondena af detta sekel voro tullafgifterna för

spanmål, så väl vid utförsel som införsel, mycket föränderliga. Kongl. Maj:ts

rätt att höja tullen å spanmål fanns ej blott i grundlagen, utan bestämmandet

af denna tull ansågs för en af de vigtigaste regeringsomsorgerna, och det

intogs i sjelfva tulltaxorna, att tullen å inkommande malen och omalen spanmål

minskas eller upphör alldeles på sätt Kongl. Maj:t vid inträffande omständigheter

pröfvar för riket nyttigt. Och denna rätt begagnades mycket

flitigt, till exempel år 1826 i icke mindre än fem särskilda repriser. Utom

förändringar i tullafgifternas belopp vexlade förbud mot utförsel, tullfrihet

vid utförsel och tullfrihet vid införsel med hvarandra. Antalet af kungörelser

om hvad vid spanmåls införsel eller utförsel skulle iakttagas uppgår för

åren 1800—1838 till 6j7, deraf 39 innehålla bestämmelser om ändringar i

tullafgifternas belopp. År 1830 tyckes regeringen hafva ledsnat på de

alltjemt återkommande frågorna om förändringar i tullafgifterna, ty den 20

Februari det året utkom en Kongl. förordning angående grunderna för beräkning

af tull på inkommande och utgående spanmål från och med år 1831

till och med år 1834. Det heter deruti att »Kongl. Maj:t funnit det leda

till stadga i priset på inhemsk spanmål och till säkerhet för handeln med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

denna nödvändighetsvara att allmänna grunder fastställas för beräkningen af

den införsels- och utförselstull, hvilken i förhållande till årsväxtens olika beskaffenhet

komme att ega rum för spanmål, med hänsigt ä ena sidan att under

goda år lemna erforderligt skydd åt inhemska spanmålsproducenter, och

å den andra vid knappare skörd eller missväxt bereda nödig tillgång på utländsk

säd.» Det ålades i denna förordning Kammarkollegium att genom

sammanläggning af alla länens markegångspris för hvarje sädesslag utröna

och kungöra ett medelpris, hvilket komme att tjena till grund för tullafgiftens

belopp å det sädesslaget. Derjemte faststäldes skalor för tullafgifternas

beräkning, så att till exempel för råg stadgades, att när medelpriset utföll

under 8 rdr b:co, skulle tullafgiften vara 4 rdr b:co, och, allt eftersom

priset vore högre, tullafgiften i bestämdt förhållande blifva lägre, samt när

medelpriset öfverstege 12 rdr b:co, tunnan alldeles upphöra, så att råg då

blefve fri vid införsel och deremot förbjuden till utförsel. Men redan det

följande året ändrades grunderna för beräkningen, och man återgick efter

den bestämda tidens förlopp snart till det gamla sättet att, efter hvad man

ansåg omständigheterna kräfva, stadga förändringar, så att till exempel 1838

fem särskilda kungörelser om tullafgifterna utkommo. Samma år tillsattes

dock en komité för reglering af tullförhållandena och denna komité afgaf förslag

till fastställande för viss bestämd tid af oföränderlig tull å spanmål.

Sedan Rikets Ständer öfver förslaget blifvit hörda, utfärdade Kongl. Maj:t

den 11 Oktober 1841 kungörelse om vissa tullafgifter å inkommande spanmål

att gälla från November 1841 till 1844 års slut, och om upphörande af alla

spanmålstullar vid utförsel. De tullafgifter, som då bestämdes, voro för

Tunna hvete råg korn.

Rdr b:co 2: — 1: 16 1: —

= kr. 3: — 2: — 1: 50.

och förblefvo förändrade till 1848 års slut. Vid 1847—1848 års riksdag nedsattes

tullafgifterna för nämnda sädesslag till

Rdr b:co 1: 24 1: — —: 36.

= kr. 2: 25 1: 50 1: 13.

hvarvid de förblefvo, till dess att, efter det tullfrihet blifvit i särskilda repriser

beviljad på kortare tider, spanmål alla slag i 1857 års tulltaxa förklarades

fri från afgifter.

För malen spanmål voro i 1799 års taxa på stora sjötullen särskilda

afgifter stadgade, men i 1816 års tulltaxa förbjöds införsel af gryn, samt af

hafre- och kornmjöl, hvaremot införsel af hvete- och rågmjöl skulle mot särskilda

tullafgifter vara tillåten. Nämnda förbud förnyades i 1820 och 1824

års taxor, men i 1826 års tulltaxa stadgades, att gryn och mjöl skulle

förtullas efter den afgift, som vid införseln vore gällande för det sädesslag,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtsTeottets Betänkande N:o 1. 29

hvaraf grynet eller mjölet var tillverkadt. Denna grund bibehölls derefter

så länge mjöl och gryn voro tullbeskattade, men beräkningen af huru mycket

malen spanmål svarade mot omalen var underkastad förändringar, till dess att i

1841 års tulltaxa bestämdes att af hvete 9 lisp., af råg och ärter 12 lisp., af

korn 10 lisp. och af hafre 8 lisp. mjöl ansåges svara emot en tunna säd, samt

att 4 lisp. gryn af hafre och 6 lisp. af andra sädesslag svara mot en tunna

säd af samma slag, hvarjemte till den afgift, som för det omalda sädesslaget

var bestämd, skulle tilläggas 10 procent.

Jag anser det af denna historik framgå, att vår egen erfarenhet bekräftar

hvad som äfven från andra länder inhemtats, nemligen att höga

spanmålstullar icke kunna oförändrade bibehållas. Den stora allmänhetens

anspråk på att dess väsendtligaste lefnadsförnödenheter ej — eller åtminstone

ej öfver en viss gräns — fördyras kunna hvarken nedtystas eller förbises och

följden blir att tullafgifterna efter skördarnes olika resultat eller andra vexlande

förhållanden måste ständigt ändras, antingen genom särskilda nya stadganden

för hvarje gång omständigheterna undergå förändring, eller också

efter någon skala för rörliga tullafgifter. Men förr eller senare finner man,

att just dessa vexlingar äro i och för sig sjelfva ett stort ondt, att de störande

eller förlamande inverka på spanmålshandeln till så väl landtmännnens

som köpmännens skada, och måste göra det system för tullagstiftningen, af

hvilket de äro en följd, förhatligt.

Vill man nu jemföra de af Bevillnings-Utskottet föreslagna tullafgifterna

med dem, som fordom voro gällande, så finner man af det af Kongl.

Statistiska Centralbyrån utarbetade » Sammandrag af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

Årsväxtberättelse för år 1885» pag. 11, att medelvigten af

hösthvetet för året varit 15 lisp. 4 skålp. pr tunna af 6,3 kubikfot, och af

hvarje handbok för jemförelse af det gamla och nya måttet att 15 lisp. 4

skålp. är det samma som 129,323 kilogram. Den föreslagna tullafgiften af

2 kr. pr 100 kg. är således lika med något öfver 2 kr. 58 öre pr tunna

hvete. Efter antagen medelvigt af 15 lisp. skulle tullen blifva 2 kr. 55 öre.

Medelvigten för höstrågen har varit 14 lisp. = 119 kg. och tullen å

2 kr. derför blir 2 kr. 38 öre för tunna råg, och medelvigten för kornet

har varit 12 lisp. = 102 kg., således 2 kr. 4 öre för tunna korn.

Då 9 lisp. äro = 76,5 kg., 12 lisp. = 102 kg. och 10 lisp. = 85

kg., motsvarade tullen pr 100 kg. 1841—1848 ä hvetemjöl kr. 4: 31, å

rågmjöl kr. 2: 16 och å kornmjöl kr. 1: 94, samt 1849—1856 å hvetemjöl

3 kr. 24 öre, å rågmjöl 1 kr. 62 öre och å kornmjöl 1 kr. 46 öre. Nu

föreslås 3 kr. 50 öre pr 100 kg. af hvad slags spanmål som helst.

Då de skäl, som för åsättande af tull å spanmål i främsta rummet

anföras, äro det stora prisfallet i verldsmarknaden och andra länders —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

särskildt Tysklands — exempel, har jag ansett det kunna bidraga till utredning

af frågan härom att meddela utdrag af de uppgifter om spanmålsprisen,

hvilka hvarje månad af de svenske konsulerne i Östersjöhamnarne

insändas till kommerskollegium. I)a det var den 15 Juli 1879 tull äsattes

spanmål i Tyskland, och det för bedömande af den inverkan tullafgiften hade

på prisen är nödigt att taga förutvarande förhållanden i betraktande, har

jag börjat de i års-tabeller, litt, a—e, sammanstälda utdragen med år 1876

och i det bifogade sammandraget litt. f. för hvete och råg angifvit medeltal

af prisen under de tre kalenderåren från tullens införande eller åren 1876

— 1878, vidare för åren 1879—1881 och 1882—1884, samt slutligen för 1885,

under hvilket år tullen den 27 Maj höjdes. Den tullafgift, som åsattes

nämnda sädesslag var 1879 1 mark och 1885 3 mark pr 100 kg. Tiden

har ej medgifvit att göra utdrag för andra sädesslag eller alla de inkomna

prisuppgifterna. De, som ingått från de båda ryska Östersjöhamnar, i hvilka vi

hafva konsuler, S:t Petersburg och Riga, från de tyska hamnarne Stettin,

Rostock, Wismar och Liibeck, samt från Köpenhamn, hafva blifvit begagnade.

De utelemnade äro de från Helsingfors, Königsberg, Danzig, Memel och

Kiel insända. Från den egentliga utförselshamnen för råg från Ryssland,

Libau, erhåller Kommerskollegium inga månadsuppgifter.

Såsom allmänt bekant och af tabellerna närmare tydliggöres, är det

från och med år 1882 prisfallet a spanmål egt rum, och under de båda sistförflutna

åren, 1884 och 1885, som det för de ädlare spanmålsslagen tilltagit

på ett sätt, som ej kan annat än väcka bekymmer; men huru stort och berättigadt

detta än må vara, får landtmannen dock ej glömma, att samma orsaker,

som nu föranleda dåliga tider för honom, äfven göra det för alla andra

industrigrenar och för några af dem, såsom bergsbruket och sjöfarten, väl i

ännu högre grad än för landtbruket. Sädesodlingen är ock blott en del af landtmannens

bestyr och de öfriga landtmannanäringarna, såsom mejerierna och

kreaturs-uppfödningen, hafva varit bland de förmånligare i landet. Att gemensamt

bära en börda, som trycker alla, kan vara tungt, men att genom

tullskydd eller andra konstlade åtgärder, i den mån sådant kan lyckas, befria

några och derigenom säkert öka den för andra, försvåra möjligheten för

dem att kunna bestå i konkurrensen med utlandet, och ålägga dem umbäranden,

som man ej vet om de kunna tåla, är ej blott orättvist, utan kan ock

blifva i hög grad skadligt för landet i dess helhet. Att på samma sätt söka

hjelpa alla är i och för sig sjelft en alltför vansklig uppgift att kunna lyckas,

och lemnar alldeles ur sigte de stora industrigrenar, — deribland till betydlig

del landtbruket sjelft — hvilka måste i utlandet söka afsättning för sina

produkter.

Man anför andra länders exempel, men vill ej ens ingå i någon ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

31

redning af huruvida deras förhållanden äro med våra jemförlig^, än mindre

afvakta resultaten af deras tullpolitik, hvilket dock tyckes vara logiskt nödvändigt

för att kunna påstå den vara efterföljansvärd.

Af tabellerna framgår, att det ej kunde vara behof af tullskydd, som

föranledde införandet af spanmålstullar i Tyskland 1879, ty prisen voro

der under åren 1876—1878 så väl som 1879 högre än i grannländerna. Den

åsätta tullafgiften 1 mark per 100 kg. = 1 krona 13 öre per tunna eller

18 öre per kubikfot hvete och 1 krona 6 öre per tunna eller 16,- öre per

kubikfot råg är mindre än skilnaden i prisen i ryska och tyska hamnar

åren 1875—1878, men öfverstiger något skilnaden i medeltalen för samma hamnar

för åren 1879—1881. Under åren 1882—1884 är den åter lägre, liksom

under hela tiden vid jemförelse mellan Köpenhamn och de tyska städerna.

Den år 1885 åsätta tullen 3 mark per 100 kg. = 3 kronor 40 öre per

tunna, eller 54 öre per kubikfot hvete har gjort sig fullt gällande och

öfverskridits i prisskilnaden emellan Köpenhamn och de tyska hamnarna,

hvaremot samma tullsats för råg — 3 kronor 17 öre per tunna eller 50

öre per kubikfot, något öfverstigits af prisskilnaden i de större städerna,

Stettin och Liibeck, men ej fullt uppnåtts af dem i de mindre, Rostock och

Wismar. Mellan de uppgifna ryska och tyska hamnarne har prisskilnaden

1885 ej för hvete uppgått till tullafgiften, men för råg mycket närmat sig

densamma. Man kan på det hela ej säga annat, än att varan blifvit med

tullafgiftens belopp fördyrad.

Öfvergående till svenska förhållanden anser jag den utredning, som i

första rummet erfordras, vara den, af huru stor qvantitet landet utöfver sin

egen skörds belopp i medeltal årligen är i behof af de sädesslag, hvilka man

vill belägga med tull.

Af hushållningssällskapens berättelser öfver jordbruks- och boskapsskötsel

sker årligen en bearbetning af Statistiska centralbyrån, i hvilken

förekommer en tabell, Ditt. g., öfver resultaten af hvarje års skörd med

fäst afseende å in- och utförsel, åtgång för bränvinsbränning samt utsädesbehof.

I denna tabell sammanläggas de uppgifna skördebeloppen och beloppen

af införseln under tiden från den 1 Oktober till den 30 September påföljande

år, och från sålunda erhållna tal afdragas beloppen af utförseln och åtgången

till bränvinsbränning under samma tid, samt utsädesbehofvet uppskattadt till

likhet med det för året använda utsädets belopp. Återstoden, kallad disponibelt

qvantum, angifver det belopp af hvarje särskildt sädesslag, som centralbyrån

anser under året efter hvarje skörd hafva varit tillgängligt för menniskors

och djurs föda. Naturligtvis finnes vid hvarje års början någon

återstod från föregående år, och vid dess slut någon behållning, hvilken, om

införseln skulle varit allt för stor, kan vara rätt betydlig, men om man sam
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 7.

manställer uppgifterna för flera år och af dem tager ett medeltal, måste de

origtigheter, hvilka till följd häraf kunna uppkomma i uppskattningen af

hvad som för hvarje år åtgått, utjemnas och det förhållande, i hvilket landets

egen skörd och införsel från utlandet till tillfredsställande af dess behof

bidraga, kunna med antaglig visshet beräknas. En dylik tabell utvisar derjemte

huru åtgången af spanmål årligen ökats, hvilket i främsta rummet

härrör af ökad folkmängd.

Tabellen Ditt. g. innehåller för sädesslagen hvete, råg och korn en

sådan sammanställning för åren 1879—83. För senare år har bearbetning

ännu icke skett. Det framgår af denna tabell att mer än två femtedelar af

vårt behof af hvete och nära en fjerdedel af vårt behof af råg måste hemt.as

från utlandet, hvaremot vi af det i landet skördade kornet kunna till utlandet

afstå en sextondedel.

Naturligtvis beror tabellens rigtigliet af de särskilda talens öfverensstämmande

med verkliga förhållanden, och det får derföre anmärkas, att de

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifna berättelserna vanligen upptaga

högre skördebelopp, än hushållningssällskapen göra, men på förhållandet mellan

skördebeloppen och införseln från utlandet inverkar skilnaden föga, såsom af

jemförelse med tabellen, Litt. h., lätt kan beräknas.

Den stora andel, i hvilken från utlandet hemtade hvete- och rågqvantiteter

ingå i fyllande af det årliga behofvet, utvisar att åtgärden af

tulls åsättande å dessa sädesslag icke blott kan afse eller dess verkningar

inskränkas till hvad man kallar den inhemska marknadens bevarande för

den inhemska producenten. Då den stora ökningen i införsel af spanmål

och produkter deraf, som under åren 1883, 1884 och 1885 egt rum, varit

beroende dels af en dålig skörd under sistnämnda år, dels sannolikt äfven

i väsentlig mån af de billiga prisen dessa år — en fördel, som naturligen

genast skulle gå för konsumenterna förlorad — skulle det antagligen vara

orätt att af då införda qvantiteter beräkna huru stort det skattebelopp kan

blifva, som genom tullafgifternas åsättande pålägges svenska folket till statsverket,

men en beräkning ä hvad den å de år 1882 införda qvantiteterna

skulle utgjort, kan ej blifva någon öfverdrifven uppskattning af hvad den,

om de föreslagna afgifterna beslutas, kommer att för den närmaste framtiden

årligen utgöra. Denna beräkning, Ditt. i, visar att den ökade skattebördan på

svenska folket det året skulle uppgått till mer än 5 millioner kronor och äfven

om man antager att, derest tull varit åsatt, utförseln af spanmål skulle minskats

eller upphört, samt behofvet af införsel derigenom blifvit inskränkt, skulle

tullbeskattningen dock ökats med minst 4,700,0u0 kronor. Göres beräkningen

för ett år, då skörden varit mindre god, såsom för år 1877, synes afberäk
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1. 33

ningen, Litt. k, att detta års olyckliga förhållanden skulle försvårats med en

ökad skattebörda af ej mindre än 6,500,000 kronor, men möjligen öfverstigande

7,000,000 kronor. Och det tinnes ingen säkerhet för att vi icke kunna

få ännu sämre år än 1877, och ju svårare missväxt, med deraf följande tryckta

förhållanden i landet, desto högre beskattning.

Än tyngre blir trycket af den hörda, som spanmålstullarne medföra,

derigenom att hon blir så ojemnt fördelad — ojemnt på skilda landsorter och

ojemn t på olika folkklasser. Ju hårdare klimat och sämre jordmån en landsort

har, desto känbarare blir spanmålens fördyrande för dess befolkning,

och ju mindre råd en folkklass har att af köttvaror hemta sin näring, ju

mera den för sitt lifsuppehälle är inskränkt till spanmålsprodukter, desto

större blir den andel i beskattningen, som kommer på dess lott.

Jag bifogar en tabell, Litt. n, öfver resultaten länsvis af 1881 års

skörd, samt jemförelse mellan det disponibla qvantum den för hvarje län lemnade

och den andel af det för hela riket af skörd och införselsöfverskott tillgängliga

qvantum, som efter invånareantalet skulle tillkomma samma län.

Att Norrland skall komma att för hela sitt öfverskjutande behof af

säd, öfver hvad provinsen sjelf kan lemna, betala hela den prisförhöjning,

som genom tullbeskattningen kan uppkomma, synes mig klart. Naturligtvis

sker detta, om spanmål eller mjöl dit direkt införes. Om deremot spanmål

eller mjöl förskrifves från köpman i någon sydligare stad, sä kan möjligen

svensk spanmål eller mjöl erhållas, men icke blir den genom anlitande af en

sådan mellanhand billigare. Af bilagan Litt. m synes, att tullafgifterna för det

behof, de fem norrländska länen efter 1881 års skörd hade af hvete-, råg-och

kornmjöl skulle uppgått till kronor 1,659,746,so.

För ärter och bönor tillkommer efter enahanda beräkning kronor

80,333,40.

Likaså lära de af invånarne i de stora städerna, hvilka äro hänvisade

till detaljhandlare eller bagare för sina uppköp, få betala hela den prisförhöjning,

som motsvarar tullafgiften. Det påstås visserligen stundom, att

detta, till följd af svårigheten att fördela ett så litet belopp som tullafgiften

för 100 kg. pa de minsta qvantiteter, som i detaljhandeln förekomma, icke

skulle blifva fallet, men ingen köpman, som infört spanmål, lär underlåta att

vid återförsäljning beräkna hvad han i tull betalt så väl som ränta och kommission

eller handelsvinst derpå, att jemte inköps- och öfriga kostnader ingå

i det pris kan betingar sig; ej heller lär någon detaljör eller bagare underlåta

att tillse, att han vid utminutering till sina kunder, jemte vedergällning

för sitt arbete, fullt återfår hvad han till köpmannen eller qvarnegaren betalt,

ehvad nu detta sker genom prisförhöjning eller minskning af vigt eller

Bill. till BiJcsd. Prof. 1886. 5 Sami. 1 Åfd. 1 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillnings- Vtskottets Betänkande N:o 1.

möjligen nedsättning af qvaliteten af de ämnen, som i den till salu hållna

varan ingå.

Deremot beror hvad konsumenterne i det inre af landet få betala af

lokal tillgång och efterfrågan, så att prisförhöjningen sannolikt i de provinser,

som hafva behof af större qvantiteter spanmål, än de sjeltva skörda, närmar

sig tullafgiften men i provinser, som hafva stora qvantiteter att sälja,

kanske blir föga märkbar. Landtmän, som hafva bättre kommunikationer

till de större städerna eller sjelfve förmå att spekulera på sin vara och under

de mest gynsamma omständigheter bringa den i marknaden, få säkerligen

lättare att tillgodogöra sig den prisförhöjning, som inträffar, hvaremot de,

som torgföra mindre qvantiteter, endast af lokal konkurrens för dagen kunna

vänta någon som helst förhöjning i pris eller större lätthet att sälja, än hvad

hittills varit fallet.

För att utröna i hvilken mån spanmålstullarne komme att fördyra

lefnadskostnaderna för de fattigare klasserna, har jag sökt någon måttstock

för deras årsbehof af gryn och mjöl eller bröd, och trott att den bästa sådan,

som kunde erhållas, vore åtgången af dessa varor för dem, hvilka sjelfve äro

kroppsarbetare, såsom sjömän å handelsfartyg, eller annars kunna antagas i

sina lefnadsbehof stå dessa klasser nära, men erhålla utspisning efter gällande

författningar eller reglementen, och då jag haft nöjet att i Landtbruksakademien

höra en synnerligt sakrik utredning af Generaldirektör Almén om de olika

näringsämnenas värde och derefter gjord uppskattning åt särskilda spisanordningars

godhet, har jag af honom anhållit, att han ville lemna mig ett utdrag

af dylika ordningar, i hvad de gälde den fråga, jag önskade utreda. Han

har benäget villfarit min önskan och dertill sjelf varit god beräkna medeltalet

af alla de uppgifna spisordningarna, och då bland dessa förekomma äfven

fattighus och tvångsarbetshus, i hvilka utspisningen af naturliga skäl ej är

riklig, synes mig detta medeltal ej kunna anses angifva en allt för hög uppskattning

af en arbetares behof. Jag bifogar promemorian, såsom bilaga

Litt. 1.

Det framgår af densamma, att för hvarje person beliofvet under året

uppgår till

gryn .................................................................. kilogram 34,8

mjöl .......................................... *__204

tillsammans kilogram 238,8

för hvilka tullbeskattningen efter Utskottets förslag af kr. 3,50 för 100 kg.

blir kr. 8,35.

För en familj af man, hustru och tre minderåriga barn blir beskatt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

35

ningen, med iakttagelse af det i noten till promemorian nämnda afdraget af

20 %, kronor 36,73.

Om man vill utreda i hvilkct förhållande denna de fattigare klasserna,

efter jemförelse med spisordningarna, träffande beskattning å gryn, mjöl eller

bröd står till det belopp, som, derest hela det disponibla qvantum för riket

af dessa nödvändighetsvaror tänktes belagdt med de föreslagna tullafgifterna,

skulle i medeltal efter folkmängden träffa hvarje person, så finner man af

beräkningen i Litt. m, att det för hela riket disponibla qvantum af hvete-,

råg- och kornmjöl efter 1881 års skörd utgjorde kg 718,407,004, hvarå en

tullafgift af kronor 3,50 per 100 kg. skulle uppgått till kronor 25,144,245,14,

hvilka fördelade på en folkmängd af 4,572,245 gör för hvarje person kronor

5,59, eller icke fullt två tredjedelar af den beskattning, som efter förslaget

komme att träffa hvarje person af de fattigare klasserna. Då man dertill

besinnar, att i den mån den fattigare klassen konsumerar i förhållande mera

af dessa varor, kommer ett mindre qvantum än medeltalet på hvarje person

af den rikare klassen, så synes det mig häraf framgå, att beskattningen blir

i hög grad orättvis.

Det har blifvit sagdt, att om tullafgifterna å spanmål beslutades, skulle

man genom nedsättning af tullafgifterna å socker och kaffe bereda de fattigare

klasserna en motsvarande lindring.

Jag anser mig derföre böra fästa uppmärksamheten derpå, att en

verkligt motsvarande lindring icke är möjlig. Ty kronor 8,35 per individ

af hela befolkningen uppgår till 38,000,000, eller mer än hela tull»

bevillningen. Och om man blott ville nedsätta afgifterna med det belopp,

med hvilket beskattningen, beräknad efter spisordningarna, kronor 8,35, öfverstiger

förenämnda medeltal, kronor 5,50, eller med kronor 2,85, så blir

beloppet dock kronor 13,000,000, eller i allt fäll mer än hela sockertullen,

som 1884 utgjorde kronor 12,199,483. Och enär det, i betraktande af huru

mycket socker åtgår i de rikare klassernas matlagning, sylter, drycker

0. s. v., är antagligt att de konsumera mera deraf per individ, än hvad

de fattigare klasserna göra, så skulle det orättvisa i den nya beskattningen

visserligen icke genom en dylik lindring upphöra.

Jag anser Utskottets förslag böra i sin helhet afsläs.»

af Herr H. L. Forssell: »Då Kongl. Maj:t vid statsverkets nuvarande

lyckliga ställning icke funnit skäl att, till statsbehofvens fyllande, af Riksdagen

äska nya eller ökade bevillningar;

då Riksdagen ännu icke beslutat någon sådan vare sig ökning af statsutgifter

eller nedsättning af hittills varande statsinkomster, som kunde på
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

kalla den af Utskottet tillstyrkta förhöjning af tullbevillningen, hvilken, ehuru

Utskottet icke aktat nödigt att deröfver anställa någon beräkning, måste

antagas blifva högst betydlig;

då den inverkan å försäljningspriset för vissa spanmålsslag, som Utskottet

genom de föreslagna dryga tullafgifterna velat åstadkomma, skulle

vara utan någon betydelse för det mycket stora antal jordbrukare, som odla

råg, korn eller hvete uteslutande eller hufvudsakligen för egen förbrukning,

och medföra öfvervägande olägenhet för alla de jordbrukare, som äro nödgade

att genom inköp fylla sina behof af råg, hvete, korn eller mais;

da den föreslagna tullbeskattningen, så vida den utöfvar åsyftad verkan

på spanmålens försäljningspris, måste försämra den redan nog tryckta ekonomiska

ställningen för alla de näringsidkare, hvilka arbeta för afsättning på

utlandet, och för samtliga de öfriga industrigrenar, hvilka hittills haft sin

verksamhet hägnad ej blott genom skyddstull för egen tillverkning, utan äfven

genom tullfrihet för råvaror, verktyg och lifsförnödenheter; och

då det ifrågasatta nya tullskyddet sålunda skulle medföra olägenheter

af stor omfattning, under det att de förmåner, det möjligen kunde bereda,

synas begränsade till en nog ringa del af rikets jordegare,

har jag icke kunnat biträda förslaget att till dess åvägabringande

uttaga en ny skatt, hvilken, för närvarande obehöflig för statsverket, icke

heller kan anses företrädesvis egnad att bidraga till en jemnare fördelning

af skattebördorna eller till främjande af samdrägt emellan samhällets olika

näringsklasser. »

af Herr J. Johansson i Horaskog: »Såsom ett skäl för sitt bemödande

»att bereda erforderligt skydd för landets näringar», uttalar utskottsmajoriteten

den åsigt, att tullagstiftningen har en långt vigtigare och mera omfattande

uppgift än den, som från frihandelsståndpunkt plägar tilläggas densamma,

eller att allenast utgöra ett medel att skaffa statsverket inkomster. Utskottet

förgäter dervid helt och hållet grundlagens bestämda föreskrift om Bevillnings-Utskottets

åliggande att förslagsvis beräkna inkomsterna af de särskilda

bevillningarna, och underlåter sålunda att för Riksdagen framlägga en förslagsberäkning

öfver de inkomster, de nu föreslagna tullsatserna ä spanmål och

mjöl skulle tillskynda statsverket. Det ser verkligen ut som Utskottet denna

gång skulle blygas att redogöra för de verkningar i detta hänseende, den

nya beskattningen skulle medföra, men denna blygsamhet torde böra helt

och hållet tillskrifvas den mer än vanligt lyckliga ställning, hvari statens

finanser befinna sig, en ställning som snarare borde mana till nedsättning

i redan utgående skatter än tvärt om. För att emellertid visa att denna sida

af den föreliggande tullbevillningsfrågan icke lemnats helt och hållet obe
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 1.

37

aktad, må det tillåtas att här framlägga en ungefärlig beräkning öfver den

nya skatteinkomst, hvarmed Utskottet vill ytterligare föröka statskassans

öfverflöd.

Under de 10 åren 1875—1884 har införseln af hvete, råg, korn och

mais utgjort i afrundadt medeltal 170 millioner kilogram, som efter den

föreslagna tullsatsen 2 kronor för 100 kilo skulle medföra en årlig inkomst

af ........................................................................................... 3,400,000 kronor;

af hvete- och rågmjöl har under samma tid införseln i

i medeltal uppgått till 56 millioner kilogram, efter

3 kronor 50 öre för 100 kilo motsvarande .......... 1,960,000 »

Tillsammans 5,360,000 kronor.

Detta belopp, mer än tillräckligt stort i och för sig, är dock icke

obetydligt mindre, än hvad det rätteligen skulle vara, emedan införselsqvantiteten

af öfriga sädesslag, som enligt Utskottets förslag skola åsättas tull,

likasom öfriga mjölsorter samt gryn, i förestående kalkyl icke blifvit beräknade.

Detta är äfven förhållandet med de föreslagna tullsatserna å malt

och kli. Tagas de sålunda uteslutna faktorerna jemväl med i beräkningen,

torde man utan fara för misstag kunna antaga, att den af Utskottet föreslagna

nya tullbeskattningen för statsverket skulle inbringa minst sex millioner

kronor.

På hvad sätt denna betydliga, för statsverket obehöfliga tillökning i

årsinkomst skall uppvägas, är en fråga, som sjelfmant framställer sig. Derpå

skall man förgäfves söka ett svar i Utskottets betänkande, oaktadt grundlagen

jemväl ålägger Bevillningsutskottet att föreslå sättet förbevillningens

minskande, »om sådant kan ega rum». Under statsverkets nuvarande lyckliga

förhållande hade en sådan åtgärd i främsta rummet bort göras till föremål

för Utskottets omsorger, men i stället rigtas hufvudarbetet på förslag till

bevillningens — ökande genom spanmålstullar. Och ej nog härmed. Utskottet

lemnar tillika i perspektiv den utsigten, att, i händelse dylika tullar införas,

»det ock är uppenbart, att sådant måste föranleda väsentliga förändringar

äfven i andra delar af tullagstiftningen, i syfte att åt andra industrigrenar,

så väl hergshandteringen som manufaktur- och fabriksrörelsen, bereda skäligt

tullskydd». Först sedan detta syfte uppnåtts, förklarar Utskottet sig vilja

taga i öfvervägande, huru vida icke en nedsättning i vissa af de tullafgifter,

hvilka ur statsfinansiel synpunkt finnas åsätta en del importvaror, som äro

föremål för allmännare förbrukning, må ega rum till uppvägande af den

ökade statsinkomst, som de nya tullsatserna kunde utöfver det nuvarande

behofvet medföra. Hvilka de sålunda ifrågasatta importvarorna äro, och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

huru stora nedsåttningar Utskottet deri vill föreslå, derom lemnas Riksdagen

i fullständig okunnighet.

Det må förlåtas mig, om jag äfven i detta hänseende vill söka att i

någon mån skingra den hemlighetens slöja, hvari Utskottet numera synes

älska att drapera sig. Utskottet önskar, såsom redan är nämndt, att tillika

med de nya spanmålstullarne åvägabringa åtskilliga nya industritullar. Huru

mycket clessa senare skola tillföra statskassan i ökad inkomst, är vanskligt

att förutsäga, men att antaga en siffra af 2 millioner borde vara så mycket

mindre farligt, som den af motionärerne i denna fråga föreslagna tullsatsen

ensamt å jern vägsskenor, deraf år 1883 infördes 34,230,000 kilogram, skulle

inbringa 856,000 kronor. Derjemte får man icke heller lemna ur sigte den

af flere motionärer föreslagna tullen å fläsk, risgryn, potates, kött, smör, ost,

ister, pressjäst och bröd, hvilka tullar icke alls här tagits i beräkning. Emellertid

skulle de af Utskottet redan föreslagna spanmåls- och framdeles åsyftade

industri- och andra tullar tillföra statsverket en sammanräknad ny och tillökad

årsinkomst af minst åtta millioner kronor. De nedsättningar i vissa

tullafgifter, som Utskottet häremot förklarat sig vilja framdeles taga i benäget

öfvervägande, för att åstadkomma den erforderliga jemvigten i statsverkets

inkomst af tullmedlen, torde, enligt hvad motionernå härom gifva

vid handen, få antagas vara artiklarne kaffe och socker, må hända äfven oljor,

synnerligast lysolja. Statsverkets hela tullinkomst af dessa artiklar utgjorde

år 1883:

af oljor, alla slag, ............. 583,000

af kaffe .............................. 3,691,000 4,274,000 kronor,

hvilket belopp således motsvarar ungefär hälften af de ifrågasatta nya tullarne.

Den andra hälften skulle kunna ersättas genom nedsättning af sockertullen

till omkring en tredjedel, hvilken tull i sin helhet samma år inbringade 11,687,000

kronor. Med dessa siffror för ögonen hör man med skäl kunna fråga: är

utskottsmajoriteten verkligen beredd att föreslå en så genomgripande förändring

i nuvarande finanstullar, att olje- och kaffetullarne i sin helhet borttagas

och sockertullen nedsättes med en tredjedel, eller månne Utskottet har

för afsigt att, till undvikande af en dylik kraftåtgärd, föreslå måttliga nedsättningar

i dessa tullar och, för ernående af nödig jemvigt, tillika föreslå

lämpliga nedsättningar i tullsatserna å olika slag af beklädnadsvar or, hvilka

otvifvelaktigt äfven utgöra »föremål för allmännare förbrukning» ? Någon upplysning

härom skall man förgäfves söka i Utskottets betänkande, lika litet

som någon utredning öfver det inflytande en betydligare nedsättning af sockertullen

kan utöfva för våra hvithetsodlare och sockerfabrikörer, eller huru en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 1. 39

nedsättning- i tullen för beklädnadsvaror skulle mottagas af textilindustriens

målsmän.

Den af Utskottet föreslagna spanmålstullen motsvarar ungefärligen 2

kronor 35 öre för en tunna råg, något mera för hvete och något mindre

för korn. Visserligen söker Utskottet bortresonnera, att en dylik tullsats

icke skall verka en motsvarande höjning i spanmålstunnans pris, men jagkan

åtminstone ej föreställa mig, att Utskottet endast af välvilja för den

öfverfylda statskassan föreslagit denna tullsats, om den icke tillika skulle

medföra en prisförhöjning. Och är denna uppfattning rigtig, så kommer

tullsatsen att i och för sig ej allenast utgöra en ny skatt, utan den kommer

äfven att föra en mängd andra skatteförhöjningar med sig. Jag skall dervid

alldeles lemna å sido de nya tullsatser i öfrigt, som Utskottet sjelft medgifver

i sin tid skola »tagas i öfvervägande», utan endast hålla mig till några

andra förhållanden. Utom andra inkomster åtnjuter den svenska statskyrkan

och dess presterskap i tertial- och lönetionde, prostetunnor, kyrkotionde m. in.

ett spanmålsqvantum, som enligt skatteregleringskomiténs specialtabeller uppgår

till omkring 2 millioner kubikfot. En genom den nya tullsatsen orsakad

prisförhöjning af 37V2 öre för kubikfot spanmål bereder således statskyrkans

presterskap ett litet nätt dyrtidstillägg af 750,000 kronor. Huru vida statskyrkan

gjort eller gör sig förtjent af en dylik uppmuntran, vill jag lemna

åt våra frikvrklige att besvara.

Den nya tullbeskattningen å spanmål medför derjemte andra olägenheter

i beskattningshänseende, som icke heller böra lemnas å sido. För att

nu icke nämna de soldat- och båtsmanslöner, frälseräntor och andra utgiftsposter

af skattenatur, livilkas storlek är beroende af spanmålsprisen, vill jag

särskild! fästa uppmärksamheten å fattigvårdskostnaclen. Denna utgöres på

många orter i spanmål till de fattiges nödtorftiga uppehälle, och der spanmålen

ej lemnas in natura, utgår ett motsvarande penningbelopp. Rikets hela

fattigvårdskostnad utgjorde år 1883 ej mindre än 8,792,060 kronor, och om

man antager en tillökning deri, till följd af höjda spanmålspris, af endast 10

procent — den föreslagna rågtullen utgör 20 procent af rågtunnans nuvarande

värde, mjöltullen 30 procent — skulle denna skattetillökning utgöra ej mindre

än 879,000 kronor. Sålunda verkar en ny tullsats snart sagdt i alla rigtningar,

men om dess verkningar i allo kunna anses fördelaktiga och välgörande,

vill jag på grund af det redan anförda lemna derhän.

Utskottet hyser emellertid en annan uppfattning och förmenar bland

annat, att experimentet i några främmande land med spanmålstullars införande

»anses hafva slagit synnerligen väl ut och medfört de åsyftade verkningarna»,

nemligen en stegrad lifaktighet och ökad afkastning så väl för jordbruket som

andra näringar; och Utskottet tillägger, att, »särskild! hvad Tyskland beträffar,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

lärer detta icke med fog kunna betviflas». Såsom en illustration härtill och

på samma gång ett exempel, huru det äfven hos oss torde komma att gestalta

sig, när de skyddsvänliga och nu så intimt förenade jordbruks- och industriintressenas

smekmånad upphört, torde följande skildring för dagen förtjena

att bevaras i'' föreliggande tullbevillningsbetänkande:

»Mellan de jordbrukande och de storindustriella intressena i Preussen

har i de tullpolitiska frågorna en brytning inträdt, som dagligen förvärras.

De forna bundsförvandterna börja nu att slunga hvarandra alla slags obehagliga

saker i ansigte!. I en generalförsamling, som nyligen hölls af »Föreningen

till skjrdd för Rheinprovinsernas och Westfalens ekonomiska intressen»,

läste de storindustriella grundligt lagen för agrarierna. Detta har nu högeligen

förtörnat desse senares organ »Kreuzzeitung», som deraf låtit förleda

sig till hvarjehanda bekännelser af en beskaffenhet, hvarför anhängarne af

en politik till »skydd för det nationella arbetet» hittills väl vetat att taga

sig till vara. Det feodala organet medgifver, att de ekonomiska svårigheterna

för närvarande högst betydligt ökats — d. v. s. i trots af alla skyddstullar

har ändock en försämring gjort sig gällande i de ekonomiska förhållandena.

Vidare medgifves det, att arbetstillfällena icke ökats, utan att tvärt om t. ex.

i Rheinprovinsernas och Westfalens kolgrufvor antalet arbetare under senaste

qvartalet af 1885 på ett märkbart sätt minskeds i jemförelse med samma tid

1884. Vidare få industriidkarne en påminnelse om att de redan 18S4 nedsatte

sina arbetares löner och äfven fortsatte i samma rigtning 1885. Hvad

som här yttras om den rheinwestfaliska bergverksindustrien säges mer eller

mindre gälla om samtliga industrierna. Vidare beskyller det agrariska organet

storindustriens kikare för att de under de två senaste åren bemödat sig att

vedträ följderna af den tryckta affärsställningen öfver på arbetarnes skuldror,

ett välgrundadt påstående, som emellertid med lika stor rätt äfven kan göras

mot de tyska jordbruksintressenas målsmän som t. ex. i fråga om spanmålst,

nitar o. s. v. Ofvan som nedan råder samma sträfvan att skaffa sig sjelf

fördelar på det allmännas bekostnad. Detta är den sanna moralen af »skydd

för det nationella arbetet». — För oss svenskar påminner hela denna skildring

i viss mån om det bekanta ordspråket: när tjufvarne börja träta etc.

Historien kan för öfrigt lända till varning äfven för det »svenska arbetets

vänner».

Mycket skulle ännu vara att tillägga. För närvarande må det anförda

vara nog. Jag tillåter mig för öfrigt att instämma i de yttranden, som af

Utskottets öfriga reservanter, särskild! Herr Presidenten Wcern, afgifvits.

Endast en sak vill jag tillägga, och det är den uppfattning jag hyser, att

om Sverige »öfvergifver de grundvalar, hvarpå vår nuvarande tullagsstiftning

hvilar», ett sådant öfvergifvande icke lärer blifva — ostraffadt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

41

Lika med öfriga reservanter hemställer jag alltså om af slag å samtliga

de af Utskottet nu föreslagna nya tullsatser.»

af Herr O. Jonsson i Hof: »Då en spanmålstull skulle verka hämmande

på jordbrukets intensiva utveckling och, utan att derföre medföra annat

än skenbara fördelar, sålunda förrycka jordbruket ifrån den sunda rigtning,

hvarpå det numera med stor kraft slagit in, men vara till skada för hela

vårt öfriga näringslif, så har jag, för öfrigt hänförande mig till utredningarna

i Herrar Wserns och Johanssons reservationer, på detta sätt velat afgifva en

gensaga emot Utskottets beslut.»

Bih. till JRiksd. Prot. 1886.

5 Sami. 1 Afd. 1 Haft.

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Utskottets betänkande, Litt. Ä—P.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. A.

Tabell, utvisande fraktbeloppen vid nedanuämnda tider å nedannämnda transportlinier

och för följande varor:

(Hufvudsakligen grundad på Hrr Galbraitk, Pembroke & C:ies cirkulär.)

Spanmålsfrakter:

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

29 Juli

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

Jan.

1885.

1884.

1883.

1882.

1881.

O

GO

OO

1—1

1879.

1879.

1878.

1877.

1876.

1875.

1874.

1873.

1872.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

s. d.

New-York till Storbritan-

nien eller kontinenten

(ångfartyg) per quarter

5 o

4 o

5 9

4 9

6 o

6 o

6 o

6 o

6 o

6 6

8 6

8 6

10 6

*

*

till

5 o

Pbiladelpliia till d:o d:o ...

4 9

4 o

5 9

4 9

6 o

*

6 0

*

6 o

6 6

8 6

8 6

10 6

7

*

till

till

5 c

7 6

San Francisco till Stor-

britannien eller Havre

(segelfartyg af jern) per

ton, hvete .....................

40 o

*

40 o

71 o

70 o

62 e

47 ef

35 o

35 o

*

*

*

67 e

till

70 o

till

❖

till

till

65 o

37 e

70 o

75 o

San Francisco till konti-

nenten..........................

40 o

*

*

71 o

70 o

*

52 6f

*

O i

O |

i

*

*

*

*

*

*

Odessa till Storbritannien

eller kontinenten (ång- fartyg) ..........................

15 o

16 o

22 e

25 o

20 o

O

O

CM

22 g

18 o

37 e

O

O

32 e

25 o

O

O

35 o

45 o

till

till

till

till

(Azoff.)

till

till

til]

18 o

22 6

20 o

40 o

35 o

27 o

47 e

* Ingen notering. f Ungefärligen lika med 10 s. per qnarter.

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. B.

Råg (omalen).

Införsel.

Utförsel.

öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (4).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal ........................

1878—1882 i årligt me-

119,786

12,002,889

3,839

405,099

— 115,947

— 11,597,790

deltal ........................

165,521

15,312,324

20,707,808

1,762

182,609

— 163,759

— 15,129,715

1883 .............................

235,316

1,567

137,896

— 233,749

— 20,569,912

1884 ..............................

212,222

17,402,204

3,818

313,076

— 208,404

— 17,089,128

1885 (omkring) ............

258,245

?

1,447

?

— 256,798

?

Litt. C.

Hvete (omalet).

Iuförsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel {—)

eller utförsel (-(-).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal .......................

1878—1882 i årligt me-

3,923

576,753

11,079

1,670,588

4- 7,156

-f- 1,093,835

deltal ......................

24,960

4,770,909

6,424

893,434

— 18,536

— 3,877,475

1883 .............................

61,841

8,966,945

1,579

221,060

— 60,262

— 8,745,885

1884 ...........................

58,297

6,470.967

767

85,137

— 57,530

— 6,385,830

1885 (omkring) ............

58,724

9 ''

2,128

?

— 56,596

?

Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. B.

It*

Oi

Hafre (omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me- deltal ........................

1,820

115,280

444,679

29,559,977

4 442,859

+ 29,444,697

1878—1882 i årligt me- deltal .......................

2,900

158,390

536,019

29,115,993

4 533,119

4 28,957,603

1883 ..............................

1,861

111,660

555,979

26,531,318

-f 554,118

4 26,419,658

1884 ...........................

7,783

466,980

361,085

17,693,165

?

4 353,302

4 17,226,185

1885 (omkring) .........

4,825

?

478,752

4 473,927

?

Litt. E.

Korn och Malt (omalet).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)•

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me- deltal .....................

1878—1882 i årligt me- deltal ........................

1883 ..............................

1884 .............................

1885 korn (omkring) .

14,990

15,983

23,201

23,988

24,152

1,528,473

1,557,742

1,856,080

1,809,465

?

44,370

51,579

44,736

34,030

22,066

4,376,246

4,870,524

3,578,880

2,553,680

?

-1- 29,380

4 35,596

4 21,535

4 10,042

— 2,086

4 2,847,773

4 3,312,782

4 1,722,800

4 744,215

?

Bevillning s-JJtskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LM. F.

Ticker (omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (-f).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal ...............

92

11,728

234

30,225

+ 142

-f 18,497

1878—1882 i årligt me-

deltal .......................

561

78,088

97

12,380

— 464

— 65,708

1883 ............................

46

5,520

240

30,000

-f 194

+ 24,480

1884 .............................

10

950

347

32,965

+ 337

-f 32,015

Litt. G.

1

Ärter och Åkerbönor (orna!

na).

Införsel.

1

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal ......................

1878—1882 i årligt me-

1,077

146,267

2,425

311,984

-f 1,348

+ 165,717

deltal .......................

2,748

346,214

2,196

272,733

— 552

- 73,481

1883 ..............................

686

78,890

1,803

216,360

4- 1,117

-f 137,470

1884 .............................

1,561

171,710

3,233

355,630

4- 1,672

-f 183,920

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. H.

Andra slag af omalen spanmål.

Införsel.

Utförsel.

öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal ........................

218

14,163

2

79

— 216

— 14,084

1878—1882 i årligt me- deltal .......................

628

40,903

38

1,999

— 590

— 38,904

i 1883 ..............................

448

29,120

46

2,930

— 402

— 26,190

1 1884 ............................

303

19,695

— 303

— 19,695

Litt. I.

Malen spanmål: Gryn.

Införsel.

Utförsel.

öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal ..................

186,192

33,050

''49,096

9,781

— 137,096

— 23,269

1878—1882 i årligt me- deltal ........................

170,633

29,290

127,221

25,045

— 43,402

— 4,245

1883 ............................

54,956

11,285

166,940

32,330

-f 111,984

+ 21,045

1884 ............................

58,051

12,474

187,874

36,224

+ 129,823

-f 23,750

Bev i 1 Inings- Ut sko t te t.s Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bih. till liihsd. Prot. 1886. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft.

Litt. K.

Rågmjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (-)-)•

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me- deltal ..................

1878—1882 i årligt me- deltal ...................

1883 ...........................

1884 ..........................

1885 (i runda tal) ......

43,634,332

18,894,895

22,862,461

20,854,674

32,879,000

6,475,031

2,622,755

3,200,745

2,815,381

?

938,500

754,233

1,828,646

4,297,544

4.073,000

-

149,440

105,571

256,010

580,165

?

— 42,695,832

— 18,140,662

— 21,033,815

— 16,557,130

— 28,806,000

— 6,325,591

— 2,517,184

— 2,944,735

-- 2,235,216

?

Litt. L.

Hveteiujöl.

Införsel.

Utförsel.

öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me- deltal ......................

1878—1882 i årligt me- deltal ......................

1883 ..............................

1884 .............................

1885 (i runda tal) ......

23,498,814

26,257,271

33,880,121

39,150,388

38,950,000

7,219,434

7,703,670

8,470,030

8,613,085

•p

2,462,508

2,413,499

6,868,548

7,253,232

6,850,000

726,203

717,223

1,717,137

1,595,711

p

— 21,036,306

— 23,843,772

— 27,011,573

— 31,897,156

— 32,100,000

— 6,493,231

— 6,986,447

— 6,752,893

— 7,017,374

?

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. M.

Kornmjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (-(-).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me- deltal ..............

388,851

54,886

17,369

2,451

— 371,482

— 52,435

1878—1882 i årligt me- deltal ... .............

337,241

572,680

936,048

47,427

5,123

15,101

721

— 332,118

— 46,706

1883 ................

80,175

2,114

— 557,579

— 78,061

1884 ...........................

131,047

17,399

2,436

— 918,649

- 128,61.1

Litt. N.

Mjöl: andra slag.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me- deltal .......................

69,092

11,035

- 69,092

— 11,035

1878—1882 i årligt me- deltal .......

109,047

18,353

— 109,047

— 18,353

1883 ...........................

137,545

23,293

27.257

19'',662

3,631

— 110,288

— 19,662

1884 .............................

150,122

23,005

2,572

— 130,460

— 20,433

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. 0.

Kli.

Införsel.

Utförsel.

•

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (-f-).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

delta! .....................

1,719,007

101,100

218,268

12,837

— 1,500,739

— 88,263

1878—1882 i årligt me-

deltal .......................

5,171,323

307,137

720,829

43,138

— 4,450,494

— 263,999

1883 ............................

1,807,536

108,452

6,005,636

360,338

+ 4,198,100

-f 251,886

1884 .............................

7,048,982

422,939

3,634,660

218,080

— 3,414,322

— 204,859

Bevillnings- Utslcotteis Betänkande N:o 1.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillning s- Ut skottets Betänkande N:o 1.

Öfversigt af värdet af Sveriges införsel och utförsel af landtmanna
-

1879.

1880.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Lefvande djur..............................

............... Kr.

756,139

5,251,402

1,136,741

6,987,137

Kött ...........................................

....... ........ »

692,900

88,625

828,650

69,900

Fläsk ......................................

................ »

6,759,877

43,610

11,284,232

118,090

Ost ..............................................

................. »

282,480

198,000

320,495

287,150

Smör;............................................

2,529,375

8,741,520

5,206,175

10,521,555

Ägg .............................................

................. »

65,910

105,226

23,215

143,530

Spanmål och produkter deraf ....

................ »

27,155,385

41,763,794

34,294,951

41,483,024

Summa Kr.

38,242,066

56,192,177

53,094,459

59,610,386

Öfverskott af

Utförsel = -|- l

Införsel = — J

Särskildt å spanmål och produkter deraf

4- 17,950,111

-f 14,608,409

4- 6,515,927

4- 7,188,073

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

53

Litt. P.

produkter under åren 1879—1884 efter Kommerskollegii berättelser.

1881.

1882.

1883.

1884.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

860,234

950,755

10,320,408

387,157

3,526,232

56,736

38,235,801

4,813,600

64,232

313,524

137,376

10,213,368

103,051

27,530,995

1,166,484

997,651

5,511,340

762,249

3,333,103

60,247

39,455,747

8,107,112

130,106

251,606

165,222

11,645,202

122,471

32,827,263

1,702,303

1,035,301

8,655,016

346,758

4,097,222

66,054

45,132,309

10,997,270

75,418

122,166

242,446

16,326,688

142,296

33,210,040

1,753,278

841,746

5,093,297

390,311

4,860,701

34,227

40,646,276

11,729,833

125,191

258,589

183,541

17,212,447

160,229

23,519,747

54,337,323

43,176,146

51,286,821

53,248,982

61,034,963

61,116,324

53,619,836

53,189,577

— 11,161,177

+ 1,962,161

+

81,361

— 430,259

— 10,704,806

— 6,628,484

— 11,922,269

— 17,126,529

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

till

Herr C. F. Waerns reservation, Litt. a—n.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

Spanmålspris i vissa ryska, tyska och danska

Per svensk kubikfot.

Hvete.

S:t Peters- burg.

Riga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen

hamn

-

1876.

Januari..............

Kronor

3

67

O

O

38

3

25

3

85

4

05

3

82

3

01

Februari ...........

*

3

78

3

46

3

24

3

74

3

94

3

59

3

—

Mars".................

»

3

78

3

67

3

33

4

04

3

89

3

80

3

i

1

April .................

»

3

78

3

78

3

33

O

O

94

4

04

4

03

3

16|

Maj....................

Juni....................

»

3

87

4

55

4

06

4

03

4

12

4

22

3

34

»

saknas

4

55

3

48

4

30

4

12

4

22

3

34

Juli..................

»

3

71

4

34

3

16

4

12

3

74

4

22

3

34

Augusti..............

»

3

64

4

36

3

21

4

03

3

74

4

22

3

34

September ........

»

3

63

4

26

3

52

4

22

3

84

4

22

3

27

Oktober..............

»

3

44

4

10

3

47

4

26

3

94

4

22

3

28

November ........

3

25

3

72

3

51

4

22

3

94

4

28

3

23

December ........

»

3

89

3

94

3

83

4

32

3

92

4

28

saknas

Medeltal ...........

Kronor

3

68

4j01

345

4

09

3

94

4

09

3

21

Kr.

J: 85.

Kr.

5: 89.

Kr. 3:21.

1877.

Januari..............

Kronor

saknas

4

01

3

83

4

26

3

92

4

40

3

51

Februari ...........

»

3

97

4

01

3

83

4

26

3

92

4

30

3

51

Mars .................

»

3

90

3

95

3

79

4

20

3

88

4

25

3

47

April .................

Maj....................

Juni....................

»

4

67

4

22

4

72

4

47

4

31

4

39

3

84

»

4

39

4

14

4

71

5

19

4

66

4

40

4

11

»

4

51

3

94

4

60

4

90

4

38

4

36

4

03

Juli....................

»

4

46

4

05

4

64

5

09

4

52

4

54

4

19

Augusti..............

>

4

19

4

16

4

39

5

09

4

49

4

44

4

05

September ........

»

4

31

4

12

4

22

5

20

4

34

4

33

3

93

Oktober.............

»

3

71

3

97

4

07

4

43

4

01

4

19

3

48

November ........

3

74

3

80

3

96

4

23

3

75

4

11

3

16

December ........

»

3

46

3

63

3

96

4

13

3

72

4

04

3

16

Medeltal ...........

Kronor

3

78

4

—

4

23

4

62

4

16

4

31

3

70

Kr.

3: 89.

Kr.

4: 33.

Kr. 3:70.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

57

Litt. a.

östersjöhamnar, enligt uppgifter af svenska konsuler.

Per svensk kubikfot.

Råg.

S:t Peters- burg.

Piga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Lubeck.

1876.

Januari..............

Kronor

2 20

2

30

2

26

2

59

2

77

2

90

Februari ...........

2 23

2

31

2

25

2

53

9

63

2

76

Mars ................

2 ''27

2

39

2

31

2

67

2

63

9

84

Apri 1 .........

»

2 24

2

36

2

31

2

63

2

80

2

86

Maj....................

»

2 152

2

61

2

84

2

96

2

96

3

11

Juni....................

»

saknas

2

58

2

54

3

17

3

04

3

10

Juli....................

>:

2 39

2

41

2

52

3

04

2

83

Q

6

25

Augusti..............

2 26

2

42

2

52

2

96

9

78

3

25

September ........

»

2 j28

2

49

2

60

3

12

3

04

o

rJ

29

Oktober..............

»

2 10

2

33

2

91

3

12

Q

O

04

3

40

November ........

»

1 98

2

28

2

99

3

17

3

04

3

19

December .

»

2 27

2

24

3

18

3

20

3

04

3

46

Medeltal ...........

Kronor

2 24

2

39

2

60

2

93

2

88

3

12

Kr.

2: 32.

Ki

. 2: 88.

1877.

Januari

Kronor

saknas

2

35

3

19

3

10

O

O

04

O

42

Februari ..........

»

2 i 35

2

34

3

26

3

10

2

95

3

29

Mars ............

»

2 34

2

39

3

64

3

04

2

89

o

o

22

April .................

.

2 49

2

55

O

O

35

3

10

3

04

3

32

Maj....................

»

2 37

2

56

3

36

3

21

3

01

3

35

Juni...................

»

2 i40

2

40

3

22

3

04

2

80

Q

O

32

Juli................

2 20

2

37

3

19

2

96

2

80

3

38

Augusti..........

»

2 22

2

25

2

78

2

96

2

80

3

38

September ........

»

2 23

2

19

2

64

2

64

2

39

Q

O

29

Oktober...........

»

2 18

2

23

2

64

2

48

2

22

2

83

November ........

»

2 27

2

31

2

49

2

48

2

23

2

79

December ........

»

2 116

2

09

2

49

2

39

2

19

2

74

Medeltal ..........

Kronor

2 29

2

34

Q

O

02

2

86

2 70

3

19

Kr.

2: 32.

Kr. 2: 94.

Köpen
hamn.

saknas

2 52

Kr. 2.

Bih fall Iliksd. Prof. 18S6. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft.

2 08

•'' !57

2 .54

2 i 79

2 97

2 ;88

2 79

2 2B

2 [59

Kr. 2:59.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

Spanmålspris i vissa ryska, tyska och danska

Per svensk kubikfot.

Hvete.

S:t Peters- burg.

Riga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen-

hamn.

1878.

Januari..........

.... Kronor

3

67

4 !-

3 i 96

4 14

O

O

''72

4

20

O

O

48

Februari .......

»

3

61

saknas

3 i 93

4 114

3

72

4

10

*>

o

24

Mars .............

»

3

57

3 89

4 06

4 14

Q

O

167

4

23

o

16

April .............

■»

‘»

O

87

3 77

4 08

4 14

3

,70

4

09

OO

3

48

Maj................

»

<>

o

36

4 02

3 89

4 23

*>

O

89

4

23

3

48

Juni ............

»

3

26

4 —

3 70

4 05

3

:88

4

08

Q

16

Juli...............

,

3

31

4 ill

3 170

4 .05

3

70

4

10

3

16

Augusti..........

»

3

38

3 74

3 63

3 95

*>

O

70

4

04

2

98

September ....

»

O

O

13

3 29

3 34

3 65

3

37

3

65

2

87

Oktober .......

Q

O

13

3 105

3 34

3 37

3

47

3

42

2

63

November .....

*

3

20

2 85

3 134

3 36

3

23

3

43

2

80

December .....

»

3

23

2 87

3 34

3 36

3

|23

3

53

2

80

Medeltal .......

.... Kronor

3

39

3 60

3 69

3 88

Q

O

58

3

95

3

10

Kr. 1

3: 50.

Kr. 3: 78.

Kr. 3:

10.

1879.

|

Januari...........

Kronor

Q

O

09

3 110

3 31

3 37

O

O

122

3

52

2

81

Februari .......

»

o

Ö

41

3 33

3 36

3 55

o

o

i 25

3

56

2

81

Mars .............

»

o

38

3 31

3 142

3 56

Q

O

40

3

56

2

98

April .............

» j

3

38

3 43

3 48

3 56

Q

O

46

3

80

2

98

Maj................

»

3

50

3 54

3 165

3 85

3

160

3

75

3

03

Juni .............

3

47

3 49

3 ,64

3 84

3

59

3

84

3

07

Juli...............

»

3

84

3 70

3 77

4 04

o

O

76

4

18

3

27

Augusti..........

»

3

74

3 70

3 77

4 03

3

80

4

23

3

50

September ....

,

4

11

3 79

3 91

4 12

3

93

4

15

3

23

Oktober..........

»

4

23

3 86

4 22

4 43

4

05

4

39

3

48

November ....

»

4

34

3 81

4 22

4 43

4

04

4

46

o

58

December ....

»

4

42

3 87

4 31

4 51

4

04

4

38

3

51

Medeltal .......

.... Kronor

3

74

3 58

3 76

3 94

3

68

3

99

3

19

Kr. 3: 66.

Kr. 3: 84.

Kr. 3: 19. |

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

59

Litt. b.

östersjöhamnar, enligt uppgifter af svenska konsuler.

Per svensk kubikfot. Råg*.

S:t Peters- burg.

Riga.

Stettin.

Rostoek.

Wismar.

Liibeck.

Köpen-

hamn.

1878.

1

Januari ...........

. Kronor

2

33

2

31

2

49

2

15

2

39

2

47

2

23;

Februari

»

2

28

saknas

2

,47

2

15

2

39

2

47

2

18

Mars ...............

»

2

23

2

14

2

155

2

15

2

39

2

156

2

21

A pri 1 .........

»

2

24

2

32

2

61

2

16

2

39

2

;56

2

34!

Maj....................

.

2

15

2

23

2

,38

2

25

2

39

2

:48

2

25

Juni .................

»

2

04

2

08

2

30

2

19

2

26

2

39

2

23

Juli....................

i

97

2

19

2

33

2

13

2

[26

2

1.34

2

23 [

Augusti..............

»

i

93

2

03

2

19

2

13

2

22

2

23

2

23

September ........

»

i

82

1

92

2

21

2

03

2

22

2

31

2

23

Oktober ...........

»

i

89

1

89

2

24

2

—

2

06

2

[25

2

13

November ........

»

i

86

1

87

2

24

2

03

2

06

2

25

2

13

December ........

i

81

1

84

2

[13

2

03

2

06

2

25

2

03

Medeltal ...........

Kronor

1 2

05

2

07

2

[35

2

12

2

26

2

38

2 20

Kr. i

?: 06.

Kr.

2: 28.

Kr. 2: 20.

1879.

Januari..............

Kronor

1

73

1 ;

87

2

13

2

01

2

06

2

21

2

03

Februari

1

90

1

92

2

16

1

98

2

06

2

11

2

03

Mars ................

»

1

92

1

96

2

13

2

—

2

06

2

19

2

23;

April

»

1

88

.1 1

91

2

19

2

04

2

15

2

22

2

12!

Maj ....................

»

1

94

1

97

2

40

2

21

2

39

2

31

2

16!

Juni....................

»

1

85

1 1

97

2

34

2

20

2

38

2

14

2-

22!

Juli..................

»

2

07

2 t

09

2

43

2

24

2

38

2

32

2

20!

Augusti..............

2

07

'' 2 1

19

2

45

2

25

2

38

2

46

2

33

September ........

»

2 I

30

2 !

36

2

58

2 !

27

2

47

2

68

2

33

Oktober..............

2 !

39

2 158

2

98

2 48

2

81

2

85

2

25

November ........

»

2

51

2 !

54

2

98

2 I

64

2

97

2

89

2

34

December...........

2 i

59

2 58

O

O

03

2 |

77

2

96

2

93

2

39

Medeltal ...........

Kronor

1

2 !

io|

2 16

2 48

2 26

2 42

2

44

2 j

24

Ki

. 2

: 13.

Ki

•. 2: 40.

Kr. 2: 24. i

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

Spanmålspris i vissa ryska, tyska och danska

Pr svensk kubikfot.

Hvete.

S:t Peters- burg.

Riga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen

hamn

1880.

I

j

Januari.............

Kronor

4

44

4

21

4

15

4

33

4

04

4

38

3

51

Februari ..........

»

4

42

4

24

4

21

4

32

4

03

4

46

3

50

Mars ................

f>

4

39

4

45

4

21

4

42

4

07

4

42

3

50

April ................

»

4

38

4

23

3

99

4

12

4

04

4

40

3

47,

Maj..................

»

4

19

4

18

4

13

4

32

4

01

4

42

3

47

Juni ..............

»

4

11

4

45

4

13

4

41

4

16

4

44

3

46

Juli.........

»

3

99

4

37

4

03

4

32

4

17

4

42

3

23

Augusti.............

»

3

97

3

88

4

04

4

22

4

17

4

20

3

16

September .......

»

3

89

3

79

3

92

3

65

3

71

4

07

3

09

Oktober.............

»

4

05

3

72

3

92

3

94

‘4

O

75

4

15

3

24

November .......

»

4

37

3

71

3

97

3

94

3

76

4

19

3

24

December .......

»

4

45

3

76

3

87

3

94

3

71

4

07

3

27

Medeltal ..........

. Kronor

4

22

4

08

4

05

4

16

3

97

4

34

*)

Ö

35

Kr. 4: 15.

Ki

•. e.

1: 13.

Kr. 3:35.

1881,

I

i

Januari.............

Kronor

; 4

36

3

77

saknas

3

84

3

67

4

08

Q

O

28

Februari ........

»

4

34

3

80

3

87

3

84

3

65

4

07

3

28

Mars ................

»

4

29

3

73

3

97

3

94

3

66

4

13

3

47

April ................

4

25

3

81

4

16

4

09

3

73

4

26

Q

ö

28:

Maj

»

4

17

3

83

4

16

4

13

O

ö

81

4

28

3

67:

Juni...................

»

4

22

3

95

4

16

4

22

3

89

4

29

3

47

Juli..................

»

4

18

4

10

4

16

4

23

3

90

4

26

3

51

Augusti............

»

4

48

4

31

4

39

4

51

-t

26

4

74

3

87

September .......

»

4

50

4

36

4

54

4

52

4

33

4

78

4

29

Oktober.............

4

07

4

09

4

47

4

56

4

34

4

75

4

29:

November .......

>;

4

02

3

76

4

25

4

52

4

35

4

67

3

51

December .......

..

4

02

3

73

3

60

4

33

4

34

4

52

3

37

Medeltal ..........

Kronor

4

1 V_

24

O

O

94

4

16

4

23

3

99

4

40

3

61

"

1

Kr. 4: 09.

Kr. 4: 19.

Kr. 3: 61.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

61

Litt. c.

östersjöhamnar, eniigt uppgift af svenska konsuler.

!

Pr svensk kubikfot.

Råg.

S:t Peters- burg.

Kiga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen-

hamn.

1880.

Januari.............

Kronor

2

60

2

33

3

03

2

97

2

77

2

97

2

48

! Februari ...........

»

2

59

2

82

2

56

2

96

2

74

2

99

2

47

i Mars .................

y>

2

81

2

75

2

56

2

96

2

75

O

O

02

2

58

April .................

»

2

73

2

69

2

57

2

88

2

71

2

99

2

59

Maj...................

»

2

87

2

82

3

27

2

88

2

71

3

04

2

66

Juni ................

»

3

05

o

O

11

3

45

3

34

3

04

3

26

2

82

Juli..................

»

2

78

2

88

3

20

3

29

3

04

3

08

2

82

Augusti..............

»

3

05

2

97

3

42

3

26

3

04

Q

O

29

2

81

September ........

»

3

37

3

16

3

56

3

04

2

96

3

35

2

80

Oktober ...........

»

3

80

o

O

43

O

O

70

3

37

3

13

3

53

3

—

November ........

»

3

87

3

50

3

63

Q

O

37

3

21

3

54

Q

O

—

i December ........

3

80

Q

O

29

ö

63

3

29

3

14

3

41

2

97|

Medeltal ...........

Kronor

3

H

2

98

3

22

3 13

2

94

3

21

2

75!

Kr. £

>: 05.

Kr. 3: 13.

Kr. 2: 75.1

1881.

■

■

1 Januari..............

Kronor

3

70

O

O

29

saknas

3

29

3

13

3

43

2

97!

Februari ...........

»

3

69

3

32

3

51

3

29

3

13

3

39

2

88i

Mars .................

''

3

65

3

17

3

51

3

21

3

n

3

35

2

97!

April .................

3

61

3

52

Q

Ö

64

3

21

3

14

3

53

2

971

Maj

3

34

3

30

3

68

3

37

3

21

3

52

3

25!

Juni....................

3

13

3

30

3

68

3

54

3

25

3

41

3

08!

Juli...................

»

2

79

3

25

3

15

3

46

3

21

3

04

2

82:

Augusti..............

3

06

3

22

''3

22

3

12

3

13

3

26

2

92

September ........

»

3

22

3

17

3

35

3

13

3

14

3

24

2 192

Oktober..............

»

3

—

3

24

3

35

3

18

o

O

14

3

33

2

93

November ........

>,

2

95

2

95

3

26

3

22

3

14

3

38

2 ;

83

December ........

»

2

77

2

54

2

59

3

05

3

03

3

13

2 !

65

Medeltal ...........

Kronor

O

ö

24

3

19

3

36

3

26

3

15

3

33

2 93

Kr. £

: 22.

Ki

. 1

: 28.

Kr. 2:93.:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

Spanmålspris i vissa ryska, tyska och danska

Per svenska kubikfot.

Hvete.

;

:

S:t Peters- burg.

Riga

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen-

hamn.

1882.

Januari.............

Kronor

Q

89

3

65

4

25

4

34

4

34

4

34

O

O

J

51

Februari ...........

3

83

3

93

4

19

4

24

4

34

4

24

O

O

47:

Mars .................

<>

O

86

3

97

4

08

4

123

4

15

4

32

3

37

April .................

3

97

3

93

4

08

4

33

4

15

4

25

b

37

Maj....................

x>

O

O

75

4

16

4

03

4

33

4

15

4

31

O

6

30

Juni...................

»

3

78

3

96

3

96

4

19

4

15

4

33

3

16;

Juli...................

>

3

73

3

89

4

15

.4

i 33

4

15

4

39

3

28:

Augusti..............

O

O

41

O

40

4

—

3

75

4

02

4

08

3

24

September ........

»

Q

O

04

O

O

33

3

29

3

45

O

O

30

O

O

71

2

80:

Oktober..............

X>

3

09

O

79

3

34

O

O

:45

Q

O

33

3

57

2

73;

November ........

O

O

20

4

—

3

35

O

O

146

3

37

Q

O

59

2

81!

December

<>

*>

24

3

65

3

35

o

o

46

Q

O

37

3

61

2

81

Medeltal .........

Kronor

3

57

3

81

3 86

o

O

96

3

90

4

06

o

o

15;

Kr. 3: 69.

Kr.

3: 95.

Kr. 3:

15.

1883.

!

1

Januari............... Kronor 3

48

o

O

15

3

|35

3 i 46

3 37

O

O

62

2

81

Februari ............ > 3

56

3

49

O

O

44

3 65

3 46

3

85

2

95

Mars .................. » 3

45

Q

O

38

o

O

48

3 65

3 54

3

84

O

O

03

April 3

50

3

47

3

56

3 75

3 |58

O

O

84

3

03

Maj..................... >/ 3

44

4

01

3

64

3 184

3 174

3

90

3

15

Juni..................... 3

34

3

58

3

64

3 84

3 73

3

91

O

O

15

Juli..................... ; 3

42

3

98

Q

O

64

3 ,84

3 75

O

O

91

3

15

Augusti............... s 1 3

37

3

68

3

64

4 ,04

3 88

4

13

3

36

September ......... 3

17

3

98

3

65

3 185

3 85

J

46

2

83

Oktober............... 3

08

3

16

O

O

37

3 65

3 35

3

55

2

83

November ........ > i 3

20

2

99

3

37

3 56

3 08

3

54

2

81

December ......... » j 3

06

2

78

3

37

3 46

3 35

3 59

2

81

Medeltal ............ Kronor ! 3

34

3 !

47

<>

■>

51

3 63

3 56

3 76

2 99

Kr. 3

: 31.

Kr. 3: 62.

Kr. 2: 99.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

63

Litt. d.

östersjöhamnar, enligt uppgifter af svenska konsuler.

Per svenska kubikfot.

Råg-.

S:t Peters- burg.

Riga.

Stettiu.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen-

hamn.

. ..... . .....

1882.

Januari..............

Kronor

2

73

2

49

3

07

2

97

2

95

O

O

05

2

i

6o:

Februari ............

»

2

69

2

46

2

90

2

72

2

93

2

93

2

48

| Mars ..................

2

67

2

57

2

90

2

64

2

67

2

90

2

35

April ..................

■

2

63

2

55

2

80

2

64

2

58

2

72

2

48.

Maj.....................

■■■

2

30

2

37

2

66

2

56

2

58

2

72

2

34:

Juni....................

»

2

34

2

34

2

66

2

48

2

50

2

68

2

25 i

Juli ...................

» •

2

54

2

42

2

66

2

48

2

48

2

67

2

2l!

Augusti.............

»

2

35

2

43

2

50

2

39

2

37

2

47

2

25:

September .........

•>

2

04

2

23

2

30

2

22

2

19

2

40

2

23

Oktober ............

2

15

2

27

2

47

2

22

2

15

2

35

2

23;

November .........

9

2

14

2

15

2

43

2

15

2

15

2

39

2

23!

December .........

»

2

19

2

06

2

43

2

13

2

07

2

27

2

23

Medeltal ............

Kronor

2

40

2

36

2

65

2

47

2

47

2

63

2

32

Ki

\ 2: 38.

Kr. [

: 56.

Kr. 2: 32.

1883.

Januari...............

Kronor

2

19

2

05

2

35

2

13

2

08

2

29

2

04

Februari ............

»

2

30

2

12

2

35

2

15

2

08

2

31

2

—

Mars ..................

»

2

21

2

16

2

35

2

15

2

08

2

29

2

04

April ..................

»

2

26

2

21

2

43

2

22

2

11

2

33

2

10

Maj.....................

»

2

32

2

33

2

56

2

30

2

22

2

50

2

18!

Juni.................

*

2

18

2

31

2

51

2

31

2

27

2

48

2

19,

Juli .....................

2

31

2

31

2

55

2

40

2

31

2

54

2

i9j

Augusti...............

»

2

32

2

33

2

70

2

55

2

44

2

70

2

31

September .........

»

2

18

2

32

2

71

2

39

2

44

2

60

2

10

Oktober...............

2

16

2

20

2

63

2

39

2

27

2

54

2

10

November .........

2

16

2

19

2

63

2

39

2

31

2

50

2

10

December............

»

2

15

2

22

2

63

2

39

2

34

2

49

2

10

Medeltal ............

Kronor

2

23

2 23

2

53

2

31

2

25

2

46

2

12

Ivi

. 2

: 23.

Ki

\ 2: 39.

Kr. 2: 12.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Bevillninys-Utslcottets Betänkande N:o 1.

64

Spanmålspris i vissa ryska, tyska och danska

1

1 Per svensk kubikfot.

Hvete.

jS:t Peters- j burg.

Riga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Ltibeck.

Köpen

hamn

- |

1884.

1

Januari .............

. Kronor j 3

06

3

23

3

37

3

46

3

35

3

55

2

81

! Februari ..........

3

11

3

33

3

37

3

46

Q

O

35

3

55

2

81

Mars...................

» i 3

11

Q

O

36

3

37

O

O

45

3

33

o

O

45

2

80

April ................

! 3

11

3

48

3

37

3

45

3

30

3

57

2

81

Maj ...................

3

04

saknas

o

O

36

3

45

3

36

3

55

2

80

Juni.................

.. » ! 3

04

2

87

3

37

3

45

3

36

3

53

2

80

Juli ...................

» ! 2

92

3

33

3

37

3

42

3

36

3

49

2

80

Augusti .............

2

63

2

64

2

84

3

27

3

08

3

68

2

63

September .......

2

71

2

43

2

85

2

79

2

79

3

04

2

45

Oktober.............

2

67

2

36

2

84

2

79

2

75

2

98

2

30

November..........

• '' | 2

58

2

34

2

86

2

79

2

75

2

98

2

30

December..........

2

78

2

49

2

95

2

79

2

79

2

96

2

30

Medeltal ..........

. Kronor | 2

90

2 90

3

16

3

21

3

13

3

36

2

63

Kr.

i: 90.

Kr.

3: 22.

Kr. 2:

63.

1885.

Januari..............

Kronor 1 2

93

2

66

3

05

2

89

2

92

3

05

2

45

Februari ...........

» 2

78

2

67

3

08

3

05

3

08

3

25

saknas

Mars .................

» i 2

73

2

52

Q

O

08

3

16

3

08

3

25

2

45

April .................

2

72

2

48

3

28

3

28

3

16

3

33

2

45

Maj

>. 2

70

2

51

3

23

3

27

3

25

O

O

33

2

58

Juni .................

2

80

2

24

3

12

3

27

3

19

3

33

2

45

Juli....................

2

76

2

62

3

05

3

18

3

18

3

23

2

45

Augusti..............

2

66

2

53

2

94

3

18

3

10

O

O

22

2

36

September ........

» 2

73

2

29

2

94

2

89

2

79

2

95

2

19

Oktober..............

» 1 2

75

2

29

2

94

2

79

2

79

2

96

2

17

November ........

1 2

72

2

29

2

78

2

79

2

79

2

95

2

10

December ........

» | 2

75

2

28

2

85

2

80

2

70

2

89

2

02

Medeltal ...........

Kronor j 2

75

2

45

3

03

3

05

3

3

15

2

33

Kr. S

60.

Kr. i

3: 06.

Kr. 2: 33.1

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

65

Litt. e.

östersjöhamnar, enligt uppgifter af svenska konsuler.

Per svensk kubikfot.

Råg-.

|S:t Peters- burg.

Riga

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen-

hamn.

1884.

Januari..............

. Kronor

2

15

2

24

2

57

2

39

2

34

2

49

2

10

Februari ...........

»

2

,25

2

38

2

54

2

22

2

32

2

46

2

10

Mars ................

»

2

27

2

39

2

50

2

17

2

27

2

41

2

10

April .................

»

2

31

2

48

2

57

2

22

2

15

2

50

2

19

Maj....................

Juni .................

»

2

22

saknas

2

57

2

30

2

22

2

52

2

24

»

2

23

2

35

2

72

2

38

2

30

2

56

2

24

Juli....................

»

2

22

2

36

2

62

2

47

2

39

2

66

2

31

Augusti ...........

»

2

06

2

08

2

30

2

39

2

39

2

39

2

10

September ........

»

2

26

2

21

2

40

2

22

2

11

2

39

2

10

Oktober..............

2

17

2

26

2

40

2

22

2

17

2

33

2

10

November ........

»

2

11

2

25

2

41

2

22

2

19

2

37

2

10

December ........

»

2

13

2 |19

2

41

2

22

2

23

O

LJ

37

2

11

Medeltal ...........

Kronor

2

20

2

29

2

50

2 29

2

26! 2

45

2

15

Kr.

1: 25.

Ki

•• 2: 38.

Kr. 2:

15.

1885.

Januari..............

Kronor

2

20

2

21

2

47

2

22

2

23

2

30

2

10

Februari ...........

»

2

13

2

20

2

50

2

29

2

31

2

45

saknas

Mars .................

»

2

09

2

20

2

47

2

31

2

31

2

45

2

10

April .................

»

2

10

2

16

2

57

2

40

2

35

2

54

2

11

Maj....................

9

1

96

2

10

2

59

2

39

2

39

2

54

2

19

Juni .................

»

1

92

1

93

2

52

2

39

2

37

2

53

2

10

Juli....................

»

1

86

2

09

2

53

2

35

2

36

2

44

2

11

Augusti..............

»

1

66

2

01

2

43

2

35

2

23

2

47

1

96:

September ........

»

1

69

1

93

2

32

2

15

2

12

2 1

29

1

85|

Oktober..............

»

1

76

1

85

2

32

2

18

2

12

2

28

1

76''

November .........

»

1

74

1

82

2

29

2

13

12|

2

12

2

21

1

69

December .........

»

1

76

1

76

2

23

2

2

04

2

13

1 |

63:

Medeltal ............

Kronor

1

91!

2 I

02

. 2

44|

2

27

2

25

2

39

1

80

Ki

. 1

: 97.

Ki

. 2

: 34.

Kr. 1: 80.

Bih. till Bilcsd. Frot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

Sammandrag af

af de utaf svenska konsuler i vissa ryska, tyska

Per svensk kubikfot.

Hvete.

1

S:t Peters- burg.

Riga.

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

Köpen

hamn

-

1876 ............

...... Kronor

q

o

68

4

01

3

45

4

09

3

94

4

09

3

21

1877 ............

»

3

78

4

—

4

23

4

62

4

16

4

31

3

70

1878 ............

»

3

39

3

60

3

69

3

88

3

58

3

95

10

Medeltal ......

...... Kronor

3

62

3 87

3

79

4

20

3

89

4

12

3

34

Kr.

3: 75.

Kr.

4: —

Kr.

3: 34.

Kr.

3: 83 ellei per tunna Kr.

24.

15.

1879 ...........

...... Kronor

3

74

3

58

3

76

3

94

3

68

3

99

3

19

1880 ...........

4

22

4

08

4

05

4

16

3

97

4

34

3

35

1881 ...........

...... »

4

24

3 94

4

16

4

23

3

99

4

40

3

61

Medeltal ......

...... Kronor

4

07

3

87

3

99

4

11

3

88

4 |24

3

38

Kr.

3: 97.

Ki

•. 4

1: 06.

Kr.

3:

38.

Kr.

3: 93 eller per tunna Kr.

24: 79.

1882 ............

...... Kronor

3

57

3

81

3

86

3

96

3

90

4

06

3

15

1883 ...........

»

3

34

3

47

3

51

O

O

63

3

56

3

76

2

99

1884 ...........

...... »

2

90

2

90

3

16

3

21

3

13

3

36

2

63

Medeltal ......

...... Kronor

3

27

3 39

3

51

3

60

3

53

3

73

2

92

Kr.

3: 33.

Kr.

?: 59.

Kr.

2:

92.

v

Kr.

3: 42 eller per tunna Kr.

21: 56.

1885 ...........

...... Kronor

2 |75j 2

45

3 03

3 05 3

—

3 |15!

2 |33

Kr. 2: 60.

Kr. 3: 06.

Kr.

2:

33.

Kr. 2: 82 eller per tunna Kr. 17: 78.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 1.

67

Litt. f.

års-medeitalen

och danska östersjöhamnar uppgéfna spanmåispris.

Per svensk kubikfot.

Råg1.

S:t Peters-! t>.

burg. ! Rl&a-

Stettin.

Rostock.

Wismar.

Liibeck.

I

Köpen-

hamn.

1876 ................

. Kronor

2

24 2

39

2

60

2

93

2

88

3

12

2

52

1877 ................

»

2

29! 2

34

3

02

2

86

2

70

3

19

2

59

1878 ................

»

2

05 2

07

2

35

2

26

2

12

2

38

2

20

Medeltal ...........

.... kronor

2

19 2

27

2

66

2

68

2

57

2

90

2

44

Ki

. 2: 23.

Kr. S

i: 70.

Kr. 2:

44.

Kr.

2: 53 ellei

• per tunna Kr.

15:

94.

1879 ................

Kronor

2

lOj 2

16

2

48

2

42

2

26

2

44

2

24

1880 ................

»

3

111 2

98

3

22

3 113

2 194

3

21

2

75

1881 ................

»

3

24! 3

19

3

36

3 126

3

15

3

33

2

93

Medeltal ..........

. Kronor

2

82 2

78

3

02

2

94

2

78

2

99

2

64

Ki

. 2: 80.

K

\ 2

!: 93.

Kr. 2: 64.

Kr.

2: 85 eller per tunna Kr.

17

97.

1882 ................

. Kronor

2

401 2

36

2

65

2

47

2

47

2

63

2

32

1883 ................

»

2

23! 2

23

2

53

2

31

2

25

2

46

2

12

1884 ................

»

2 20 2

29

2

50

2

99

2

26

2

45

2

15

Medeltal ..........

. Kronor

2

281 2

29

2

56

2

59

2

33

2

5!

2

20

Kr. 2: 29.

Kr. 2

: 50.

Kr. 2: 20.

Kr.

2: 39 ellei

per tunna Kr. 15:

08.

1885 ................

Kronor

1 |91| 2

02

2 |44

2 27

2 25:

2 |39

1 80

Ki

\ 1: 97.

Kr. 2

: 34.

1

1

Kr. 1: 80.

Kr.

2: 15 ellei

per tunna Kr. 13:

57.

1

|

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

Litt. g.

Resultaten enligt Hushållningssällskapens berättelser af skördarne af hvete,

råg och korn åren 1879—1883 med fäst afseende å in- och utförsel,

åtgång för bränvinsbränning samt utsädesbehof.

öfverskott af

År.

Uppgifven

skörd.

Bränvins-

bränning.

Utsädes-

behof.

Disponibelt

qvantum.

Införsel.

Utförsel.

Hvete.

1879 ..............

.. tunnor

669,410

318.210

2,891

101,424

883,335

1880 ................

»

769,861

391,578

1,163

104,420

1,055,856

1881 ...............

530,063

625,989

5,982

104,847

1,045,223

1882 ..............

»

757,125

712,105

5,418

103,624

1,360,188

1883 ...............

!>

649,853

763,102

—

832

105,789

1,306,334

Medeltal.....

.. tunnor

67 5,268

562,197

3,257

104,021

1,130,187

55 %

45 %

Råg-.

1879 ..............

.. tunnor

4,037,914

982,233

75,033

608,887

4,336,227

1880 ............

»

4,277,103

517,018

—

30,125

608,838

4,155,158 !

1881 .............

»

3,498,474

1,455,383

—

42,673

615,857

4,295,327

1882 ...............

»

4,044,159

1,702,353

100,848

617,711

5,027,953

1883 ..............

3,766,186

1,414,620

58,256

621,686

4,500,864

Medeltal .........

.. tunnor

3,924,767

1,214,322

61,387

614,596

4,463,106

76 %

24 %

Korn (och malt.)

1879 ..............

.. tunnor

3,106,774

317,817

107,468

475,357

2,206,132

1880 ...............

»

3,251,867

—

204,465

99,392

471,125

2,476,885

1881 ...............

»

3,005,217

—

74,652

97,790

476,021

2,356,754

1882 .............

»

3,469,423

---—

346,307

113,383

481/148

t 2,528,685

1883 ..............

»

3,061,247

8,485

86,488

479,020

2,504,224

Medeltal .........

.. tunnor

3,078,905

1S6,951

100,904

476,514

2,414.536

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

69

Litt. h.

Resultaten enligt Kongl, Maj:ts BefaSIningshafvandes berättelser af skördarne

af hvete, råg och korn under åren 1879—1883.

Hvete.

Råg.

Korn.

1879 ........................

....................................... Tunnor

718,590

4,103,800

3,372,900

1880 ......................

...................................... »

754,810

4,536,110

3,541,860

1881 .......................

»

475,040

3,553,840

3,118,570

1882 ......................

.................. »

810,570

4,368,410

3,695,140

1883 ......................

........ .............................. »

664,005

4,072,196

3,273,159

Medeltal Tunnor

684,603

4,126,861

3,400,326

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

Litt. i.

Beräkning af den tuilbeskattning, til! hvilken de af Bevillnings Utskottet föreslagna

afgifter, tillämpade å den införsel, som år 1882 egde rum,

skulle hafva uppgått.

Enligt Kommers-Kollegii berättelse infördes år 1882:

Hvete .....

......... kg.

41,887,122: —

Råg............

......... »

134,948,554: —

Korn .......

»

7,951,049: —

Bobvete ....

......... J>

435,309: —

Arter och

åker-

bönor.....

......... »

1,780,463: —

Linser .....

»

4,061: —

Mais .......

...... »

1,514,918: —

Kg. 188,521,476: — hvarå tull å kr. 2: — per 100 kg. = kr. 3,770,429: 52.

Malt.........

....... kg.

1,564,189: —

Maltmjöl ..

»

174,943: —

Kg.

1,739,132: — » kr. 2: 50

» = kr. 43,478: 30.

Gryn ......

......... kg.

58,370: —

Mjöl..........

........ »

37,886,258: —

Kg.

37,944,628: — » kr. 3: 50

= kr. 1,328,061: 98.

Kli ..........

......... kg.

3,835,003: — kr. — 30

— kr. 11,505: —

Kronor 5,153,474: 80.

Antae;es, att

de nämnda år utförda qvantiteter af samma varor skulle hafva ersatt in-

förseln, så

utfaller

en beräkning öfver den minskning, som

derigenom möjligen kunnat ega

rum, på följande sätt

Hvete.......

......... kg.

301,305: —

Råg..........

»

330,380: —

Korn ........

»

7,951,049: —

Ärter och

bönor »

1,128,311: —

Kr.

9,711,045: — å, kr. 2: — per 100 kg.

= kr. 194,220: 90.

Malt..........

........ kg.

97,944: — å kr. 2: 50 »

= kr. 2,448: 60.

Gryn ......

......... »

34,322: —

Mjöl ......

........ 2>

6,515,880: —

Kg.

6,550,202: — å kr. 3: 50

= kr. 229,257: —

Kli ...........

......... kg.

2,917,063: kr. — 30

= kr. 8,751: 19.

Kronor 434,677: 69.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1-

71

Litt. k.

Beräkning af den tullbeskattning, till hvilken de af Bevillnings-Utskottet föreslagna

afgifter, tillämpade å den införsel, som år 1877 egde rum,

skulle hafva uppgått.

Enligt Kommers-Kollegii berättelse infördes år 1877:

vete ............... ctr 191,431: 50.

åg .................. » 3,141,174: 60.

Korn ............... » 573,010: ‘26.

Bohvete............ » 8,838: —

Arter och åker
-

bönor ......

..... * 44,121

—

Linser ........

..... » 5

—

Mais............

..... » 90,195

30.

Ctr 3,988,775

66 =

kg. 169,553,280 å kr. 2

: — per 100 kg. = kr. 3,391,065: 60.

Malt..........

..... ctr 14,337

90.

Maltmjöl ...

.. . » 900

—

Ctr 15,237

90 =

kg. 647,726 ä kr.

2: 50 per 100 kg. = kr. 16,193: 15.

Gryn........

..... ctr 7,604

—

Mjöl ..........

..... » 2,632,629

—

Ctr 2,640,233

— -

kg. 112,229,968 å kr.

3: 50 per 100 kg. = kr. 3,928,048: 88.

Kli ...........

.... ctr 89,982

— =

kg. 3,824,919 å kr. -

- 30 per 100 kg. = kr. 11,474: 76.

Kr. 7,346,782: 39.

Antager man, att de nämnda år utförda qvantiteter af samma varor skulle hafva ersatt införseln,

så utfaller en beräkning öfver den minskning, som derigenom möjligen kunnat ega

rum, på följande sätt:

Hvete ............... ctr 114,239: 50.

Råg ................. » 152,978: 85.

Korn ............... - 513,810: 26.

Ärter och åkerbönor

......... . » 22,143: 55.

Ctr 803,172: 16 = kg. 34,140,921 å kr. 2: — per 100 kg. == kr. 682,818: 42.

Malt................. ctr 1,043: 10.

Maltmjöl ......... » _276: —

Ctr 1,319: 10 = kg.

Gryn, korn- ctr 476: —

hafre- » 75:— 551; —

Mjöl............... . ctr 103,480: —

Ctr 104,031: —

ctr 6,385: —

56,072 å kr. 2: 50 per 100 kg. = kr. 1,401: 80.

4,422,108 å kr. 3: 50 per 100 kg. = kr. 154,773: 78.

271,411 å kr. — 30 per 100 kg. — kr. 814: 23.

Kr. 839,008: 23.

Kli ....

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

Litt. 1.

P. M.

utvisande åtgången af fläsk, gryn och mjukt bröd eller deremot svarande myckenhet mjöl,

dervid 77 gram mjöl enligt allmän erfarenhet antagas gifva 100 mjukt bröd. I utspisningsstaterna

angifvet mjöl har omräknats till motsvarande myckenhet mjukt bröd.

Åtgång för 1 vecka = 7 dagar.

Svenska handelsfartyg ... (kongl. kungör. 1865)

Soldat, värfvad................... enligt stat af 1863

» indelt och beväring » » 1874

» enligt nytt förslag af 1883 .....................

Stockholms brandcorps.......................................

Hospitalshjon, icke arbetande, 3:dje klass, medel- tal .............................................................

Göteborgs tvångsarbetshus...................................

Kronoarbetskarl..................................................

Grubbens gärde fattighus, Stockholm ...............

Upsala fattigarbetshus .......................................

Fläsk, salt.

Gryn.

Bröd, mjukt.

Mjöl.

G-ram.

Gram.

Gram.

Gram.

1,275

354

298

400

400

144

320

128

255

213

250

1,170

1,008

660

1,386

868

255

400

234

387

5,377

5,950

5,950

4,550

5,364

3,635

4,273

7,289

3,610

4,806

Medeltal för 7 dagar ..................................

379

662

5,080

3,912

» » i dygn ......................................

54,i

94,6

726

559

» » 1 år i kilogram........................

19,7

34,r>

265

204

eller för 1 år i skålpund..............................

46,3

81,i

623

479

Stockholm, den 8 Februari 1886.

Aug. Almén.

Anmärkning. För en familj, bestående till hälften af barn under 15 år, torde förbrukningen

minskas med 20 procent.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

73

Litt. m.

Enligt Hushållningssällskapens berättelser öfver jordbruk och boskapsskötsel för

år 1881, Tab. Litt. G, var det för hela riket, efter afdrag af hvad som åtgått

till bränvinsbränning och utsädesbehofvet, återstående disponibla

qvantum af hvete, råg och korn tunnor 7,697,304, deraf:

Hvete.......................................................... tunnor 1,045,223.

Råg.............................................................. * 4,295,327.

Korn .......................................................... » 2,356,754.

Den införda och utförda malna spanmålen har då blifvit öfverförd till

tunnor efter förhållanden mellan malen och omalen spanmål, som angifvas i

det af Statistiska centralbyrån utgifna sammandraget af uppgifterna i Kongl.

Majrts Befallningshafvandes femårsberättelser och Hushållningssällskapens årsberättelser

1865, och hvilka visa, att

1 tunna hvete motsvarar 180 skålp. eller 76,5 kg. hvetemjöl,

1 » råg » 240 » » 102 » rågmjöl,

1 » korn » 200 » » 85 » kornmjöl.

Öfverföres ofvannämnda disponibla qvantum efter samma förhållande

till mjöl, så erhålles

Hvetemjöl .................................................... kg. 79,959,960

Rågmjöl......................................................... » 438,123,354

Kornmjöl....................................................... » 200,324,090

kg. 718,407,404.

Hela rikets folkmängd var efter Statistiska centralbyråns berättelse

vid 1881 års slut .............................................................................. 4,572,245,

och de fem nordligaste länens........................................................... 637,031.

Bih. till Biksd. Prot. 886. 5 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 1.

Fördelas det för hela riket disponibla qvantum efter folkmängden, finner

man således, att det för de nämnda fem länen disponibla qvantum var:

Hvetemjöl..................................................... kg. 11,140,418

Rågmjöl ............................... 5 61,041,820

Kornmjöl ................................................... » 27,910,284

kg. 100,092,522,

Skörden, efter afdrag af utsädet, var i de fem länen:

Hvete............ T:r 1,041 öfverf. till mjöl kg. 79,657

Råg.............. » 55,639 » » 5,675,778

Korn............ » 551,950 » >> 46,915,750

kg. 52,671,185.

Fyllnadsbeloppet blef således kg. 47,421,337, och om en tullafgift af

kronor 3,50 per 100 kg. derför skulle erlagts, både den uppgått till kronor

1,659,746,80.

Samma beräkning, verkstäld för ärter och bönor, efter de uppgifter

om skörd och utsäde, hvilka liksom föregående återfinnas i bilagan Tab. 1

till Hushållningssällskapens berättelse för 1881, och med beräkning att 1

kubikfot ärter väger 55 skålpund eller något öfver 23 kilogram, visar att en

tullafgift af 2 kronor per 100 kilogram skulle för nämnda läns behof uppgått

till kronor 80,333,40.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1.

75

Litt. n.

Resultaten länsvis af 1881 års skörd af Hvete, Råg och Korn, med fäst afseende på åtgång

för bränvinsbränning och utsädesbehof; samt jemförelse mellan dessa resultat och

den efter invånareantalet på hvarje län kommande andel af det genom

skörd och införseisöfverskott för hela riket uppkommande

disponibla qvantum af nämnda sädesslag.

Län.

Skörd,

tunnor.

;Åtgång för

bränvins- , bränning.

Utsädes-

behof.

öfver- ! skju- tande

behof.

Rest.

Andel i

disponibelt

qvantum.

Öfver-

skott.

Brist.

Stockholms stad........

334

13,658

41

13,365

297,547

310,912

Stockholms län ........

282,546

687

47,436

234,423

247,317

—

12,894

| Upsala d:o...............

383,937

15,313

64,957

303,667

187,837

115,830

Södermanlands d:o ...

275,349

1,983

46,795

226,57!

248,435

—

21,864

Östergötlands d:o.....

444,562

11,525

77,346

355,691

446,561

90,870

Jönköpings d:o .........

171,254

6,804

37,543

126,907

329,604

202,697

Kronobergs d:o ......

248,636

7,784

43,027

197,825

284,4S5

86,66U

Kalmar d:o, norra del

103,588

( 20,141

_

)

Kalmar d:o, södra del

323,032

} 3>27(i

\ 65,164

__

f 338,039

411,371

—

73,332

Gotlands d:o............

268,352

501

51,233

—

216,618

90,953

125,665

—

Blekinge d:o.............

186,593

15,590

34,540

136,463

232,577

96,114

Kristianstads d:o ......

672,560

27,920

100,071

544,569

386,030

158,539

Malmöhus d:o............

1,173,403

17,636

161,405

—

994,362

588,100

406,262

__

Hallands d:o...............

222,305

673

41,313

180,319

226,634

—

46,315

Göteborgs & Bohus d:o

201,455

9,103

29,144

—

163,208

443,945

280,737

Elfsborgs d:o, södra

del

72,090

)

f 15,397

]

Elfsborgs d:o, norra

2,299

174,476

483,300

308,824

del........... ...........

143,565

j

23,483

I

i Skaraborgs d:o .........

362,188

10,293

72,789

279,106

432,172

153,066

! Vermlands d:o...........

180,089

--

30,771

149,318

447,325

—

298,007

I Örebro d:o..................

204,213

1,083

32,296

170,834

304,889

134,055

Yestmanlands d:o......

207,037

317

37,154

169,566

215,408

45,842

Kopparbergs d:o ......

155,603

—

22,655

132,948

320,382

—

187,434

; Gefleborgs d:o .........

157,482

—

26,415

—

131,067

303,792

172,725

| Vesternorrlands d:o...

176,762

33,579

143,183

288,990

145,807

Jemtlands d:o .........

84,833

-i

18,521

66,312

143,574

77,262

Vesterbottens d:o . ...

140,799

''

33,231

1.07,568

181,512

—

73,944

Norrbottens d:o .......

191,187

1

30,278

160,909

154,564

6,345

Summa 7,033,754

146,445,

1,196,72513,365,

5,690,584 7,697,304

812,6412,819,361

Skilnaden mellan bristen ..................... Tunnor 2,819,361.

och öfverskottet i andra län ................ » 812,611. Tunnor 2 006 720.

betäckes afJskilnaden mellan införseln Tunnor 2,318,443.

och utförseln .................................. , 311,723. Tunnor 2,006,720.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.