Sök i Ratio Lex

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11

1886-04-02 · 99 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 97 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1886:11, Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Eiksd. Kansli den 2 April 1886, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen.

Efter det Riksdagen till pröfning och afgörande förehaft ej mindre

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 1, angående vissa delar af tullbevillningen,

än ock Utskottets Memorial N:o 2, i anledning af Kamrarnes

skiljaktiga beslut rörande vissa punkter af nyssnämnda betänkande,

har Utskottet öfvergått till de i samma betänkande icke afhandlade

framställningar angående omförmälda bevillning, öfver hvilka det tillkommer

Utskottet att afgifva utlåtande i anledning af dels Kongl. Maj:ts

till Utskottet öfverlemnade proposition N:o 26, dels enskilda, från Kamrarne

till Utskottet hänvisade motioner, samt dels trenne från Kongl.

Finansdepartementet Utskottet tillhandakomna skrivelser, i sammanhang

hvarmed Utskottet jemväl företagit den återstående granskning af tulllagstiftningen

i allmänhet, som Utskottet jernlikt 40 § i Riksdagsordningen

haft att verkställa.

Kongl. Maj:ts nyssberörda proposition innefattar förslag till ändringar

i gällande tulltaxa rörande artiklarne pelsverk, hattar och metalltråd.

De motioner, öfver hvilka Utskottet nu har att afgifva utlåtande,

äro följande:

inom Första Kammaren väckta:

N:o 21 af Herr Lindahl, om förtydligande af den i tulltaxan förekommande

rubriken: »Hattar, färdiga eller hallfärdiga»;

N:o 22 af Herr Lindahl, angående tull å ockror och jernoxidfärger;

Bill. till Riksd. ’Prot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 9 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

N:o 28 af Herr Mankell, angående sockertullens nedsättande;

N:o 29 af Herr Mankell, angående kaffetullens nedsättande;

N:o 35 af Herr Reuterswärd m. fl., angående förändringar i tulltaxan

m. m., i hvad samma motion''icke blifvit behandlad uti Utskottets ofvanberörda

Betänkande N:o 1 och i följd deraf redan är vorden af Riksdagen

pröfvad;

N:o 44 af Herr Smith, angående i vissa länder producerade varors

undantagande från tillämpning af de förhöjda eller nya tullsatser, som

under innevarande Riksdag beslutas;

N:o 48 af Herr Stjernspetz, om förhöjd tull å fisknät; och

N:o 51 af Herr Mankell, om upphörande af tullen å lysoljor;

samt inom Andra Kammaren:

N:o 15 af Herr A. Magnusson i Lervik, om nedsättning i tullen å

kaffe och socker;

N:o 16 af Herr J. A. Sjö, i hvad den rörer åsättande af tull å fläsk,

ister och smör;

N:o 21 af Herr S. Johnson i Hvetlanda, om förhöjning i tullen å

seter och seter spirituosus;

N:o 22 af Herr S. Johnson i Hvetlanda, om åsättande af tull å

dextrin;

N:o 34 af Herr J. Petersson i Boestad, i hvad den rörer åsättande

af tull å fläsk, kött och mjöl, annat än af spanmål;

N:o 54 af Herr J. Pettersson i Alfvesta, i hvad den rörer åsättande

af tull å fläsk;

N:o 56 af Herr A. E. Petersson i Hamra, om åsättande af tull å

tall- och granfrö;

N:o 89 af Herr R. Gustafsson, med hvilken åtskillige andre ledamöter

instämt, om nedsättning i tullen å socker;

N:o 90 af Herr R. Gustafsson, med hvilken åtskillige andre ledamöter

instämt, om nedsättning i tullen å kaffe och kaffesurrogat;

N:o 91 af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren, om förändringar

i gällande tulltaxa, i hvad samma motion icke blifvit behandlad uti

Utskottets ofvannämnda Betänkande N:o 1 och i följd deraf redan är

vorden af Riksdagen pröfvad;

N:o 95 af Herr J. G. Granlund, om förändring i punkterna 117

och 118 af tulltaxan under rubriken »flyttsaker»;

N:o 117 af Herr I. Wallberg, om ändring i tullsatsen å krita, »malen

eller slammad»;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillning a-Utskottets Betänkande N:o 11,

N:o 118 af Herr P. Zimdahl, om ändring i tullsatsen å pianoinstrument

med dertill hörande delar; <

N:o 132 af Herr Aug. Bokström, angående upphäfvande af tullen å

rektificerad stenkolsolja, fotogen, m. m.;

N:o 138 af Herr Grefve E. Sparre m. fl., angående ändringar i gällande

tulltaxa, m. m., i hvad samma motion icke blifvit behandlad uti

Utskottets meranämnda Betänkande N:o 1 och i följd deraf redan är

vorden af Riksdagen pröfvad;

N:o 150 af Herr A. P. Lind, om åsättande af tull å sill;

N:o 161 af Herr A. J. Lyth, om ändring i gällande stadganden rörande

tull å fiskredskap;

N:o 165 af Herr W. Gibson, angående lastpenningarnes upphörande;

N:o 170 af Herr S. Andersson i Plöninge, om nedsättning i tullen å

socker och kaffe;

N:o 177 af Herr C. H. Lundström, om förhöjning i tullen å träskruf;

äfvensom

N:o 185 af Herr W. Carlson, om ändring i gällande tulltaxa rörande

artikeln hattar.

Med tvenne af de ofvan omförmälda skrifvelserna från Kongl. Finansdepartementet

hafva till Utskottet, för den åtgärd, hvartill Utskottet

kunde finna anledning, öfverlemnats handlingar rörande dels ifrågasatt

tullafgift för maccaroni och vermiceller samt dels beredande af tullskydd

åt tillverkningen af apparater för dynamoelektriska strömmar.

Den tredje skrifvelsen afser vinnande af likformighet i lagstiftningen

rörande lastpenningarne samt fyr- och båkafgiften.

För innehållet af ifrågavarande framställningar kommer Utskottet

att här nedan närmare redogöra.

Under det att de öfriga bland dessa framställningar hvar för sig

röra allenast särskilda artiklar eller åtminstone begränsade varugrupper,

äro här afsedda delar af Herrar Reuterswärds m. fl:s samt Grefve E.

Sparres m. fi:s sinsemellan till alla delar öfverensstämmande motioner

äfvensom Herrar Jan Eliassons och K. E. Holmgrens motion af mera

omfattande beskaffenhet.

I sitt oftanämnda Betänkande N:o 1 har Utskottet lemnat en redogörelse

för de i berörda motioner anförda grunder för tulls åsättande

dels å vissa slag af spanmål m. m., hvarom i sagda betänkande närmare

förmälts, samt dels å åtskilliga andra jordbruksalster, i afseende å hvilka

Utskottet har att här yttra sig.

Härförutom hafva Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre

m. fl. i sina ifrågavarande motioner anfört följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N.v 11.

»Om än det ej kan förnekas, att jordbruket, såsom landets modernäring,

torde böra i främsta rummet skyddas emot det allt starkare

intrånget af öfvermäktig utländsk konkurrens, så bör dock vara

klart, att äfven våra öfriga större näringsintressen måste samtidigt på

liknande sätt ses till godo, så att en lifligare afsättning af den inhemska

jordbruksnäringens alster till idkarne af andra betydande näringar må

kunna påräknas.

Näst jordbruket är väl bergshandteringen att betrakta såsom vårt

lands hufvudsakligaste näringskälla. Med den plötsliga omkastningen af

vår tullpolitik för landtbruksalster följde i omedelbart sammanhang äfven

»de friare grundsatsernas» tillämpande på jernhandteringen och andra

grenar af bergsbruksrörelsen.

Vi kunna icke här upptaga utrymmet med eu utförligare framställning

af våldsamheten i den reform, som utan någon öfvergångstid

blef på en gång genomförd, i det många högst betydande tillverkningsarter,

hvilka förut under längre följd af år varit genom införselsafgifter

hägnade emot allt för stark utländsk konkurrens, beröfvades allt sådant

skydd.

Lika litet vore här lämpligt att med detaljerade uppgifter, hemtade

ur näringsstatistiken för så väl vår jernhandtering som vår öfriga metallindustri,

klarligen ådagalägga, huru vacklande och osäker ställningen

gestaltat sig äfven för denna så vigtiga näringskälla under inflytande af

senast fullföljda handelspolitik. En jemförelse med tillvägagåendet i

andra kulturländer, hvilka visst icke underlåtit att genom höga tullskrankor

stänga ute från sina marknader både råvaror och manufakturerade

effekter på den metalliska industriens område, skulle lättast kunna

ådagalägga, huru oklokt ur statsekonomisk synpunkt vi förfarit, då vi

hållit öppen marknad för alla länders arbetsprodukter, men vi måste, af

lätt förklarliga skäl, för tillfället afstå derifrån.

I fullkomlig afsaknad af erforderligt tullskydd emot utlandets metalltillverkningar

måste svenske bergsbruksidkare sakna håg att i erforderlig

grad nedlägga kapital och omtanke på en sorgfällig utveckling af sin

yrkesdrift, då utlandets tillverkare jemte andra störa fördelar just haft

det kraftigaste tullskydd att stödja sig på.

Från de mest betydande idkare af mekanisk-verkstads industri har

helt nyligen till vår regering gjorts framställning om en väl behöflig

ändring i gällande tullagstiftning beträffande alster af jerntillverkning,

och vi hafva ansett oss böra upptaga och till Riksdagens pröfning här

vördsammast framställa samma förslag till speciella tullsatser, som i nyss

nämnda petition blifvit ifrågastälda. Beträffande den öfriga metallindu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11. 5

strien bifoga vi här nedan, vid sidan af redan i vissa fall stadgade tullsatser,

förslag till lämpliga införselsafgifter för sådana arter af tillverkning,

hvilka sakna erforderlig tryggad ställning.

I fråga om landets handtverksindustri hafva vi ansett lämpligast att

för närvarande åtminstone på några större tillverkningsområden, skrädderi-

och skomakerirörelse samt möbeltillverkning, söka åstadkomma

erforderliga ändringar i gällande taxa, och hafva vi tillåtit oss att derför

under vederbörliga rubriker i det bilagda ändringsförslaget hemställa

om Riksdagens bifall i nämnda hänseenden.

Utgående från den grundsatsen, att ett af tullagstiftningens mål bör

vara att i någon mån stäfja benägenheten för öfverdådig vällefnad, kostsam

lyx och flärd, anse vi den för närvarande hos oss gällande tullagstiftning

vara i många hänseenden föga tillfredsställande, ehuru plats ej

lämpligen torde här sökas för ett utförligare framhållande af de skadliga

följder, hvilka med hänsyn till olika samhällsklassers lefnadsvanor och

sedliga hållning äro att befara, när införselsafgifterna för hit hänförliga

artiklar icke äro med nödig varsamhet och omtanke afvägda.

Väl vetande, att ej minst i det nu påpekade hänseendet svåra hinder

för en bättre ordnad tullagstiftning läggas regering och Riksdag i

vägen genom våra redan för bestämd tid afslutade tarifftraktater, hafva

vi dock ej tvekat att i sammanhang med här förut yrkade ändringar

nu jemväl till allvarligaste påaktande framhålla, om ej tiden vore inne

att åtminstone få friare händer gent emot sådana länder, med hvilka,

under förbehåll af bestämd kortare uppsägningtid, handelstraktater afslutats

allenast under ömsesidig försäkran att behandlas lika med den

mest gynnade nation.

Genom uppsägande af sist påpekade traktater skulle en stor del af

den öfriga handelsverlden, med hvilken vi hafva varubyte, ej vidare

sättas i tillfälle att, såsom nu är fallet, njuta alla fördelar af våra låga

(tull)tariffsatser för varor ifrån Frankrike, Spanien och Portugal, fastän

vi sjelfva för våra exportartiklar sakna alla deremot svarande fördelar.

Angelägenheten att för de arbetande klasserna förbättra ställningen

genom borttagande, der så ske kan, eller åtminstone nedsättande af de

införselsafgifter, som för närvarande äro lagda på vigtiga och mera allmänt

nödvändiga förbrukningsartiklar, torde lätteligen inses, och vi anse

oss i sådant hänseende kunna påpeka exempelvis kaffe och socker.

Sant är att inflytande tullafgifter för dessa varor, hvilka i mycket

betydande mängd hit årligen införas, hafva ur statsfinansiel synpunkt en

betydelse, som ej får förbises.

Statsverkets tillstånd för närvarande äfvensom den tillökning i tull
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

intrader, hvilken tvifvels utan torde vara att emotse, i händelse de af

oss ifrågasatta införselsafgifterna varda beslutade, borde dock kunna ingifva

någon förhoppning, att en nedsättning i de tryckande finanstullarne

ej kan betraktas såsom synnerligen äfventyrlig.

Då det emellertid näppeligen är möjligt att nu beräkna, i hvad män

Riksdagens bifall till flera eller färre af nu föreslagna tullförhöjningar

må kunna medgifva en derefter lämpad minskning i statsinkomst genom

lägre faststälda finanstullar, hafva vi ansett oss böra i nu omhandlade

hänseende allenast göra sådan framställning, som innehålles i 3:dje punkten

af vår slutliga, här nedan gjorda hemställan.»

Med tillkännagifvande att de i motionerna föreslagna tullsatser, så

vidt de ej rörde jordbruk och bergshandtering, i allmänhet blifvit satta

i öfverensstämmelse med senaste tullkomités tarifförslag, hemstälde derför

motionärerne i hithörande afseenden,

l:o) att Riksdagen ville besluta de förändringar i gällande tulltaxa,

som innefattades i motionerna bilagda tarifförslag, och för hvilka nedan

närmare redogöres;

2:o) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet göra framställning,

att alla de handelsfördrag äfvensom kombinerade handelsoch

sjöfartsfördrag eller traktater, som med främmande stater afslutats

och ännu vore gällande, undantagande de med Spanien, Frankrike och

Portugal senast afslutade tarifftraktater, måtte samtidigt och så snart

lämpligen ske kunde varda å Sveriges sida uppsagda; samt

8:o) att, i fråga om lämplig nedsättning i de s. k. finanstullarne,

Bevillnings-Utskottet behagade med begagnande af dess grundlagsenliga

initiativ göra den framställning, som efter afgörande af de särskilda, af

motionärerne afsedda förhöjningarna i införselsafgifter kunde i betraktande

af statsinkomsternas behöriga betryggande anses tillrådlig.

Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren trodde sig medelst sin

ofvanberörda utredning hafva visat befogenheten och nödvändigheten af

tullskydd för landets alla näringar. Men då motionärerne icke ansett

sig vuxne att ingå på det industriella området, hade de öfverlemnat åt

Utskottet att föreslå, hvad detansåge billigt och nyttigt i fråga om skydd

för bergshandteringen, manufaktur- och fabriksrörelsen, äfvensom hvad

som vore behöfligt för att minska lyxen samt inskränka oss till modernäringen

åkerbruket, synnerligen som detsamma för närvarande af alla

näringar vore den mest tryckta.

Jemväl desse motionärer, likasom äfven Herrar J. A. Sjö, J. Petersson

i Boestad och J, Pettersson i Alfvesta, i sina förenämnda motioner, hafva

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 7

emellertid, uppå anförda skäl, yrkat tull, förutom å sådana spanmålsslag,

hvilka redan varit föremål för Utskottets och Riksdagens behandling, å

åtskilliga andra, nedan omförmälda jordbruksalster, hvarjemte Herrar

Jan Eliasson och K. E. Holmgren likaledes ifrågasatt nedsättning i| tullsatserna

å kaffe och socker.

Omfattningen och innebörden af dessa motioner gifva vid handen,

hvad ock i vissa af dem tydligt utsäges, att motionärerne åsyftat en

genomgripande systemförändring i landets tullagstiftning.

I sitt förenämnda Betänkande N:o 1 förklarade sig Utskottet till

fullo instämma i de af motionärerne anförda skäl för ett sådant öfvergifvande

af de grundvalar, hvarpå vår nuvarande tullagstiftning hvilade.

Tullagstiftningen hade, yttrade Utskottet, en långt vigtigare och mera

omfattande uppgift än den, att allenast utgöra ett medel att skaffa statsverket

inkomster. Den borde i icke mindre grad afse att bereda erforderligt

skydd för landets näringar.

Jemte det Utskottet derför ansåg sig böra tillstyrka införandet af

spanmålstullar, fann Utskottet, för den händelse att dylika tullar beslötes,

likaledes uppenbart, att sådant måste föranleda väsentliga förändringar

äfven i andra delar af tullagstiftningen, i syfte att åt andra industrigrenar,

så väl bergshandteringen som manufaktur- och fabriksrörelsen,

bereda skäligt tullskydd, hvarjemte under samma förutsättning borde

tagas i öfvervägande, huru vida icke en nedsättning i vissa af de tullafgifter,

hvilka ur statsfinansiel synpunkt funnes åsätta en del importvaror,

som vore föremål för allmännare förbrukning, kunde ega rum till

uppvägande af den ökade statsinkomst, som de nya tullsatserna kunde

utöfver det nuvarande behofvet medföra. Af åtskilliga skäl fann Utskottet

emellertid sig böra utbryta och till skyndsamt afgörande företaga

frågan om spanmålstullar.

Dervid yttrade Utskottet emellertid, i öfverensstämmelse med hvad

i vissa af de ifrågavarande motionerna blifvit antydt: »Lika obestridligt

som det synes Utskottet vara, att förmånen af tullskydd bör tillgodokomma

ej endast idkarne af jordbruksnäringen utan äfven idkare af

andra näringar, der ej ingångna traktater sådant förhindra, lika obestridligt

synes det vara, att de föreslagna industritullarne endast i samband

med jordbrukstullarne böra komma till stånd.»

Den förutsättning, Utskottet sålunda ansett böra uppställas såsom

vilkor för den mera vidtgående förändring i tullagstiftningen, som i nyss

berörda motioner åsyftats, eller att Riksdagen beslöte tull å vissa spån
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

målsslag, har emellertid icke inträffat, i det Utskottets hemställan derom

af Riksdagen afslagits.

Vid sådant förhållande har Utskottet, i enlighet med sitt ofvanberörda

yttrande, icke för närvarande ansett sig i allmänhet kunna understödja

de föreliggande hithörande framställningarna om dels nya, dels

förhöjda tullar vare sig å öfriga slag af jordbruksalster eller å industriella

produkter. Oafsedt billighetens kraf, att vissa näringar icke ensidigt

skyddas, under det andra näringar, som i icke mindre mån tarfva dylikt

understöd, deraf förblifva i afsaknad, är det nemligen, hvad de mera

omfattande varugrupperna beträffar, uppenbart, att en förändrad tullagstiftning

rörande vissa sådana icke obetydligt återverkar jemväl på andra

näringsgrenars ställning. En mera omfattande omskapning i tullagstiftningen

bör derför icke ega rum, utan att sorgfällig uppmärksamhet

rigtas å dylika förhållanden, till förebyggande af att en del näringar

gynnas på de andras bekostnad. Men sedan Riksdagen beslutit fortfarande

tullfrihet å spanmål, eger Utskottet icke längre fria händer för

framläggande af ett förslag till revision af tulltaxan, hvarigenom samtliga

näringar erhölle ett lämpligen afvägdt skydd.

I några af hithörande motioner har, enligt hvad ofvan är nämndt,

jemväl uttalats, att ett bland tullagstiftningens mål vore att bidraga till

att i någon mån stäfja benägenheten för vällefnad, lyx och flärd. Då

emellertid detta redan af inotionärerne framhållits mera såsom en synpunkt,

värd att beaktas vid den af dem företrädesvis för de inhemska

näringarnas skyddande förordade allmännare revision af tulltaxan, än

såsom ett fristående motiv för partiella förändringar i denna, finner Utskottet,

utan att här behöfva inlåta sig på någon undersökning, i hvad

mån en sådan mera moralisk uppgift må anses tillkomma tullagstiftningen,

sig sakna anledning att särskildt ur sådan synpunkt nu tillstyrka

nya eller förhöjda tullsatser.

Oberoende af den principiella ståndpunkt, Utskottet sålunda funnit

sig böra intaga med afseende å de nu ifrågavarande framställningarna,

har Utskottet emellertid bort särskildt för sig till pröfning företaga

samtliga der förekommande förslag, för att tillse, huru vida de gåfve anledning

till flera eller färre detaljförändringar i tulltaxans bestämmelser.

Härom får Utskottet närmare orda under åtskilliga af dessa varors

rubriker. Hvad en stor del af dem angår, både kan och bör dock Utskottet

på allmännare grunder utan vidare afstyrka hvarje förhöjning af

de för dem bestämda införselsafgifter.

Utskottet afser härmed sådana i Herrar Reuterswärds m. fl:s och

Grefve E. Sparres m. flis motioner omförmälda artiklar, hvilkas i tull
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskuttets Betänkande N:o 11. 9

taxan förekommande tullsatser i följd af de mellan Sverige, å ena sidan,

samt dels Frankrike, dels Spanien och dels Portugal, å den andra, ingångna

handelstraktater icke kunna af oss ensidigt förhöjas, så länge

dessa traktater ännu eg a giltighet, i hvilket hänseende, med bortseende

från möjlig förlängning af ifrågavarande fördrag, må erinras, att traktaten

med Frankrike skall tillämpas till den 1 Februari 1892 och traktaten

med Spanien till och med den 30 Juni 1887, samt att traktaten med

Portugal väl afslutats för en tid af tio år, räknad från utvexlingsdagen

den 10 Juli 1885, men att giltigheten af den i sistnämnda traktat till

Portugals fördel betingade tariffbestämmelse rörande artikeln vin inskränkts

till den tid, under hvilken vin, som icke innehåller mera än 20

procent alkohol, vid införsel hit belägges med fasta tullsatser, utan hänsyn

till alkoholhalten, och sålunda för närvarande är för vårt land förbindande

endast så länge traktaten med Spanien eger bestånd.

Här afsedda, i traktaterna omförmälda artiklar jemte de för dem i

gällande tulltaxa bestämda och af motionärerne föreslagna tullsatser äro

de nedanstående:

! I Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefre E. Sparres m. fi:s

1 motioner upptagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras af

franska, spanska eller portugisiska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Gällande

tullsats.

I motionerna

föreslagen

tullsats.

Apelsiner ..........

1 k il o om m

Kronor

öre

10

80

Kronor

öre

25

Band:

silkessammet^- och helsiden-............

i

2

5

halfsiden-...................................

i

2

35

2

50

Bijouterivaror, af annat ämne än guld och

silfver, enkla eller sammansatta ...........

i

80

1

Blommor:

konstgjorda, af tyg, papper, halm, fjäder

eller andra dylika ämnen ...................

i »

2

50

15

delar till konstgjorda blommor.............

Bly:

oarbetadt ...........................................

i *

i

1

fritt

6

5

Broderade arbeten, alla slag, färdiga eller

påbörjade, draga lika tull med det tyg,

hvarå broderiet är anbragt, med till- lägg af 20 procent; men om tyget är

tullfritt, utgår tullen med 10 procent

Bih. till Riked. Prot. 18SO. 6 Sand. 1 Afd. 0 1

luft.

2

:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

I Herrar Reuterswärds in. flis och Grefve E. Sparres m. flis

1 motioner upptagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras af

franska, spanska eller portugisiska traktaterna.

(Qvantitet för

tullberäkningeu.

Gällande

tullsats.

I motiouerna

föreslagen

tullsats.

af varans värde. I motionerna yrkas

att dylika arbeten må draga lika tull

med tyget med tillägg af 50 pro- cent.

Bränvin och Sprit:

på fat, större eller mindre:

1 liter af 50

Kronor

öre

Kronor

öre

af vindrufvor:

då varan är i Frankrike tillverkad

och derifrån sjöledes direkte in- föres ................................................

procents

alkoholhalt

vid + 15 ° C.

45

60

Citroner................................................................

Etuis, med eller utan tillbehör, af sam- mansatta eller, såsom arbetade, ej spe-

1 kilogram

10

25

cificerade ämnen ........................................

1 »

—

80

i

—

Handskar, alla slag..........................................

Häng slen eller delar deraf:

1

i

80

3

af siden eller halfsiden..............................

1

2

35

2

50

andra slag ......................................................

Instrumenter :

kirurgiska, matematiska, fysiska och

navigations-, alla slag, derunder in- begripna barometrar och termometrar

m. fl. ej specificerade, äfvensom handt- verks-; tullbehandlas såsom Maskine- rier, Redskap och Verktyg. Motio- närerne föreslå tull å »instrumenter,

1

60

1

alla slag kirurgiska» .............................

Jern och stål:

1

fria.

35

jernvägsskenor .........................................

100 >

fria.

2

50

kassakistor och sängar ..............................

Kläder, ej specificerade:

nya gångkläder eller delar deraf samt

nya färdigsydda duktyg, handdukar,

lakan, örngått med flera dylika hus-

100 kronor

10

15

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

11

I Herrar Reuterswärds m. fl:s ocli Grefve E. Sparres m. fl:s

motioner upptagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras af

franska, spanska eller portugisiska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Gällande

tullsats.

I motionerna!

j föreslagen j

tullsats.

hållspersedlar, äfven då sådana klädes-

eller hushållspersedlar eller delar

deraf äro märkta eller försedda med

broderier, galoner, fransar, spetsar

eller blonder, förtullas med 20 pro

cents förhöjning i den tull, som är

bestämd för tyget eller det ämne,

hvaraf klädes- eller hushållspersedeln

hufvudsakligen består. I motionerna

yrkas förtullning med 50 procents

förhöjning.

Konserver, i hermetiskt tillslutna eller lufttäta

kärl förvarade, ätbara varor, kärlens

vigt inberäknad:

sardiner och anjovis, inlagda i olja,

i lödda dosor .................................

andra slag...............................................

Korkar, skurna:

utan beslag..................................................

Kronor ;öre

Kronor

Maskinerier, Redskap och Verktyg eller

delar deraf, ej specificerade, äfvensom

Ångmaskiner och Ångpannor: enligt gällande

tulltaxa............................................

I motionerna yrkas å dessa artiklar förtullning

enligt följande grunder:

Maskiner eller bearbetade delar deraf,

ej specificerade:

l:o) lokomotiv, lokomobiler, flyttbara

ångmaskiner, ångsprutor

och gasmaskiner ....................

2:o) ångmaskiner, andra slag, ej

specificerade...............................

3:o) ångmaskiner för fartyg eller

båtar ...........................................

1 kilogram

1

:2o

30

50;

50:

135!

fria.

100 kilogram:

100» »

|

100

15

10

15

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 11.

I Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fl:s

motioner upptagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras af

franska, spanska eller portugisiska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Gällande

tullsats.

I motionerna

föreslagen j

tullsats.

Kronor

öre

Kronor

öre

4:o) ångpannor ...................................

5:o) maskiner, andra slag, ej speci- ficerade, hufvudsakligen be- stående af:

lOOkilogram

•

10

a) trä......................................

100

—

—

4

—

b) gjutjern...............................

100

—

—

6

—

c) smidjern eller stål............

100

—

—

8

—

d) andra oädla metaller......

Redskap och Verktyg, ej specificerade,

förtullas såsom det ämne, bearbetadt,

hvaraf de hufvudsakligen bestå.

På andra ställen i samma motioner

föreslås för Maskinerier, Redskap

och Verktyg samt ej specificerade

delar af verktyg förtullning med 5

procent af värdet.

Metaller, ej specificerade, sammansatta:

100

10

oarbetade......................................................

1 kilogram

fria.

—

10!

bult och spik till fartygs förhydning...

Paraplyer och Parasoller:

1 »

fria

15|

af siden eller halfsiden.........................

1 stycke

—

75

1

andra slag ....................................................

1

—

25

—

40

Plymer .............................................................

1 kilogram

2

50

10

i

Russin .................................................................

Snörmakarearbeten:

1

—

14

—

25

af hel- och halfsiden ..............................

Spetsar:

1

2

80

5

silkes- ..........................................................

i 1

2

80

5

—

andra slag ..................................................

Strumpor:

1 »

2

35

2

50

af hel- och halfsiden ...............................

1

2

80

5

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnwgs- Utskottets Betänkande N:o 11. 13

I Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres in. fl:s

motioner upptagna varor, å hvilka tullförhöjning hindras af

franska, spanska eller portugisiska traktaterna.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Gällande

tullsats.

I motionerna

föreslagen

tullsats.

Vantar:

Kronor

öre

Kronor

öre

hel- och halfsiden ..................................

Vin, alla slag:

enligt gällande tulltaxa:

af till och med 21 procents alkohol-

1 kilogram

2

80

5

halt...........................................................

af mer än 21 till och med 25 pro- cents alkoholhalt:

1 liter

15

på fat, större eller mindre ........

1 kilogram

—

30

—

—

på andra kärl..................................

enligt motionärernes förslag:

med 25 procents alkoholhalt:

1 liter

65

på fat, större eller mindre ............

1 kilogram

—

—

—

30

på andra kärl.....................................

1 liter

—

—

65

Vindrufvor..........................................................

Väfnader:

helsiden-:

1 kilogram

10

25

felb och plys..........................................

andra slag, guld- och silfvertyg der-

1

2

35

2

50

under inbegripna...............................

halfsiden:

1 »

2

80

5

felb och plys, äfvensom filtar ............

1 »

2

35

2

50

andra slag..............................................

af lin, till N:o 616 i tulltaxan hörande

1

2

35

2

50

slag ..............................................................

<j o

(Ångmaskiner och Ångpannor, se ofvan.)

1

1

50

1

75

Af nu uppräknade artiklars gällande tullsatser äro de å Apelsiner,

Bly, oarbetadt, Citroner, Korkar, Metaller, oarbetade, Russin och Vindmfvor

öfverensstämmande med de i vår med Spanien ingångna handelstraktat

aftalade. Den ifrågasatta ändringen i tulltaxans bestämmelser

rörande förtullningen af Vin strider mot så väl den spanska och den

portugisiska som äfven den franska traktatens bestämmelser. I fråga

om tullförhöjning å de återstående nu afsedda artiklarna är Sverige

bundet genom traktaten med Frankrike.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnivgs-Utskottets Betänkande N:o 11.

Motionärerne, hvilka icke förbisett det hinder, dessa tarifftraktater

innefatta mot nya eller förhöjda tullsatser å der omförmälda artiklai’,

hafva emellertid, på sätt ofvan är nämndt, ansett Sverige böra, i afvaktan

å samma traktaters tilländagående, i fråga om dessa tullsatser

bereda sig friare händer åtminstone gent emot sådana stater, med hvilka

traktater afslutats allenast under ömsesidig försäkran om behandling lika

med den mest gynnade nation, och i sådant syfte påyrkat uppsägning

af samtliga dylika handels- samt kombinerade handels- och sjöfartstraktater.

De nu ifrågasatta nya eller förhöjda tullafgifterna å hithörande

artiklar skulle alltså afse öfvergång till ett differentialtullsystem,

för hvars genomförande tarfvades tulltaxans förändrade uppställning

i olika tariffer, en speciel för upptagande af de i tarifftraktaterna

aftalade tullbestämmelser, samt en generel, upptagande våra för hela den

öfriga handelsverlden bestämda tullafgifter.

Ett förslag med enahanda syfte framstäldes vid förlidet års riksdag

i en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 18) af Friherre Klinckowström.

Detta förslag förklarade Utskottet, i sitt då afgifna Betänkande N:o 3,

sig ingalunda kunna biträda.

I fråga om införandet af tvenne särskilda tulltaxor, en speciel för

tarifftraktatsstater och en generel för öfriga stater, erinrade Utskottet,

att om än en sådan anordning, som motionären föreslagit, befunnits

lämplig i en del andra stater, deraf dock ingalunda följde, att för

vårt land och under våra förhållanden enahanda anordning vore lämplig,

nödig eller nyttig. Redan år 1866, då den med Frankrike året förut

afslutade första tarifftraktaten af Rikets Ständer, om ock icke utan

motsägelse, godkändes, hade åt traktatsbestämmelserna allmän giltighet

gifvits i den af Rikets Ständer antagna tulltaxa. Uppoffringen under

den följande traktatstiden af Riksdagens makt att förhöja afgifterna utöfver

de i traktaterna bestämda tullsatser hade vid godkännandet så väl

af nämnda traktat som af den sedermera med Frankrike förnyade och

med Spanien afslutade tarifftraktaten nogsamt afvägts mot fördelarne,

som genom dessa fördrag ansetts blifva vårt land beredda, likasom de

många och stora olägenheter och oegentligheter, hvilka skulle vara förknippade

med åsättande och tillämpning af olika tullsatser för samma

vara från olika länder, ingalunda undfallit tidigare eller senare Riksdagars

uppmärksamhet. Det borde ock ligga för öppen dag, att, om

någon betydande skilnad i tullafgiften å en viss vara, som till Sverige

importerades, uppstäldes för tvenne olika länder, importen från det land,

för hvars produkt den drygare afgiften vore bestämd, antagligen komme

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillning- Utskottets Betänkande N:o 11.

att verkställas öfver det land, som fått förmånligare vilkor sig beviljade,

hvarigenom den högre tullsatsen undginges, men deremot sjelfva varan

drabbades af högre transportkostnader, till men för handeln och konsumenterna,

men utan ringaste gagn för svenska statsverket. Till motverkande

af sådant kringgående af tulltaxans bestämmelser måste derföre

den fordran uppställas, att alla varor af ifrågavarande slag, som infördes

från det mera gynnade landet, skulle åtföljas af s. k. produktionsbevis,

styrkande att de verkligen blifvit i detta land tillverkade. Erfarenheten

hade emellertid tillräckligen gifvit vid handen, hvilka stora svårigheter

det mötte att härvid förebygga underslef.

Dessa svårigheter jemte deraf härrörande faror måste, fortsatte

Utskottet, anses utgöra ett särdeles vigtigt skäl att nu icke i förevarande

hänseende frångå en enligt Utskottets åsigt hittills med öfvervägande

fördel tillämpad grundsats beträffande vår tulltaxas anordning.

För öfrigt kunde hvad motionären i denna del yrkat icke tillvägabringas

med mindre än att, på sätt motionären jemväl önskat, samtliga våra

utan tariff ingångna handels- samt kombinerade handels- och sjöfartstraktater,

i hvilka ömsesidigt utlofvades behandling lika med de mest

gynnade länder, uppsades. Men ett sådant tillvägagående skulle enligt

Utskottets förmenande medföra de betänkligaste följder för vårt lands

handelsintressen och förhållanden till andra länder.

Uppenbart vore nemligen, att, derest alla våra gällande handelssamt

kombinerade handels- och sjöfartstraktater af nyss omförinälda beskaffenhet

från svensk sida uppsades, i följd hvaraf jemväl Sverige för

sin del förlorade den i dessa traktater ömsesidigt stipulerade förmån af

behandling lika med den mest gynnade nation, samtliga eller åtminstone

de allra flesta af de stater, hvilka komrne att drabbas af de nya eller

förhöjda tullafgifter, som kunde varda införda i en ny svensk generel

tulltaxa, skulle ofördröjligen möta och vedergälla detta medelst ökade

införselsafgifter å svenska varor. Genom sådana strafftullar, till

hvilkas åsättande under liknande förhållanden vissa regeringar redan

vore genom .lagstiftning dels förpligtade, dels bemyndigade, skulle Sverige

otvifvelaktigt föranledas till beträdande just af den föga tilltalande

väg att ingå nya tarifftraktater, och detta med må hända alla de stater,

hos hvilka Sverige önskade bereda fortfarande afsättning för sina produkter.

Vid dessa nya traktaters ingående kunde naturligen Sverige

icke för sina varor påräkna särskilda tullnedsättningar, som icke jemväl

komme öfriga stater till godo; och å andra sidan måste dervid Sverige,

till ersättning för de fördelar, det kunde för sig utverka, åt hvarje stat,

med hvilken ny traktat inginges, medgifva särskilda tull-lindringar, de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

der i sin ordning omedelbart blefve gällande för samtliga de stater, till

hvilka Sverige då stode i handelstraktatsförhållande. Då på detta sätt,

efter lika tidsödande som vanskliga underhandlingar, Sverige omsider

fått nya handelstraktater bragta till stånd med alla de stater, med hvilka

en fortsatt handelsförbindelse ansåges önsklig, skulle antagligtvis de

vilkor, hvarunder vårt varubyte komme att ega rum, på alla eller åtminstone

de flesta håll hafva väsentligen försämrats i jemförelse med

dem, som nu vore för handen.

Men oafsedt de vigtiga betänkligheter af nu antydda art, som sålunda,

enligt Utskottets mening, talade mot det ifrågasatta uppsägandet

af alla våra utan tariff men med klausul om behandling lika med den

mest gynnade nation ingångna handels- samt kombinerade handels- och

sjöfartstraktater, kunde Utskottet ingalunda instämma i motionärens

åsigt om det menliga för Sverige i samma traktaters tillkomst och fortvara.

Att dessa traktater uppfylt sitt ändamål att bereda de kontraherande

staterna ömsesidiga fördelar vore icke tvifvelaktigt. Och om den

nämnda klausulen beredt andra stater vinst, då tullnedsättningar från

vår sida medgifvits Frankrike och Spanien, hade å andra sidan äfven

Sverige njutit samma klausul till godo och deraf skördat fördelar, som

icke finge förbises.

På grund af det anförda hemstälde Utskottet, utan meningsskiljaktighet,

att ifrågavarande förslag måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Vid föredragning inom Kamrarne af denna Utskottets hemställan

godkändes densamma af Första Kammaren, efter det endast motionären

talat för bifall till sitt förslag, samt af Andra Kammaren utan diskussion.

De åsigter, Utskottet sålunda i förevarande ämne uttalat, och hvilka

Riksdagen förlidet år visat sig till fullo dela, har Utskottet sedan dess

icke funnit någon som helst anledning att frångå, hvadan och då motionärernes

hemställan om uppsägning af samtliga våra utan tariffbestärninelser

ingångna handels- samt kombinerade handels- och sjöfartstraktater

torde få anses åsyfta allenast att möjliggöra de mera omfattande

förändringar i tulltaxan, som tnotionärerne påyrkat, men hvilka Utskottet

under närvarande förhållanden icke kunnat förorda, Utskottet jemväl

måste afstyrka bifall till motionärernes här afsedda hemställan.

Såsom motionärerne framhållit, är det onekligt, att vår med Frankrike

afslutade tarifftraktat innehåller åtskilliga bestämmelser, hvilka göra

det omöjligt att i vår tulltaxa stadga lämpliga tullsatser för varor, i

afseende å hvilka vår inhemska industri icke utan fog synes kräfva

skydd mot utlandets konkurrens. Då emellertid i fråga om en del af dessa

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

JBevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

artiklar, särskildt jernvägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg, samt

ångmaskiner och ångpannor, traktatens tariffbestämmelser icke för Frankrike

sjelft innebära afsevärdt gagn, samt å andra sidan Sverige genom de

yngre traktater, det ingått med Spanien och Portugal, beredt Frankrike

nya fördelar å den svenska marknaden, har det synts Utskottet, som

borde man, i betraktande af innehållet i 18 Artikeln af förstnämnda

traktat, kunna med skäl förvänta, att en framställning hos Frankrike om

lättnader i traktatsbestämmelserna angående nyss uppräknade artiklar

skulle ega utsigt till framgång. Utskottet har derför ansett sig böra

tillstyrka Riksdagen att hos Kongl. Maj:t anhålla om underhandlingars

inledande i sådant syfte.

I sin förenämnda motion, N:o 44, har Herr Smith — jemte det han,

uppå anförda skäl, uti en annan motion, hvilken icke blifvit till Utskottet

hänvisad, hemstält, dels att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t ville anhålla,

att till nästa sammanträdande Riksdag måtte framläggas förslag

till 2:ne tulltaxor, en speciel, gällande mot de länder, med hvilka Sverige

ingått för längre tid bindande tarifftraktater, eller hvilkas tullpolitik ej

väsentligen försvårade vår exporthandel, och en allmän, gällande mot andra

länder, samt dels att Kongl. Maj:t, i den mån sådant befunnes för ändamålet

erforderligt, måtte uppsäga de handelsfördrag äfvensom handelsoch

sjöfartsfördrag, som ej vore förenade med särskilda för längre tid

bindande tariffer, — anfört, att, om Sverige, på sätt motionären funne

nödigt och lämpligt, under trycket af ofördelaktiga konjunkturer och den

betydliga underbalans, som dess handel med vissa länder, i främsta rummet

Nordtyskland, medfört, beslöte att mot dessa länder höja sina införseltullar,

för att dymedelst i någon mån återställa likställighet och jemnvigt,

dessa tullförhöjningar dock icke borde tillämpas gent emot de länder,

med hvilka vi ingått tarifftraktater och med hvilka, enligt hvad

motionärens utredning visade, handelsutbytet varit för Sverige synnerligen

fördelaktigt, eller mot andra länder, hvilka ej genom egen sträng

protektionistisk tullpolitik föranledt dylika tullförhöjningar, enär ett sådant,

af inga objektiva skäl föranledt, å vår sida taget initiativ skulle

under en eller annan form kunna framkalla repressalier af oberäkneliga

verkningar. Då motionärens berörda, af sådan anledning framstälda yrkande

om utarbetande af förslag till dubbel tulltaxa förutsatte, förutom

en med sakkännedom verkstäld utredning, af motionären jemväl påyrkadt

uppsägande af de ofvannämnda, utan tariff afslutade fördrag, men

stor sannolikhet förefunnes, att innevarande Riksdag, utan afvaktan derå,

skulle besluta åsättandet af nya eller förhöjda tullsatser, hade motionä
Bih.

till Rihscl. Prot. 1886. o Sami 1 Afd. .9 Haft. ?,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 11.

ren ansett sig böra hemställa, att de förhöjda eller nya tullsatser, som

under innevarande riksdag möjligen komme att åsättas, ej måtte blifva

gällande för varor, producerade i Storbritannien (utom kolonierna) eller

i de länder, med hvilka särskilda tarifftraktater vore afslutade.

Uppenbarligen har motionären här syftat allenast å de nya eller förhöjda

tullar å vigtigare jordbruks- eller industrialster, om hvilka förslag hos Riksdagen

blifvit väckta, men icke å smärre ändringar i gällande tulltaxa,

som eljest kunde komma att af Riksdagen beslutas. Då Riksdagen redan

afslagit yrkandena om spanmålstullars införande, samt Utskottet, på sätt

redan är nämndt, vid sådant förhållande icke heller i öfrigt funnit sig

böra tillstyrka några nya eller förhöjda tullar af väsentligare art, måste,

för den händelse hvad Utskottet i sistberörda delar hemstält vinner

Riksdagens bifall, följaktligen den förutsättning, från hvilken motionären

här utgått, anses icke hafva kommit till stånd, hvadan Utskottet, utan

att behöfva ingå i någon närmare granskning af lämpligheten, för antydda

fall, af sådana anordningar, som motionären ifrågasatt, men under

åberopande af hvad Utskottet i det föregående anfört af beskaffenhet

att ega tillämpning jemväl å hans ifrågavarande motion, icke kan annat

än afstyrka bifall till densamma.

På grund af det anförda hemställer Utskottet:

l:o) att samtliga Herrar Reuterswärds m. flis och

Grefve E. Sparres m. flis yrkanden om förändrade bestämmelser

rörande förtullningen af i ofvanstående tabell

uppräknade, i traktaterna med Frankrike, Spanien

eller Portugal omförmälda artiklar måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende;

2:o) att samme motionärers förslag om framställning

hos Kongl. Majit rörande uppsägning af alla Sveriges

gällande handels- äfvensom kombinerade handelsoch

sjöfartsfördrag med främmande stater, undantagande

de med Frankrike, Spanien och Portugal afslutade, icke

heller måtte af Riksdagen bifallas;

3:o) att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl.

Majit anhålla, att, med stöd af 18 Artikeln i gällande

handelstraktat med Frankrike, Kongl. Majit ville hos

Franska Regeringen söka utverka sådan ändring i nämnda

traktats bestämmelser, att den å fransk sida betingade

tullfrihet för jernvägsskenor, maskinerier, redskap och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 19

verktyg, samt ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra

; samt

4:o) att Herr Smiths ofvan omförmälda motion om

i vissa länder producerade varors undantagande från

tillämpning af de förhöjda eller nya tullsatser, som

under innevarande riksdag kunna komma att beslutas,

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Beträffande de i sammanhang med vissa bland nu afhandlade framställningar

gjorda förslag om nedsättning i de hufvudsakliga s. k. finanstullarne

vill Utskottet nedan yttra sig, på samma gång Utskottet till

behandling företager öfriga föreliggande dylika förslag.

I fråga om återstående i detta betänkande afhandlade artiklar har

Utskottet ansett sig böra följa den ordning, hvari de förekomma uti

gällande tulltaxa, eller som eljest af bokstafsföljden utvisas.

Tullen å JEter och JEter spirituosus, som derförut utgick med 1

krona 20 öre för 1 liter, höjdes förlidet år, med anledning af då väckt

motion, till 1 krona 40 öre för samma qvantitet.

Samme motionär, Herr S. Johnson i Hvetlanda, har nu, i motion,

\:o 21, inom Andra Kammaren, under förmenande att den förlidet år

medgifna tullförhöjningen icke kunde hålla mtertillverkningen uppe, yrkat

än högre tullskydd för ifrågavarande industri.

Till stöd härför yttrar motionären:

»Den råvara, af hvilken seter beredes, är såsom bekant sprit; af

100 liter 100-procentig sprit erhålles högst 64 liter aeter. Klart är nu,

att då priset å sprit i vårt land genom en mängd dryga pålagor blifvit

ofantligt högt uppdrifvet, så högt att det ■—- tillverkningsskatten frånräknad

— är nära nog dubbelt mot utlandets, all konkurrens med utlandet,

hvad mtertillverkning angår, är för den svenske fabrikanten

omöjlig. Till bestyrkande af mitt påstående angående priset å sprit

utomlands kan jag anföra börsnoteringen i Hamburg, hvilken jag under

hela förra året iakttagit. Medelnoteringen i Hamburg har å 100 liter

100-procentig, rectificerad sprit varit 31,5 kronor (35 mark) och i

Stockholm 137 kronor (1,66 pr kanna 50-procentigt råbränvin == 1,66

pr kanna 46-procentigt rectificeradt bränvin) eller, om man för jemförelses

skull, alldenstund införseltullen å aster står i förhållande till

vår skatt å sprit, drager skatten å vår svenska vara, hvilken å 100 liter

100-procentig är 80 kronor, från nyssnämnda försäljningssumma kronor

JEter m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

137, återstå kronor 57 eller det pris å råvaran, hvarmed den svenske

fabrikanten skall upptaga konkurrensen med utlåndingen. Saken ställer

sig sålunda på följande sätt:

100 liter 100-procentig sprit kosta i Sverige 137—80 Kr....... = 57: —

100 » » » » i Tyskland................................... 31: 50.

Differens 25: 50.

Dessa siffror visa alldeles oemotsägligt omöjligheten af all konkurrens

med utlandet för den svenske aiterfabrikanten. Att spritpriset

i Tyskland är så lågt, jemfördt med vårt, beror utan tvifvel derpå, att

tillverkningsskatten är ringa och att råvaran till följd af det sydligare

klimatet och lämpligare jordmån- är stärkelserikare än vår, utan att

vara dyrare, snarare tvärtom, och att sprittillverkningen der icke är

betungad med åtskilliga andra hos oss förekommande afbränningar,

hvilka samtliga måste läggas på spritpriset.

Ett egendomligt faktum är, att sprit i form af aster får införas till

vårt land mot en full, som motsvarar 40 öre pr liter 50-procentigt

bränvin, under det att sprit i annan form drager en tull af 60 öre pr

liter, ett förhållande, som äfven under förutsättning af lika spritpriser

är minst sagdt inkonseqvent, då aster mycket väl kan tillverkas inom

landet. Af anförda skäl borde det vara asterfabrikanten medgifvet att

för beredning af aster få införa utländingens billigare råvara efter en

tull af 40 öre pr liter 50-procentig vara; men då astorindustrien knappast

torde kunna bära de dryga utgifter, som en då af staten troligen

fordrad kontroll skulle medföra, är och förblifver det enda rigtiga, att

tullen å (Mer sättes i förhållande till tullen å sprit, och icke, såsom nu

är fallet, tullen å aster bestämmes efter skatten å sprit. Och då tullen

å 100 liter 100-procentig sprit är kronor 120, och asterutbytet af denna

qvantitet utgör 64 liter eller 46,2 kilo, så skulle tullen sålunda å aster

bestämmas till kronor 2,60 pr kilo (1,87 pr liter), för att nå likställighet

med sprittullen.

Ett origtigt förhållande synes mig äfven vara, att »aster», »aster

spirituosus» och öfriga i tulltaxan upptagna asterarter förtullas efter

mått, då försäljningen deremot alltid sker efter vigt, hvilket är så

mycket mer att beakta, som aeter och asterarter äro lättare än vatten;

så t. ex. väga 100 liter ren aster blott 72,2 kilo, under det samma

mängd vatten ju väger 100 kilo. I praktiken skulle denna förändring

erbjuda stora fördelar, icke minst för tulltjenstemannen, emedan uppmätning

af aster är en vansklig sak på grund af dess eldfarlighet och

benägenhet att explodera, om luften dermed blir bemängd, hvarför

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 21

väl också det vanliga är, att måttet bestämmes efter vigt, och detta

säkerligen så, att en kilo anses lika med en liter, då man icke skäligen

kan begära, att en tulltjensteman skall hafva reda på mterns och

de olika seterarternas egentliga vigter. Förutsatta beräkningsgrund har

emellertid till följd, att cirka 1 4 af den införskrifna varan blir o förtullad,

hvilket missförhållande ej kan ifrågakomma, om, såsom sagdt, tullen

bestämmes efter vigt. Slutligen vill jag endast påpeka för den eller

dem, som möjligen anse min motion röra en obetydlighet, att mter och

feterarter äro en mycket använd vara bland många våra näringsidkare,

exempelvis apotekare, fotografer, vinhandlare, sockerbagare, kemiska

fabrikanter m. fl., hvadan omsättningen går löst på hundratals tusen

kronor.»

Motionären föreslår derför,

att tullen å feter och feter spirituosus må höjas från nuvarande

kronor 1: 40 per liter till kronor 2: 60 per kilo (1: 87 per liter)

eller hvad Riksdagen i detta afseende annars kan finna skäligt, samt

att, om bränvinsskatten ytterligare höjes, tullen å dessa varor i proportion

härtill måtte höjas.

Då motionären vid förlidet års riksdag yrkade en tullsats å ifrågavarande

artikel af 1 krona 80 öre per liter, förklarade Utskottet sig

anse bestämmandet af tullen härå böra grundas på de förhållanden,

som förelåge, då för fetertillverkningen användes inhemsk sprit, samt

framhöll, att härvid hänsyn jemväl borde tagas dertill, att vid beskattningen

af bränvinet äfven förelåge ett moraliskt syfte, nykterhetens befrämjande,

som icke behöfde göras gällande i fråga om tullsatsen å

teter. Utskottet fann sig derför icke böra tillstyrka en så stark förhöjning

af tullen å här afsedda varor, som motionären yrkat, utan ansåg,

med hänsyn i öfrigt till den i betänkandet omförmälda utredning,

denna tull lämpligen kunna bestämmas till det belopp, som enligt Riksdagens

beslut numera finnes gällande.

Utskottet anser sig desto mindre ega anledning att med frångående

af sin sålunda uttalade åsigt nu tillstyrka en ny tullförhöjning

å ifrågavarande artiklar, som hvarje sådan tullförhöjning måste medföra

fördyrande af den mängd apoteksvaror, i hvilka dessa artiklar ingå

såsom en nödvändig beståndsdel, och för öfrigt äfven för en mängd

andra industrier vore mer eller mindre menlig.

Hvad beträffar motionärens yrkande, att förtullningen af samma

artiklar måtte verkställas efter vigt i stället för mått, så finner Utskottet

icke heller skäl att i denna del understödja motionärens förslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Under förutsättning att tillverkningsafgiften å bränvin och spritvaror

bibehålies oförändrad, hemställer alltså Utskottet,

5:o) att Herr S. Johnsons ifrågavarande motion

måtte lemnas utan afseende.

Rubriken Bly, arbetadt, har i tulltaxan följande lydelse:

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Bly: arbetadt, ej specificeradt:

plåt och bleck............................................................

omåladt och olackeradt.......................................

måladt eller lackeradt.........................................

\

1 kilogram

»

Kronorjöre.

fria.

— ! 7

— 35

Her rar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. föreslå, i sina

förevarande motioner, att samma rubrik måtte sålunda bestämmas:

»Bly: arbetadt, ej specificeradt, omåladt och olacke- Kronor öre.

radt, samt hagel.............................................................. 1 kilogram — 12

plåt, rör, bult och tråd .............................................. 1 » — 10

måladt och lackeradt ....................................................... 1 » — 35.»

De sålunda föreslagna förändringar i nu gällande tullsatser sammanhänga

med motionärernas yrkande om tull å oarbetadt bly, hvilket yrkande,

på sätt ofvan är nämndt, icke nu kan till bifall föranleda. Och då här

afsedda tullsatser befinnas affattade i öfverensstämmelse med de grunder,

på hvilka vår tullagstiftning för närvarande hvilar, hemställer Utskottet,

6:o) att, med afslag å ifrågavarande yrkanden, de

under rubriken »Bly: arbetadt» i gällande tulltaxa

upptagna bestämmelser måtte bibehållas oförändrade.

Gällande tulltaxa upptager för Bröd: finare småbröd, bakelse:'',

cakes, pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till

konfityrer, närmaste emballagets vigt inberäknad, en tullsats af 15 öre

för 1 kilogram, hvaremot andra slag af bröd få tullfritt införas.

I sina förenämnda motioner föreslå Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl., att tullen för finare småbröd, cakes och pepparkakor

måtte höjas till 25 öre för 1 kilogram, samt att å andra slag af

bröd måtte bestämmas en tull af 4 öre för samma vigt.

Då dessa yrkanden uppenbarligen stått i samband med samma

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 23

motionärers förslag om tull å omalen spanmål och mjöl, men Riksdagen

beslutit fortfarande tullfrihet för sistnämnda artiklar, hemställer Utskottet,

7:o) att Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve

E. Sparres m. fks ifrågavarande yrkanden måtte lemnas

utan afseende.

I motionen N:o 22 inom Andra Kammaren har Herr S. Johnson i

Hvetlanda hemstält, huruvida icke tullskydd borde beredas fabrikationen

af Dextrin.

Motionären anför i sådant hänseende:

»Dextrinen beredes af potatisstärkelse och är ett slags gummi, som

i betydliga qvantiteter, minst 2 å 300,000 kilo pr år, användes inom

vårt land, i kattuntryckerier, vid tapettryck, kortfabriker m. fl. inrättningar.

Att penningar för inköp af detta fabrikat gå till utlandet och

att vår egen råvara, potatisen, icke för ändamålet kommer till användning,

är så mycket mera oekonomiskt, som tillverkningen af dextrin är

en synnerligen lätt sak; hela fabrikationen består hufvudsakligen i

stärkelsens upphettande till en viss värmegrad. Enda förklaringen på

dessa oegentligheter är, att utomlands, till följd af lämpligare klimat

och jordmån för potatisodling, stärkelse kan produceras till betydligt

billigare pris. Så var medelpriset i Tyskland under förra året å dextrin

23 öre per kilo, hvilket motsvarar ett stärkelsepris af högst 15

öre per kilo, då deremot stärkelsen hos oss betingar ett pris af 28 å

30 öre per kilo. All konkurrens under sådana förhållanden är naturligtvis

en omöjlig sak.

Förutom de redan nämnda, torde bland andra följande skäl tala

för dextrins beläggande med tull, nemligen:

att derigenom beredes tillfälle för jordbrukaren att få sälja sin potatis;

att stäi-kelse i hvarje hem med största lätthet kan beredas;

att potatis i form af stärkelse vid hvilken årstid som helst, således

äfven vid köld, blir lätt transportabel, hvilket ju är af stor vigt för ett

från vigare kommunikationer aflägset jordbruk;

att då man funnit skäligt sätta tull å drufsocker, som likaledes är

eu produkt af stärkelse, samma skäl tala för tull å dextrin, till och med

i ännu högre grad, emedan det senare säkerligen har mycket större

användning.

Slutligen vill jag endast omnämna, att i min hemtrakt fabrikation

af dextrin i mindre skala bedrifvits, men, såsom af det anförda framgår,

under så ogynsamma förhållanden, att arbetet i afvaktan på tullskydd

måste nedläggas. Med fäst hänsyn derå, att dextrin och drufsocker,

Dextrin.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Fartyg.

24 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

såsom varande båda produkter af stärkelse, stå hvarandra synnerligen

nära, vågar jag på grund af anförda skäl föreslå, det Riksdagen ville

besluta, att dextrin belägges med en tull lika med den å drufsocker

redan befintliga eller hvad Riksdagen i detta afseende annars kan finna

skäligt.»

Ifrågavarande artikel omförmäles ej i gällande tulltaxa. Emellertid

har densamma åtminstone på senaste tiden icke, såsom motionären

synes föreställa sig, fått tullfritt hit införas. Efter det densamma tillförene

tullbehandlats såsom gummi, har Generaltullstyrelsen, enligt hvad

inom Utskottet blifvit upplyst, på senare tiden genom särskilta resolutioner

förklarat dextrin böra förtullas såsom stärkelse, i följd hvaraf

den, enligt nuvarande tulltaxa, belägges med en tull af 10 öre för

1 kilogram. Då, på sätt motionären framhållit, dextrinen, ett pulverfabrikat,

erhålles medelst en synnerligen lätt beredning af stärkelse,

men deremot drufsocker, om än likaledes utgörande en produkt af

stärkelse, är frukten af en betydligt mera komplicerad fabrikation, kan

Utskottet icke annat än finna den nuvarande förtullningsmetoden af

dextrin fullt rigtig och afstyrka motionärens förslag att för dextrinen

skulle bestämmas den långt högre tullsats, 23,5 öre -för 1 kilogram, som

för närvarande utgår för drufsocker. •

Då emellertid Utskottet anser tillbörligt, att en uttrycklig bestämmelse

rörande förtullningen af dextrin i tulltaxan intages, hemställer

Utskottet,

8:o) att Riksdagen, i anledning af Herr S. Johnsons

i Hvetlanda ifrågavarande motion, måtte besluta,

att i tulltaxan efter rubriken Deglar skall införas en

så lydande bestämmelse: »Dextrin; tullbehandlas såsom

Stärkelse».

Enligt gällande tulltaxa äro Fartyg och Båtar, med tillbehör, fria

från tull.

Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. föreslå, i sina

ifrågavarande motioner, att »fartyg af jern eller stål äfvensom ångfartyg,

alla slag» måtte beläggas med en tull af 25 kronor per ton.

Under åberopande af hvad Utskottet ofvan anfört i fråga om de i

berörda motioner framstälda yrkanden i allmänhet, vill Utskottet beträffande

här afsedda förslag framhålla, hurusom betungandet af den

inhemska skeppsfarten medelst fördyrande af ifrågavarande artiklar

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 25

åtminstone under de tryckta förhållanden, hvari nämnda näringsgren

för närvarande befinner sig, icke kan anses tillrådligt.

Utskottet hemställer derför,

9:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

För närvarande skall för Fisk: saltad eller inlagd: anjovis, sardeller

och tlionfisk, kärlens vigt inberäknad, erläggas en tull af 20 öre

för 1 kilogram, hvaremot alla andra slag af fisk få tullfritt införas.

I eu inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 150, har Herr A.

P. Lind anfört, att det å vestkusten försiggående sillfiske, ehuru rikt,

för de fattige fiskare, som dermed sysselsatte sig, likväl lemnade en

ringa daglön till följd af det oskäligt låga pris, hvartill sillen finge

säljas, emedan varan, med anledning af den stora införseln från andra

stater, icke inom landet kunde få sådan marknad, som den förtjenade,

samt derför anhållit att Riksdagen, med behjertande af sillfiskets och

dess idkares mödosamma och med lifsfara utöfvade arbete, ville främja

nämnda näring medelst beslut att å hvarje tunna sill, som till riket

infördes, skulle sättas en tull af 4 kronor.

Den fordom bestående, lindriga tullen å sill, 12 öre per kubikfot, —

hvilken tull dock utgick med allenast hälften af nämnda belopp för norsk

vara, som från Norge sjöledes direkt inkom, samt alldeles bortföll, då

införsel af sådan vara skedde landvägen från nämnda land, —- borttogs genom

den år 1872 utfärdade tulltaxa i de fattigare klassernas intresse. Att

nu af den anledning, att invånarne i en viss del af landet gynnats medelst

eu riklig tillgång på sill, till desses ytterligare båtnad genom en dryg

tull å denna för hela folket så nödvändiga artikel fördyra densamma,

finner Utskottet föga billigt, och detta desto mindre, som den ifrågavarande

näringen redan blifvit understödd medelst särskilda statsanslag

och under fortfarande icke alltför ogynsamma vilkor bör kunna

så utvecklas, att den utan skydd må bestå i täflan med utlandets.

Införseln af sill har under åren 1875—1884 varierat mellan 18,798

och 34,748 kubikmeter samt i årligt medeltal utgjort omkring 27,700

kubikmeter. Under samma tid har utförseln utgjort:

År 1875 ....................................... 839 kubikmeter.

» 1876 1,011 »

» 1877 2,551 »

» 1878 5,538 »

» 1879 814 »

Bih. till Riksd. Prat. 1880. 5 Sami. 1 Afd. U Haft.

Fisk.

i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Flyttsaker.

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 11.

År 1880 ....................................... 978 kubikmeter.

» 1881 1,951 »

» 1882 11,322 »

» 1883 6,716 »

» 1884 2,285 »

Med undantag för sistnämnda år har exporten sålunda på senaste

tiden varit ganska betydande. Vid sådant förhållande kan något verkligt

behof af tullskydd för denna industri svårligen sägas vara för

handen. Härtill kommer, att ett sådant skydd i följd af mellanrikslagstiftningen

mellan Sverige och Norge skulle vara af föga värde

gentemot sistnämnda land, hvars konkurrens härvid är den mest betydande.

Utskottet hemställer derför,

10:o) att Herr A. P. Linds ifrågavarande motion

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Under rubriken Flyttsaker förekomma i tulltaxan följande bestämmelser:
-

Qvantitet för

tullberäk- Tullsats,

ningen.

reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda,

då de af vederbörande tullkammare eller

tullinspektion finnas ej öfverstiga hans behof

under resan.............................................................

öfriga inkommande gamla och brukade husgeråds-

eller andra lösörepersedlar, när, efter

det egaren på tro och heder afgifvit intyg,

att han dem för eget bruk och icke i handelsafsigt

infört, vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga

egarens behof ............................................

i Kronor! öre

fria.

fria.

I motionen N:o 95 inom Andra Kammaren anför Herr .7. G. Granlund:

»Under ordet »reseförnödenheter» kan inbegripas ett stort antal

olika effekter, hvaribland jag särskild!. vill nämna, att om en resande i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

utlandet köper sig en dyrbar vagn och sjelf enligt ordalydelsen medför

densamma, så kan han ganska väl anmäla den såsom för sitt behof

nödig under en fortsatt resa. Och huru skall nu en tullinspektion

kunna säga, att den öfverstiger hans behof under resan och äfven

sedan? För att bedöma detta torde en närmare kännedom om personens

enskilda förhållanden vara nödig än den tulltjenstemannen vid ett

flygtig* påseende af den resande kan inhemta. Men denne kan under

åberopande af tulltaxans medgifvande lugnt påstå att vagnen är, huru

dyrbar som helst, för honom behöflig såsom en reseförnödenhet och

han gör anspråk på att få den tullfri, hvilket ock ofta lärer beviljas.

Samma förhållande är det med seldon och andra reseffekter, och

mången gång får man höra: »Jag medförde de och de artiklarne åt

den och den, som gjorde min resa betald».

Med häri lemnade föreskrift eller medgifvande kan icke vara annan

mening än den, att personer, som i verkligheten inflytta till Sverige

från utlandet för att här bosätta sig, må ega att tullfritt med sig och

för sitt behof hit införa sina gamla och brukade lösörepersedlar. Men

det lärer stundom gå litet egendomligt till väga vid tillämpningen och

bedömandet af detta förhållande. Ordet »brukade» kan ofta missbrukas.

Man kan ju lätt afsigtligt låta något bruka en sådan artikel, som kan

hänföras till de många som inberäknas såsom lösörepersedlar för att

få den hänförd under rubrik »gamla brukade» och således åtnjuta tullfrihet.

Detta kan lätt ske med t. ex. möbler, ljuskronor, dyrbara lampor

m. fl. En liten skada, som med beräkning åstadkommits, gör föremålet

till »brukadt», och man fordrar att få det tullfritt infördt.

Såsom vagnfabrikant har jag särskildt fäst mig vid hvad som från

flera orter af landet erfarits, att var/nar ofta till följd af ofvanstående

medgifvande införas tullfritt.

Det lärer vara ganska vanligt att, när man i utlandet köper en ny

vagn för att hit införa, åker man på den samma någon mil, så att den

blir nedsmutsad och ser brukad ut och till följd deraf anmäler man den

till införsel under rubrik »gammal och brukad)). Hur skall då tulltjenstemannen

kunna vägra en sådan tillämpning eller bedöma behörigheten

af det intyg egaren sjelf afgifvit, att han inför åkdonet till eget bruk

eller att det icke öfverstiger hans behof?

I afseende på åkdon har man sålunda genom ofvanstående föreskrifter

tvenne sätt att med mer eller mindre framgång försöka undvika

förtullning, antingen att anmäla dem såsom reseförnödenheter eller

göra dem till gamla brukade.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Fläsk.

28 Beuillnings-Utskottets Betänkande X:o 11.

Visserligen är i vissa fall en slags pröfningsrätt lagd i tulltjenstemännens

händer, men man kan dock icke hos alla dessa begära en

fullt praktisk kännedom i dessa hänseenden, helst de ofvannämnda

medgifvanden för tullfrihet öfvervägande tala till fördel för den resande,

som sig deraf vill begagna.»

Under förmenande, att häraf framginge nödvändigheten af förändring

uti ifrågavarande bestämmelser, hemställer motionären, att Bevillnings-Utskottet

måtte till Riksdagen inkomma med förslag till sådan

förändring i det i motionen angifna syfte.

Att missbruk af de i motionen antydda slag förekommit och ännu,

om än mera sällan, förekomma må väl kunna antagas, men sådana

missbruk kunna, enligt Utskottets åsigt, ingalunda helt och hållet förebyggas

medelst tulltaxebestämmelser, så vida icke dessa skulle affattas

i en mot nutidens lifligare samfärdsel och mellanfolkliga anordningar

till resandes beqvämlighet stridande rigtning. På tullförvaltningens uppmärksamhet

och urskilning ankommer vid tullförfattningarnes tillämpning

i flera andra hänseenden vida svårare och mera maktpåliggande pröfning

än den här ifrågavarande; hvarför Utskottet icke anser någon allvarlig

betänklighet böra möta för bibehållandet af nu gällande stadganden.

Beträffande senare momentet vill Utskottet härförutom erinra, huru

som detsamma afsett att medgifva tullfri införsel icke blott för gamla

effekter, som egaren sjelf brukat, utan äfven för sådana, som t. ex.

genom arf tillfallit härstädes bosatta personer.

Då Utskottet för sin del anser de grundsatser, som uti ifrågavarande

bestämmelser vunnit uttryck, böra fortfarande tillämpas, och

då motionären icke gittat framställa något förslag till förbättring af

samma bestämmelser, hemställer Utskottet,

ll:o) att förevarande motion måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Under yrkande, på grunder, för hvilka Utskottet tillförene hufvudsakligen

redogjort, att nu medgifna tullfrihet för artikeln Fläsk måtte

upphöra, hafva i ofvannämnda motioner derå föreslagits följande tullsatser,

nemligen: af Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre

m. fl. samt Herrar Jan Elias-son och K. E. Holmgren 10 öre för 1 kilogram;

af Herr J. Petersson i Boestad 20 öre för samma qvantitet; af

Herr J. Pettersson i Alfvesta 1 krona 50 öre för 1 lispund samt af Herr

J. A. Sjö 2 kronor för enahanda vigt, motsvarande sistnämnda tullsatser

omkring 17,5 resp. 23,5 öre för 1 kilogram.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Införseln af

fläsk, hufvudsakligen

amerikanskt, har utgj

År

1875 .............................

8,912,951 kilogram.

»

1876 ..........................

11,665,318

B

b

1877 ..........................

13,770,890

B

b

1878 .....................

12,459,105

B

b

1879 ...........................

12,770,941

B

»

1880............................

14,896,448

B

»

1881............................

12,000,474

B

b

1882 .............................

4,920,839

B

b

1883...........................

9,724,737

B

»

1884 .............................

5,922,438

B

b

1885 (i rundt tal) ...

10,103,000

B

Samtidigt utgjorde utförseln af fläsk:

År

1875..............................

264,567 kilogram;

b

1876 ..........................

48,119

B

b

1877..............................

108,394

B

b

1878 ...............................

187,841

B

»

1879...............................

52,964

B

b

1880.............................

143,421

B

b

1881..............................

391,905

B

b

1882............................

314,508

B

b

1883..............................

152,708

B

b

1884..........................

323,236

B

b

1885 (i rundt tal).....

. 1,239,000

B

samt utförseln af lefvande svin:

År

1875 ...........................

......... 13,051

stycken.

b

1876 .............................

......... 13,285

B

B

1877 ............................

......... 12,762

B

B

1878 .............................

....... 20,761

B

B

1879 ............................

........ 14,375

% »

B

1880 ..........................

........ 21,644

B

B

1881 ...........................

........ 24,341

B

B

1882 ............................

....... 26,212

B

B

1883 ...........................

......... 28,084

B

B

1884 ............................

........ 50,167

B

B

1885 (i rundt tal)......

......... 32,200

B

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Utskottet, som förlidet år, likasom vid flera tidigare riksdagar, afstyrkt

föreliggande framställningar om tull å fläsk, finner sig, på ofvan anförda

skäl, för närvarande icke böra tillstyrka sådan tull, hvadan Utskottet

hemställer,

12:o) att motionärernas ifrågavarande framställningar

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Frukter. I sina oftanämnda motioner hafva Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl. föreslagit, att tullen å inlagda Frukter, hvilken

för närvarande, kärlens vigt inberäknad, utgör 30 öre för 1 kilogram,

måtte höjas till 50 öre för samma vigt.

Då tullen å denna varugrupp är och billigtvis fortfarande bör vara

bestämd i likhet med tullen å dermed jemförliga konserver, å hvilka

af redan anfördt skäl någon tullförhöjning nu icke kan ifrågakomma,

hemställer Utskottet,

13:o) att motionärernas ifrågavarande förslag icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

Frö. Enligt gällande tulltaxas bestämmelser rörande artikeln Frö, är

kanariefrö belagdt med en tull af 10 öre för 1 kilogram, men öfriga

slag tullfria.

I hithörande delar hafva i föreliggande motioner, i sammanhang

med öfriga der förekommande framställningar, föreslagits följande bestämmelser:
af

Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl.:

Kronor öre

»Frö, hamp-, lin-, raps-.................................................................... fritt.

timotej- ................................................................. 1 kilogram--5

Alla andra slag, ej specificerade..................... »--15;»

samt

af Herrar Jän Eliasson och K. E. Holmgren:

»Frö, kanarie- ...............................................

hamp-, lin-, raps- och roffrö...........

timotej- ...............................................

klöfver- och andra slags gräsfrön

1 kilogram--- 10

» fritt

»--5

»--10.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Härförutom har Herr A. E. Petersson i Hamra, i motionen N:o 56

inom Andra Kammaren, föreslagit, att å tallfrö måtte sättas en tull af

1 krona och å granfrö en tull af 75 öre, allt för 1 kilogram, till stöd för

hvilket yrkande motionären, under erinran om skogshushållningens stora

betydelse för vårt land, men att i följd af den oerhörda afverkningen

många trakter blifvit utödda på den större och värdefullare skogen,

hufvudsakligen anfört:

»Man har börjat inse nödvändigheten och moraliska pligten af att genom

artificiel frösådd befordra återväxten. Men här vid lag torde mången

mera fästa sig vid inköpet af det billigaste utsädesfröet än det vigtigaste,

nemligen arten af dess godhet och lämplighet för våra förhållanden.

Det är med all säkerhet samma förhållande med skogsfröet

som andra, från sydligare breddgrader komna utsädesarter, att de ej i

längden uthärda våra kalla vintrar och ombytliga vårar, utan efter

några års förlopp dö ut, krossande med ens såningsmannens gladaste

framtidsförhoppningar.

Det frö deremot, som i våra gamla skogar kunde insamlas och

tillgodogöras, eger alla de betingelser, som kunna önskas för vissheten

om en god och kraftig återväxt af skogen; men ej nog härmed: genom

att fördyra inköpet af det utländska billiga fröet, skulle insamlandet af

det inhemska bereda mången fattig arbetare och hans familj en god

inkomst.

Då de nordiska fröslagen redan vunnit anseende i sydligare länder,

skulle ganska snart äfven skogsfröet för vårt land blifva en vigtig

exportvara. Härför fordras dock, att en hög tull sättes på det till oss

importerade utländska barrträdsfröet, på det företagsamheten hos oss

må kunna frammanas och betryggas.»

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet ofvan uttalat, finner Utskottet,

ehuruväl införselsöfverskottet å vissa slag af växtfrö är ganska

betydande, sig icke för närvarande böra tillstyrka bifall till ofvan omlormälda

förslag rörande tull å sådana fröslag.

Utskottet hemställer följaktligen,

14:o) att Herrar Reuterswärds med fl:s och

Grefve E. Sparres med fks samt Herrar Jan Eliassons

och K. E. Holmgrens ifrågavarande framställningar

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Hvad åter beträffar yrkandet om införselsafgift å tall- och granfrö,

synes det Utskottet, som kunde vid den rikliga tillgång på godt skogsfru,

hvilken inom landet förefinnes, och helst i betraktande af de före
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Färger in.

Galanteri
varor.

32 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

träden hos det nordiska skogsfröet, som motionären påpekat, det endast

bero af bristande inhemsk företagsamhet, om utlandets konkurrens på

detta område förtränger landets egna vara. Utskottet kan sålunda icke

tillstyrka införandet af tull å denna artikel, utan hemställer,

15:o) att Herr A. E. Peterssons i Hamra ifrågavarande

motion måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Af Färger och Färgning sämnen äro i gällande tulltaxa blyhvitt,

kremserhvitt och zinkhvitt samt kimrök och med olja beredda målarefärger

belagda med en tull af 5 öre för 1 kilogram, samt indigo,

indigoextrakt, indigokarmin och kochenilj med en tull af 20 öre för

samma vigt, hvaremot öfriga slag få tullfritt införas.

Med erinran, att nämnda tullsatser hufvudsakligen gälde endast

sådana artiklar, som icke tillverkades inom landet, i det af svenska

fabrikat inom detta område endast kimrök åtnjöte tullskydd, har Herr

Lindahl, i motionen N:o 22 inom Första Kammaren, anfört, att då äfven

ockror och jernoxidfärger utgjorde föremål för tillverkning inom landet

samt dessa färgningsämnen hade ungefär samma handelsvärde som

kimrök samt blyhvitt och zinkhvitt, konseqvensen syntes fordra, att de

äfven vid införsel droge samma tull som dessa, hvadan motionären,

hvilken ansett någon svårighet att vid tullbehandling skilja ockror och

jernoxidfärger från öfriga tullfria färger icke förefinnas, hemstält, att i

tulltaxan under ifrågavarande rubrik måtte intagas äfven »Ockror och

jernoxidfärger, slammade eller brända», med tull per kilogram 5 öre.

Här afsedda färger äro i Tyskland likasom hos oss tullfria och tillverkningen

härstädes af samma färger lärer icke möta större svårighet

än annorstädes. Ur sådan synpunkt synes derför något behof af tullskydd

för denna tillverkning icke föreligga. Härtill kommer, att den

föreslagna, omkring 20 procent af värdet motsvarande tullen å dessa

färger skulle genom prishöjning derå medföra en icke obetydlig tunga

för den mångfald af industrier, hvilka betjena sig af desamma.

Utskottet hemställer följaktligen,

16:o) att Herr Lindahls ifrågavarande motion icke

måtte vinna Riksdagens bifall. I

I sina meranämnda motioner föreslå Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl., att tullen å Galanteriv ar or måtte höjas från

sitt nuvarande belopp 80 öre till 1 krona för 1 kilogram.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

33

Då denna artikel, på sätt motionärerna ock synas kafva insett, är

i fråga om förtullningen jemförlig med bijouterivaror ock étuis, å kvilka

artiklar af redan anfördt skäl någon tullförhöjning nu icke kan ifrågakomma,

kemställer Utskottet,

17:o) att motionärernas förevarande förslag icke

måtte af Riksdagen bifallas.

ä Gevär, skjut-, alla slag,

inräknad, hvilken för närhöjas

till 80 öre för samma

I samma motioner yrkas, att tullen

vigten af fodral ock deri inlagda tillbehör

varande utgör 50 öre för 1 kilogram, måtte

qvantitet.

Införseln och utförseln af gevär kar under de senaste tio åren

Uta0rt: Införsel

1875.............. 12,546 kilogram,

År

5)

3)

3>

3>

T)

3>

3)

3>

3)

Utförsel

4,531 kilogram,

1876 .............. 9,613 » 4,150 »

1877 ............... 10,766 » 375 »

1878 ............... 6,238 » 105,186 »

1879 .............. 7,136 )) 2,718 »

1880 ............... 7,414 » 19,095 »

1881 .............. 7,888 » 1,312 »

1882 ............... 7,933 » 85,546 3>

1883 ............... 10,139 )- 97,600 »

1884 ............... 11,702 » 37,005 »

I betraktande af dessa siffror ock under åberopande af hvad Utskottet

ofvan anfört, kemställer Utskottet,

18:o) att motionärernas förslag i denna del icke

heller må vinna Riksdagens bifall.

För nedannämnda slag af Glas upptager gällande tulltaxa följande

tullsatser:

_

Qvantitet för

—

—

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

ofolierade, slipade ock polerade:

Kronor

öre

af t. o. m. Yj qv.-m. yta...............

1 kilogram

—

15

af större dimensioner.........

1 3)

25

folierade:

af t. o. m. V2 qv.-m. yta .............

1 3)

—

25

derutöfver .......................

1 ))

—

40

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 9 Haft.

Gevär.

Glas.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Gryn.

34 Bevillnings-VtsTcottets Betänkande N:o 11.

Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. föreslå, i sina

oftanämnda motioner, att dessa tullsatser måtte höjas för den förra

gruppen till 20 resp. 30 öre för 1 kilogram och för den senare gruppen

till 30 resp. 45 öre för 1 kilogram.

De nuvarande tullsatserna å alla slag af glas föreslogos af senaste

tullkomitén efter en noggrann utredning af de omständigheter, hvilka

härutinnan borde verka bestämmande, hvilken utredning återfinnes i

dess betänkande. Då här ifrågavarande tullsatser böra stå i visst förhållande

till tullsatserna å de öfriga slagen, men inga skäl förebragts

för antagande, att den nuvarande proportionen vore origtig eller att

tullsatserna i allmänhet vore lägre än tillbörligt, hemställer Utskottet,

19:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Gryn, alla slag, få enligt gällande tulltaxa tullfritt i riket införas.

I sammanhang med redan tillförene af Utskottet behandlade och

af Riksdagen afslagna yrkanden om tull å, jemte spanmål och mjöl,

äfven gryn af spanmål, har i trenne bland ofvan omförmälda motioner

förordats tull jemväl å öfriga slag af gryn, i hvilket hänseende föreslagits:

af Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl.:

för risgryn och rismjöl en tull af 4 öre för 1 kilogram

för andra slag.................. » » » 10 )) »1 »

samt af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren:

för båda grupperna en tull, motsvarande 2 öre för 1 kilogram.

Införseln af andra slags gryn än af spanmål, hvilken under åren

1875—1879 varierade mellan omkring 3V2 och 5 millioner kilogram om året,

har under den derpå följande femårsperioden vuxit till följande belopp:

År 1880 ..................... 6,465,471 kilogram.

» 1881 .................... 6,196,690 »

» 1882 ..................... 8,739,867 »

» 1883 ..................... 9,041,541 »

» 1884 ..................... 9,032,586 »

Med hänsyn till Riksdagens beslut om fortfarande tullfrihet å spanmål,

alla slag, finner sig emellertid Utskottet, på ofvan anförda skäl,

böra hemställa,

20:o) att motionärernas ifrågavarande framställningar

icke må af Riksdagen bifallas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Under rubriken Gryn hänföras jemväl de i handeln under benämningarna

Maccaroni och Vermiceller förekommande mjölfabrikat, hvilka

följaktligen enligt gällande tulltaxa åtnjuta tullfrihet.

Enligt hvad af de från Kongl. Finansdepartementet med skrifvelse

den 2 sistlidne Februari till Utskottet remitterade handlingar inhemtas,

har innehafvaren af en i Stockholm inrättad fabrik af maccaroni och

vermiceller, under firma »Skandinaviska maccaronifabriken», i underdånig

skrifvelse till Kong]. Maj:t den 16 December förlidet år anhållit,

att denna varuartikel, i hvars beredning såsom en mycket väsentlig

beståndsdel eller med 20 å 35 procent inginge stärkelse, hvilken artikel

vore belagd med tull af 10 öre per kilogram, på grund häraf samt med

hänsyn, bland annat, jemväl dertill, att åtskilliga andra fabriksmessigt

beredda födoämnen droge tull, under det att råvaran till dessa vore

tullfri, och då maccaroni, såsom ersättande legymer, kunde jemföras

med torkade grönsaker, måtte åsättas en lämplig tullafgift, hvilken

borde sättas åtminstone högre än den för råvaran gällande; hvarefter

Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen, sedan sistnämnda styrélses

tekniska biträde, Handelskemisten Doktor G. Setterberg, i frågan hörts,

öfver ansökningen afgifvit infordradt gemensamt utlåtande, deri embetsverken

anfört: att, enligt hvad af handelskemistens yttrande syntes

framgå, genom de verkstälda analyserna icke med fullkomlig säkerhet

kunnat utrönas, om de undersökta varuprofven blifvit försatta med

stärkelse; att deremot med bestämdhet uppgifvits, att råmaterialet till

maccaroni i allmänhet icke utgjordes af något annat än hvetemjöl, som

innehölle en större mängd växtlim eller uppblandats dermed; att visserligen

hvetemjöl likasom andra mjölsorter innehölle stärkelse, men att

under denna form stärkelsen åtminstone icke ännu blifvit betungad med

någon tullafgift; att vid sådant förhållande och då äfven med maccaroni

jemförliga konstgjorda grynsorter, i hvilka mjöl inginge såsom råämne,

lios oss ännu åtnjöte tullfrihet, samt något fullgiltigt skäl att med tullafgift

belägga dessa lifsmedel icke syntes vara för handen, så länge

det hufvudsakliga råämnet finge tullfritt införas, embetsverken hemstälde,

att, under förutsättning att nyss berörda förhållande blefve oförändradt,

ansökningen måtte lemnas utan afseende, men att, för den händelse

åter att tull komme att åsättas hvetemjöl samt med maccaroni jemförliga

slag af gryn, äfvensom bröd, andra slag, embetsverken deremot

ansåge en derefter lämpad tullsats äfven böra drabba maccaroni och

vermiceller.

I betraktande af hvad embetsverken sålunda yttrat, och då enligt

Riksdagens beslut spanmål, alla slag, fortfarande skola åtnjuta tullfrihet,

Gryn.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Hattar.

36 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

finner Utskottet den ifrågavarande ansökningen icke böra till någon

vidare åtgärd föranleda, hvilket Utskottet endast

21 :o) skola,t hos Riksdagen anmäla.

I fråga om artikeln Hattar förekomma i gällande tulltaxa följande

bestämmelser:

Qvantitet för

tullberak-

Tullsats.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

ningen.

af siden eller halfsiden, felbhattar inberäknade,

Kronor

öre

äfvensom med blommor, plymer eller spet- sar monterade fruntimmershattar, alla slag

andra slag, derunder inbegripna vaxduks-, vax- tafts- och oljade hattar eller s. k. sydvester

1 stycke

1

50

1 stycke

—

40

Anm. Aro hattarne sammansatta af flera materialier,

förtullas de såsom hattar af det ämne, hvaraf de hufvud- sakligen bestå.

I förenämnda proposition har Kongl. Maj:t i hithörande afseende

föreslagit,

att taxerubriken »hattar, färdiga eller halffärdiga» må erhålla följande

lydelse:

»hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna till hattar

synbarligen ämnade s. k. filtstumpar».

Af det propositionen bilagda protokoll öfver finansärenden inhemtas:
att,

som vid tillämpning af den i gällande tulltaxa förekommande

rubriken hattar, färdiga eller halffärdiga, svårighet visat sig möta att i

åtskilliga fall särskilja halffärdiga hattar från väfnader, som väl vore

afsedda att användas för tillverkning af hattar, men ännu icke undergått

någon sådan behandling, som kunde anses falla inom den egentliga

hatt-tillverkningens område, Herr Statsministern genom embetsskrifvelse

af den 12 December sistlidet år anmodat Kommerskollegium

och Generaltullstyrelsen att till Finansdepartementet inkomma med

yttrande, huru vida icke ifrågavarande rubrik tarfvade ändring i syfte

att få närmare bestämd den bearbetning, en artikel skulle hafva undergått

för att kunna hänföras till halffärdig, äfvensom att, i den händelse

embetsverken funne en dylik ändring påkallad, på samma gång afgifva

förslag dertill;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

att i skrifvelse af den 13 sistlidne Januari embetsverken afgifvit

det sålunda begärda yttrandet med öfverlemnande tillika af ett från

packhusinspektionen i Stockholm infordradt utlåtande, deruti inspektionen,

under förmälan, att det uti ifrågavarande tulltaxerubrik förekommande

uttrycket »halffärdiga» aldrig, inspektionen veterlig!, gifvit

anledning till tvist vid andra tullbehandlingstillfällen, än när fråga varit

om förtullning af till hattar ämnade s. k. filtstumpar, hemstält att, då

af ett vid utlåtandet fogadt intyg af två i hattfabrikationen sakkunniga

personer framginge, att dylika filtstumpar vore minst halffärdiga hattar,

enär de redan undergått mera arbete än som återstode för att de skulle

blifva färdiga hattar, ifrågavarande tulltaxerubrik måtte till undvikande

af tvist vid omförmälda fall erhålla den förändrade lydelse, som ofvan

omförmälts;

samt att embetsverken för egen del anfört, att, då den behandling,

som erfordrades för tillverkning af dylika s. k. filtstumpar, hvarom

fråga vore, vare sig de förfärdigades af hår eller ull, måste på grund af

hvad upplyst blifvit anses falla inom hattfabrikationens område, och

tillverkningen af nämnda vara kräfde mera arbete, än som erfordrades

för att deraf tillverka färdiga hattar, i följd hvaraf dylika filtstumpar

borde i förtullningshänseende anses såsom halffärdiga hattar, embetsverken,

hvilka ej hade sig bekant att ovisshet rörande tillämpningen

af ifrågavarande tulltaxerubrik uppstått vid andra tillfällen, än då fråga

varit om tullbehandling af ifrågavarande varuartikel, funne sig böra,

med hänsyn till vigten deraf att tullbehandlingen vid rikets samtliga

tullkamrar blefve likformig, hvilket med bibehållande af nu gällande

mångtydiga rubrik svårligen vore möjligt, då varan dels hänfördes till

»hattar, andra slag» med tull af 40 öre för stycket och dels till »väfnader,

ylle, filtar» med tull af 60 öre pr kilogram, hemställa, att tulltaxerubriken

»hattar» måtte erhålla den af packhusinspektionen föreslagna

lydelse.

I sin ofvan omförmälda motion, N:o 21, har Herr Lindahl, med förmälan,

att xrti förekomna frågor om tullbehandling af åtskilliga artiklar

under ifrågavarande rubrik skiljaktig uppfattning skulle af olika myndigheter

gjorts gällande, anfört, att hit ofta ingående hattämnen eller

så kallade »filtstumpar» med fullt skäl vore att hänföra under kategorien

»halffärdiga», ehuru desamma, att döma allenast efter utseendet, kunde

antagas hänförliga till annan taxerubrik, hvilken medgåfve deras förtullning

under rubrik med vida lägre bestämd tullsats, hvadan motionären,

för att i möjligaste måtto förebygga en osäkerhet i tolkningen af här

tillämpliga bestämmelser, hvarigenom lätteligen, till olägenhet för den

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

inhemska hattfabrikationen, afvikande tullbehandling kunde på skilda

platser ega rum, hemstält om enahanda ändring i berörda rubrik, som

afses i Kongl. Maj:ts ofvannämnda proposition.

Med anledning af ifrågavarande proposition har vidare Herr W.

Carlson, i motionen N:o 185 inom Andra Kammaren, anfört följande:

»De i propositionen afsedda s. k. filtstumpar äro hufvudsakligen af

2 slag, af ull eller af hår, och betydligt olika i pris. Ullfiltstumparna

tillverkas numera nästan uteslutande medelst kard-, spinn- och valkmaskiner

utan nämnvärdt handarbete och ställa sig betydligt billigare

i tillverkningskostnad än hårfilt. Hårfiltstumparna kunna visserligen

förarbetas med maskiner, men den egentliga valkningen måste till största

delen ske för hand och går synnerligen långsamt. En flitig arbetare

kan endast valka 7, högst 9 stycken sådana stumpar pr dag, hvaremot

af ullfiltstump, som arbetas med maskiner, en man kan tillverka 5 å 6

dussin på samma tid. Nu kommer dertill, att sjelfva råmaterialierna,

ull och hår, äro betydligt olika i pris, så olika, att då ull till ett dussin

filtstump af ordinär finhet och storlek går till 4 å 5 kronor, belöper sig

deremot hår till ett dussin dylik stump till 12 å 18 kronor.

Priset på dessa filtstumpar är för ull från 7 till 12 kronor och för

hår från 15 till 30 kronor pr dussin. De fullfärdiga hattarne af dessa

filtstumpar ställa sig naturligtvis också helt olika i pris. Ullfilthattar

variera i pris mellan 15 och 36 kronor och hårfilthattar mellan 40 och

120 kronor pr dussin.

Att nu fastställa samma införselstull, 40 öre, för en ullfiltstump, värd

60 öre, som för en fullfärdig hårhatt, värd ända till 10 å 12 kr., måste

anses både orimligt och orättvist i högsta grad. Skola dessa filtstumpar

af både ull och hår förtullas med 40 öre pr stycke, så måste enligt min

åsigt tullen på de fullfärdiga hattarna höjas. Huru orimligt det är att

hafva lika låg tull på den färdiga hatten som på filtstumpen skall följande

omständighet visa. Det är för de flesta bekant, att ingen fabrik

finnes inom Sverige, som tillverkar hattmakarematerialier, såsom svettremmar,

band, foder, kautschukband och snören m. m., utan måste

dessa varor införskrifvas från utlandet. Tullen för dessa materialier

uppgår stundom ända till 15 å 20 öre för en hatt, hvilket betydligt försvårar

konkurrensen med den utländska fabrikationen.

För att nu vinna den största rättvisa vid fastställande af tullen på

dessa olika slag af hattar och filtstumpar, vore det onekligen rigtigast

att bestämma vissa procent af varans värde, men då detta möter synnerliga

svårigheter vid den praktiska tillämpningen, skulle jag i stället

vilja föreslå ettdera af följande tvenne sätt att nå detta mål, nemligen

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

antingen att ullfiltstumpar och hårfiltstumpar samt hattar af hvartdera

slaget skiljas i tulltaxan, och att ullfiltvaran åsättes en lägre och hårfiltvaran

en högre tull; eller också att halffärdiga hattar och s. k. filtstumpar

förtullas lika, och att en särskild rubrik, »fullfärdiga hattar af ull,

hår eller blandningr derafr>, införes i tulltaxan jemte den förklaring att till

rubriken »halffärdiga hattar» räknas sådana, som sakna foder, svettremmar,

vare sig af läder, tyg eller annat ämne, kantband och kullband,

samt att alla hattar, som äro försedda med något af här uppräknade

tillbehör, förtullas såsom fullfärdiga hattar med 75 öre pr stycke.

Härigenom skulle skilnaden i tull mellan halffärdiga och fullfärdiga

hattar ungefärligen komma att motsvara kostnaden för montering af den

fullfärdiga hatten samt hvad tullen belöper sig till på hvarje hatt för

de tillbehör, som här ofvan äro nämnda, nemligen foder, svettremmar

och band m. m., för hvilka tull måste erläggas, om de särskildt införtullas,

men hvilka ingå tullfritt — efter nuvarande tulltaxa — om de

äro å hattarna anbringade.

På grund häraf hemställer motionären, att

antingen: rubriken »Hattar, färdiga eller halffärdiga», måtte förändras

till följande lydelse:

»Hattar, färdiga eller halffärdiga, derunder inbegripna

till hattar synbarligen ämnade s. k. filtstumpar»; och derefter

införas följande:

»Af hår eller annat ämne, blandadt med hår, pr stycke

75 öre o. s. v. såsom förut (»af siden» etc.);

samt rubriken »Hattar, andra slag», förändras till följande

lydelse:

»Hattar, andra slag, derunder inbegripna till hattar

synbarligen ämnade s. k. filtstumpar af ull samt vaxduk

o. s. v. såsom förut....................................... pr stycke 40 öre»;

eller också: vid rubriken »Hattar, färdiga eller halffärdiga», först

upptagas :

»Hattar, fullfärdiga af ull, hår eller blandning deraf

........................................................................ pr stycke 75 öre»;''

med bibehållande af den nuvarande benämningen:

»Hattar, färdiga eller halffärdiga», af siden o. s. v. —--

alla slag, pr stycke 1: 50»;

och rubriken »Hattar, andra slag», få följande förändrade

lydelse:

s. 40 Kontrollera mot PDF

Hudar och

Skinn.

40 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

»Hattar, andra slag, derunder inbegripna till hattar

synbarligen ämnade s. k. filtstumpar samt vaxduks-, vaxtafts-

och oljade hattar eller s. k. sydvester pr stycke 40 öre»;

dervid den under gruppen »Hattar» varande anmäi-kningen

borde bibehållas med följande tillägg: »Till fullfärdiga

hattar af ull, hår eller blandning deraf, som skola

förtullas efter 75 öre pr stycke, räknas sådana, som antingen

äro försedda med foder, svettrem, kantband och kullband

eller endast med något af dessa tillbehör».

Med erinran att vår med Frankrike ingångna handelstraktat lägger

hinder i vägen för hvarje förhöjning af tullen å artikeln Hattar, och då

i öfrigt en åtskilnad i fråga om förtullningen mellan de olika slagen af

filtstumpar skulle möta ganska stora svårigheter, måste Utskottet afstyrka

bifall till Herr W. Carlsons motion; hvaremot Utskottet, uppå ofvan anförda

skäl, desto hellre anser sig böra förorda antagandet af det i öfriga

förevarande framställningar förekommande förslag, som detsamma endast

innefattar en stadfästelse å hvad sedan åtskilliga år enligt Geueraltullstyrelsens

af Kongl. Maj:t godkända beslut tillämpats; hemställande Utskottet

följaktligen,

22:o) att Riksdagen, med afslag å Herr W. Carlsons

ifrågavarande motion, måtte bifalla hvad i Kongl. Maj:ts

föreliggande proposition samt Herr Lindahls hithörande

motion föreslagits.

Beträffande artikeln »Hudar och Skinn'')''), pelsverk, innehåller gällande

tulltaxa följande bestämmelser:

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

pelsverk:

oberedda:

205

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-, rå-

djurs-, har- samt får- och lamskinn, med

undantag af grå krimska och äkta kal-

muck- .................................................................

—

fria.

206

bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-, närts-,

sobel-, svarträf- och blåräf- samt utter-

1 kilogram

2

40

207

andra slag...............................................................

1 »

50

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11

41

208

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

beredda:

ningen.

Kronor

öre

lösa eller hopsydda:

get-, ren-, sjel-, elg-, hjort-, känguru-,

rådjurs-, har- samt får- och lamskinn,

med undantag af grå krimska och

äkta kalmuck- .............................................

1 kilogram

25

alla andra slag; förtullas lika med sam- ma slag, oberedda, med tillägg af 20

procent.

fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfver- tyg, såsom skinnpelsar, muffar, kragar,

m. m.; förtullas lika med pelsverket, be- redt, hvaraf de bestå, med tillägg af 20

procent.

I ofvan omförmälda proposition föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen

att besluta följande förändrade lydelse å hithörande delar af tulltaxan:

»oberedda, alla slag......................................................................................... fria.

beredda, lösa:

»

»

»

blåräf-, bäfver-, hiller-, kinkilla-, mård-,

närtz-, sobel-, svarträf-, s. k. Kapska säl
samt

utter- ..........................................................

andra slag.............................................................

hopsydda skinn samt delvis arbetade och

fullfärdiga persedlar med pelsverk till

öfvertyg af blåräf, bäfver, hiller, kinkilla,

mård, närtz, sobel, svarträf, s. k. Kapsk

säl samt utter ...........................:.........................

andra slag.............................................................

1 kilogram

»

»

»

Kronor öre

— 50

— 25

4:

2:

».

Vid sistlidet års riksdag väcktes inom Andra Kammaren en motion

(N:o 62), åsyftande nedsättning af tullen för de dyrbaraste slagen af

oberedda pelsverk, såsom bäfver, hiller m. fl., från nu stadgade belopp,

2 kronor 40 öre per kilogram, till 50 öre per kilogram samt införande

af värdefull för beredda pelsverk af nämnda slag. Utskottet, till hvars

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 11.

behandling motionen hänvisades, afstyrkte den visserligen, men yttrade

i sitt deröfver afgifna utlåtande, att Utskottet funnit hvad motionären

och sakkunnige inom Utskottet anfört beträffande förhållandet mellan

tullsatserna för oberedda, beredda, halffärdiga och fullfärdiga pelsverk

vara af beskaffenhet att föranleda tvekan, huru vida detsamma vore för

närvarande i vår tulltaxa rätt iakttaget, samt att Utskottet, som saknat

möjlighet att derutinnan förskaffa sig en fullständig utredning, ansett

en sådan lättast kunna vinnas, i fall vederbörande industriidkare i underdånighet

fäste Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å detta ämne.

Utskottets hemställan blef af Riksdagens båda Kamrar bifallen.

I en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning hafva sedermera D. Forssell,

P. N. Bergström m. fl. idkare af bundtmakareyrket i Stockholm anfört,

att deras yrke, hvilket, jemfördt med andra, redan i och för sig

hade många af icke fackmän okända och förbisedda egendomligheter,

hvilka icke lände detsamma till båtnad, under flere år varit stadt i ett

högst betänkligt tillbakaskridande hufvudsakligen till följd af underhaltiga

främmande pelsvarupersedlars obehindracle tillträde till den inhemska

marknaden. För afhjelpande af de missförhållanden, som frambragt denna

tryckta ställning, funnes enligt sökandenas mening ej annan utväg än en

förändring i tullsatserna å artikeln pelsverk. Såsom önskningsmål i detta

hänseende hafva sökandena hufvudsakligen framhållit, att tullen å de s. k.

galanteriartiklarne inom yrket, hvilka för närvarande i synnerhet ginge i

marknaden och hvilka droge allt för låg tull i förhållande till de ämnen,

hvaraf de voro sammansatta, borde höjas, i sammanhang hvarmed äfven

någon höjning borde ega rum i tullen å de fullfärdiga värdefullare artiklarne;

att, i motsats till hvad för närvarande egde rum, hopsydda beredda

skinn borde tullbehandlas såsom fullfärdiga, med undantag likväl för

skinn af hamster och kanin, hvilka, såsom utgörande föremål för vissa

länders husslöjd, alltid i handeln förekomme beredda och hopsydda; att

ytterplagg, såsom pelsar och kappor, hvilka för närvarande förtullades såsom

pelsverk, om pelsverket utgjorde öfvertyg, men deremot såsom kläder,

om pelsverket utgjorde foder, alltid måtte tullbehandlas såsom fullfärdiga

pelsvarupersedlar; att, med uteslutande af rubriken »halffärdiga

persedlar», delvis arbetade persedlar måtte draga lika tull med fullfärdiga;

samt att den råa eller oberedda varan måtte lemnas helt och hållet tullfri

till införsel. I enlighet med dessa grunder hafva sökandena framstält

följande förslag:

l:o pelsverk råa eller oberedda ............................... helst fria.

2:o » beredda, lösa .............................................. oförändrade tullsatser.

» » hopsydda hamster och kanin lika med lösa.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 11.

43

3:o delvis arbetade och fallfärdiga persedlar:

pelsar, kappor, muffar, kragar och boor, muddar,

hufvudbonader, foder och brämer:

af sobel, svarträf och sjöutter

per kg. 20 kronor.

af bäfver, hiller, kinkilla, mård, skunknärtz, blåräf,

utter, sjel, räf, sjubb, lo, bisam, opussum och fågel

af alla andra slag.............................................................

» » 10

» » 8

»

Och hafva sökandena anhållit, det täcktes Kong! Maj:t efter utredning

i frågan till Riksdagens antagande föreslå de förändrade tullsatser,

som Kongl. Maj:t funne ifrågavarande artiklar rätteligen böra åsättas, hvarjemte

sökandena begärt, att de nya tullsatserna måtte föreslås att träda i

kraft från och med den 1 Juni 1886.

Genom nådig remiss den 26 September nästlidet år anbefaldes Kommerskollegium

och Generaltullstyrelsen att afgifva gemensamt underdånigt

utlåtande öfver berörda framställning, hvarefter och sedan genom nådig

remiss den 6 påföljande Oktober till bemälda embetsverk ytterligare öfverlemnats

särskilda från körsnärer i städerna Göteborg, Malmö, Norrköping,

Helsingborg, Gefle, Örebro, Jönköping, Sundsvall, Karlskrona, Kalmar,

Karlshamn, Upsala, Vesterås, Falun, Östersund, Hudiksvall, Kristianstad,

Halmstad, Landskrona, Venersborg och Yexiö inkomna förklaranden, att

de till alla delar instämde i ofvan omförmälda, af körsnärer i Stockholm

afgifna underdåniga petition, embetsverk en den 13 sistlidne Januari afgifvit

det infordrade utlåtandet, dervid embetsverken tillika öfverlemnat

dels från åtskilliga yrkesmän äfvensom utom yrket stående personer, hvilka

idka eller idkat handel med till yrket hörande varuartiklar, inkomna svar

på af embetsverken gjorda framställningar om erhållande af upplysningar

för ärendets utredning, dels ock till frågans belysande upprättade statistiska

uppgifter.

I berörda underdåniga utlåtande anföra embetsverken, att, ehuru

principen om råvarors frihet från tull vore i den svenska tullagstiftningen

i allmänhet genomförd, och samma princip, hvad anginge artikeln pelsverk,

oberedda, funnes tillämpad i flere andra europeiska länders tulltariffer,

t. ex. Danmarks, Finlands, Tysklands och Frankrikes, hade likväl en sådan

frihet hos oss endast blifvit medgifven för vissa billigare slag oberedda

pelsvaror; och vore enligt embetsverkens mening grunden till den

undantagsställning, hvari de dyrbarare oberedda pelsverken i vår tullagstiftning

blifvit från äldre tider bibehållna, otvifvelaktigt att söka i föreställningen,

att dessa dyrbara varuslag äfven i sitt oberedda skick kunde

och borde bära en beskattning, som slutligen träffade endast mera bemed
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

lade förbrukare och antogos kunna inbringa någon för statsverket afsevärd

inkomst.

Att förväntningarne i dessa hänseenden icke motsvarats af verkligheten,

ådagalades af den ringa införsel utaf oberedda tullbelagda pelsverk,

som egt rum, och af den följaktligen obetydliga tullinkomst, som derför

influtit. Under femårsperioden 1879—1884 hade nemligen denna inkomst

i medeltal per år uppgått till allenast 2,674 kronor och utgjorde det sistnämnda

af dessa år icke mera än 1,590 kronor, deraf på de dyrbaraste

och högst tullbeskattade slagen belöpte sig endast omkring en tredjedel

eller något mera än 500 kronor.

Antagligt vore att den ringa införseln hufvudsakligen föranledts deraf,

att pelsverken vid beredningen och genom dervid uppkommande värdelöst

affall förlorade en icke ringa del af den vigt, för hvilken införselstull

skulle hafva blifvit erlagd. Det syntes derföre hafva funnits med

yrkesidkarnes fördel förenligt att hellre införskrifva de beredda pelsverken,

hvaraf införseln i fråga om de dyrbarare slagen visat sig betydligt större

än af motsvarande oberedda slag. Härigenom hade emellertid den del af

bundtmakareyrket, som omfattade sj elfva pels varans beredning, blifvit

tillbakasatt, och den af sådan verksamhet påräkneliga arbetsförtjenst gått

förlorad.

Dessa förhållanden ådagalade nogsamt olägenheterna af att åsidosätta

den grundsats, som, ur synpunkten af näringslifvets befrämjande, en längre

tid varit i vår tullagsstiftning allmänligen erkänd och tillämpad, nemligen att

tullfrihet å råvaror och beredningsämnen för näringarnes behof borde, så

vidt möjligt, medgifvas.

I öfverensstämmelse med denna grundsats, och då, såsom af det nu

anförda framginge, någon nämnvärd uppoffring af statsinkomst icke vore

i fråga, funne embetsverken sig böra i underdånighet förorda tullfrihet

för alla slag oberedda pelsverk.

Deremot kunde embetsverken omöjligt understödja petitionärernes förslag,

att tullsatserna å beredda skinn af de slag, som i oberedt tillstånd

nu droge tull, skulle qvarstå oförändrade, om tullfrihet för de oberedda

skinnen medgåfves.

Vid framställandet af detta förslag hade petitionärerne antagligen förbisett,

att nu gällande tullsatser å de beredda skinn, som afsåges i rubrikerna

206 och 207 af tulltaxan, med endast 20 procent öfverstege de afgifter,

hvilka vore åsätta motsvarande slag oberedda skinn, och att den

skyddstull, som nu vore ifrågavarande beredningsnäring medgifven, skulle,

enligt petitionärernas förslag, icke mindre än sexdubblas, äfven om man

helt och hållet lemnade utom räkningen den vigtförminskning vid skinns

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 45

beredning, hvilken vid bestämmande af 20 procents förhöjning utöfver

tull af giften å de oberedda skinnen måste antagas hafva tagits i betraktande.

I alla händelser funne embetsverken det icke med skäl kunna ifrågasättas,

att om, i främsta rummet till förmån för bundtmakareyrket, tullfrihet

för oberedda pelsverk medgåfves, samma yrke derjemte skulle gynnas

icke blott med en skyddstull, motsvarande hvad andra jemförliga

näringar åtnjöte, utan derutöfver med en tullafgift, som hittills uteslutande

haft fiskaliskt ändamål, men nu skulle af statsverket eftergifvas. En sådan

åtgärd syntes icke, vara af näringens verkliga behof påkallad, lika

litet som den kunde försvaras gent emot den allmänna förbrukningens

billiga anspråk, att de i vårt klimat så behöfliga pelsvarorna icke måtte

oskäligen fördyras.

För att rätt bedöma tullskyddsbeloppets relativa behöflighet vore det

af vigt, bland annat, att känna kostnaden vid den tillverkning, som skulle

skyddas. I detta hänseende hade en af petitionärerne meddelat, att vid

beredning af pelsskinn så väl med hand- som med maskinkraft kostnaden

uppginge:

för get- och fårskinn till 35 öre per skålpund eller 82 öre per kilogram.

» skinn af bäfver m. fl. till kr. 1: 50 per » » kr. 3: 53 » »

» andra slag skinn till 60 öre » » » » 1:41 » »

Nu upplyste derjemte statistiken öfver införseln af dessa olika grupper

beredda skinn under det år, 1884, då största importen egt rum, att

förstnämnda billigaste varuslag uppgått till 29,1 procent; det andra dyrbaraste

till allenast 2,1 procent; samt det sista eller medelsortens varor till

68,8 procent- af hela införseln; hvadan så väl bundtmakareyrkets verksamhet

som förbrukningsföremålens allmänna beskaffenhet angåfve såsom

lämpligt att i tulltaxan endast i tvenne grupper med skiljaktiga tullsatser

sammanföra de nu under tre olika afdelningar med sina särskilda tullafgifter

förekommande, beredda lösa pelsskinnen.

En sådan förändring syntes embetsverken desto hellre böra ifrågasättas,

som samma varufördelning, hvilken blefve faststäld i fråga om de

lösa beredda skinnen, otvifvelaktigt borde fullföljas äfven i afseende å de

af samma skinn bearbetade hel- eller halffärdig^ persedlar, men vid den

fulländning, hvartill färgning af olika skinnslag uppdrifvits, ganska stora

svårigheter mötte att vid tullbehandlingen, i synnerhet beträffande fullfärdiga

persedlar, med visshet afgöra om de voro tillverkade af det ena

eller andra, till utseendet hvarandra liknande skinnslaget.

I de länder, Tyskland och Frankrike, der skyddssystemet för närvarande

ansåges synnerligt väl genomfördt, vore lösa beredda pelsskinn,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

likasom de oberedda, i Tyskland helt och hållet och i Frankrike de vanligast

förekommande tullfria; och vid bestämmandet i dessa länder af tullsatserna

å bearbetade pelsvaror förekomme i Tyskland för oklädda fårpelsar

samt alla slags hopsydda beredda skinn en gemensam tullafgift af

omkring fem öre per kilogram samt för fullfärdiga persedlar, alla slag,

likaledes en enda gemensam tullsats af 150 mark per 100 kilogram, eller

ungefär 1 krona 34 öre per kilogram. I Frankrike åter utginge tullafgiften

för vissa beredda och hopsydda skinn med 1 francs, eller 72 öre per

kilogram; samt för färdigsydda persedlar, så kallade »vanliga», med 1 franc

60 centim er, eller omkring 1 krona 15 öre per kilogram, och för »fina»

med 5 francs, eller 3 kronor 60 öre per kilogram.

Enligt embetsverkens mening satte dessa förhållanden utom allt tvifvel,

att ofvan antydda förenkling af vår tulltaxa kunde och borde genomföras,

likasom att vid bestämmandet af tullsatserna å de tvenne olika grupper,

i hvilka beredda skinn skulle indelas, hänsyn förnämligast borde egnas åt

beredningskostnaden för de skinnslag, som egentligen kunde anses utgöra

föremål för bundtmakareyrkets verksamhet.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter hade embetsverken funnit sig

kunna tillstyrka, att för mindre värdefulla beredda skinnslag den nu stadgade

tullafgiften, 25 öre per kilogram, bibehölles, och äfven tillämpades å

de under rubriken »andra slag» nu hänförliga pelsskinn, för hvilka skyddstullen

hittills utgått med 20 procent å. 50 öre eller blott 10 öre per kilogram,

äfvensom å de med dem i värde närmast jemförliga hiller-, kinkilla- och

närtzskinnen, samt att till den andra gruppen hänfördes de dyrbaraste

slagen, nemligen blåräf-, bäfver-, mård-, sobel-, svarträf-, s. k. kapsk säl

samt utter, med en tullsats af 50 öre per kilogram, närmast ''motsvarande

den skyddstull af 20 procent å 2 kronor 40 öre, eller 48 öre per kilogram,

som nu gällande tulltaxa för de dyrbarare beredda skinnslagen medgåfve.

Under erinran att uti nu gällande tulltaxa beredda hopsydda pelsskinn

vore underkastade lika tull med de beredda lösa skinnen, samt att

petitionärerne velat bibehålla detta stadgande oförändradt i afseende å

hamster- och kaninskinn, hvaremot de i öfrigt i sitt förslag hänfört hopsydda

skinn, såsom foder och b ram er, till lika tullbehandling med delvis

arbetade och fullfärdiga persedlar, hafva embetsverken i afseende härå

anfört, att någon giltig grund till ett sådan skiljaktigt förfarande beträffande

likartad! bearbetade olika skinnslag icke syntes förefinnas; och hade

också en del petitionärer vid de af embetsverken ombesörjda undersökningar

frångått nämnda förslag. Både sjelfva hopsyningsarbetet och den omständigheten,

att vid hopsyningen större eller mindre affall uppkomme,

närmade tvifvels utan de hopsydda pelsskinnen till mer eller mindre fär
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 47

diga persedlar, och då all tvetydighet, så vidt möjligt, borde minskas, hade

embetsverken ansett sig böra föreslå en i sådant hänseende förändrad lydelse

af ifrågavarande stadgande.

Härigenom bereddes visserligen ett vidare ökadt tullskydd för bundtmakareyrket,

för så vidt en del hopsydda pelsskinn, på sätt petitionärerne

antydt, skulle hafva utgjort föremål för annan handelsomsättning än som

af bundtmakare förmedlades, men betydelsen af detta tullskydd kunde i

brist på statistiska källor icke beräknas.

Beträffande slutligen de af petitionärerne framstälda förslag så väl

till fördelning i olika grupper af de hel- och halfärdiga pelsvarorna som

till tullsatser å hvarje särskild grupp m. in., åberopade embetsverken i

fråga om varornas gruppering hvad i fråga om de beredda pelsskinnens

fördelning redan blifvit anfördt. Naturligen måste samma grund följas

vid tulltaxans uppställning i afseende å de färdiga persedlarne, som i fråga

om de beredda skinn, hvaraf persedlarne bestode.

Likasom skinnen af bäfver m. fl. dyrbara slag år 1884 utgjorde en

ytterst ringa del, blott 2,1 procent af hela införseln utaf beredda skinn,

så hade också införseln af fullfärdiga persedlar utaf samma dyrbara skinnslag

nämnda år befunnits så anmärkningsvärd!, obetydlig, att, äfven med

kännedom om det ringa bruk, hvartill de dyrbaraste pelsvarorna hos oss

kommit, en så ytterst obetydlig införsel deraf knappast läte sig förklara.

Denna införsel inskränkte sig nemligen till 57 kilogram eller föga mer än

procent af hela årets import utaf färdiga pelsverk. Och likväl utgjorde

tullsatsen då, såsom nu, icke fullt 3 kronor 46 öre per kilogram.

Nu yrkade petitionärerne tullafgifter till belopp af 20 kronor, 10

kronor och 8 kronor per kilogram för de olika varugrupperna, och detta

på samma gång som tullafgifterna å de oberedda skinnslagen skulle

upphöra.

Det nuvarande tullskyddet för fullständiga persedlar hade efter afdrag

för råvarutullen utgjort för de dyrbaraste slagen nära 1 krona 6 öre

samt för de tvenne andra varugrupperna i nu gällande taxa respektive 30

öre och 22 öre per kilogram.

Om det ock finge medgifvas, att dessa tullsatser i och för sig inneburit

föga skydd, synnerligen då bundtmakareyrket varit underkastadt den

tryckande bördan af icke ringa tullbeskattning å dess hufvudsakliga råvara,

samt att följaktligen billighet och jemlik behandling med andra näringar

påkallade icke blott att, såsom ofvan vore anfördt, råvaran gjordes tullfri,

utan ock att densammas beredning och förarbetning tillgodosåges med

måttligt tullskydd, kunde embetsverken dock ingalunda ens närmelsevis

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillning b - Utskottets Betänkande N:o 11.

understödja de anspråk, som petitionärerne i nu förevarande hänseende

framstält.

Äfven om handel-svärdet å olika slag af pelsverk stundom kunde

uppgå till så höga belopp, som petitionärerne uppgifvit, eller ännu högre,

så borde likväl erinras, att dessa höga varuvärden kunde antagas endast

ytterst undantagsvis i handeln förekomma och i hvad fall som helst

ingalunda kunde grunda något skäligt anspråk hos bundtmakaren på

någon efter dessa värden lämpad skyddstull, då det icke vore hans arbete,

utan råvarans mer eller mindre dyrbara beskaffenhet, som hufvudsakligen

bestämde värdet.

Emellertid funne embetsverken af hvad vid den verkstälda sorgfälligt

undersökningen kunnat inhemtas och vid jemförelse så väl med

hvad hittills hos oss varit stadgadt som med lagstiftningen i andra uppgifna

länder sig ega anledning tillstyrka att, med afseende så väl å de

olika tullafgifterna för de beredda skinnen som å de vanligen högre

tullbeskattade materialier, hvilka vid förfärdigande af en del dyrbarare

pelsverk användes, hopsydda pelsskinn samt delvis arbetade och fullfärdiga

persedlar med pelsverk till öfvertyg måtte indelas i två grupper,

den ena omfattande uppräknade dyrbarare slag med tullsats af 2

kronor, samt den andra, omfattande alla öfriga slag, med eu tullsats af

1 krona per kilogram.

Deremot måste embetsverken helt och hållet afstyrka petitionärernas

hemställan, att kläder med pelsverk till foder men med öfvertyg

af väfnader måtte tullbehandlas såsom färdiga pelsvarupersedlar, enär

en dylik föreskrift skulle komma i uppenbar strid med hvad genom

handelstraktaten med Frankrike vore i afseende å tullafgiften å kläder

bestämdt.

Den oförändrade uppställning af tulltaxan, som embetsverken sålunda

förordat, tilläte icke en noggrann beräkning öfver det inflytande

på tullinkomsten, som förändringarne kunde komma att medföra, äfven

om antagas kunde, att införseln af hvarje särskildt varuslag fortfarande

blefve ungefär densamma som hittills. Men den mening ansåge sig

dock embetsverken kunna uttala, att förändringarne icke kunde antagas

utöfva något för statskassan afsevärdt inflytande.

Efter föredragning inför Kongl. Maj:t af nu berörda handlingar,

anförde Herr Statsministern, enligt hvad af det vid propositionen fogade

utdrag af protokollet öfver finansärenden den 2 nästlidne Februari

framgår, följande:

»Obestridligen är den för vissa dyrbarare oberedda skinn nu stadgade

höga tullsats af 2 kronor 40 öre per kilogram att räkna såsom be
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillnivgs-Utskottets Betänkande N:o 11.

skattning å en öfverflödsvara, men då inkomsten af denna skattetitel

varit för statskassan af en alldeles försvinnande betydelse, och medgifvandet

af tullfrihet för de råvaror, hvaraf bundtmakareyrket betjenar

sig, bör lända yrket till ett afsevärdt. gagn, tvekar jag ej att förorda

embetsverk ens förslag om tullfrihet för de oberedda skinnen. Rörande

tullsatserna å de beredda lösa skinnen har jag ej annan erinran att

göra, än att tillräckliga skäl synas mig ej hafva blifvit anförda för uteslutning

från den högre tullbeskattade gruppen af hiller, kinkilla och

närtz, hvilka för närvarande äro i tulltaxan likstälda med de skinn,

hvilka embetsverken i öfrigt upptagit i samma grupp.

Beträffande slutligen de hopsydda skinnen samt de delvis arbetade

och fullfärdiga persedlarne med pelsverk till öfvertyg, bör naturligtvis,

såsom embetsverken ock erinrat, grupperingen göras på enahanda sätt

som i fråga om de beredda lösa skinnen, hvilket jag ock iakttagit i det

förslag till rubrikens lydelse, jag ämnar för Eders Kongl. Maj:t framlägga.

Instämmande med embetsverken deri, att de af petitionärerne

för dessa persedlar föreslagna tullsatser äro oskäligt höga, måste jag

dock anse, att embetsverken å sin sida satt tullsatserna allt för lågt, då

man besinnar, att det är just i fråga om de färdiga pelsvarorna som

bundtmakarne äro utsatta för den svåraste täflan, och de från utlandet

inkommande varorna inom denna affärsgren till stor mängd utgöras af

särdeles underhaltiga persedlar. En tull af en krona per kilogram för

sådana artiklar som t. ex. muffar och kragar, hvilka ju äro temligen

lätta i vigt, utgör ett så obetydligt skydd, att, när man vill bibehålla

denna näring bland de skyddade, och annat har icke från något håll

ifrågasatts, fullt skäl synes vara att låta de af embetsverken föreslagna

siffror i detta afseende höjas från två till fyra kronor för de finare

slagen af pelsverk och från en till två kronor för de öfriga.»

Herr Statsministern hemstälde derför om framläggande för Riksdagen

af ofvan omförmälda, propositionen medföljande förslag.

Utskottet finner det af Kongl. Maj:t framlagda förslag i förevarande

ämne egnadt att tillfredsställa billiga önskningar om en förbättring i

hithörande bestämmelser och hemställer derför,

23:o) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

må af Riksdagen bifallas.

Enligt gällande tulltaxa skola, bland andra, fysiska Instrumenter

tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap och Verktyg, och äro sålunda

tullfria.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 5 Sarnl. 1 Afd. ,9 Höft.

Instrumenter.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Med skrifvelse af den 26 nästlidne Februari har från Kongl. Finansdepartementet,

för den åtgärd, hvartill Utskottet kunde finna densamma

föranleda, till Utskottet öfverlemnats en till Kongl. Maj:t ingifven framställning,

hvari verkställande direktören för elektriska aktiebolaget i

Stockholm, enär Kongl. Maj:ts i ofvannämnda proposition till Riksdagen

aflåtna, nedan närmare omförmälda, förslag om åsättande af tull å öfverspunna

eller på annat sätt isolerade koppar- eller bronstrådar innebure

ett erkännande af behofvet af något tullskydd för en af de industrigrenar,

som kallats till lif genom användning af elektriska strömmar

till belysning och för andra ändamål, ifrågasatt liknande skydd för den

ännu mera omfattande industri, som framkallat behofvet af ofvanberörda

isolerade koppartrådar, eller i främsta rummet tillverkningen af de apparater,

som hänfördes under benämningen dynamoelektriska maskiner.

Till dylika apparater åtginge en icke obetydlig qvantitet materialier,

som med fördel skulle kunna från utlandet införas, derest de icke vore

belagda med tull. Mot denna tull vore väl intet att invända, men då

hvarje utländsk fabrikant finge tullfritt införa ifrågavarande materialier,

då de utgjorde delar af en färdig apparat, gåfves honom en väsentlig

fördel framför den inhemske fabrikanten, helst de utländske fabrikanterne

dessutom egde förmånen af ett vidsträcktare fält för sin verksamhet

och i följd deraf en mera omfattande tillverkning. Sökanden

hemstälde derför, att antingen apparater för dynamoelektriska strömmar

måtte förklaras höra under den i tulltaxan upptagna rubriken: »varor,

som icke kunna hänföras under någon af de i denna tulltaxa upptagna

bestämmelser — — — mer eller mindre arbetade», och sålunda tull

derför erläggas med 10 kronor för 100 kronors värde, eller och, derest

Kongl. Maj:t funne hinder möta för en dylik förklarings meddelande,

proposition till Riksdagen aflåtas, i syfte att berörda apparater måtte

åsättas en tull af 10 procent af värdet.

Då tulls åsättande å dylika apparater, hvilka, enligt Utskottets

åsigt, måste hänföras under tulltaxerubriken »Instrumenter, fysiska»,

hindras af bestämmelserna i vår med Frankrike ingångna handelstraktat,

finner Utskottet ifrågavarande framställning icke höra till någon dess

åtgärd föranleda, hvilket Utskottet endast

24:o) skolat hos Riksdagen anmäla.

Af musikaliska Instrumenter äro i gällande tulltaxa tafflar och

pianinon belagda med en tull af 60 kronor stycket, samt flyglar med

en tull af 100 kronor stycket.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11. 51

I Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fl:s förenämnda

motioner yrkas, att dessa tullsatser måtte höjas till 100 kronor

för de förra och 150 kronor för de senare.

Vidare har Herr P. Zimdahl, i motionen N:o 118 inom Andra Kammaren,

hemstält, att samma tullsatser måtte höjas till 200 kronor för

de förra och 250 kronor för de senare, äfvensom att till taxan måtte

göras det tillägg, att till dylika instrument hörande s. k. stomryggar,

besträngade eller obesträngade och ehvad de åtföljas af öfriga storndelar

eller icke, åsattes enahanda tull, som fullt färdigt instrument

af den sort, hvartill ifrågavarande delar vore afsedda.

Till stöd för sitt yrkande om ökadt tullskydd för pianofabrikationen

anför sistnämnde motionär hufvudsakligen:

»För icke lång tid tillbaka befann sig detta yrke på den ståndpunkt,

att, på samma gång detsamma i det närmaste uteslutande försåg allmänheten

inom landet med erforderliga pianoinstrument, det äfven förskaffade

en mängd fabrikanter jemte talrika arbetare en åtminstone

dräglig utkomst. Numera är förhållandet ett helt annat, då under icke

mer än 10 års tid (1875—1884), enligt hvad från tullverket inhemtade

uppgifter gåfvo vid handen, icke mindre än 6,571 stycken pianoinstrument

hit importerats, och hvilka, efter ett i medeltal beräknadt värde

af 600 kronor per stycke, representera ett kapital af 3,942,600 kronor.

Och att importen af dylika instrument fortfarande är i ständigt stigande,

visas deraf, att under år 1884 883 utländska pianon (pianinon och

flyglar deiu inberäknade) infördes, då deremot under t. ex. 1880 709

och 1875 endast 504 stycken dylika instrument från utlandet importerades.

För 1885 lärer importen varit vida större än under något föregående

år, men hvarom dock inga fullt exakta uppgifter hittills kunnat

inhemtas.

Handeln med utländska instrument har derför numera blifvit en

affär, så lockande, att det knappast finnes en stad eller köping inom

vårt land, der icke dessa instrument genom agenter utbjudas och

försäljas. En gifven följd häraf har blifvit den, att den inhemska

fabrikationen i samma mån aftagit och måste sannolikt, om ej saken på

något sätt förebygges, snart nog på de flesta platser helt och hållet

nedläggas. Hvad följderna häraf skola blifva så väl för fabrikanterne

sjelfve som för deras under årslånga mödor i arbetet inlärde arbetare,

behöfver här knappast påpekas. Vore nu förhållandet sådant, att de

utländska instrumenten befunnos vara af bättre eller solidare qvalitet,

än hvad den inhemska fabrikationen numera kan erbjuda, så vore härom

föga att säga; men det är tvärt om kändt, att de utländska (mest tyska)

s. 52 Kontrollera mot PDF

Ister.

52

instrumenten oftast äro ett s. k. »dussinarbete», som i qvalitativt hänseende

alldeles icke kan täfla med hvad åtminstone våra bättre inhemske

fabrikanter kunna åstadkomma i den vägen.

Under sådant förhållande lär väl icke heller något afseende kunna

fästas vid de i alla händelser föga lägre pris, som de utländska instrumenten

betinga. Det är emellertid en beklagansvärd omständighet,

att för inköp af en i allmänhet sämre utländsk vara, än som kan tillverkas

inom landet, hundratusentals kronor årligen skola vandra ur

landet, då, om dessa kapital komme den inhemska industrien till godo,

hundratals arbetare kunde finna sysselsättning och dermed äfven utkomst

för sig och sina familjer. Det är äfven ett bekant förhållande, att de

flesta andra europeiska länder förse sig med ifrågavarande fabrikat

af egen tillverkning. Så intager t. ex. Danmark knappast ett enda

pianoinstrument, vare sig från Tyskland eller annat främmande land.

För att blifva tillfyllestgörande måste skyddet utsträckas derhän, att

tull åsättes äfven delar af pianoinstrument, ty alldenstund sådana kunna,

enligt hvad af gällande tulltaxa synes framgå, intagas tullfritt, hafva

många, med kringgående af tulltaxan, med fördel gjort till sin industri

att från utlandet intaga lösa delar af instrument, hvilka delar här ihopsättas,

hvarpå, då instrumentet är färdigt, detsamma föregifves vara af

svensk tillverkning. Härifrån böra dock undantagas mekanikdelar samt

lösa pianosträngar, som ej kunna tillverkas inom landet.»

Hvad sålunda anförts finner Utskottet visserligen behjertansvärdt,

ehuruväl det i sistberörda motion påpekade företrädet i den inhemska

pianotillverkningens qvalitet synes böra medföra en förbättrad afsättning

för denna industri.

Då emellertid icke heller andra, lika tynande industrier nu kunnat

beredas understöd, samt tullen å ifrågavarande instrument så nyligen

som år 1882, på tullkomiténs förslag, höjdes från 40 och 60 kronor till

respektive 60 och 100 kronor, anser Utskottet sig böra hemställa,

25:o) att motionärernes förevarande yrkanden icke

må vinna Riksdagens bifall.

A artikeln Ister, för närvarande tullfri, föreslås i ofvan omförmälda

motioner följande tullsatser, nemligen af Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl. 6 öre för 1 kilogram, af Herrar Jan Eliasson

och K. E. Holmgren m. fl. 10 öre för 1 kilogram samt af Herr J. A. Sjö

2 kronor för 20 skålpund, motsvarande omkring 23,5 öre för 1 kilogram.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 53

På redan anförda skäl, och då Utskottet funnit sig böra afstyrka

tull å fläsk, hemställer Utskottet,

26:o) att ifrågavarande framställningar icke må

af Riksdagen bifallas.

Beträffande artiklarne Jern och Stål innehåller gällande tulltaxa

följande bestämmelser:

.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor

öre

231

tack- och barlastjern samt skrot......................

—

fria.

232

jern- och stålgöten samt smältstycken ...........

—

fria.

233

jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade,

jemte tillhörande skarfjern, skarfbultar,

muttrar och spik ................................................

—

fria.

234

andra valsade eller smidda stänger, utan af-

seende på genomskärningens form, balk-,

hörn- och annat till jernvägsskenor ej hän-

förligt s. k. fa^onjern inbegripet .................

—

fria.

235

till rubriken N:r 233 ej hänförliga muttrar'',

skrufvar och naglar om 12 mm. eller der-

öfver i diameter...................................................

—

fria.

236

valsade eller smidda plåtar, med eller utan

öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan

vidare bearbetning, än att de äro böjda

eller med hål försedda, äfvensom plåtar af

3 mm. tjocklek eller deröfver, mer eller

mindre bearbetade, samt andra ämnen för

vidare bearbetning ............................................

—

fria.

237

ankare, draggar, kettingar och kedjor, hvari

länkjernet har en diameter af 6 mm. eller

deröfver, kettingstoppare, kettingkrokar,

roderjern och skeppsknän................................

—

fria.

238

kedjor med länkjernet under 6 mm. diameter

1 kilogram

10

239

spik af 45 mm. längd eller deröfver...............

1 »

—

3

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillning-Utskottets Betänkande N:o 11.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

Kronor

öre

240

spik af mindre längd än 45 mm. samt nubb

och trådstift ..............................................

1 kilogram

—

15

241

skostift ..............................................................

1

_

7

242

knappar...............................................................

1

—

15

243

gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer,

grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och

vigter...................................................................

1

1

244

spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna icke

einaljerade, glaserade eller förtenta grytor,

pannor och mortlar samt krubbor ..............

1 »

2

245

bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,

port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och strykjern, samt alla ej specificerade

gjutna artiklar, som äro emaljerade, glase- rade eller förtenta ........................................

1 »

8

246

kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,

blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,

fruktskalnings- och andra dylika för hus- hållsbehof afsedda maskiner .........................

1

_

15

247

■

finare ej specificeradt gjutgods, såsom blom- stervaser, byster, fruktskålar, korgar, lam- por, ljuskronor, ljusstakar, medaljonger,

pappershållare, presenterbrickor, skrifdon,

tändsticks- och urställ med flera likartade,

ej till bijouterivaror hänförliga artiklar......

1 »

25

248

kassakistor, kassaskåp och sängar.....................

andra ej specificerade eller till Jernvägsmate-

100 kronor

10

—

riel, eller Maskinerier, Redskap och Verk- tyg ej hänförliga jern- och stålvaror:

249

förgylda eller försilfrade..............................

1 kilogram

_

70

250

förnicklade, polerade eller lackerade ......

1 »

—

35

251

andra slag ..........................................

1

—

15

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och

stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den

inkommer, väger mer än 10 kilogram, så belägges

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats.

den för den Överskjutande vigten med en tull af

endast 2 öre per kilogram.

Kronor

öre

Anm. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som

äro inlagda i askar, papper eller annat dylikt omslag, j

medgifves ej afdrag derför i vigten.

I sina oftanämnda motioner föreslå Herrar Reuterswärd in. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl., att i stället för dessa bestämmelser må i tull- taxan införas de nedanstående:

Qvantitet för

tullberäkniugen.

Tullsats.

231

Tack- och barlastjern samt skrot ....................

100

kilo

Kronor

öre

80

232

Jern- och stålgöten samt smältstycken............

100

»

l

20

233

Balk-, hörn- och s. k. fatjonjern, samt jern- vägsskenor, mer eller mindre bearbetade,

jemte tillhörande skarfjern, skrufbultar,

muttrar och spik ................................................

100

2

50

234

Andra valsade eller smidda stänger..................

100

2

10

235

Till rubriken N:r 233 ej hänförliga samt ej

specificerade muttrar, skrufvar och naglar

om 12 mm. eller deröfver i diameter.........

100

6

236

Valsade eller smidda plåtar, ej specificerade,

utan öfverdrag af zink, tenn, koppar, bly,

eller annan metall eller fernissa samt utan

vidare bearbetning, än att de äro böjda

eller med hål försedda.......................................

100

3

50

Broar och delar dertill..........................................

100

4

50

Valsade eller smidda plåtar, polerade, slipade,

fernissade, lackerade eller öfverdragna med

koppar, tenn, zink, bly eller annan oädel

metall ....................................................................

100

6

Rör af smidbart jern eller stål...........................

Ankare, draggar, kettingar och kedjor med

länkjernets diameter 6 mm. eller deröfver,

kettingstoppare, kettingskrokar, roderjern

100

»

5

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tallsats.

och skeppsknän samt andra grofva smidda

Kronor

|

..

ore

delar till fartyg eller fartygs inventarier...

Smidda, valsade eller af smidbart jern eller

stål gjutna, ej bearbetade delar, till ma- skiner, åkdon, lokomotiver, lokoinobiler,

ångsprutor, jernvägs- och spårvägsvagnar,

symaskiner samt till åkerbruks- och annan

100 kilo

3

50

236

redskap.....................................................................

Plogar, harfvar och dylik gröfre åkerbruks- redskap, ej specificerade, kanonrör, smides- städ, smideshammare, vagnfjedrar, skruf-

100 »

3

50

stycken, bräckjern, hästskor ...........................

Gröfre jern- och stålvaror, äfven slipade eller

öfverdragna med koppar, tenn, zink eller

bly, dock ej polerade eller lackerade, så- som:

Hammare, bilor, yxor, liar, gödsel- och

dynggrepe, spadar, skyfflar, räfsor,

skrufnycklar, tänger samt andra gröfre

100 *

3

50

verktyg och redskap .................................

100 »

10

—

238

239

Kedjor med länkjernet under 6 mm. diameter

Spik af 45 mm. längd eller deröfver samt

1 »

10

240

nitnaglar..................................................................

Spik, kortare än 45 mm., samt nubb, tråd- stift, skostift och knappar ..............................

1 »

4

1 »

—

15

241

243

Trä-, lås- och trådskrufvar .................................

Gjutna rör, balkar, kolonner, lyktstolpar,

staket, grafvårdar, eldstädsroster, hällar,

lod och vigter, samt gjutna ej bearbetade

delar till:

Ang- och andra maskiner af alla slag

1 »

15

244

samt till ångpannor, åkdon och redskap

Gjutna, icke emaljerade, glaserade, lackerade,

blankslipade, samt ej med tenn, zink eller

koppar öfverdragna eller mer och mindre

100 »

2

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 57

Qvantitet för

tullberäkni ngen.

Tullsats.

förnicklade, spisar, ugnar, kaminer och

grytor, pannor, mortlar och krubbor .........

Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,

port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och strykjern, samt alla ej specificerade

gjutna artiklar, som äro emaljerade, glase- rade, eller med tenn, zink, bly eller koppar

öfverdragna, äfvensom spisar, ugnar, kami- ner, pannor, mortlar och krubbor, som äro

mer eller mindre förnicklade, lackerade

eller blankslipade ...............................................

100 kilo

Kronor

4

öre

245

O

o

r-H

10

246

Kopiepressar, eldredskap och paraplyställ,

blomsterställningar, trädgårdsurnor, kaffe- och köttqvarnar, fruktskalnings- och för

andra hushållsbehof afsedda maskiner, äfven

i förbindelse med trä .......................................

100 »

20

247

Finare ej specificeradt gjutgods, såsom blom- stervaser, byster, fruktskålar, korgar, ljus- kronor, lampor, ljusstakar, medaljonger,

pappershållare, presenterbrickor, tänd- sticks- och urställ, skrifdon in. fl. likartade,

ej till bijotiterivaror hänförliga artiklar......

1 »

30

248

Kassakistor, kassaskåp, sängar af värde .........

—

15 %

249

Andra ej specificerade jern- och stålvaror

äfven i förbindelse med trä, förgylda, för- silfrade eller förnicklade ...............................

1 K

70

250

Polerade, lackerade eller emaljerade ..............

Andra slag...............................................................

1 »

■—■

35

251

1 »

—

15

Härförutom har Herr C. H. Lundström, i motionen N:o 177 inom

Andra Kammaren, — med erinran att enligt nu gällande tulltaxa träskruf,

såsom hörande under taxenumret 251, är belagd med samma Införselstull

som spik och nubb af mindre än 45 millimeters längd, eller

med 15 öre per kilogram — hemstält, att, då tillverkning af sådan träskruf

vore vida besvärligare och långsammare än tillverkning af spik och nubb

Bill. till Riksd. Prof. 188G. 5 Sami. 1 Afd. !) Haft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

Jäst.

58 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

samt fordrade mera invecklade och således dyrbarare maskiner äfvensom

kostsammare inpackning, och då det svenska råämnet vore bättre, men

derför ock dyrare än det utländska, samt utlandets stora fabriker

med sina ofantliga tillverkningar sålde öfverskottet af dessa här till och

med till lägre pris än i eget land, i följd af hvilken täflan den inhemska

skruftillverkningen hade svårt att bestå, träskruf måtte åsättas en

införselstull af 30 öre per kilogram.

Så vidt förstnämnda motioner afse artiklarna jernvägsskenor, kassakistor

och sängar, har Utskottet redan i det föregående om dem yttrat

sig. I afseende å återstående hithörande yrkanden hänförande sig till

hvad Utskottet i inledningen anfört mot att nu med tullskydd gynna

särskilda, låt vara tryckta industrigrenar, vill Utskottet härtill ytterligare

framhålla, huru som den i nyssberörda båda motioner förordade nya gruppering

af de under jern och stål hörande artiklar måste anses i högsta

måtto otillfredsställande, för att icke säga omöjlig att praktiskt genomföra,

samt att äfven det inbördes förhållandet mellan de tullsatser,

motionärerna här förordat, företer många betydande oegentligheter.

Ej heller har Utskottet funnit anledning att särskildt i det af Herr

Lundström angifna hänseende tillstyrka förändring i förevarande bestämmelser.

Utskottet hemställer sålunda,

27:o) att motionärernas här ifrågavarande yrkanden

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Jäst, alla slag, åtnjuter för närvarande tullfrihet. I Herrar Reuterswärds

m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fl:s ifrågavarande motioner yrkas,

att å Pressjäst måtte sättas en tull af 15 öre för 1 kilogram.

Exporten och importen af jäst hafva under de senaste tio åren utgjort:
Export:

Import:

O

Ar

1875..........

........ 4,342 kilogram.

161,048

kilogram,

»

1876..........

........ 45,677

99,782

»

»

1877..........

........ 69,094

»

68,759

»

»

1878..........

........ 204,855

»

46,583

»

1879.........

........ 260,229

»

43,490

»

»

1880.........

........ 204,888

»

55,173

)■)

»

1881.........

...... 146,886

»

191,468

))

»

1882..........

........ 109,057

»

114,404

»

»

1883..........

........ 92,843

»

48,687

))

»

1884..........

........ 28,220

55,124

»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11, 59

Ehuruväl, enligt hvad dessa siffror synas gifva vid handen, pressjästtillverkningen

i vårt land har att inom landet uthärda stark konkurrens

med utlandets tillverkning, ådagalägga likväl samma siffror, att den

svenska pressjästberedningen fortfarande finner afsättning på den utländska

marknaden och således förmår att äfven der uppträda täflande; vid

hvilket förhållande Utskottet, i öfrigt åberopande redan anförda skäl,

finner sig böra hemställa,

28:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

icke må af Riksdagen bifallas.

Tullen å Kaffe utgör enligt gällande tulltaxa 26 öre för 1 kilogram.

För brändt kaffe samt till kaffesurrogat användbara, brända växter skall

i tull erläggas 85 öre för 1 kilogram.

Såsom ofvan är antydt, har, i ofvan omförmälda motioner, på redan

anförda skäl, yrkats af Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E.

Sparre m. fl., under förutsättning att de af samme motionärer föreslagna

införselsafgifter kornme till stånd, en sådan nedsättning af kaffetullen,

som kunde i betraktande af statsinkomsternas behöriga betryggande anses

tillrådlig, samt af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren, i sammanhang

med och såsom en följd af deras öfriga förslag, en lämplig nedsättning

af ifrågavarande tullsatser.

Härförutom hafva Herr Mankell, i motionen N:o 29 inom Första Kammaren,

och Herr R. Gustafsson, med hvilken åtskilliga andre ledamöter

instämt, i motionen N:o 90 inom Andra Kammaren, yrkat nedsättning af

tullen å kaffe till 20 öre och af tullen å kaffe, brändt, samt å brända växter,

användbara till kaffesurrogat, till 30 öre; hvarjemte Herr A. Magnusson

i Lervik, i motionen N:o 15 inom Andra Kammaren, föreslagit nedsättning

till 15 öre af tullen för kaffe och till 25 öre af tullen för sistnämnda

artiklar, samt Herr S. Andersson i Plöninge, i motionen N:o 170 inom

samma Kammare, å båda slagen yrkat tullnedsättning med 10 öre, allt

för 1 kilogram.

Till stöd för dessa förslag, likasom för de af samme motionärer

framstälda, nedan omförmälda yrkanden om nedsättning i tullen å socker,

har i främsta rummet åberopats statsinkomsternas rikliga öfverskott,

hvilket desto hellre, i synnerhet i de fattigare klassernas intresse, borde

medföra en lindring i beskattningen å ifrågavarande, numera till nödvändighetsvaror

hänförliga artiklar, som tullen å desamma vid 1879 års

riksdag i och för statsbristens fyllande blifvit höjd. De vid innevarande

riksdag väckta yrkanden om lifsmedelstullar hafva väl för flere af motionärerne

inneburit ett ytterligare skäl för här ifrågavarande framställ
-

ande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(iO

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

ningar, men åtminstone någre bland dem hafva, äfven för den händelse

dessa yrkanden af Riksdagen afsloges, ansett fullgiltig anledning föreligga

till nedsättning af tullen å kaffe och socker. Herrar Mankell och

S. Andersson i Plöninge hafva härförutom åberopat de af dem hos

Riksdagen tillförene gjorda framställningar i detta ämne, hvarjemte den

förre anfört:

o

»Ar 1883 inbragte kaffetullen statsverket 3,691,295 kronor af en

sammanlagd tullinkomst af 33,509,000 kronor. Den nu ifrågasatta nedsättningen

af 6 öre per kilogram skulle, efter antagande af en medelinförsel

af 14 millioner kilogram, sålunda medföra en skattelättnad af

omkring 840,000 kronor. Den ökade kaffeinförseln torde kunna motväga

den minskade sockerinförseln och blir sannolikt ännu mera ökad genom

tullnedsättningen, hvarigenom statsverket sannolikt återfår en del af sin

mistade inkomst.»

Införseln af ifrågavarande artiklar har under den senaste tiden utgjort:
-

o

Ar

1875 .....................

Kaffe:

9,919,988

kilogram.

Brändt och

kaffesurrogat:

45,186

•kilogram,

»

1876 .....................

11,307,384

»

108,042

»

»

1877 ........................

10,813,595

»

98,918

»

»

1878 ........................

10,593,072

»

173,294

»

»

1879 .......................

10,302,102

»

239,184

»

»

1880.......................

11,309,048

»

356,373

»

»

1881.......................

12,341,006

»

390,784

»

»

1882 .......................

13,532,924

»

288,800

»

»

1883 ........................

14,197,414

»

225,142

»

»

1884........................

14,139,082

»

219,931

»

»

1885 (i rundt tal)

14,896,000

»

?

Förslag till nedsättning af kaffetullen framlades till 1884 års Riksdag

i proposition af Kong!. Maj:t äfvensom i enskild motion, hvarjemte

äfven förlidet år motioner i sådant syfte förekommo. Ifrågavarande förslag

blcfvo emellertid, uppå Utskottets hemställan, af Riksdagen afslagna.

I afseende å föreliggande framställningar om nedsättning i de s. k.

finanstullarne får Utskottet till en början erinra, att, sedan förslagen om

spanmålstullar af Riksdagen afslagits, och för den händelse, på sätt

Utskottet i anledning deraf hemstält, jemväl öfriga nu ifrågasatta nya

eller ökade tullar af vigtigare art lika litet för närvarande komma till

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Ut skottets Betänkande N:o 11. 61

stånd, en af de väsentligaste bland de åberopade anledningarna till ifrågavarande

tullnedsättningar försvunnit.

Hvad vidare angår det återstående hufvudmotivet, eller statskassans

öfverskott, må framhållas, dels att förlidet år en betydande lindring

skett i vissa å jorden hvilande skattebördor, hvarjemte nedsättning i lastpenningarne

då jemväl egde rum, samt dels att äfven i öfrigt en minskning

i statsinkomsterna synes vara att befara i följd af den nuvarande

stagnationen i den allmänna rörelsen och de tryckta konjunkturer, som

under senaste tiden varit rådande inom de flesta grenar af den inhemska

industrien.

Då vid sådant förhållande en tullnedsättning å ifrågavarande artiklar

näppeligen skulle kunna antagas blifva af någon större varaktighet, samt

täta rubbningar i dessa tullsatser i flera hänseenden äro af synnerligen

menligt inflytande, har Utskottet icke för närvarande ansett någon dylik

tullnedsättning: tillrådlig:.

Utskottet hemställer derför,

. 29:o) att motionärernas framställningar om ned
sättning

af tullen å Kaffe och kaffesurrogat må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Under rubriken Koppar innehåller gällande tulltaxa följande bestämmelser:
-

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats

ningen

Kronor öre

299

rå eller garad ..............................................................

---

fri.

smidd, valsad eller gjuten:

\

300

plåtar och andra ämnen för bearbetning ......

——

fria.

301

bult och spik till fartygs byggande och för-

hydning ................................................................

—

fria.

302

andra helfärdiga arbeten: opolerade ..............

1 kilogram

- 35

303

polerade...........

1 kilogram

— 70

Koppar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Krita.

62 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

I stället för dessa bestämmelser föreslå Herrar Reuterswärd m. fl.

och Grefve E. Sparre m. fl., i deras oftanämnda motioner, följande:

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats

ningen

Kronor

öre

rå och skrot .................................................................

1 kilogram

—

8

garad eller raffinerad ...............................................

smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra

1 kilogram

—

10

ämnen för bearbetning..........................................

1 kilogram

—

15

kopparbleck, bult och spik ....................................

andra helfärdiga arbetade arbeten:

1 kilogram

—

15

opolerade ...............................................................

1 kilogram

—

35

polerade ....................................................................

1 kilogram

—

70

Med erinran att i taxan skrot af koppar hänföres under rubriken

Metallskrot, hvarom Utskottet nedan har att yttra sig, får Utskottet, i

öfverensstämmelse med hvad Utskottet i det föregående anfört, dels i

inledningen och dels särskildt beträffande liknande artiklar, i fråga om

motionärernas förevarande förslag i öfrigt hemställa,

30:o) att Riksdagen, med afslag å dessa förslag,

måtte bibehålla de under rubriken Koppar i tulltaxan

förekommande bestämmelser oförändrade.

Enligt gällande tulltaxa är Krita, hvit, och Kritsten, omalen, tullfri,

hvaremot för malen eller slammad sådan vara i tull skall erläggas 0,5

öre för 1 kilogram.

I motionen N:o 117 inom Andra Kammaren anför Herr I. Wallberg

hufvudsakligen:

I betraktande af den starkt skyddade ställning, som kritbruksdriften

länge haft i våra grannländer, Danmark, Ryssland och Finland, och

den blottade ställning, som nämnda industrigren i vårt land haft, hade

svenska tillverkare hyst de största betänkligheter att på sin handtering

nedlägga stora kapital. Mäktigt utvecklade mekaniska hjelpmedel samt

snabbare och billigare transport förutsattes för frambringande och utförande

i verldsmarknaden af en produkt, som vore tung och skrymmande,

men på samma gång hade mycket lågt förbrukningsvärde.

I Skåne hade kritbruksdriften omsider fått en rask och glädjande

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 11.

utveckling. Deraf kunde varda en stor framtida affär, då näppeligen

någonstädes i verlden en ypperligare råvara för kritfabrikation funnes.

Den skånska ångslammade kritan hade redan börjat att på verldsmarknaden

tillvinna sig välförtjent anseende, såsom med yttersta sorgfällighet

beredd och hållande ej mindre än öfver 99 procent kolsyrad kalk, då

den danska visat sig hålla endast 95 procent och Motala-kritan blott 87

procent. Både i Norge, Finland, Ryssland och Tyskland, ja, till och

med i det aflägsna Nordamerika, hade uppmärksamhet fästs på det ovanligt

förträffliga fabrikatet.

Men den svenska producenten möttes af utlandets sträfvan att åt

egne tillverkare bevara marknaden. Sålunda hade Danmark, som starkt

konkurrerade med våra kritbruk, vetat att skydda sin egen kritbruksdrift

genom införselsafgift till belopp af 4 kronor 16 öre per 100 kilogram.

Ryssland hade stadgat en tull af 48 kopek i guld per 100 kilogram, Finland

pålade tull med 40 penni per centner och Nordamerika hade stegrat tullsatsen

ända till en half dollar för samma vigt. Vid sådant förhållande

vore för våra svenska tillverkare nödvändigt att åtminstone kunna påräkna

den inhemska marknaden för sin hufvudsakliga och mera jemna

afsättning, ty i motsatt fall vore ej tänkbart att fortfarande kunna producera

varan till sådant pris, att en täflan på verldsmarknaden blefve

möjlig.

Ännu år 1880 hade här varit gällande en införselsafgift af 20 öre

per centner, afsedd att motsvara kostnaden för transporten till kustorterna

af den inne i landet tillverkade varan, hvilken afgift då afskaffats.

Vid 1882 års riksdag hade på andragna skäl i tulltaxan återupptagits

ett hälft öre per kilogram för »malen krita». En nyttig påföljd

häraf hade också visat sig, i det att påträngandet af simplare utländsk

tillverkning i någon grad hämmats.

Nu hade emellertid senaste års ändrade tullsatser i flera länder

stält äfven denna vår exportvara i betydligt svårare ställning på främmande

marknader. Framför allt gälde detta Tyskland. Sedan nu derstädes

det svenska fabrikatet möttes af införselsafgift, som beräknats med

uppfattning af densammas användbarhet såsom »färg» och ej vidare i

dess egenskap af mineralisk produkt, hade den tyska kritbruksdriften,

bedrifven invid kusterna dels på Rugen, dels å andra platser, fått ett

så kraftigt stöd, att dess öfverproduktion lätt kunde kastas in på närbelägna

främmande marknader, hufvudsakligen den svenska och norska,

alldenstund den danska vore skyddad genom 8 gånger större införselsafgift

än den här gällande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Kött.

64 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Både Tyskland och Danmark hade den stora fördelen framför oss,

att deras kritlager läge vid kusten och således kräfde mindre transportkostnader.

Härtill komme att den utmärkta skånska kritan läge under

jordytan och måste kräfva betydligt större arbetskostnader genom jordschaktning,

vattenlänsning m. m.

Motionären hemstälde derför, att den i nu gällande tulltaxa under

N:o 321 upptagna rubriken för krita måtte erhålla följande ändrade

lydelse:

»Krita, malen eller slammad — 100 kilogram —: 80 öre.»

In- och utförseln af malen hvit krita har under de senaste tio åren

utgjort:

År

1875 ......

Införsel:

..... 153,367

kilogram.

Utförsel:

134,962

kilogram,

»

1876 .......

..... 304,652

»

95,302

))

))

1877 ......

..... 150,732

»

264,525

))

»

1878 .......

..... 214.153

))

1,408,744

»

))

1879 .......

..... 115,961

»

2,270,756

»

»

1880.......

..... 191,964

))

3,020,037

»

))

1881......

..... 793,032

»

2,636,314

))

))

1882.......

..... 581,430

))

1,829,308

»

))

1883.......

..... 167,898

»

2,914,168

»

))

1884.......

..... 216,318

»

2,262,118

»

Då sålunda införseln af ifrågavarande artikel fortfarande är obetydlig

i jemförelse med den ganska storartade utförseln deraf, och följaktligen

den nyligen införda tullsatsen å densamma synes tillräckligt

verksam, finner Utskottet sig icke böra understödja ifrågavarande framställning,

utan hemställer,

31:o) att Herr I. Wallbergs ifrågavarande motion

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

o

Kött, alla slag, åtnjuter för närvarande tullfrihet. A denna artikel

yrkas i ofvan omförmälda motioner följande tullsatser, nemligen: af

Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. äfvensom af

Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren 5 öre för 1 kilogram, samt

af Herr J. Petersson i Boestad 10 öre för samma vigt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Införseln af kött har i årligt medeltal utgjort under åren 1875—1879

omkring en million kilogram och under åren 1880—1884 omkring halfannan

million kilogram. Utförseln har samtidigt icke varit större, ån

att den varierat mellan omkring 100,000 och 200,000 kilogram. År

1885 uppgick importen till omkring 1,297,000 och exporten till omkring

208,000 kilogram.

Utförseln af nötkreatur åter har under senare år högst betydligt

öfverstigit införseln. Under det den sistnämnda allenast ett bland dessa

år uppgått till omkring 4,000 stycken, men eljest varit än mindre, utgjorde

utförseln:

Ar 1875...........

» 1876...........

» 1877...........

» 1878.........

» 1879...........

» 1880...........

» 1881............

» 1882..........

» 1883...........

* 1884............

.. 20,263 stycken.

.. 20,525

.. 20,528

.. 31,884

.. 30,473

.. 34,241

.. 19,006

.. 26,492

.. 46,192

.. 39,076

Af enahanda skäl, på hvilka Utskottet icke funnit sig böra understödja

öfriga föreliggande förslag om tull å vigtigare förnödenheter,

hemställer Utskottet,

32:o) att motionärernas ifrågavarande framställningar

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Tullen å Luktvatten, alla slag, flaskornas vigt inbegripen, utgör för Luktvatten.

närvarande 1 krona för 1 kilogram. I Herrar Reuterswärds in. fl:s samt

Grefve E. Sparres m. fl:s motioner föreslås höjandet af denna tullsats till

1 krona 50 öre för 1 kilogram.

Utskottet finner den nu å luktvatten bestämda tullsats desto mindre

böra förhöjas, som de i vigten inberäknade flaskorna i anseende till sin

ringa rymd ofta äro tyngre än sjelfva varan; hvadan Utskottet hemställer,

Bill. till Riksdagens Prof. 1886. 5 Sarnl. 1 Afd. ,9 Haft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

Läderarbeten.

Lök.

66 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

33:o) att berörda motioner jemväl i förevarande

del måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Under rubriken Läderarbeten förekomma i tulltaxan följande bestämmelser

:

»Läderarbeten, ej specificerade; förtullas med 20 procents förhöjning

å tullen för det läder, hvaraf arbetet hufvudsakligen består.

Anm. Läderremmar, hopsydda, med metallnaglar, hopnitade eller eljest synbarligen

iimnade att begagnas till maskinerier, tullbehandlas såsom delar af maskinerier.»

I Herrar Reuterswärds m. fhs och Grefve E. Sparres m. fl:s föreliggande

motioner yrkas, att berörda anmärkning må utbytas mot en så

lydande:

»Härunder inbegripas läderremmar att begagnas till maskiner.»

Då någon rubbning af den nu stadgade tullfrihet för maskinerier,

af anförda skäl, för närvarande ej kan ifrågakomma, samt läderremmar

af ifrågavarande slag, såsom utgörande delar af maskinerier, likaledes

böra åtnjuta tullfrihet, hemställer Utskottet,

34:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

likaledes må af Riksdagen lemnas utan afseende.

I samma motioner föreslås, att tullen å Lök måtte höjas från 5 till

10 öre för 1 kilogram.

Utskottet finner denna artikel böra vara i fråga om förtullningen

likstäld med grönsaker, hvarå tullen, enligt senaste Riksdagens beslut

utgör 10 öre för friska, 30 öre för inlagda och 25 öre för torkade eller

saltade, samt hemställer derför, med anledning af ifrågavarande yrkanden,

35:o) att beträffande artikeln Lök i tulltaxan måtte

intagas följande förändrade bestämmelse:

y>Lök, alla slag, ej specificerade; tullbehandlas såsom

Grönsaker».

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 11.

Beträffande Metaller innehåller gällande tulltaxa följande bestämmelser: Metaller m. m.

Metaller, ej specificerade, enkla eller samman- satta:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

Kronor! öre

360

361

oarbetade..................................................................

arbetade:

plåtar, latun och trådband, äfvensom andra

frit

362

ämnen för ytterligare bearbetning............

bult och spik till fartygs byggande och

—

fria.

363

förhydning.......................................................

andra slag, oäkta lahn och metallduk der- under inbegripna:

mer eller mindre förgylda,försilfrade, pläterade

frit

i.

eller med s. k. guldfernissa öfverstrukna...

1 kilogram

—

70

364

utan sådan beläggning eller bestrykning ......

Anm. För askar, papper och dylikt omslag samt kartor

göres ej afdrag i vigten.

1 »

35

Under särskild rubrik finnas vidare såsom tullfria upptagna:

Metallskrot, äfvensom söndriga och obrukbara metallarbeten, alla

slag, ej specificerade.

I Herrar Reuterswärds m. flis samt Grefve E. Sparres m. fl:s motioner

framställas i hithörande afseenden under den gemensamma rubriken

Metaller följande förslag:

Metaller, sammansatta:

oarbetade....................................................................

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

1 kilogram

Tullsats.

Kronor öre

- io

skrot............................................................................

1

—

8

arbetade: plåtar, tuber och rör, latun och

trådband, samt andra ämnen för ytterli- gare bearbetning ................................................

1

15

bleck, bult och spik till fartygs förhydning,

andra slag, oäkta lahn och metallduk, der- under inbegripna mer eller mindre för- gylda, försilfrade, förnicklade, pläterade,

eller med s. k. guldfernissa öfverstrukna ..

1 »

70

utan sådan beläggning eller bestrykning ......

1 »

—

35

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

På sätt ofvan under rubriken Koppar är nämndt, hafva samme motionärer

under nämnda rubrik för skrot af koppar föreslagit enahanda

tullsats, som de här yrkat för andra slag af metallskrot.

I fråga om vissa af hithörande yrkanden, hvilka icke äro förenliga

med gällande traktatsbestämmelser, har Utskottet i det föregående

yttrat sig. Med erinran i öfrigt, att här förevarande förslag sammanhänga

med nyssberörda yrkanden, i hvad de afse tull å oarbetade

metaller, och under åberopande af dels hvad i inledningen anförts och

dels hvad Utskottet ofvan uttalat beträffande ifrågasatt tullförhöjning

ä artikeln bly, får Utskottet hemställa,

36:o) att, med afslag å ifrågavarande yrkanden,

de rörande artiklarne Metaller och Meta,llskrot i tulltaxan

förekommande hithörande bestämmelser må bibehållas

oförändrade.

A artikeln Mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna

inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, för närvarande

tullfri, yrkas i ofvan omförmälda motioner följande tullsatser, nemligen:

af Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. 4 kronor samt

af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren o kronor, allt för 100 kilogram,

hvarjemte i Herr J. Peterssons i Boestad motion ifrågavarande

artikel torde ingå bland »Mjöl af alla slag», hvarå denne motionär föreslagit

en tull af 1 krona 50 öre för 100 kilogram.

Då Riksdagen beslutit fortfarande tullfrihet å mjöl af spanmål, får

Utskottet, i enlighet med hvad i inledningen anförts, och med erinran

om hvad Utskottet i sitt Betänkande N:o 1 yttrat beträffande olämpligheten

af att med tull belägga vissa slag af mjöl, under det öfriga

slag förblifva tullfria, hemställa,

37:o) att ifrågavarande framställningar icke må af

Riksdagen bifallas.

o

A ätbara, friska Musslor, för hvilka i gällande taxa bestämmes en

tull af 5 öre för 1 kilogram, föreslås af Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl. en tullförhöjning till 10 öre för 1 kilogram.

Den å ifrågavarande artikel, hvilken intill år 1880 åtnjöt tullfrihet,

stadgade tullsats är desto högre, som i vigten inberäknas icke blott

musslornas skal utan ock kärlen, hvari varan forslas. Utskottet hemställer

derför,

38:o) att motionärernas förslag om tullförhöjning å

ätbara, friska Musslor måtte af Riksdagen lemnas utan

afseende.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Uiskottets Betänkande AT:o 11. 69

I gällande tulltaxa föreskrifves, att Nät, alla slag, skola förtullas lika

med det garn, hvaraf de äro gjorda, med tillägg af 10 procent.

I motionerna N:o 48 inom Första Kammaren af Herr Stjernspetz och

N:o 161 inom Andra Kammaren af Herr A. J. Lyth yrkas förändrade

bestämmelser härutinnan.

I sådant hänseende hafva motionärerna hufvudsakligen anfört följande:
Medan

bomull fritt finge föras in, utgjorde tullen på bomullsgarn,

hvaraf näten tillverkades, icke mindre än 15 öre per kilogram. Deremot

vore tullen å färdiga fisknät icke högre än 1 Va öre per kilogram utom

tullen på garnet. Då tillverkningen af fisknät vore flera gånger kostsammare

än den enkla fabrikationen af bomull till garn, borde tullen å fisknät

stå i något slags proportion dertill för dess betydligt dyrare tillverkning.

Också hade utländske fabrikanter, företrädesvis de tyske, vetat

att till sin fördel begagna sig af detta missförhållande och hotade nu

att tillintetgöra icke blott våra fisknätsfabriker, utan äfven den icke

obetydliga husslöjden i denna gren.

Herr Stjernspetz hemställer derför,

att Riksdagen måtte, utom tullen å sjelfva garnet, för nät af enkeltvinnade

garner till och med af N:o 16 och för dubbeltvinnade öfver

N:o 60 åsätta en tull af 3 kronor samt för enkeltvinnade af gröfre N:is

än N:o 16 och för dubbeltvinnade af lägre N:is än N:o 60, kronor 1: 50,

allt per kilogram, eller den tullsats, som Riksdagen eller dess Bevillningsutskott

kan finna lämplig.

Herr Lyth åter föreslår,

att med anledning af nu gällande stadganden tullen å garnbunden

fiskredskap må bestämmas till 3 kronor per kilogram för sådan redskap,

som är bunden af enkeltvinnade garner af högre nummer än N:o 16

och af dubbeltvinnade garner af högre nummer än N:o 60, samt till

1 krona 50 öre per kilogram för redskap, bunden af enkeltvinnade garner

af N:o 16 och derunder samt af dubbeltvinnade garner af N:o 60

och derunder, hvilken tull ungefär skulle motsvara 10 procent af varans

värde.

Då sådana förändringar rörande förtullningen af nät, som motionärerna

föreslagit, strida mot bestämmelserna i vår med Frankrike afslutade

handelstraktat, får Utskottet, utan att ingå i närmare pröfning af

dessa förslag, hemställa,

39:o) att Herrar Stjernspetz’ och Lyths ifrågavarande

motioner icke må af Riksdagen bifallas.

Näl.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Oljor.

Under rubriken Oljor innehåller tulltaxan, med bortseende från de

å feta, icke flygtiga oljor föreskrifna tullsatser, följande bestämmelser:

flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arrak-essenser; se Aeterarter.

392 ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen

fossila eller mineraloljor samt genom torr

destination framstälda:

393 nativa eller råa, af jord- eller brännhartser

m. m. förorenade, af mörkbrun till svartbrun

färg ........................................................

394 | genom rektificering renade, färglösa eller

af gul till gulbrun färg, rektificerad stenkolsolja

eller fotogén, rektificerad jordolja,

nafta, petroleum eller bergolja,

solarolja, paraffinolja med flera till lyse

användbara vätskor....................................

j Anm. S. k. belysningsvätska, sammansatt af flygtig olja

och sprit, förtullas lika med de genom rektificering

renade, flygtiga, fossila eller mineral- och genom torr

destination framstälda oljor.

Qvantitet för

tnllberäkningen.

Tullsats.

1 kilogram

Kronor

fria.

1 kilogram

— 1 2<

I sina oftanämnda motioner föreslå Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl., att tullen å flygtiga oljor, ej specificerade,

måtte höjas till 1 krona 50 öre för 1 kilogram.

Huru vida desse motionärer med sitt yrkande om lämplig nedsättning

af de s. k. finanstullarne afsett jemväl lysoljor, är ovisst. Yrkanden

om tullfrihet å sådana oljor förekomma deremot i motionerna N:o

51 inom Första Kammaren af Herr Mankell och N:o 132 inom Andra

Kammaren af Herr Aug. Bokström, hvilka yrkat, den förre:

att tullen å fossila eller mineraloljor, rektificerade, fotogén m. m.

måtte från början af år 1887 upphöra;

och den senare:

att genom rektificering renade, färglösa eller af gul till gulbrun

färg rektificerad stenkolsolja eller fotogén, rektificerad jordolja, nafta,

petroleum eller bergolja, solarolja, paraffinolja med flera till lyse användbara

vätskor måtte från tullafgift befrias.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 71

Herr Mankell har till stöd för sitt förslag anfört, att de skäl, som

föranledt tulls åsättande å ifrågavarande artiklar, förlorat mycket af sin

kraft genom den vid 1882 års riksdag å desamma skedda tullnedsättning

från 5 till 2 öre per kilogram. Derigenom hade nemligen statsverkets

inkomst af denna tullsats mycket minskats och den i landet

uppspirande förädlingsindustrien i det närmaste förqväfts. Dessutom

kunde ifrågasättas, huru vida såsom föremål för finanstull billigtvis borde

betraktas en artikel, som icke i någon mån kunde numera betraktas

såsom en lyxartikel, utan vore en nödvändighetsvara för alla folkklasser.

Skattefrihet å denna vara medgåfves nu ock af statsverkets tillstånd.

Herr Bokström har härutinnan åberopat de skäl, Bevillnings-Utskottet

vid 1882 års riksdag anförde för nedsättning af ifrågavarande

tullsats, hvilka skäl motionären funne med icke mindre fog tala för

att denna tull, hvilken uteslutande vore en finanstull och såsom sådan

berättigad endast så länge den för statsverkets behof oafvisligen erfordrades,

helt och hållet afskaffades.

Herrar Reutei-swärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fks ofvannämnda

förslag om förhöjning i tullen å flygtiga oljor kan Utskottet

icke understödja, då desamma i fråga om förtullningen äro och böra

vara likstälda med luktvatten; hvadan Utskottet hemställer,

40:o) att Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve

E. Sparres m. fl:s motioner i hvad de röra tullförhöjning

å flygtiga oljor icke må vinna Riksdagens bifall.

Införseln af fossila eller mineraloljor, renade, har under de senare

åren uppgått till följande belopp:

År 1875 ................................................ 8,259,856 kilogram.

»

1876 ...................................

........... 9,636,299

»

1877 ..................................

............ 11,098,049

»

»

1878 ...................................

............ 10,901,535

»

»

1879 ...................................

............ 13,270,133

»

»

1880 ...................................

............ 12,023,793

»

»

1881 ..................................

............ 16,039,162

»

»

1882 ...................................

............ 17,183,848

D

»

1883 ...................................

............ 18,281,850

»

»

1884 ...................................

............ 22,310,214

»

»

1885 (i rundt tal)..........

............ 24,811,000.

))

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Om ock borttagandet af tallen å ifrågavarande oljor icke skalle

vara utan betydelse för de obemedlade, ehuru genom starkt prisfall å

lysoljan kostnaden för densamma under senare tiden betydligt nedgått,

finner Utskottet likväl, under åberopande af hvad beträffande den finansiella

synpunkten bär ofvan blifvit anfördt i fråga om föreslagen nedsättning

af kaffetullen, sig icke böra tillstyrka en åtgärd, hvarigenom

en så betydande statsinkomst skulle upphöra.

Utskottet hemställer alltså,

41:o) att ej heller de föreliggande förslagen beträffande

de under N:o 394 i tulltaxan upptagna oljor

måtte af Riksdagen bifallas.

Artikeln Ost, alla slag, är i gällande tulltaxa belagd med en tull

af 7 öre för 1 kilogram. Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E.

Sparre m. fl. samt Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren yrka, i sina

ofvannämnda motioner, att denna tullsats måtte höjas till 15 öre för 1

kilogram.

Nu gällande tullsats å ifrågavarande artikel infördes år 1880, efter

det ost alltsedan 1856—1858 årens riksdag åtnjutit tullfrihet.

Införseln af denna vara har betydligt öfverstigit utförseln, enligt

hvad nedannämnda redogörelse gifver vid handen:

Införsel: Utförsel:

o

Ar

1875...........................

. 1,043,051

kilogram.

101,126 kilogram

»

1876 .............................

870,471

»

57,343

»

1877 .............................

882,755

»

44,931

»

»

1878 .............................

862,479

»

76,089

»

1879 ..........................

400,252

»

168,330

»

»

.1880...........................

389,242

»

244,121

»

»

1881.............................

530,352

»

114,480

»

»

1882............................

. 819,623

»

110,148

»

1883.............................

398,572

»

209,005

»

1884............................

448,633

))

152,951

»

»

1885 (i runda tal) ..

535,000

»

70,400

»

I öfverensstämmelse med den ställning, Utskottet funnit sig böra

intaga gentemot öfriga förslag om tullskydd åt vigtigare näringsgrenar,

hemställer emellertid Utskottet,

42:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

icke måtte af Riksdagen bifallas.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 73

Parfymer, ej specificerade, flaskors och omslags vigt inberäknad,

draga för närvarande en tull af 1 krona för 1 kilogram. I Herrar

Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fhs förevarande motioner

föreslås, att tullsatsen å denna vara måtte höjas till 1 krona 50 öre

per kilogram.

Af enahanda skäl, som föranledt Utskottet att afstyrka ifrågasatt

tullförhöjning å luktvatten samt flygtiga vegetabiliska oljor, ej specificerade,

med hvilka artiklar parfymer äro och böra vara i fråga om

förtullningen likstälda, hemställer Utskottet,

43:o) att Riksdagen, med afslag å ifrågavarande

yrkanden, måtte oförändrad bibehålla den å Parfymer

nu bestämda tullsats.

För Perlemor, arbetad, oinfattad, upptager gällande taxa en tull af

80 öre för 1 kilogram.

I nyssberörda motioner yrkas, att denna måtte höjas till 1 krona

per kilogram.

Då perlemor i fråga om förtullningen är och bör vara likstäld med

bijouterivaror, å hvilken artikel af redan anförd orsak tullförhöjning

för närvarande icke kan ega rum, hemställer Utskottet,

44:o) att ifrågavarande motioner icke heller i hvad

de afse tullförhöjning å arbetad, oinfattad Perlemor

må af Riksdagen bifallas.

Å artikeln Potates, äfven krossad eller rifven, för närvarande tullfri,

föreslås i ofvan omförmälda motioner följande tullsatser, nemligen:

af Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. 50 öre och af

Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren 1 krona, allt för 100 kilogram.

Under åberopande af hvad Utskottet i inledningen yttrat, och då

ifrågavarande artikel utan tvifvel utgör ett af vårt folks vigtigaste födoämnen,

i fråga om hvilket den inhemska odlingens resultat i hög grad är

underkastadt vexlingar, hemställer Utskottet,

45:o) att motionärernas yrkanden om tull å Potates

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Å Ris, oskalad, för närvarande tullfri, yrkas i Herrar Reuterswärds

m. fhs och Grefve E. Sparres m. fhs föreliggande motioner en tull af 2

kronor för 100 kilogram.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 9 Hcift.

Parfym

Perlemo

Potates.

Ris.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

Skodon.

Smör.

74 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Då Utskottet här ofvan på anförda skäl afstyrkt tullbeskattning å

risgryn och rismjöl, har Utskottet ännu mindre skäl att understödja

förslagen om en dylik beskattning å råämnet; och hemställer följaktligen,

46:o) att ifrågavarande motioner icke heller i denna

del måtte vinna Riksdagens bifall.

Beträffande artikeln Skodon innehåller gällande taxa följande bestämmelser:

«

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Skodon, ej specificerade:

470

af siden eller halfsiden..........................................

1 kilogram

2

35

471

af yllefilt eller segelduk, med eller utan lä-

dersulor .................................................................

»

—

80

472

af annan väfnad samt af saffians-, karduans-,

färgade, pressade eller lackerade skinn ...

»

1

40

473

becksöms- och s. k. sjöstöflar ...........................

—

fria.

474

med bottnar af trä...................................................

—

fria.

475

andra slag..................................................................

1 kilogram

—

94

I sina oftanämnda motioner föreslå Herrar Reuterswärd m. fl. och

Grefve E. Sparre m. fl., att vid N:o 472 i taxan måtte fogas en så

lydande:

»anmärkning: särskildt inkommande s. k. nåtlade öfverdelar till

skodon förtullas enligt ofvan anförda bestämmelser med tillägg af 50

procent.»

Då tullsatserna å olika slag af skodon äro genom den med Frankrike

gällande handelstraktat bestämda, samt de i föreslagna anmärkning

omförmälda delar af skodon rätteligen lära förtullas efter de olika kategorier

af skodon, till hvilka samma delar äro närmast hänförliga, hemställer

Utskottet,

47:o) att motionärernas ifrågavarande förslag må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

Å artikeln Smör, äfven konstgjordt, hvilken för närvarande åtnjuter

tullfrihet, yrkas i ofvan omförmälda motioner följande tullsatser, nem
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 75

ligen: af Herrar Reuterswärd m. fl. och. Grefve E. Sparre m. fl. äfvensom

af Herrar Jan Eliasson och K. E. Holmgren 10 öre för 1 kilogram,

samt af Herr J. A. Sjö 2 kronor för 20 skålpund, motsvarande omkring

23,5 öre per kilogram.

In- och utförseln af smör har under nedannämnda år utgjort:

Införsel. Utförsel.

År

1875 ........................

1,369,595 kilogram.

3,255,360

kilogram.

1876 ........................

2,161,596

»

3,516,824

»

»

1877 ........................

2,524,356

»

3,731,147

»

1878 ......................

1,710,123

»

3,821,773

»

1879 .......................

2,263,530

»

4,644,763

»

1880 .......................

3,404,646

»

5,261,718

»

1881 .......................

2,203,895

»

5,106,684

»

1882 ........................

2,380,788

»

5,822,601

»

»

1883 ........................

2.926,587

»

8,163,344

»

1884 ........................

3,240,467

»

9,562,470

»

»

1885 (i runda tal)

3,633,000

»

11,450,000

»

Oaktadt vid sidan af utförseln jemväl införseln af smör visar sig

stigande samt ehuruväl äfven det starka prisfall å denna vara, som på

senaste tiden inträdt, är egnadt ingifva tvekan, huruvida icke åt vår

smörindustri tullskydd borde beredas, finner sig likväl Utskottet, på

ofvan anförda skäl, böra hemställa,

48:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

icke må af Riksdagen bifallas.

I fråga om artikeln Socker finnas i gällande tulltaxa följande bestämmelser

:

Sockel''.

♦

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Qvantitet för

tullberäk-

Tallsats.

ningen.

Kronor

öre

485

raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi-

och kak- samt krossadt eller pulveriseradt

socker ......................................................

1 kilogram

33

oraffineradt:

486

a) till färgen icke mörkare än N:o 18 af

den i verldshandeln gällande holländska

standard, hvarå normalprof genom Ge- neraltullstyrelsens försorg hållas veder-

börande tullkammare till banda...........

—

33

487

b) till färgen mörkare än nämnda standard- nummer, äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd ..............

r

23,5

Anm. Derest ett och samma kolly innehåller särskilda

sockerslag, underkastade olika tullafgifter, tillämpas

den högre tullsatsen för hela innehållet.

I Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. flis samt

Herrar Jan Eliassons och K. E. Holmgrens föreliggande motioner har,

enligt hvad redan är nämndt, nedsättning af tnllen å socker till lämpligt

belopp blifvit ifrågasatt. Äfven de öfriga ofvannämnde motionärer,

hvilka yrkat lindring i kaffetullen, hafva, Herr Ålan/cell, i motionen N:o

28 inom Första Kammaren, Herr R. Gustafsson, med hvilken åtskillige

andre ledamöter instämt, i motionen N:o 89 inom Andra Kammaren,

samt Herrar A. Magnusson i Lervik och S. Andersson i Plöninge i

samma motioner, deri deras nyssberörda yrkanden förekomma, hufvudsakligen

uppå de grunder, för hvilka i det föregående redogörelse lemnats

under rubriken Kaffe, föreslagit nedsättning jemväl af tullen å

socker, och i sådant hänseende hemstält:

Herrar Mankell och R, Gustafsson, att från början af år 1887 tullen

på raffineradt socker måtte nedsättas till 28 öre och tullen på oraffineradt

socker till 18V2 öre, allt per kilogram;

Herr A. Magnusson i Lervik, att tullen å socker, raffineradt och

oraffineradt, som till färgen icke är mörkare än N:o 18 nu gällande

holländska standard, måtte nedsättas till 25 öre per kilogram, samt å

sådant socker, som till färgen är mörkare än N:o 18 nämnda standard,

till 16 öre per kilogram;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 11.

77

samt

Herr S. Andersson i Plöninge, att från början af år 1887 tullen på

raffineradt och oraffineradt socker måtte nedsättas med fem öre per

kilogram.

Utom ofvanberörda skäl hafva Herrar Mankell och R. Gustafsson,

af hvilka den förre, liksom äfven Herr S. Andersson i Plöninge, jemväl

åberopat de af dem hos Riksdagen tillförene gjorda framställningar i

detta ämne, ytterligare anfört, hurusom för en nedsättning i tullen å

socker jemväl talade, att senare årens öfverskott i statsinkomster till

icke ringa del uppkommit af just tullen å denna vara, hvarjemte den

förre, efter en öfversigt af sockerinförseln, anfört:

»Hvad som af denna tabell äfven genast faller i ögonen, är att

den inhemska sockertillverkningen med allt större framgång täflar med

den utländska, äfvensom att till dess fördel måste lända, om tullen på råvaran

nedsättes, blott det sker proportionelt med nedsättningen af

tullen på den förädlade varan. Tullen å socker inbringade statsverket

år 1883 10,871,187 kronor, således närmare tredjedelen af årets hela

tullinkomst. Den nu ifrågasatta nedsättningen af 5 öre per kilogram

skulle, efter beräkning af en medelinförsel under de senaste åren af

omkring 40 millioner kilogram, medföra en skattelättnad af närmare 2

millioner. Sannolikt kommer likväl den nedsatta tullen att medföra en

ökad införsel, hvarigenom statsverket återfår en del af sin mistade

inkomst.

Hvad beträffar den inhemska hvitbetssockertillverkningen har tillverkningsafgiften

för densamma under de senaste åren, enligt uppgift

i statsregleringspropositionerna, ökats på följande sätt:

År 1881 uppgick den till kronor 101,324

» 1882 » » » » 114,945

» 1883 » » » » 129,888

» 1884 » » » » 268,440

» 1885 » » » » 333,500

Äfven denna näringsgren har följaktligen utvecklat sig på ett så

fördelaktigt sätt, att den så mycket hellre synes kunna tåla vid den

föreslagna tullnedsättningen, som det af Riksdagen medgifna uppskofvet

uti tillämpningen af den vid 1869 års riksdag beslutna successiva höjningen

af tillverkningsafgiften för samma näringsgren torde utgöra tillräckligt

skydd.»

s. 78 Kontrollera mot PDF

Sprutor.

Stärkelse.

78

Bevillning s-JJtskottets Betänkande N:o 11.

Införseln af socker har under senaste tiden utgjort:

Raffineradt: Oraffineradt:

År 1875 ..................... 11,627,792

» 1876 .................... 16,550,813

» 1877 ..................... 15,116,734

» 1878 ..................... 12,975,211

» 1879 .................... 12,795,417

» 1880 .................... 13,462,680

» 1881 ..................... 11,234,779

» 1882 .................... 11,106,083

» 1883 ..................... 13,726,057

» 1884 ..................... 16,521,875

» 1885 (i runda tal) 10,905,000

kilogram. 19,473,677 kilogram.

14,687,114

17.038.736

18,602,566

17,907,831

18,741,784

21,421,252

24.645.736

26,924,497

25,114,513

26,370,000

Motioner om nedsättning af sockertullen förevoro likaledes vid

båda de senaste riksdagarne, men blefvo begge gångerna på Utskottets

hemställan af Riksdagen afslagna.

Under åberopande i här tillämpliga delar af livad Utskottet ofvan

under rubriken Kaffe anfört, och med erinran, att en nedsättning i sockertullen

otvifvelaktigt kommer de förmögnare jemförelsevis långt mera

till godo än de mindre bemedlade, hemställer Utskottet,

49:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

må af Riksdagen lemnas utan afseende.

Enligt gällande tulltaxa äro Sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom

tillbehör, belagda med en tull af 5 kronor för 100 kronors värde.

I Herrar Reuterswärds m. fks och Grefve E. Sparres m. fl:s oftanämnda

motioner föreslås, att sprutor, alla slag, ej specificerade, äfvensom tillbehör,

måtte beläggas med en tull af 10 procent af värdet.

Då några förändrade tullbestämmelser för maskinerier och dylika

artiklar icke nu kunnat af Utskottet förordas, samt af sprutor åtminstone

vissa slag äro att betrakta såsom nödvändighetsvaror, hemställer

Utskottet,

50:o) att, med afslag å ifrågavarande framställningar,

tullen å Sprutor må bibehållas oförändrad.

Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen är för

närvarande belagd med en tull af 10 öre för 1 kilogram. Herrar

Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl., samt Herrar Jan Eliasson

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 79

och. K. E. Holmgren föreslå i sina ofvan omförmälda motioner, att denna

tullsats måtte höjas till 14 öre per kilogram.

Då Utskottet icke kunnat förorda de föreliggande förslagen om

nya eller förhöjda tullar å jordbruksalster i allmänhet, och med särskild

hänsyn ''dertill, att så länge pressjäst får tullfritt införas, tullen å stärkelse

icke bör sättas alltför hög, hemställer Utskottet,

51:o) att motionärernas ifrågavarande framställningar

icke må af Riksdagen bifallas.

Å ätbara Svampar, för närvarande belagda med en tull af 30 öre

för 1 kilogram, kärlens vigt inberäknad, föreslås af Herrar Reuterswärd

m. fl. och Grefve E. Sparre m. fl. en till 50 öre per kilogram förhöjd

tullafgift.

Då denna artikel är och bör vara i fråga om tullbehandlingen likstäld

med konserver, hvarå af redan anförda grunder tullförhöjning

nu icke kan ifrågakomma, hemställer Utskottet,

52:o) att, med afslag å ifrågavarande yrkanden,

tullen å Svampar, ätbara, bibehålies oförändrad.

Gällande tulltaxa innehåller i fråga om Symaskiner den bestämmelse,

att sådana hänföras till Maskinerier, Redskap och Verktyg; och

äro de sålunda i åtnjutande af tullfrihet.

I Herrar Reuterswärds m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fl:s föreliggande

motioner föreslås i hithörande hänseende följande stadganden:

Qvantitet

för tullberäk-

Tullsatser.

ningen.

Symaskiner och bearbetade delar deraf:

Kronor

öre

Öfverdelen eller sjelfva maskineriet ..................

Fotställningen, äfven i förbindelse med trä ...

Ej bearbetade delar till symaskiner: se Jern

och Stål.

1 kilo

1 »

—

80

20

Med erinran att Utskottet ofvan afstyrkt de af samme motionärer

föreslagna förändrade bestämmelser rörande förtullning af jern och

stål, hemställer Utskottet, uppå de i inledningen och beträffande liknande

artiklar i öfrigt anförda skäl, och då de här föreslagna bestäm
-

Svampar.

Symaskiner.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Sågar m.

Tegel.

Tobak.

Benllnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

melser icke blott synas oförenliga med innehållet af vår med Frankrike

ingångna handelstraktat, utan äfven i tillämpningen skulle möta

betydliga svårigheter,

53:o) att jemväl motionärernas ifrågavarande förslag

må af Riksdagen lemnas utan afseende.

I gällande tulltaxa hänföras äfven Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen

(otandade sågblad) till Maskinerier, Redskap och Verktyg, och

få sålunda tullfritt införas. I nyssberörda motioner föreslås, att i förevarande

hänseende må i taxan införas en så lydande bestämmelse:

»Sågar, Sågblad och Sågbladsämnen hänföras till redskap och verktyg,

ej specificerade.»

Med erinran, att de af samme motionärer ifrågasatta förändrade

bestämmelser rörande förtullningen af redskap och verktyg af redan

anförd orsak icke nu kunna genomföras, och då den franska traktaten

utgör hinder äfven för tulls sättande å här ifrågavarande artiklar, hemställer

Utskottet,

54:o) att berörda yrkanden likaledes måtte lemnas

utan afseende.

*

Enligt gällande tulltaxa äro af Tegel: golf- och vägg- (s. k. Tiles)

af högst 2 centimeters tjocklek belagda med 3 öres tull för 1 kilogram,

hvaremot andra slag få tullfritt införas.

I samma motioner yrkas, att tegel och andra arbeten af eldfast lera

måtte draga en tull af 40 öre för 100 kilogram.

Under åberopande af hvad Utskottet i inledningen anfört, hemställer

Utskottet,

55:o) att de förevarande motionerna icke heller i

denna del måtte af Riksdagen bifallas.

I nyss omhandlade motioner föreslås vidare, att tullen å Cigarrer

och Cigaretter måtte höjas från sitt nuvarande belopp, 3 kronor för 1

kilogram, till 4 kronor för samma vigt.

På sätt Utskottet förlidet år i fråga om ett då framstäldt förslag i

samma syfte framhållit, vore en stegring af tullen å cigarrer och cigaretter

utan samtidig förhöjning af råtobakstullen ur synpunkten af tullbeskattningens

rigtiga afvägande för olika arter af samma slags vara

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 81

mindre lämplig. För öfrigt är den nuvarande tullsatsen härå redan så

hög, att den import af tobak, som under denna form eger rum, i förhållande

till konsumtionen måste betraktas såsom ytterst obetydlig. Af

cigarrer och cigaretter hafva under åren 1880—1884 årligen införts endast

omkring 60,000 kilogram, under det införseln af oarbetad tobak

(blad och stjelk) utgjort:

år 1880 .............. 1,989,252 kilogram.

» 1881 ............... 2,674,169 »

» 1882 ............... 3,266,830 »

» 1883 .............. 3,525,178 »

» 1884 ............. 3,480,642 »

» 1885 ............... 4,121,000 »

Vid sådant förhållande synes det Utskottet tvifvelaktigt, huru vida

en särskild förhöjning af tullen å cigarrer och cigaretter vore ur statskassans

synpunkt önskvärd. I den inhemska cigarr- och cigaretttillverkningens

intresse åter finner Utskottet icke anledning ''att föreslå

en sådan tullförhöjning.

Utskottet hemställer derför,

56:o) att motionärernas förslag om tullförhöjning

å Cigarrer och Cigaretter måtte af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Under rubriken Träd innehåller gällande tulltaxa följande bestämmelser:
-

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

Kronor

öre

539

guld- och silfver-...................

1 kilogram

1 kilogram

2

35

540

541

jern- och stål-..........................

arbeten deraf:

duk.......................................

andra slag; draga den

bestämmer för jern- specificerade.

tull, som taxan

och stålvaror, ej

fri

15

Bill. till Riksd. Prot. IS88. ö Sami. 1 Afd. ,9 Hclft. 11

Tråd.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

—

... ---------- ■ ■ --------

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

koppar- och annan ej specificerad metall-:

542

förgyld, försilfrad eller pläterad ..................

1 kilogram

2

35

543

andra slag...............................................................

fn.

544

bomulls-, alla slag..................................................

1 kilogram

—

40

linne- och hamp-:

545

oblekt........■...............................................................

1

—

40

546

blekt eller färgad...............................................

1 »

—

60

af silke, bomull eller lin, öfverspunnen med

guld, silfver eller annan metall; tullbehand-

las såsom Gulddragarearbeten.

af metall, öfverspunnen med silke, tråd eller

papper; tullbehandlas såsom Ivarkasser.

I hithörande hänseenden hafva Herrar Reuterswärd m. fi. och Grefve

E. Sparre in. fl., i sina föreliggande motioner föreslagit, dels att å jernoch

ståltråd må sättas en tull af 4 öre för 1 kilogram, samt dels att

tråd af koppar eller sammansatta metaller, oförgyld eller oförsilfrad, må

tullbeläggas med 25 öre för 1 kilogram.

Vidare har Kongl. Maj:t i sin förenämnda proposition föreslagit, att

taxerubriken Tråd må sålunda ändras, att så väl öfverspunnen koppareller

bronstråd som enkla eller sammanförda koppar- eller bronstrådar,

öfverdragna med så kallad isoleringsmassa af guttaperchakompositioner

eller dylikt, må beläggas med en tull af allenast 10 procent af värdet.

I afseende å sistnämnda förslag har Herr Statsministern till statsrådsprotokollet

anfört:

»I en till Eders Kongl. Maj:t ingifven skrift hafva telegrafdirektören

Sten Schaar, aktiebolaget Hakon Brunius & C:o, Allmänna telefonföreningen,

Göteborgs Bell Telefon aktiebolag, ingeniörerne Davy Robertson och

O. A. Ericsson, telegrafkontrollören A. Falk, electro-mekaniska bolaget

Thor, elektriska centralstationen, A. J. G. Bismark & C:o samt Ramberg

& Bauer, samtliga i Göteborg, i underdånighet anhållit, att, som i gällande

tulltaxa icke funnes någon särskild rubrik, som afsåge elektriska

telegrafkablar och ledningstrådar för telegraf- och telefonledningar, ringledningar,

elektrisk belysning och elektriska instrument, samt Generaltullstyrelsen

i ett särskildt dess pröfning understäldt mål angående tullbehandlingen

af ett till Göteborg från Lubeck inkommet parti omspunnen koppar
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

tråd förklarat, att all omspunnen metalltråd borde såsom karkasser tullbehandlas,

med tillämpning af hvilket beslut de mest brukliga slag af

ledningstrådar, alla telegrafkablar och större delen af de kablar, som användes

för elektrisk belysning skulle komma att beläggas med samma

höga tull som karkasser, Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder antingen förklara,

att enligt tulltaxan enkla koppartrådar med en diameter af 0,s millimeter

eller af större tjocklek, likasom ock isolerade kablar, äfven om dessa

vore sammansatta af finare koppartråd än nyss nämnts, finge i riket tullfritt

införas, eller ock vidtaga sådana åtgärder, som kunde leda till en

förändring af tulltaxan i berörda syfte; och hafva sökandena till stöd för

sin underdåniga framställning anfört, att koppartrådar af 0,8 millimeter

och större diameter, i hvilkas isolering ingått guttapercha, eldsäker impregnering

eller stark asfaltering dittills ej tullbehandlats såsom karkasser,

utan fått tullfritt införas; att genom beläggande af sådan koppartråd, som

användes för elektriska belysningsanläggningar, med den för karkasser bestämda

införselsafgift, 1 krona 10 öre per kilogram, priset på dylik träd

komme att så fördyras — i fråga om vissa dimensioner deraf med ända

till 60 procent — att derigenom elektricitetens användande på det praktiska

och industriella området skulle i väsentlig mån hämmas; att inom

Sverige icke tillverkades telegrafkablar eller liknande artiklar samt endast

få sorter isolerade ledningstrådar; att koppartråd, impregnerad eldsäkert

eller med asfalt eller tjära och dylikt, i synnerhet de dimensioner deraf,

som egde en diameter af 0,8 millimeter eller derutöfver, icke kunde användas

såsom karkasser och alltså icke torde böra såsom sådana tullbehandlas;

att med bomull öfverspunnen koppartråd af 0,8 millimeter eller

större diameter hufvudsakligen användes vid fabrikation af dynamomaskiner

och således borde tullbehandlas såsom maskindelar, hvartill jemväl

finare isolerad koppartråd borde i förtullningshänseende hänföras, då sistberörda

tråd nästan uteslutande användes till ringklockor, telegrafapparater

och elektriska instrument, hvilka alla artiklar tullfritt infördes under rubriken

maskiner; samt att karkasser aldrig tillverkades af koppartråd, hvarför

någon förvexling af dylika och isolerad koppartråd ej vore att befara.

Jag tillåter mig erinra, att enligt tulltaxan af den 9 Oktober 1885

träd af metall, öfverspunnen med silke, tråd eller papper, skall tullbehandlas

såsom karkasser, äfvensom att tullafgiften för karkasser och karkassband

är bestämd till 1 krona 10 öre per kilogram.

Sedan Generaltullstyrelsen genom nådig remiss den 17 April sistlidet

år anbefalts att yttra sig öfver nu omförmälda framställning, har styrelsen,

efter att hafva infordrat yttranden i ämnet från packhusinspektionen

i Stockholm och styrelsens tekniska biträde, Professoren vid Tekniska

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Högskolan J. O. Andersson, den 1 påföljande Juni afgifvit det infordrade

utlåtandet.

I det utlåtandet bifogade, af Professoren Andersson afgifna yttrande

anför denne, att, enär, så vidt han kunnat utröna, öfverspunnen koppareller

bronstråd icke användes till karkasser, emedan den vida billigare

öfverspunna jerntråden härtill vore lika eller bättre användbar, och då

öfverspunnen koppar- eller bronstråd, så vidt utrönas kunnat, endast användes

till elektriska ledningar, syntes skäl ej vara för handen, som talade

för någon dimensionsgräns å öfverspunnen koppar- eller bronstråd såsom

vilkor för tullfrihet; att denna uppfattning äfven vunne stöd deraf, att

den öfverspunna koppartråd, som till betydande mängd användes i telefonapparater,

i regel vida understege 0,8 millimeter, hvadan, om tullfrihet beviljades

för den öfverspunna koppar- eller bronstråd (0,8 millimeter i

diameter och deröfver), som användes inom den elektriska belysningen

eller telegrafien, det torde få anses billigt, att tullfrihet äfven beviljades

för den öfverspunna koppar- eller bronstråd (under 0,8 m. m. i diameter),

som användes inom den i vårt land icke obetydliga telefonindustrien; samt

att hvad sålunda anförts om öfverspunnen koppar- eller bronstråd äfven

och med lika skäl torde få anses gälla elektriska kablar eller enkla eller

sammanförda koppar- eller bronstrådar, öfverdragna med s. k. isoleringsmassa

af guttaperchakomposition eller dylikt.

Generaltullstyrelsen yttrar för egen del — med förmälan tillika, att

styrelsen icke, på sätt sökandena uppgifvit, meddelat någon allmän föreskrift

derom, att all öfverspunnen koppartråd borde såsom karkasser tullbehandlas,

utan endast i särskilda fall tillämpat tulltaxans bestämmelser å

inkommande varupartier — att vid bedömande af nu förevarande fråga å

ena sidan förekomme, att tulltaxans föreskrift om tullbehandling af öfverspunnen

metalltråd såsom karkasser, hvilken föreskrift otvifvelaktigt vid

sin tillkomst afsåg vissa hufvudsakligen för fruntimmerskostymer användbara

och såsom lyxartiklar betraktade samt derför högt beskattade varor,

qvarstode sedan längre tid tillbaka, under det att, å andra sidan, senaste

tidens stora uppfinningar på elektricitetens område för vigtiga praktisk i,

ändamål visat sig vara i behof af just sådana varor, som väl hemfölle

under rubriken öfverspunnen metalltråd, men ingalunda kunde, med aktgifvande

på grunderna för vår tullagstiftning i öfrigt, antagas hafva varit

med den höga tullafgiften åsyftade. Alla slag fysiska instrumenter vore

nemligen hos oss tullfria, och det kunde vid sådant förhållande icke skäligen

ifrågasättas, att lagstiftaren skulle, om ens med någon, åtminstone icke

med en, enligt sökandenas påstående, ända till 60 procent af värdet upp
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

gående tullsats, beskatta det för en del elektriska apparaters användning

erforderliga materiel af öfverspunna ledningstrådar.

Då numera genom de af sakkunnige män meddelade yttranden enligt

styrelsens mening finge anses ådagalagdt, att till karkasser och karkassband

för beklädnadsändamål icke begagnades annan metalltråd än af jern

och stål, samt att äfven långt finare öfverspunnen koppar- eller bronstråd

än 0,8 millimeters tjocklek användes för elektriska ledningar, har styrelsen,

i öfrigt åberopande hvad Professoren Andersson i sitt nyss omförmälda

yttrande anfört, i underdånighet hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes

förklara så väl öfverspunnen koppar- eller bronstråd som enkla eller sammanförda

koppar- eller bronstrådar, öfverdragna med såkallad isoleringsmassa

af guttaperchakompositioner eller dylikt, böra antingen medgifvas

fullkomlig tullfrihet eller, då någon industri för metalltråds öfverspinning

inom landet lärer bedrifvas, åtminstone såsom varor, som icke kunde hänföras

under någon af de i tulltaxan upptagna bestämmelser, mer eller

mindre arbetade, beläggas med en tull af allenast 10 procent af värdet.

Lika med Generaltullstyrelsen finner jag de af sökandena i deras

underdåniga framställning påpekade förhållanden värda synnerlig uppmärksamhet

och instämmer i hvad styrelsen yttrat om önskvärdheten deraf

att de ur dessa förhållanden härflytande olägenheter för den elektriska

industrien varda i möjligaste mån undanröjda. Då emellertid, efter hvad

styrelsen antydt och jag sedermera fått bekräftadt, en industri för metalltråds

öfverspinning verkligen här i landet under senare tid uppstått, torde

af de utaf styrelsen alternativt föreslagna förändringarne den senare böra

föredragas.»

Då, af redan anförda skäl, Utskottet icke kunnat understödja föreliggande

framställningar om nya eller förhöjda tullsatser hvarken å metaller

och metallarbeten i allmänhet, specificerade eller icke specificerade,

eller å maskinerier, redskap och verktyg eller delar af sådana, finner sig

Utskottet icke heller böra tillstyrka bifall till motionärernas här ifrågavarande

förslag.

Hvad härefter vidkommer de artiklar, som omförmälas i förevarande

del af Kongl. Maj:ts berörda proposition, så och då dessa äro att anse såsom

delar af maskinerier, anser Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad

Generaltullstyrelsen, på sätt ofvan visats, i sitt förra alternativ ifrågasatt,

ifrågavarande artiklar snarare böra beredas enahanda tullfrihet, som finnes

medgifven ej specificerade maskindelar, och detta desto hellre, som Utskottet,

enligt hvad i det förestående under rubriken Instrumenter inhemtas, funnit

den till Utskottet öfverlemnade framställning om tull å apparater för

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Bevilbungs-Utskottels Betänkande N:o 11.

dynainoelektriska strömmar icke kunna eller böra till någon åtgärd

föranleda.

För vinnande af angifna syfte torde befinnas lämpligast, att i tulltaxan

under N:o 543 införes en bestämmelse af innehåll, att de i propositionen

afsedda artiklar skola tullbehandlas såsom Maskinerier, Redskap

och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade; i sammanhang hvarmed

under taxenumret 540 synes böra anmärkas, att jern- och ståltråd, öfverspunnen

med silke, tråd eller papper, skall tullbehandlas såsom karkasser,

i följd hvaraf det under N:o 546 nu förekommande stadgande rörande

frågavarande artiklar skulle utgå.

Utskottet hemställer derför,

57:o) att Riksdagen, med afslag å så väl Kongl.

Maj:ts proposition i förevarande del som Herrar Reuterswärds

m. flis och Grefve E. Sparres m. flis hithörande

yrkanden, måtte besluta, att tulltaxan beträffande artikeln

Träd skall erhålla följande förändrade lydelse i

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kvonor

öre

»Träd:

539

guld- och silfver-..................

1 kilogram

2

35

540

jern- och och stål- ...............

—

fri.

öfverspunnen med silke,

tråd eller papper; tull-

behandlas såsom Kar-

kasser.

arbeten deraf:

541

duk ......................................

1 kilogram

—

15

andra slag; draga den

. tull, som taxan bestäm-

mer för jern- och stål-

varor, ej specificerade.

koppar- och annan ej spe-

cificerad metall-:

542

förgyld, försilfrad eller

pläterad ..........................

1 kilogram

2

35

543

andra slag ........................

fri.

öfverspunnen koppar-

eller bronstråd samt

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

87

544

545

546

enkla eller sammanförda

koppar- eller

bronstrådar, öfverdragna

med så kallad

isoleringsmassa af guttaperchakompositioner

eller dylikt; tullbehandlas

såsom Maskinerier,

Redskap och

Verktyg eller delar

deraf, ej specificerade.

bomnlls-, alla slag ...............

linne- och hamp-:

oblekt....................................

blekt eller färgad ............

af silke, bomull eller lim,

öfverspunnen med guld,

silfver eller annan metall;

tullbehandlas såsom

Gulddragarearbeten.

»

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsats.

Kronor

öre

1 kilogram

40

1 >

—

40

1

60

I tulltaxan stadgas att Möbler, försedda med stoppning, men utan

öfvertyg, skola förtullas efter enahanda bestämmelser som snickare- och

stolmakarearbeten i allmänhet med 20 procents förhöjning, samt att

möbler, försedda med stoppning och öfvertyg, skola förtullas efter

samma bestämmelser med 40 procents förhöjning.

Herrar Reuterswärd m. fl. och Grefve E. Sparre in. fl. föreslå i sina

oftanämnda motioner, att förhöjningen för den förra gruppen må bestämmas

till 50 procent och den senare gruppen till 100 procent.

Införseln af möbler har uppgått till:

År 1875 ............................................. 38,866 kronors värde.

» 1876 ............................................. 29,306 »

» 1877 ............................................ 34,105 »

» 1878 ............................................. 30,068 »

» 1879 ............................................. 22,345 »

Trävaror.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Vagnar och

Åkdon.

88 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

År 1880 ............................................. 25,162 kronors värde.

» 1881 ............................................. 27,369 »

» 1882 ............................................ 72,701 »

» 1883 ............................................ 84,499 »

» 1884 ............................................ 88,653 ))

Ehuruväl densamma sålunda på sista tiden företer en betydlig stegring,

anser sig Utskottet likväl, på de i inledningen anförda skäl, böra

hemställa,

58:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

icke må af Riksdagen bifallas.

Tulltaxans bestämmelser rörande Vagnar och Åkdon äro de följande:

i

o

Vagnar och Åkdon, jernvägsvagnar inbegripna:

Qvantitet för

tullberäk- ningen.

Tullsa

Kronor

;s.

öre

570

arbetsfordon och lastvagnar.................................

1 stycke

5

■—

571

tvåhjuliga och slädar ..............................................

fyrhjuliga:

1 »

15

—

572

trillor....................................................................

1 »

25

—

573

halftäckta mindre .................................................

1 »

50

—

574

i .

andra slag ....................................................................

Anm. Uppstår tvifvel till hvad slag ett åkdon är att hän- föra, utgår tullen med 10 procent af dess värde, dock

ej utöfver 100 kronor.

1 »

100

I samma motioner föreslås i stället följande bestämmelser:

Qvantitet för

Åkdon, eller bearbetade delar deraf,

tullberäk-

Tullsats.

ej specificerade:

l:o) Jernvägsvagnar:

Per

Kronor

öre

a) första klass ............................

stycke

15 proc.

b) andra klass ............................

))

15 »

c) tredje klass eller postvagnar

))

10 »

d) godsvagnar.............................

))

10 »

2:o Spårväg sv agnar:

aj för en häst............................

»

15 »

b) för två hästar........................

»

15 »

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

89

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

3:o) Andra åkdon:

Per

Kronor

öre

a) arbetsfordon ..........................

stycke

10 »

b) tvåhjuliga samt öppna slädar

»

12 »

'' c) trillor...............................

»

12

d) halftäckta mindre vagnar

och halftäckta slädar.........

))

15 »

e) andra slag ..............................

»

15 »

574

Vagnar, andra slag; anmärkning:

uppstår tvifvel till hvad slag ett

åkdon är att hänföra, utgår tullen

med 10 proc. af dess värde, dock

*

ej utöfver ..........................................

200

Införseln af ifrågavaran

de artiklar

har utgjort:

Arbets- och lastvagnar

: Tvåhjuliga:

Andra slag:

År

1875

......... 363 s

tycken.

29 stycken.

292,629 kronors värde.

»

1876

......... 284

T>

44

»

135,420

»

1877

......... 44

»

23

»

86,380

»

1878

......... 37

»

30

»

38,775

1879

......... 6

»

50

»

38,674

»

1880

......... 6

»

29

»

55,561

»

1881

......... 7

»

40

44,186

»

1882

......... 18

»

70

»

37,085

»

1883

......... 36

»

96

»

51,000

»

1884

........ 100

»

121

»

25,718

Samtidigt hafva

vagnar

och åkdon

utförts

till följande belopp:

Ar 1875 .....

21,800

kronors värde.

» 1876 ......

20,200

»

* 1877 ......

23,750

»

* 1878 ......

5,000

»

» 1879 ......

227,800

»

» 1880 ......

61,850

»

» 1881 .....

302,170

»

» 1882 ......

219,050

»

» 1883 .....

366,600

»

» 1884 ......

34,100

»

Bih. till Rilcsd. Prot. 1886. 5 Sami. 1 Afd. .9 Häft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Väfnader.

90 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

I betraktande af dessa siffror och under åberopande af hvad Utskottet

i inledningen anfört hemställer Utskottet,

59:o) att motionärernas förslag i förevarande del

icke heller må vinna Riksdagens bifall.

Å Väfnader: jute-, oblekt pack- och säckväf, hvilken artikel enligt

gällande taxa är fri från införselsafgift, föreslås i Herrar Reuterswärds

m. fl:s och Grefve E. Sparres m. fl:s förevarande motioner en tull af

7 öre för 1 kilogram.

Införseln af oblekt och ofärgad jutegarnsväfnad har utgjort:

Ar

1875 ..........................

........................ 530,941 kilogram.

»

1876 ...........................

........................ 472,854

»

1877 ...........................

....................... 519,780

»

»

1878 v.........................

........................ 359,060

»

»

1879 ..........................

....................... 407,795

»

1880 ..........................

........................ 599,292

»

»

1881 ...........................

........................ 555,740

»

»

1882 ...........................

....................... 728,029

»

»

1883 ...........................

........................ 748,649

»

1884 ...........................

........................ 731,023

»

Utförseln af samma vara, hvilken derförut intet af nämnda år uppgått

till 3,000 kilogram, utgjorde år 1883 18,232 kilogram och år 1884

4,900 kilogram.

Härvid bör jemväl uppmärksammas in- och utförseln under samma

tid af säckar, rörande hvilken artikel tulltaxan bestämmer, att nya och

tomma säckar skola tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf de bestå,

samt att synbart brukade säckar få tullfritt införas:

Införsel: Utförsel:

År

1875 ...........

Värde i

Nya, tomma:

.......... 328,144.

t kronor.

Brukade^

35,777.

Värde i

Nya:

2,890.

i kronor.

Brukade:

1,732.

1876 ...........

.......... 436,856.

49,715.

6,764.

3,425.

1877 ...........

......... 457,869.

36,130.

3,525.

22,042.

»

1878 ...........

.......... 456,168.

28,266.

1,792.

24,325.

»

1879 ...........

......... 348,654.

32,852.

278.

5,771.

1880 ...........

.......... 514,319.

49,283.

6,570.

11,088.

»

1881...........

.......... 746,414.

74,596.

10,294.

6,482.

»

1882 ...........

.......... 699,376.

107,925.

8,134.

7,358.

17,157.

1883 ...........

.......... 762,575.

67,559.

5,913.

»

1884 ...........

.......... 593,843.

108,181.

21,642.

7,324.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 91

Då vid 1873 års riksdag tullfrihet beviljades för oblekt och ofärgad

jutegarnsväfnad, hvilken lämpar sig ganska väl till förfärdigande af

gröfre säckar, men knappast kan begagnas för annat ändamål, framhöll

Utskottet, att de i landet inrättade superfosfatfabrikerna beredt en större

användning åt detta slags säckar genom att nästan uteslutande begagna

sådana till omslag '' för sina fabrikat. I samma mån dylikt omslag

kunde anskaffas till billigare pris stälde sig naturligtvis fabrikatens

försäljningspris lägre, och detta måste, oafsedd den fördel, som i följd

deraf, om än icke i någon mera betydande mån, tillskyndades jordbruket,

vara af vigt för denna fabriksindustri sjelf, som derigenom sattes i

tillfälle att för sina fabrikat lättare uthärda täflan med de utländska

gödningsämnena, hvilka vore tullfria. Sist antydda omständighet, eller

att ifrågavarande, för vårt land vigtiga industri icke åtnjöte något skydd

för sina fabrikat, syntes Utskottet fordra, att de beredningsämnen,

den använde, så vidt ske kunde, icke droge tull. Tullfrihet för ifrågavarande

omslagsämne kunde icke lända någon inhemsk näring till

förfång, då beredning af jutegarn och förfärdigande af sådana väfnader

ej i nämnvärd grad utgjorde föremål för svensk industri.

Uppå de i inledningen anförda skäl, och då nyss berörda omständigheter

i afseende å superfosfatfabrikerna, med hvilkas intresse härutinnan

äfven trämassetillverkningens är jemförligt, fortfarande ega giltighet,

finner Utskottet sig böra hemställa,

60:o) att motionärernas ifrågavarande yrkanden

icke må af Riksdagen bifallas.

Under rubriken Zink: arbetad, innehåller tulltaxan nedannämnda

bestämmelser:

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

627

plåt och bleck, äfvensom spik till fartygs

förhydning.........................................................

—

fria.

628

förgyld eller försilfrad......................................

1 kilogram

—

70

629

utan målning, fernissning eller annan ytbe-

täckning .............................................

))

7

630

andra slag.......................................................

»

—

35

Anm. Afdrag i vigten göres ej för askar och omslag

af papper eller annat ämne.

Zink.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Tulltaxeunderrättelserna.

Samme motionärer yrka häri följande ändringar:

Qvantitet för

tullberäk-

Tullsats.

/

ningen.

Per

Kronor

öre

plåt och bleck ....................................................

1 kilogram

_

6

[

förgyld, försilfrad eller förnicklad...............

1 »

—

70

utan målning, fernissning eller annan ytbe-

1

täckning................................................................

1

—

12

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet tillstyrkt beträffande föreliggande

förslag rörande artiklarne bly, koppar, jern och stål samt

andra metaller hemställer Utskottet,

61:o) att förslagen om förändrade tullbestämmelser

rörande artikeln Zink icke heller måtte vinna Riksdagens

godkännande.

Tulltaxeunderrättelsernas 4 §, rörande Lastpenning ar ne, har i senast

utfärdade taxa erhållit följande lydelse:

»Lastpenningar till Kongl. Maj:t och kronan utgöras till lika belopp

af svenska som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton, beräknad

efter gällande mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande

och utgående; dock, om ett fartyg under loppet af ett

kalenderår gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort, erläggas

dessa umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande

endast när fartyget innehar last samt större eller mindre del

deraf lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade anses fartyg,

hvilkas lastqvantitet är i förhållande till deras drägtighet af ringare

betydenhet; i hvilket hänseende bestämmelserna uti § 2 mom. 2 punkten 2

af den eljest numera upphäfda nådiga kungörelsen den 5 Juni 1874 angående

förändrade föreskrifter i afseende å utgörande af fyr- och båkafgifter

samt uppbörden deraf skola lända till efterrättelse.

Då lossning och lastning på flera ställen egt rum, erläggas lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, derom bevis

på märkrullan eller passet meddelas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk

hamn och der endast aflemnar medförde resande jemte deras

effekter, eller ock endast aflastar gods i annat fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhemtande af ordres

för vidare resa anlöper svensk hamn och der icke verkställer

lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter

för besättning, medförde resande och fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och der lossar sin last, samt efter

verkstäld reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och

densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning

inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna

bevisligen erfordrats; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn

lossar eller lastar varor till högst Ijerdedelen af fartygets lastdrägtighet,

för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar

skola tjena till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets skeppare ställa sig till efterrättelse

de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste

tullbetjent äfvensom om märkrullans aflemnande samt, i tillämpliga delar,

jemväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefaldt rörande uttagande

af tullpass.»

I motionen N:o 165 inom Andra Kammaren har Herr W. Gibson,

med särskild hänsyn till den sträfvan, som på sista tiden visat sig att

åvägabringa nya och förhöjda tullar å landets importartiklar, framhållit,

att den genom dylika åtgärder minskade in- och utförsel måste ytterligare

försvåra konjunkturerna för rederirörelsen, hvilken befunne sig i en

mera betryckt ställning än någon annan af landets näringar. Om man

sålunda tillskyndade nämnda rörelse skada, borde å andra sidan alla upptänkliga

lättnader beredas densamma. I sådant hänseende hemstälde

motionären derför, att de i 4 § af tulltaxeunderrättelserna omförmälda

Lastpenning arne måtte från nästkommande års början fullständigt upphöra.

Denna afgift, säger motionären, utgör en orättvis beskattning.

»Ett fartyg kan icke förliknas med fast egendom, utan fastmer är

det att betrakta som ett redskap, ett inventarium eller ep lösegendom.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 11.

Icke beskatta vi landtbrukets redskap eller lösegendom, af hvad beskaffenhet

de vara må, icke heller maskinerna uti en fabrik, den rullande

jernvägsmaterielen o. s. v. Beskattningen af sjöfartsnäringen varder således

dubbel, när lastpenningarne utgå, enär äfven hela den afkastning, som

fartyget lemnar, upptages till beskattning efter »inkomst af kapital och

arbete» och drabba dessa lastpenningar tyngst svenska ångare, hvilka

hufvudsakligen uppehålla den reguliera förbindelsen med utlandet, dervid

fartygen mestadels icke innehafva mer än half last.» Den vid förra

riksdagen föreslagna nedsättningen af lastpenningarne hade af tullskyddsvänner

bekämpats på den grund, att den utländska flaggans in- och

utgående tontal betydligt öfverstege den svenskas, hvarför nedsättningen

hufvudsakligen skulle komma utlandet till godo. Om statsverkets inkomster

befunnes i det bedröfliga skick, att man nödgades afse den

jemförelsevis obetydliga inkomst, som lemnades af lastpenningarne, då vore

en sådan anmärkning af vigt. Men då betydliga öfverskott redan nu

årligen uppstått och då förhöjda tullsatser måste bringa tullinkomsterna

ännu mer i höjden, vore spörsmålet blott, huru vida man ej borde skipa

gagn och rättvisa åt en näring, derför att medtäflaren i utlandet kunde

erhålla fördel deraf. Och detta så mycket hellre, som denna fullkomligt

oskyddade skeppsnärings målsmän förordade lastpenningarnes borttagande.

I öfrigt åberopande, hvad Utskottet förlidet år anfört till stöd för nedsättning

af ifrågavarande afgift, yrkade alltså motionären, att hela 4 § i

tulltaxeunderrättelserna måtte utgå.

Beträffande samma § förmäles i en den 9 Oktober förlidet år dagtecknad,

från Kongl. Finansdepartementet Utskottet tillhandakommen

skrifvelse, att i sammanhang med utfärdandet af ny tulltaxa Kongl. Maj:ts

uppmärksamhet blifvit fäst derpå, att sagda §, hvilken, bland annat,

bestämde när ett fartyg i fråga om utgörandet af lastpenningar skulle

anses barlastadt, icke i fråga om definitionen å barlastadt fartyg stode i

full öfverensstämmelse med 6 44 i Kongl. Förordningen angående lotsverket

den 15 Februari 1881, sådant detta lagrum lydde enligt Kongl.

Kungörelsen den 17 November 1882, der motsvarande bestämmelse meddelades

i fråga om utgörande af fyr- och båkafgift. I nyssberörda

paragraf af tulltaxeunderrättelserna hänvisades nemligen uti förevarande

afseende till § 2 mom. 2 punkten 2 af den i öfrigt numera upphäfda

Kongl. Kungörelsen den 5 Juni 1874, angående förändrade föreskrifter i

afseende å utgörande af fyr- och båkafgifter samt uppbörden deraf, der

det hette: »såsom barlastadt anses fartyg, då dess innehafvande last uppgår

till mindre än en tiondedel af fartygets drägtighet enligt mätbref,

och lasten icke öfverstiger 40 tons-, hvaremot enligt § 44 i Kongl. För
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 11. 95

ordningen den 15 Februari 1881 samt kungörelsen den 17 November

1882 fartyg ansåges barlastadt, så snart dess last uppginge till mindre än

en tiondedel af drägtigheten, utan att i detta fall något maximum af

tontal funnes föreskrifvet. För vinnande af den likformighet i lagstiftningen

rörande lastpenningar samt fyr- och båkafgifter, som i detta afseende

syntes önskvärd, fästes derför Utskottets uppmärksamhet på förhållandet

till den åtgärd, hvartill Utskottet funne detsamma föranleda.

På sätt ofvan är antydt, blefvo lastpenningarne, hvilka tillförene utgingo

med^ 14 öre för hvarje ton, enligt senaste Riksdagens beslut på

förslag af Kongl. Maj:t nedsatta till sitt nuvarande belopp, 10 öre per ton.

Utskottet, som förlidet år på anförda skäl tillstyrkte berörda nedsättning,

finner emellertid, vid det förhållande, att denna åtgärd inneburit

en minskad statsinkomst af omkring 200,000 kronor, och med erinran

att den förutsättning, från hvilken motionären utgått, eller att nya

eller ökade införselstullar i mera betydande omfattning komme att åsättas,

icke torde inträffa, sig icke böra åtminstone för närvarande förorda

borttagandet af ifrågavarande afgift.

För den händelse lastpenningarne sålunda icke varda afskaffade,

torde deremot, på nyss omförmälda grunder, öfverensstämmelse böra

åvägabringas i lagstiftningen rörande lastpenningarne, å ena, samt fyroch

båkafgifter, å andra sidan, och för sådant ändamål den nu i 4 §

af tulltaxeunderrättelserna förekommande hänvisning till 1874 års kungörelse

böra utbytas mot en hänvisning till de i förenämnda skrifvelse

åberopade författningar.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

62:o) att Herr W. Gibsons ofvanberörda motion

må af Riksdagen lemnas utan afseende;

samt

63:o) att Riksdagen måtte besluta följande förändrade

lydelse af 1 mom. i 4 § tulltaxeunderrättelserna:
»Lastpenningar

till Kongl. Maj:t och kronan utgöras

till lika belopp af svenska som af främmande fartyg

med 10 öre för hvarje ton, beräknad efter gällande

mätbref, samt betalas hvarje gång både vid inkommande

och utgående; dock, om ett fartyg under loppet

af ett kalenderår gör flera resor mellan Sverige och

utrikes ort, erläggas dessa umgälder för utgåendet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

allenast första resan och vid förnyadt inkommande endast

när fartyget innehar last samt större eller mindre

del deraf lossar, och må härvid jemväl såsom barlastade

anses fartyg, hvilkas lastqvantitet är i förhållande

till deras drägtighet af ringare betydenhet; i hvilket

hänseende bestämmelserna uti § 44 i Kongl. Förordningen

angående lotsverket den 15 Februari 1881,

sådant detta lagrum lyder enligt Kongl. Kungörelsen

den 17 November 1882, rörande ändringar i vissa

delar af nämnda förordning, skola lända till efterrättelse.

»

Stockholm den 2 April 1886.

På Utskottets vägnar:

A. G:SON BENNICH.

Reservationer:

af Herrar Bennich, C. F. Wcern, H. L. Forssell och J. Johansson i

Noraskog:

mot 3:dje punkten; samt

mot Utskottets motivering i åtskilliga delar af betänkandet;

af Friherre C. F. IL Barnekow:

»Då frågan om spanmålstullar förevar inom Riksdagen, yttrades af

flere talare den åsigten, att man möjligen genom ändring af vår nuvarande

tulltaxa kunde, bättre än hvad för närvarande är förhållandet,

tillgodose våra handelsintressen. Då jag ingalunda anser detta till
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11.

räckligt vederlagdt i Utskottets motivering, och då den uppfattningen,

att någonting kan på tullagstiftningens väg göras, för att förbättra

landets ekonomiska ställning just genom diskussionen inom Kamrarne

vunnit gehör bland många såväl inom som utom Riksdagen, samt då

jag anser att en dylik reform, om den i öfrigt kan finnas lämplig, har

större utsigt till framgång om förslag dertill framlägges af regeringen

än om enskild person derom väcker motion, så har jag ansett att tredje

punkten i Utskottets betänkande borde haft nedanstående lydelse, hvaraf

äfven följer, att jag ej kunnat godkänna den af Utskottet uppsatta motivering

:

att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att, med

stöd af 18 Artikeln i gällande handelstraktat med Frankrike, Kongl.

Maj:t ville hos Franska regeringen söka utverka sådan ändring i nämnda

traktats bestämmelser, att den å fransk sida betingade tullfrihet för

jernvägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg, samt ångmaskiner

och ångpannor måtte upphöra; samt derefter taga i öfvervägande huruvida

åtskilliga af landets näringar kunde genom skydd eller aftal med

främmande makter blifva bättre tillgodosedda än för närvarande är fallet

och dermed inkomma med förslag till nästkommande Riksdag»;

af Herr A. J. Lyth:

mot 28 och 39 punkterna;

af Herr O. Jonsson i Hof, hvilken anmält, att han i åtskilliga delar

icke funnit sig belåten med betänkandet, men likväl, då han ej deltagit

i afdelningens arbeten, icke ansett sig böra framställa några yrkanden

om ändring i detsamma;

äfvensom

af Herr A. P. Lind:

mot 10 punkten:

»Sedan vintern 1877—78 hafva stora massor af sill med småningom

ökad regelbundenhet begynt att åter efter en längre frånvaro besöka

bohuslänska skärgården, men förhållandena inom landet för den ymniga

sillfångstens afsättning hafva varit i så hög grad ogynsamma att, äfven

sedan sillens beskaffenhet blifvit tillfredsställande och en duglig beredning

börjat åstadkommas, saltad bohussill blott i ringa omfattning

kunnat afyttras inom landet, under det att årligen en högst betydande

mängd saltad sill dit införes från utlandet och särskildt från Norge.

Bih. till Rikscl. Prot. 188(1. 5 Samt. 1 Afd. 9 Haft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Bevillnirgs- Utskottets Betänkande N:o 11.

Sedan slutet af förra bohuslänska sillfiskeperioden liar man nemligen

inom landet blifvit allt mer van vid att fylla sitt behof af sill och

annan salt fisk från Norge, och följden deraf har blifvit, att den nya

sillfiskebedriften vid sitt framträdande funnit en stark hämsko på sin

utveckling i fördomen för den främmande varan och i det motstånd,

som mött från dem, hvilkas affär det hittills varit att förse landet med

utländsk sill. Här som i så många andra fall har importören af den utländska

varan sökt göra gällande helt andra intressen än den inhemska

producenten, men uti ifrågavarande hänseende står den förre, till följd

af sjelfva varans egendomliga beskaffenhet, vida större medel än eljest

till buds att hämmande inverka på den nya varans spridning. Under

närmast föregående sillfiskeperiod insåg man ock detta förhållande och

bröt genom påläggandet af lämpliga tullsatser udden af motståndet

från importörerne, så att den inhemska näringen hastigt kunde uppblomstra

till stor betydenhet för landet. Såsom prof på förra århundradets

åsigter och värdefulla erfarenhet i denna fråga må här ur »Den

Svänska Mercurius» för Februari 1756 om silltullens inflytande anföras

följande: »många hafva varit af den tankan, som skulle denna afgift

så belasta de främmande fiskvarorna, åt de vida skulle öfverstiga sit

förra pris, men förfarenheten har vist vederspelet i det en tunna skotsk

sill, som tillförene altid gullit 57, 60 til 72 daler, sedan den tiden ej

kostat mera än 39, 42, 48 til 50 dal. koppmfl, och en tunna norsk,

hvars pris förr varit 27, 30, 36 til 39 dal., nu ej gäller mer än 24, 27

til 30 dal. koppm:t, hvilket kommit af den myckenhet swänsk sill,

som altid upfylt marknaden förr än den utlänska hitkommit, och hvilken

altid kunnat säljas med fördel, om ej under dock åtminstone til

samma pris som den utlänska, som är belagd med dryg tull, då den

andra deremot ej allenast derifrån är befriad utan ock med premier

befordrad, hvaraf ögonskenligen synes, åt fiskeriernes upkomst kostat

Riket intet, och åt utlänningarne hafva måst sjelfva uphjelpa en sak,

som förhindrar deras egna varors afsättning. — — — — Det är ej

nog åt vi bringat holländaren och skotten til lägsta pris som nästan är

möjeligit, utan det som mera är, vi hafva utskeppat ansenliga partier

sill til alla de förnämsta tyska, preussiska och liflänska hamnar vid

Östersjön.» (Bohuslänsk Fiskeritidskrift 1885, sid. 286, 291.)

Liknande resultat skulle en lämpligt afpassad tull å norsk och annan

utländsk sill under några års tid äfven nu medföra. Den skulle kraftigt

främja den egna näringens utveckling genom att möjliggöra en

inhemsk konkurrens icke blott med utlandet utan äfven mellan talrika

egne producenter och derigenom skaffa landet ett värdefullt födoämne

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 11. 99

till billigare pris; den skulle verka som en äfven ur arbetsklassens synpunkt

önsklig imppfostringstulh för en vigtig och. lofvande näring

och icke som en priset å saltad sill höjande ''»svälttulh) eller som eu

ifrågavarande handelsvara till någre få producenters fördel men allmänhetens

skada fördyrande »skyddstull». Dess påläggande skulle ej heller

stå i strid med de allmänna grundsatser, som under de senare årtiondena

gjort sig gällande i Sveriges tullpolitik, men förutsätter, för att

lända till önskligt gagn, att den i främsta rummet göres gällande gent

emot Norge. En tull, lagd å holländsk och skottsk sill under det att

den norska sillen fortfarande förblefve tullfri, skulle lända till långt

mer skada än gagn.

Ett särskildt skäl för det hastiga främjandet af bohuslänska sillfiskebedriften

äfven genom en lämplig s. k. »uppfostringstull» ligger i

näringens semisekulära periodicitet, hvilken kräfver en snabbare utveckling,

än man eljest kunde vara belåten med»;

samt

mot 12 och 48 punkterna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.