Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i afseende på afgifterna för tullnederlag samt med förslag till förordning angående allmänt frilager.

1886-05-04 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1886:16, Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i afseende på afgifterna för tullnederlag samt med förslag till förordning angående allmänt frilager.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

1

N:0 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 4 Ma] 1886, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

vissa ändringar i afseende på afgifterna för tullnederlag

samt med förslag till förordning angående allmänt

frilager.

I en den 26 sistlidne Mars dagtecknad proposition, N:o 35, hvilken

blifvit till Bevillnings-Utskottets behandling hänvisad, har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels medgifva, att den nederlagsafgift, som jemlikt § 80 mom. 1

i nådiga Tullstadgan den 2 November 1877 skall för gods, som å nederlag

upplägges, betalas med en procent af det belopp, hvartill tullafgiften

för godset uppgår, må från och med den 1 Januari 1887 uttagas

först i sammanhang med tullafgiftens erläggande, äfvensom att

den nederlagsafgift, som enligt samma lagrum likaledes skall erläggas

med en procent af tullbeloppet, då nederlagsgods till utrikes ort åter

utföres, må från och med nämnda tid upphöra att utgå;

dels ock antaga ett propositionen vidfogadt, af deri åberopade

bilagor åtföljdt, så lydande

Förslag

till

Förordning angående allmänt frilager.

§ 1.

Uti eller i närheten af stapelstad, hvarest tullkammare under

tullförvaltares öfverinseende finnes inrättad, må, efter tillstånd af GreneralBih.

till Riksd. Prof. 1886. 5 Sami. 1 Afd. 14 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillnings-tJtskottets Betänkande N:o 16.

tullstyrelsen och under de vilkor och närmare bestämmelser, Generaltullstyrelsen

för hvarje särskildt fall föreskrifver, inrättas allmänt frilager

med ändamål att tjena till fristad för varor, så att dessa på sätt

och under de vilkor denna förordning innehåller, kunna, utan att tull

för dem erlägges, införas till lagret, der uppläggas och på allt sätt behandlas

som om de befunne sig utom landet.

§ 2-

Frilager, till hvars särskilda afdelningar tillträde under ingen

förevändning må tulltjensteman förvägras, skall vara försedt med

lämpliga vakt- och expeditionsrum för tullbevakning och tullbehandling

samt i öfrigt så inrättadt, att erforderliga tullkontroller kunna

deröfver utöfvas; och skall en hvar, som lemnar frilagret, utgå genom

vaktrummet, der vederbörande tulltjensteman, om han anser anledning

dertill förefinnas, eger att å den utgående låta verkställa kroppsvisitation,

utan att vara underkastad påföljd i händelse underslef befinnes

icke hafva egt rum; varande tillträde till frilager för qvinnor förbjudet.

§ 3.

Statens kostnad för bevakningen af samt bokföringen och expeditionen

vid frilagret skall betalas af dess egare, som, innan frilagret

må för sitt ändamål begagnas, skall för gäldandet af sagda kostnad

ställa säkerhet, som af Generaltullstyrelsen godkännes.

§ 4.

Mom. 1. På frilager må med här nedan stadgade undantag intagas

så väl tullpligtigt gods af hvad slag det vara må direkt från utrikes

ort, efter omedelbar transitförsändning, från frilager å annan inrikes

ort samt från nederlag och transitupplag i samma stad, som ock

alla slag tullfritt och förtulladt gods.

Krut, dynamit, nitroglycerin och andra sprängämnen, eldfarliga

oljor eller dermed jemförliga vätskor, flytande syror samt andra varor,

hvilka till följd af sin beskaffenhet kunna medföra fara eller olägenhet

för frilagret eller andra der upplagda varor, må icke å frilager

intagas.

Mom. 2. Uppstår vid angifning till intagande å frilager af varor

i obrutna omslag tvifvel, huruvida varorna äro af den beskaffenhet,

att de, enligt stadgandet i mom. 1 här ofvan, må å frilagret intagas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande AT:o 16. 3

skall tullförvaltningen vara berättigad att, der erforderlig upplysning

ej annorledes kan vinnas, låta bryta omslagen.

§ 5.

Mom. 1. Egare till gods, som direkt från utlandet eller från

frilager å annan ort ankommit eller genom omedelbar transitförsändning

befordrats och är afsedt till intagande å frilager, skall inom den

tid och vid det ansvar, som i § 21 Tullstadgan föreskrifves, till tullförvaltningen

aflemna angifningsinlaga (form. bil. Litt. A.). Sedan

tullkammaren låtit förse inlagan med dess inkommande nummer, skall

godset med inlagan under bevakning föras till frilagret, hvarest der

anstälde tulltjenstemän hafva att, sedan godset blifvit vägdt, låta dess

bruttovigt antecknas å inlagan, i frilagrets upplagsbok (form. bil. Litt.

B.) införa uppläggningen samt derom meddela bevis under bokens

löpande nummer å inlagan, hvilken derefter skall till tullkammaren

återställas.

Dröjer godsegare med angifning till intagning å frilager utöfver

den i § 78 mom. 2 af Tullstadgan bestämda tid, vare han förlustig

rättigheten att godset å frilager intaga.

Har godset icke inom den i § 30 mom. 1 af Tullstadgan bestämda

tid blifvit till frilagret affördt, böte godsegaren på sätt i mom.

2 af nämnda paragraf samt i § 31 mom. 1 af samma stadga sägs;

egande tullförvaltningen verkställa den undersökning af godset, som

för böternas bestämmande erfordras. Varder godset icke inom den tid,

som i § 31 mom. 3 af Tullstadgan bestämmes, till frilagret affördt, förfares

såsom i detta lagrum sägs.

Af emballeradt gods må på frilager ej intagas mindre än helt

kolly, sådant det från utrikes ort inkommit eller från annat frilager

uttagits.

Mom. 2. Vill godsegare låta gods, upplagdt å nederlag, intagas

å frilager, upprätte derom angifningsinlaga (form. bil. Litt. C.) och

före vise denna för vederbörande neder] agstjensteman, som har att bokföra

angifningen i nederlagsjournalen och att å inlagan anteckna det

till förflyttning anmälda godsets nettovigt. Sedan godset derefter under

bevakning afförts till frilagret, införes uppläggningen i frilagrets

upplagsbok och meddelas bevis derom under bokens löpande nummer

å inlagan, som skall återställas till tullförvaltningen för att biläggas

nederlagsjournalen.

Mom. 3. Vill godsegare öfverflytta på transitupplag liggande gods

till frilager, aflemne derom till tullförvaltningen angifningsinlaga (form.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

bil. Litt. D.). Sedan godsets bruttovigt antecknats å inlagan samt å

godset belöpande transitafgift erlagts, låte tullförvaltningen godset jemte

inlagan under bevakning föras till frilagret, hvars tulltjensteman, efter

verkstäld bokföring, hafva att om uppläggningen meddela bevis under

frilagerupplagsbokens löpande nummer å inlagan, som derefter skall

återställas till tullförvaltningen för att biläggas transitupplagsjournalen.

Mom. 4. Vill godsegare å frilager intaga tullfritt eller förtulladt

gods, låte detsamma med angifningsinlaga (form. bil. Litt. E.) föras

till frilagret, hvarest inlagan aflemnas till vederbörande tulltjensteman,

som har att bokföra uppläggningen af godset med upptagande af endast

dess bruttovigt. Sådant gods behandlas vid uttagning från frilager

lika med derå direkt från utlandet intaget gods.

§ 6.

Gods kan från frilager uttagas:

för utförsel;

för försändning sjövägen eller landvägen till annan stapelstad;

för öfverflyttning till nederlag eller transitupplag i samma stad;

samt

för förtullning.

§ 7.

Mom. 1. Uttages gods från frilager för utförsel sjövägen, skall

iakttagas:

att godsegaren om utförseln till tulltjensteman å frilagret aflemnar

angifningsinlaga (form. bil. Litt. F.);

att vederbörande tulltjensteman antecknar angifningen i frilagrets

utförselsbok (form. bil. Litt G.);

att hvarje kolly, der så lämpligen ske kan, plomberas med frilagerstämpel

och anteckning om plomberingen göres å inlagan;

att godset jemte inlagan derefter, under tullbevakning då plombering

ej skett och eljest utan sådan bevakning, föres till inlastningsstället,

hvarest der anstäld tullbevakning har att om expeditionen göra

anteckning i inlastningsjournalen för frilagergods (form. bil. Litt. H.);

och skall bevakningsförmannen meddela bevis om inlastningen å angifningsinlagan,

som derpå aflemnas till tullkammaren för att efter behörig

anteckning i frilagrets utförselsbok biläggas utgående journalen;

samt

att utförseln’ sker i fartyg af minst trettio tons drägtighet och

med iakttagande af de i § 42 af Tullstadgan meddelade bestämmelser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 16. 5

Mom. 2. Uttages gods från frilager för utförsel landvägen till

Norge, skola de bestämmelser, som gälla för landväga försändning till

nämnda land af oförtullade utländska varor från transitupplag, tillämpas

med iakttagande derjemte att anteckning om utförseln skall göras

i frilagrets utförselsbok.

Mom. 3. Uttages gods från frilager för utförsel landvägen till

annat land än Norge, skall iakttagas:

att, sedan godsegaren om utförseln till tulltjensteman å frilagret

aflemnat angifningsinlaga (form. bil. Litt. F.) denne tjensteman skall

anteckna angifningen i frilagrets utförselsbok samt utfärda förpassning

(form. bil. Litt. I.) å godset i två exemplar;

att hvarje kolly plomberas med frilagerstämpel och anteckning

derom göres å förpassningen; samt

att frilagershafvaren skall inom en månad från afsändningsdagen

till frilagerskoutoret aflemna ena exemplaret af förpassningen, försedt

med bevis af tullförvaltningen i bestämmelseorten att godset med oskadad

plombering framkommit.

Dessa bestämmelser gälla ock vid utförsel isvägen såväl till Norge,

der icke d}dik utförsel, enligt hvad derom särskildt är stadgadt, skall

såsom landväga utförsel anses, som ock till annat land.

Mom. 4. Uttages gods från frilager för försändning sjövägen eller

landvägen till annan stapelstad, skall iakttagas:

att angifning, anteckning i utförselsboken, plombering och förpassning

ske på sätt i mom. 3 af denna § stadgas;

att, der afsändningen sker sjövägen, anteckning derom verkställes

i inlastningsjournalen samt det ena exemplaret af förpassningen tillställes

skepparen för att godset åtfölja;

att, då afsändningen skall ske landvägen, godset och båda exemplaren

af förpassningen öfverlemnas till varuegaren;

att frilagershafvaren inom en månad från afsändningsdagen till

vederbörande tjensteman å frilagret aflemnar ena exemplaret af förpassningen,

försedt med bevis, utfärdadt af tullförvaltningen i bestämmelseorten,

att godset dit framkommit med oskadad plombering; samt

att angifningsinlagan och ankomstbeviset förvaras såsom bilagor

till utförselsboken.

Mom. 5. Uttages gods från frilager för att öfverföras till nederlag

i samma stad, skall godsegaren till vederbörande tjensteman å frilagret

aflemna angifningsinlaga i 2 exemplar (form. bil. Litt. K.); hvarefter

anteckning om öfverföringen med upptagande af endast bruttovigten

å godset skall ske i frilagrets utförselsbok. Sedan godset å

frilagret undersökts och ena exemplaret af inlagan utaf vederbörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

tjensteman der attesterats, skall godset under bevakning föras till nederlagsmagasinet

och der intagas, godset i nederlagsjournalen antecknas

och den attesterade angifningsinlagan biläggas inkommande journalen.

Andra exemplaret af inlagan bilägges nederlagsjournalen.

Mom. 6. Uttages gods från frilager för uppläggning å transitupplag

i samma stad, skola föreskrifterna i mom. 5 af denna § lända till

efterrättelse, dock med iakttagande, att godset utan föregående undersökning

under bevakning afföres till och upplägges å transitomagasinet,

sedan bruttovigten attesterats å båda exemplaren af angifningsinlagan,

hvilka, efter det den å godset belöpande transitafgift blifvit vederbörligen

debiterad, skola biläggas inkommande journalen och transitupplagsjournalen.

Mom. 7. Vid förtullning af varor på frilager skall iakttagas:

att, sedan förtullningen blifvit af godsegaren begärd genom angifningsinlaga

enligt form. bil. Litt. L, varorna å frilagret undersökas

och inlagan derstädes attesteras samt införes i frilagrets förtullningsbok

(form. bil. Litt. M.);

att redogöraren å frilagret uträknar tullbeloppet, derå utställer

räkning (form. bil. Litt. N.); samt emottager och qvitterar beloppet,

hvarefter undersökningsmannen å räkningen antecknar, huruvida varorna

utgå lösa eller i omslag och i senare fallet i huru många, huru beskaffade

och huruledes märkta kolly; samt

att godset derefter emot räkningens behöriga afstämpling från

frilagret afföres.

§ 8.

Godsegare, som angifvit gods till uttagning från frilager, men

åter vill upplägga det på frilagret, skall på angifningsinlagan teckna

förklaring, att godset till följd af förändrad bestämmelse icke blifvit

afsändt, hvarefter godset må återföras till frilagret, der plomberingen,

om sådan skett, af tullbetjeningen borttages, och anteckning härom

göres å angifningsinlagan samt i frilagrets utförselsbok.

§ 9.

Förtullningsbok, hvarom stadgas i § 7 mom. 7 af denna förordning,

skall föras i två delar, A och B, hvilka böra skiftesvis hvarannan

dag begagnas. Influten uppbörd skall hvarje dag jemte den då

begagnade förtullningsboken med dertill hörande attesterade angifningsinlagor

mot qvitto aflemnas till tullkammaren, som dagen derpå åter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 16. 7

ställer boken till frilagret; och har frilagersredogöraren att för hvarje

månad aflemna utdrag ur förtullningsböckerna rörande deri gjorda debiteringar

för att biläggas tullkammarens inkommande journal.

§ 10.

Närmare förestrifter angående ordningen inom frilagret meddelas

af Generaltullstyrelsen, som äfven eger att, efter sig företeende omständigheter,

förordna angående de afvikelser från ofvan meddelade

stadganden, hvilka, med bibehållande af nödig säkerhet för kronans

rätt, kunna erfordras.

§ 11.

Godsegare, som låter å frilager upplägga gods, hvilket enligt

stadgandet i § 4 mom. 1 icke må derå intagas, hafve förverkat godset

och vare förfallen till böter från och med ett hundra till och med ett

tusen kronor.

§ 12.

Om frilagershafvare, som, jemlikt föreskriften i § 7 mom. 1, fått

emottaga blomberadt frilagergods, angifvet till utförsel, ej inom 48

timmar efter godsets uttagande till tullkammaren aflemnar bevis från

tullbevakningen, att godset till inlastningsstället framkommit och der

under tullbevakning jemlikt angifningsinlagan inlastats, skall tullförvaltningen

hos honom uttaga böter till belopp, motsvarande högsta gällande

tullsats för hvarje kilogram af varans brutto vigt.

Lag samma vare, om frilagershafvare uraktlåter att inom den i

§ 7 mom. 3 och 4 stadgade tid aflemna föreskrifvet framkomstbevis.

Kan frilagershafvaren inom tre månader från den dag, då böterna blifvit

erlagda, hos Generaltullstyrelsen lagligen styrka att varorna genom

olyckshändelse under vägen förkommit eller att han af orsaker, hvartill

han icke varit vållande, blifvit förhindrad att inom behörig tid framskaffa

varorna till bestämmelseorten eller aflemna framkomstbeviset,

vare han berättigad att böterna återbekomma.

§ 13-

Den,'' som från frilager insmuglar eller försöker insmugla tullpligtiga

varor, eller som qvarhåller eller olofligen i riket åter inför

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

dylika varor, hvilka angifvits till utförsel från frilager, eller som beträdes

med att under forsling af tullpligtigt frilagergods detsamma förbyta,

straffes enligt § 138 Tullstadgan. Frilagershafvaren skall ock,

om han om brottet egt vetskap, hafva för alltid förverkat rätt att af

frilager sig begagna samt vara skyldig att genast utrymma sitt lager;

straffes ock såsom för oloflig införsel af varor.

§ 14-

Försäljningsbelopp för gods, förverkadt enligt §11, äfvensom

böter på grund af stadgandena i §§11 och 12 tillfälle kronan och

tullstatens enskildajDensionsinrättning till hälften hvardera. _

Böter enligt § 13 och värde af gods, förverkadt enligt samma

paragraf, fördelas enligt § 146 Tullstadgan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

§ 15-

Angående laga domstol i mål rörande öfverträdelse af denna förordning

gälle hvad i § 165 af Tullstadgan sägs.

§ 16-

Alla i denna förordning föreskrifna handlingar skola skrifvas å

tryckta blanketter, som för handlingar enligt bilagorna B, G, H, I, M

och N anskaffas och bekostas af tullverket, men i öfrigt af frilagershafvarne

sjelfve; egande Generaltullstryrelsen vidtaga de jemkningar eller

förändringar i formulären, som kunna visa sig erforderliga.

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 Januari 1887.

Af det propositionen bilagda protokoll öfver finansärenden inför

Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 26 Mars 1886 inhemtas, att,

sedan särskilda den 27 Oktober 1882 förordnade komiterade i Augusti

1884 afgifvit betänkande jemte förslag till förordningar om kreditupplag

och frilager samt deraf beroende ändringar i Tullstadgan och Handelsbalken,

öfver hvilka förslag Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen

i gemensamt utlåtande sig yttrat, Herr Statsministern, vid föredragning

af ärendet, uppå anförda skäl, hemstält: dels att berörda förslag

till förordningar angående kreditupplag samt angående ändringar i

Handelsbalken icke måtte till någon Kongl. Mapts åtgärd föranleda,

samt dels att proposition måtte till Riksdagen aflåtas med ej mindre

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

omförmälda förslag angående vissa ändringar i afseende på afgifterna

för tullnederlag än ock ofvan aftryckta förslag till förordning angående

allmänt frilager, hvaremot Herr Statsministern ansett frågan om i sammanhang

dermed erforderliga ändringar i Tullstadgan böra till pröfning

företagas först sedan sig visat, om Riksdagens bifall till förändringarna

beträffande nederlagsafgifterna äfvensom frilagersinstitutionens införande

vunnes; och behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla

denna af Statsrådets öfriga ledamöter biträdda mening.

Enligt § 80 mom. 1 i Tullstadgan af den 2 November 1877 skall

för gods, som å nederlag upplägges, nederlagsafgift betalas med 1 procent

af det belopp, hvartill tullafgiften för godset uppgår, och skall,

om nederlagsgods varder till utrikes ort åter utfördt, likaledes nederlagsafgift

erläggas med 1 procent af tullbeloppet. Af § 81 mom. 1,

jemfördt med § 30, i samma stadga framgår, att nederlagsafgiften för

inkommande gods skall, inom trettio dagar, räknade från den, då fartygs

märkrulla blifvit till tullförvaltningen aflemnad eller genom omedelbar

transitförsändelse befordradt gods till förtullningsorten anländt,

erläggas, vid påföljd att tullförvaltningen ofördröjligen försäljer så stor

del af för egarens räkning å nederlag liggande gods, som erfordras

till godtgörande af nämnda afgift, böter, om sådana skola utgå, samt

stadgad tull för hvad som försäljes, äfvensom att för återutförsel godset

ej må af egaren disponeras, innan nederlagsafgifterna blifvit behörigen

erlagda.

I afseende å förslaget till förändringar i omförmälda afgifter anför

Herr Statsministern:

»Om önskvärdheten af den utgående nederlagsafgiftens afskaffande,

på det att exporthandeln med utländska varor må kunna af nederlagsinstitutionen

draga all den dermed afsedda nytta, hafva så väl komitén

som de i ämnet hörda myndigheter varit ense. Den utgående nederlagsafgiften

uppgick i årligt medeltal under åren 1881—1885 till 1,291

kronor 89 öre; den inkommande i enahanda medeltal till 181,795 kronor

60 öre. För genomförande af principen, att varor, som inkomma i

landet endast för att åter utföras derutur, må gå fria från nederlagsafgift,

är det, på sätt ock blifvit af komitén och embetsverken framhållet,

nödigt, att i sammanhang med den utgående nederlagsafgiftens

afskaffande, föreskrift meddelas, att den inkommande nederlagsafgiften

skall uttagas först vid varans förtullning’, i följd hvaraf sådan afgift

för reexporteradt nederlagsgods naturligtvis icke ifrågakomme. Tullverket

skulle således genom sistnämnda förändring gå i mistning af

Bih. till Biksd. Prof. 1886. 5 Sand. 1 Afd. 14 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings- Utskottets Betänkande Nio 16.

ytterligare ett inkomstbelopp af ungefär samma storlek som den utgående

nederlagsafgiften.

Den sålunda föreslagna förändringen i afseende på nederlagsafgifterna,

hvarigenom nederlagsinstitutionen skulle göras i afsevärdt högre

grad användbar för exporthandeln med utländskt gods, utan att tullverket

skulle tillskyndas mer än en jemförelsevis mycket obetydligminskning

i inkomst — knappt uppgående till 3,000 kronor om året

— anser jag mig böra till Eders Kongl. Maj:ts godkännande förorda.

Bortfaller det hinder för ett allmännare anlitande af nederlaget, som

hittills legat, i nämnda afgifter, torde det få anses gifvet, att genom ett,

rätt användande af nederlagsinstitutionen äfvensom af frilagersinrättningeu,

derest densamma varder här i landet införd, handeln i allmänhet

och särskildt handeln på utlandet med importeradt gods skola

komma i åtnjutande af väsentligen samma fördelar, som afsetts med

kreditupplaget, utan den risk för statsverket, kreditupplaget medför.»

Uppå de sålunda anförda skäl hemställer Utskottet,

l:o) att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

i hvad den afser vissa ändringar beträffande afgifterna

för tullnederlag må af Riksdagen bifallas.

Beträffande den föreslagna frilagerinstitutionen förmäler Herr

Statsministern, hurusom densamma kunde betraktas såsom en vidare

utveckling af det enligt gällande lagstiftning medgifna transitupplaget.

För sistnämnda båda institutioner vore gemensamt, att varorna upplades

inom landet utan föregående tullundersökning och följaktligen

utan erläggande af tull, der varorna vore tullpligtiga, och att varorna

sålunda ur tullbehandlingssynpunkt betraktades såsom vore de befintliga

utom landet. Olikheten bestode åter deruti, att, medan transitupplagsgods

förvarades ensamt under tullverkets lås och vård, och

detta så strängt att, om godsegaren ville efterse å transitupplag infördt

kollys innehåll eller deraf taga prof, sådant kolly derförinuan måste

angifvas till förtullning eller nederlag, egaren till å frilager intaget

gods finge med detsamma företaga hvilken bearbetning eller ompackning

han behagade, allenast detta skedde inom frilagrets område. Kontrollen

mot missbruk bestode här deruti, att frilagret och tillträdet

dertill vore stäldt under tullbevakning samt att noggranna föreskrifter

meddelades om de vilkor, under hvilka varor finge intagas å frilagret

eller uttagas derifrån.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevil Inings- Utskott ds Betänkande N:o 16. 11

Vidare anför Herr Statsministern i hithörande hänseende:

»Af komiténs förslag framgår, att komitén tänkt sig hufvudgrunderna

för frilagersinstitutionen sådana, att frilager skulle, efter

tillstånd af Generaltullstyrelsen, få inrättas uti eller i närheten af

stapelstad, dervid statens kostnad för bevakning, bokföring och expedition

skulle betalas af frilagrets egare, samt att på frilagret skulle få

intagas så väl tullpligtigt gods af hvad slag det vara må, som alla

slag tullfritt oeh förtulladt gods, dock att, från frilager skulle vara uteslutet

sådant gods, som kunde medföra eldfara eller annan skada eller

olägenhet för frilagret, samt att för en gång förtulladt gods, som intagits

å frilager, skulle vid uttagningen ånyo erläggas tull, såsom vore

det från utlandet direkt intaget. Statsverkets trygghet att utfå behöriga

tullafgifter skulle enligt förslaget tillgodoses derigenom, att

tulltjenstemännen skulle ega tillträde till frilagrets särskilda afdelningar,

samt att detsamma skulle vara försedt med vaktrum, som måste

passeras af hvar och en, som lemnar frilagret; att i vaktrummet vederbörande

tulltjensteman skulle eg a att å den utgående låta verkställa

kroppsvisitation, utan att vara underkastad påföljd i händelse underslef

befunnes icke hafva egt rum, såsom följd hvaraf tillträde till frilager

skulle vara förbjudet för qvinnor; äfvensom att öfverträdelser af förordningen

blifvit belagda med ganska drygt ansvar.

Fördelarne för vår handel med utlandet, och särskildt för vår

exporthandel med importerade varor, af den utaf komitén förordade

frilagersinrättningen hafva af Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen

blifvit i det af dem afgifna utlåtande öfver komiténs förslag på

ett så klart och öfvertygande sätt ådagalagda, att jag till stöd för mitt

tillstyrkande af komiténs förslag i denna del endast har att åberopa

hvad nämnda embetsverk i ämnet yttrat. Särskildt anhåller jag att

få fästa uppmärksamheten derpå, att, då enligt § 3 i förslaget till förordning

angående frilager statens kostnad för bevakningen af samt

bokföringen och expeditionen vid frilagret skall betalas af dess egare,

hvilken, innan frilagret må för sitt ändamål begagnas, skall för gäldandet

af sagda kostnad ställa säkerhet, som af Generaltullstyrelsen godkännes,

någon kostnad i följd af den nya inrättningens införande icke

kommer att drabba statsverket. Vidare tillåter jag mig framhålla, att

varorna så väl vid intagandet å och uttagandet från frilagret, som under

den tid, de derstädes äro upplagda, stå under oafbruten bevakning af

tulltjensteman, hvadan, i motsats mot hvad förhållandet är vid kreditupplaget,

staten icke har att befara någon förlust genom egarens insolvens

och faran för indirekta förluster genom underslef, smuggling o. s. v.

icke är större än den är vid all varuinförsel från utlandet. En obetydlig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillning.1}-Utskottets Betänkande N:o 16.

minskning i tullinkomst torde väl, på sätt embetsverken erinrat, möjligen

föranledas deraf, att sådana varor, i hvilkas vigt enligt tulltaxan

afdrag ej får ega rum för omslag och inlägg m. m., kunde å frilagret

ompackas i helt andra emballage och derigenom undgå en del af det

afsedda tullbeloppet. Som likväl med nyssnämnda vid åtskilliga tariffrubriker

i tulltaxan meddelade föreskrift icke åsyftas att öka tullbeskattningen

för de ifrågavarande artiklarne, utan allenast att underlätta

deras tullbehandling, synes intet vara att erinra mot att varuegaren

beredes tillfälle att inom frilagret med varorna vidtaga en åtgärd,

hvilken han i allt fall egt frihet företaga före varornas införsel.“

Sedan härefter framhållits, att benämningen “allmänt frilager“

valts i och för den nya institutionens åtskiljande från det genom Förordningen

den 18 September 1874 medgifna frilagret för proviantering

af fartyg i Öresund, hvilket i åtskilliga afseenden skilde sig från det

nu föreslagna och icke komme att genom detta göras obehöfligt, redogör

Herr Statsministern slutligen för de väsentligaste förändringar,

han ansett böra vidtagas i detaljbestämmelserna i komiténs förslag,

och hvilka iakttagits i det till Riksdagens pröfning öfverlemnade förslag.

Att en institution af ifrågavarande slag skulle kunna på vissa

ställen lända vår utrikeshandel till gagn kan Utskottet visserligen icke

bestrida. Utskottet tror emellertid, att hvad till stöd för denna institutions

införande andragits innebär en icke obetydlig öfverskattning

af de fördelar, densamma kunde komma att medföra, likasom Utskottet

å andra sidan måste befara, att de dermed förenade olägenheter skulle

visa sig långt mera betydande än man antagit, och väsentligen öfverväga

fördelarna.

Till en början finner Utskottet, i betraktande af de utan tvifvel

synnerligen dryga kostnaderna för anskaffande och underhåll af frilagerslokalerna

äfvensom för bevakning af samt bokföring och expedition

vid frilagret, hvilka kostnader enligt förslaget skulle hvila de förra

på kommunen eller enskilde, och de senare på frilagrets egare, uppenbart,

att den ifrågasatta institutionen endast på några få ställen, antagligen

endast i eller invid vissa af rikets största städer, skulle kunna

komma till stånd och fortvara. Huruvida af dessa städer Stockholm,

Göteborg och Malmö skulle deraf kunna hemta mera betydande vinst,

anser Utskottet i hög grad tvifvelaktigt, då de härvid påräknade finske

afnämarne å ena sidan och de norske och danske å den andra hade

tillfälle att å andra lika närbelägna handelsplatser fylla sina behof af

utländska alster. Huru som helst komme fördelarne af frilagret. —

hvilka fördelar för köpmännen väsentligen förringades af de nyss
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16. 13

berörda omkostnaderna — endast dessa städers handel till godo, och

de lättnader, desses köpmän sålunda tinge sig medgifna, skulle för

öfrige handelsidkare i stället medföra ökad svårighet att uthärda i

konkurrensen.

Utskottet tror sålunda icke, att vår reexporthandel med utlandet

skulle kunna härigenom väsentligen ökas, samt finner för öfrigt denna

handelsgren, vid jemförelse med utlandets lagstiftning i hithörande

hänseenden, redan nu skäligen tillgodosedd genom de förmåner, hvilka

medelst nederlag och transitupplag äro densamma beredda, helst om

jemväl de ofvan omförmälda lättnaderna i fråga om nederlagsafgifterna

varda beviljade. T långt större grad än reexporthandeln skulle, enligt

Utskottets öfvertygelse, såsom äfven Kommerskollegium och Generaltullstyrelsen

i deras ofvan omförmälda utlåtande framhållit, den handel,

som har till syfte att inom landet afsätta utlandets produkter, komina

att af den nya institutionen befordras, till ytterligare undergräfvande

af den inhemska industrien. Men, på sätt Herr Statsministern i fråga

om införandet af kreditupplag anfört, torde några särskilda åtgärder

för importhandelns uppmuntrande icke af den allmänna meningen under

närvarande tid anses påkallade.

I nu berörda hänseende befarar Utskottet särskildt, att införseln

af manufaktur- och korta varor, hvilken dock redan nu, enligt hvad

statistiken gifver vid handen, nått en oroväckande omfattning, derigenom

skulle än ytterligare ökas, framför allt i följd af den frihet,

som stode importören till buds, att inom frilagret låta varorna undergå

hvilken bearbetning som helst, innan de uttoges för afsättning. Embetsverken

hafva visserligen såsom sin åsigt uttalat, att, då tullsatsen å

det färdiga fabrikatet i allmänhet vore vida högre än å råvaran eller

den halffärdiga produkten, ett sådant bearbetande af en råvara eller

ett halffärdigt fabrikat kunde med fördel ifrågakomma endast när det

färdiga fabrikatet vore afsedt att afyttras till utlandet. Häremot har

Utskottet dock att erinra, hurusom i många fall, och särskildt hvad

artikeln kläder beträffar, berörda skilnad i tullsatserna är så obetydlig,

att densamma blott i ringa mån kunde lägga hinder i vägen för en

dylik industri för inrikes afsättning. Lika antagligt synes det Utskottet

vidare, att frilagerinstitutionen komme att i omfattande grad begagnas

för upplag af spanmål och kolonialvaror till den inhemska marknadens

förseende utöfver det verkliga behofvet och, hvad spanmålen beträffar,

till men för vårt jordbruk.

Redan embetsverken hafva erinrat om, att minskning i statsverkets

tullinkomst kunde föranledas deraf, att sådana varor, i hvilkas

vigt enligt tulltaxan afdrag ej får ega rum för omslag och inlägg m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 16.

— såsom förhållandet är med flertalet manufaktur- och korta varor —

kunde före förtullningen å frilagret ompackas i helt andra emballage

och derigenom undgå en del af det afsedda tullbeloppet. Utskottet,

som icke kan instämma i hvad Herr Statsministern häremot andragit

beträffande syftet med nyssberörda, vid åtskilliga tariffrubriker i tulltaxan

meddelade föreskrift, vill härutinnan påpeka, hurusom, då taxan

för vissa artiklar ofta uppgår till 30 å 40 procent eller än högre, här

afsedda tullindring i många fall blefve ganska betydande, till förfång

för såväl konkurrenterna som den inhemska industrien.

Faran för indirekta förluster för statsverket i följd af frilagrets

missbrukande genom underslef, smuggling o. s. v. synes ock Utskottet

större än Herr Statsministern velat medgifva. I synnerhet torde vid

det förhållande, att tillgång till lokalerna alltid vore medgifven importören

och hans arbetare samt kroppsvisitation icke ständigt kunde

företagas, det enligt förslaget medgifna inrättandet af frilager utom

stapelstads område vara egnadt att lätteligen medföra utsmuggling åt

de allehanda varor, som utan undersökning finge ditföras, helst den

kontroll, som inom stad kunde från allmänhetens sida utöfvas mot

oloflig införsel, der ej vore att påräkna.

Särskildt har Utskottet funnit sig böra anmärka, huruledes de i

gällande Tulltaxas 76 och 101 §§ förekommande bestämmelser, att bränvin

och sprit af säd eller potatis icke må på nederlag eller transitupplag

uppläggas, utan svårighet kunde medelst frilagret helt och

hållet kringgås, i det förslaget ej innefattar något stadgande i syfte

att förekomma, det dylik vara med hög sprithalt dit infördes, för att

derifrån i förädladt eller oförädladt skick utsändas i marknaden, äfvensom

att bestämmelsen i förslagets 4 §, att sådana, der icke uppräknade

varor, hvilka till följd af sin beskaffenhet kunde medföra fara eller

olägenhet för frilagret eller andra derstädes upplagda varor, icke finge

å frilagret intagas, synes lemna rum för tvetydighet och godtycke.

Någon erfarenhet från främmande länder, talande till förmån för

den sålunda föreslagna institutionen, kan, så vidt Utskottet funnit,

icke sägas föreligga. Denna institution synes Utskottet fäst hellre så

väsentligen afvika från sina förebilder, att densamma öfverhufvud kan

betraktas som en oförsökt nyhet. För öfrigt, framgår af den Riksdagen

tillhandahållna berättelse om kreditupplag och frilager i utlandet,

att frilagerinstitutionen derstädes vunnit föga tillit och utbredning,

i hvilket afseende särskildt må erinras, hurusom densamma i Norge

ingenstädes kommit till stånd, oaktadt en lag af den 4 Juni 1866 der

medgifvit frilagers inrättande med regeringens tillåtelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

Af alla dessa skäl har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka

införandet i vårt land af den föreslagna frilagerinstitutionen.

Vid sådant förhållande har Utskottet saknat anledning att, utöfver

hvad Utskottet i det föregående härutinnan anfört, i sitt förevarande

utlåtande till närmare granskning upptaga förordningsförslagets detaljbestämmelser

och inskränker sig derför i sådant hänseende till den

anmärkning, att dessa bestämmelser icke heller i öfrigt synts Utskottet

till alla delar antagliga.

Utskottet hemställer följaktligen,

2:o) att Kongl. Map.ts föreliggande förslag till

förordning angående allmänt frilager icke måtte vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 4 Maj 1886.

På Utskottets vägnar:

A. GUSON BENNICH.

Reservationer:

vid l:a punkten:

af Herrar E. G. Boström, A. Svensson i Lösen, J. E. Ericsson i

Ahlberga och J. P. Nilsson i Käggla;

vid 2:a punkten:

af Herrar Bennich, Björnstjerna, C. F. Wcern och H. L. Forsell.

Herr 0. Jonsson i Hof har anhållit att här få antecknadt, att han

icke deltagit i behandlingen af förevarande proposition.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:76 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående vissa ändringar i afseende på afgifterna för tullnederlag samt med förslag till föro s. 7 i texten