Sök i Ratio Lex

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3

1886-03-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1886:3, Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Mars 1886, kl. 1 e. m.

Betänkande, angående stämpelafgiften.

Till Bevillnings-Utskottet liar från Andra Kammaren hänvisats

en af Herr I. Lyttkens väckt motion, N:o 79, om ändringar i lista och

3:dje §§ i Kongl. förordningen angående stämpelafgiften, den 9 Augusti

1884.

Härjemte har Utskottet från Kongl. Justitiedepartementet emottagit

en skrifvelse af den 19 nästlidne Februari angående stämpelfrihet

för domstols, beslut om ersättning af allmänna medel åt vittnen och

upplysningsvis hörda personer i brottmål.

Vid granskning af bestämmelserna i gällande förordning angående

stämpelafgiften har Utskottet härförutom funnit anledning att ifrågasätta

förändrade föreskrifter för vissa fall.

För de framställningar, hvartill Utskottet sålunda funnit skäl, går

Utskottet nu att redogöra, dervid iakttagande den i nyssberörda förordning

stadgade paragrafföljd.

§ 1.

I sin förenämnda motion har Herr I. Lyttkens, i sammanhang

med andra framställningar, för hvilka Utskottet’ nedan skall redogöra,

till aflägsnande af den tvetydighet, som vidlådde här afsedda del af

ifrågavarande §, hemstält om sådant förtydligande af densamma, att i

förteckningen öfver de i fråga om stämpel å expeditionerna till Fjerde

Afdelningen hänförda statsmyndigheter efter Landtmäteristyrelsen måtte

Bih. till Riksd. Prot. 1886■ 5 Sami. 1 Afä. 3 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-TJtshottets Betänkande N:o 3.

tilläggas Generallandtmäterikontor et. Derifrån utlemnade afskrifter af

kartehandlingar och afritade kartor kunde nemligen svårligen sägas

utgå från sjelfva Landtmäteristyrelsen.

Utskottet anser, lika med motionären, en ändring i berörda §

påkallas till undanrödjande af den anmärkta oegentligheten. Men då

den officiella benämningen »Rikets Generallandtmäterikontor» omfattar

såväl Landtmäteristyrelsen som kontorets tjenstemän och arkiv, finner

Utskottet rättast, att under Fjerde Af delningen ordet »generallandtmäterikontorefc»

införes i stället för ordet »landtmäteristyrelsen», hvadan Utskottet

hemställer,

l:o.

att Riksdagen, med hufvudsakligt bifall till Herr

I. Lyttkens’ motion i dess förevarande del, måtte besluta

sådan ändring i § 1 af gällande förordning angående

stämpelafgiften, att under Fjerde Afdelningen

ordet »landtmäteristyrelsen» utbytes mot »generallandtmäterikontoret.

»

§ 3‘

1 samma motion har Herr I. Lyttkens vidare anfört:

Enligt Kongl. Majts förnyade nådiga taxa på arfvode för landtmäteriförrättningar

af den 10 Juni 1881, § 14, utginge lösen för afskrift

af ego- och delningsbeskrifning samt häfdeförteckning, protokoll,

förening och annan sådan handling eller utdrag deraf med 1,26 krona

för hvarje ark, och enligt § 16 af samma taxa skulle för kopia eller

utdrag af beskrifning, landtmäteriprotokoll och annan dylik handling,

som från Generallandtmäterikontoret eller landtmäterikontoren i länen

utgåfves, erläggas lösen enligt hvad i § 14 vore sagdt. Således borde,

jemlikt taxan, afskrifter eller utdrag af nyssberörda handlingar från så

väl Generallandtmäterikontoret som länslandtmäterikontoren lösas med

1,2 5 krona arket, eller enahanda belopp, som utgått redan innan här

omförmälda taxa blifvit gällande. Vid reorganisationen af embetsverken,

då tjenstemännens löner i allmänhet förbättrats, hade det föreskrifvits,

att sportler af lösen och dylikt skulle ingå till statsverket och utgöras

med expedition eller annan handling åsatt stämpel, hvilken senares belopp

genom gällande förordning angående stämpelafgiften för de särskilda

embetsverken och deras expeditioner i allmänhet bestämts till

enahanda belopp som den forna lösen.

Enligt denna grund hade lösen, 1,2 5 krona för hvarje ark, för afskrift

af landtmäterihandling, som utlemnades från Generallandtmäteri
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

kontoret, bort förvandlas till stämpel af samma belopp, men valören af

denna stämpel hade emellertid blifvit nedsatt till jemnt en krona. Istället

för att utaf reqvirent uttaga endast stämpelbeloppet, hade man dock inom

Landtmäteristyrelsen låtit af hvarje reqvirent, som begärt afskrift eller

utdrag af beskrifningar m. rn. i Generallandtmäterikontorets arkiv,

uttaga både ståmpelbeloppet och den i taxan utsatta lösen, hvarigenom

reqvirent nödgats erlägga 2,2 5 kronor i stället för att, såsom förut,

dylika afskrifter fått lösas med blott 1,2 5 krona arket utan stämpel.

För egen del vore motionären öfvert.ygad derom, att det ingalunda varit

Riksdagens afsigt att så betydligt öka. reqvirents omkostnader för utfående

af sådana afskrifter, utan tvärt om hade syftet säkerligen varit

att förminska kostnaderna, då i stället för lösen 1,2 6 krona bestämdes

stämpel af 1 krona.

Motionären funne dock billigt, att stämpelvalören sattes till 1,2 5

krona arket, såsom jemnt motsvarande så väl förra lösen som den lösen,

hvilken fortfarande måste, utan stämpelafgift, för enahanda handlingar, på

sätt der förut skett, utgå för afskrifter från landtmäterikontoren i länen.

Då, enligt hans öfvertygelse, ändring af § 3 i stämpelförordningen alltså

blefve nödig, borde man samtidigt draga försorg om att förenkling vunnes

icke blott beträffande afskrifna handlingar, utan ock med afseende å afritade

kartor, för hvilka senare intet hinder syntes möta att åsätta stämpel,

motsvarande den uträknade lösen, hvarigenom vidlyftiga anteckningar

och kontrolluppgifter i Generallandtmäterikontoret öfver lösen, så väl

för afritade kartor som för afskrifna handlingar, och beloppens redovisning

till statsverket gjordes öfverflödiga.

På grund af det sålunda anförda föreslår motionären, att följande

delar af § 3 i stämpelförordningen måtte sålunda förändras:

3 Afd. 4 Afd.

Kr. öre. Kr. öre.

Afskrift af landtmätares eller med

honom i afseende på behörighet till vissa

förrättningar likstäld tjenstemans förrättningshandlingar,

äfvensom af dylika

handlingar från arkiven i Generallandtmäter

ikontor et (i stället för lösen) och

landtmäterikontoren i länen .................... fri — 1: 25.

Karta, förutom föreskrifven lösen,

hvilken för karta från Generallandtmäterikontoret

arkvis utgår med mot lösen svararande

stämpel, geometrisk..................... 0: 50. 0: 50.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

De af motionären uppgifna förhållanden beträffande kostnaden

för utbekommande från Generallandtmäterikontoret af afskrifter af landtmäterihandlingar,

om hvilka förhållandens rigtighet Utskottet förvissat

sig, ega otvifvelaktigt stöd i de åberopade författningarnas bestämmelser.

Då följaktligen dessa bestämmelser, på sätt motionären anfört,

måste anses föranleda oskäligt fördyrande af ifrågavarande handlingar,

har Utskottet funnit sig böra tillstyrka en sådan ändring i samma bestämmelser,

som motionären föreslagit.

Äfven hvad angår kopior eller utdrag af kartor, som från Generallandtmäterikontoret

utlemnas, finner Utskottet motionärens framställning

eg a fog.

För vinnande af hvad motionären i dessa båda afseenden åsyftat,

erfordras emellertid ej blott att till stämpelförordningen tillägg göras

af sådant innehåll, som motionären uppgifvit, utan jemväl att i Kongl.

Maj:ts förnyade nådiga taxa på arfvode för landtmäteriförrättningar af

den 10 Juni 1881 sådana ändringar vidtagas, att den der stadgade

lösen dels för afskrift af här afsedda landtmäterihandlingar samt dels

för kopior eller utdrag af kartor må upphöra att utgå, då afskriften

eller kartan utgifves från Generallandtmäterikontoret.

Då ändring i sistberörda författning ankommer på Kongl. Maj:t,

har Utskottet följaktligen ansett framställning derom böra af Riksdagen

hos Kong]. Maj:t göras i sammanhang med besluts fattande om

de ifrågasatta tilläggen till stämpelförordningen.

Utskottet, som, hvad sistnämnda tillägg till stämpelförordningen

beträffar, härvid jemväl funnit den redigering, motionären åt dem

gifvit, tarfva modifikation, hemställer alltså,

2:o.

att Riksdagen måtte, med hufvudsakligt bifall

till motionärens ifrågavarande förslag, besluta följande

förändrade lydelse af nedannämnda moment af rubrikerna

Afskrift och Karta i stämpelförordningens § 3:

3 Afd. 4 Afd.

Kr. öre. Kr. öre.

»Afskrift af landtmätares eller

med honom i afseende på behörighet

till vissa förrättningar likstäld tjenstemans

förrättningshandlingar, äfvensom

af dylika handlingar från general
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 3.

5

3 Afcl. 4

Afd.

Kr. öre. Kr.

öre.

landtmäterikontoret och landtmäteri-

kontoren i länen .................

—fri— 1:

25.»

och

»Karta, geometrisk ...................

0: 50. 0:

50

Dessutom förses kopia eller utdrag

af karta, som från generallandtmäterikontoret

utgifves, med stämpel,

svarande mot den för annan dylik

karta stadgade lösen».

samt, för den händelse Riksdagen bifaller hvad Utskottet sålunda

hemstält,

3:o.

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla om sådan ändring i förnyade nådiga taxan

på arfvode för landtmäteriförrättningar den 10 Juni

1881, att der stadgade lösen för kopia eller utdrag af

karta, beskrifning, landtmäteriprotokoll eller annan

dylik handling, som från Generallandtmäterikontoret

utgifves, måtte upphöra att utgå.

I ofvannämnda från Kongl. Justitiedepartementet ingångna skrifvelse

har Departementschefen förmält, att som Riksdagen bifallit Kongl.

Maj:ts proposition med förslag till lag angående ersättning af allmänna

medel till vittnen i brottmål, hvarigenom, bland annat, stadgades, att

personer, som af åklagare åberopats eller enligt domstols förordnande

inkallats såsom vittnen i vissa brottmål, eller ock af åklagare eller

enligt domstols förordnande inkallats för att upplysningsvis höras,

skulle för inställelsen vid domstolen åtnjuta ersättning af allmänna

medel, äfvensom att skriftligt besked angående domstolens beslut i

ersättningsfrågan skulle utan afgift tillhandahållas den, som fått sådan

ersättning sig tillerkänd, i följd deraf den förändring i gällande förordning

angående stämpelafgiften syntes böra vidtagas, att bevis angående

domstols beslut om ersättning af allmänna medel åt vittnen och

upplysningsvis hörda personer i brottmål förklarades från stämpel fria.

Utskottet, som jemväl funnit Riksdagens ofvannämnda beslut böra

föranleda en dylik förändring i stämpelförordningen, hemställer följaktligen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 3.

4:o.

att i början af den under § 3 i förordningen

angående stämpelafgiften förekommande rubriken Bevis

måtte införas ett så lydande moment:

»Bevis angående domstols beslut

om ersättning af allmänna medel åt

vittnen och upplysningsvis hörda personer

i brottmål ...................................... — fritt —».

Vid anmälan hos häradsrätt om verkstäldt nämndemansval och

hos egodelningsrätt om val af god man vid landtmäteriförrättning, vid

förrättandet af val inför magistrat i stad af sådan god man och inför

häradsrätt af ledamot i egodelningsrätt, vid stämningsmans förordnande

af underrätt, samt då den, som blifvit till något af nämnda uppdrag

utsedd, inför domstol eller hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande allägger

föreskrifven ed eller från uppdraget entledigas, plägar vederbörande

myndighet utfärda bevis om hvad sålunda förekommit, livilka

bevis, då åt dem gifves formen af protokollsutdrag, med stöd af gällande

förordning beläggas med stämpel såsom andra dylika protokollsutdrag.

Stundom lära ock, enligt hvad inom Utskottet blifvit upplyst,

dylika expeditioner, då de innefatta förordnande och icke utfärdas i

form af protokollsutdrag, af vederbörande i afseende å stämpel hänföras

under det i stämpelförordningens 3 § förekommande momentet »Förordnande

att viss tid eller tills vidare förvalta embete eller tjenst, då dermed

följer rätt till den med embetet eller tjensten förenade inkomst,»

och sålunda beläggas med 3 kronors stämpel.

En sådan tolkning af sistberörda bestämmelse synes Utskottet

föga rimlig, men då densamma icke sällan lärer förekomma, vore- ett

förtydligande af hithörande föreskrifter erforderligt.

Det har emellertid synts Utskottet, att för samtliga ofvannämnda

fall stämpelfrihet borde medgifvas. Ifrågavarande befattningar äro icke

förenade med någon löneinkomst, och den ersättning för vissa förrättningar

samt den godtgörelse för rese- och traktamentskostnader, hvartill

deras innehafvare äro berättigade, kunna näppeligen sägas göra

dylika uppdrag lukrativa. Allra minst synes entledigandet från ett

sådant uppdrag böra medföra en tunga i form af stämpelafgift till staten.

Enligt Kongl. Maj:ts förnyade nådiga förordning angående expeditionslösen

den 7 December 1883 uppräknas förordnande å tjenste
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 3.

förrättning eller annat allmänt uppdrag bland de expeditioner, som

skola utan lösen åt vederbörande utfärdas.

De föreskrifter till beredande af stämpelfribet för ifrågavarande

fall, som Utskottet sålunda funnit böra i förevarande paragraf lemnas,

torde lämpligast kunna inrymmas under rubriken Protokoll.

På grund af det anförda hemställer Utskottet,

5:o.

att uti den under § 3 i förordningen angående

stämpelafgiften förekommande rubriken Protokoll efter

ordet ''S)Fullmagt.s> måtte insättas ett nytt moment, så

lydande:

»Protokoll angående förordnande

eller entledigande af nämndeman, stämningsman,

ledamot af egodelningsrätt

eller god man vid landtmäteriförrättning,

äfvensom öfver af dem aflagd

föreskrifven ed ......................................... — fritt —».

Med undantag af här ofvan återgifna framställningar hafva några

förslag till förändring i stämpelförordningen vid innevarande riksdag

icke förekommit. Ej heller har Utskottet i öfrigt funnit anledning att,

utom för ofvan omförmälda fall, förorda någon förändring i det bestående;

hvilket Utskottet skolat

6:o.

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 12 Mars 1886.

På Utskottets vägnar:

A. G:SON BENNICH.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:25 Skrifvelse till Konungen, angående stämpelafgiften. s. 5 i texten