Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af Riksbanken.

1886-04-22 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1886:11, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af Riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande No 11.

1

N:o 11.

Ank. till Riksd. Kansli den 22 April 1886, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare

afdelning skontor af Riksbanken.

Uti nio särskilda, vid innevarande Riksdag- väckta och till förberedande

behandling af Banko-Utskottet hänvisade motioner hafva förslag framstälts

om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken.

Af motionärerne hafva två yrkat anläggande af ett riksbankskontor i

Karlstad, nemligen Herr Jonas Andersson, som i motion K:o 18 i Första

Kammai-en hemstält:

»att i staden Karlstad skall inrättas ett afdelningskontor af

Riksbanken, afsedt för enahanda slags rörelse, som i riksbankens

öfriga afdelningskontor drifves;

att detta kontor skall omfatta provinsen Vermland; samt

att Riksdagen i öfrigt ville meddela de bestämmelser, som af

detta beslut kunna varda en följd»; och

Herr N. Nilsson i Vrängebol, som i motion N:o 77 i Andra Kammaren

hemstält:

»att Riksdagen ville besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Karlstad för Vermlands län, under enahanda vilkor

som äro gällande för redan anordnade afdelningskontor.»

De öfriga motionärerne, samtlig^ tillhörande Andra Kammaren, hafva

hemstält:

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 6 Samt. 1 Afd. 8 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banho-Vtshottets Utlåtande N:o 11.

Herr A. Johansson i Löfåsen (motion N:o 52):

»att Riksdagen måtte besluta om inrättande af ett riksbankens

afdelningskontor i Mariestad»;

Herr E. P. Jonsson i Myre (motion JST:o 59):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Hernösand för Vesternorrlands län, antingen under

de vilkor och bestämmelser, som gälla för de förut inrättade afdelningskontoren,

eller med sådana, vederbörande Utskott kan finna

lämpligt föreslå»;

Herr C. M. Huss (motion N:o 74):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett Riksbankens afdelningskontor

i Sundsvall med det verksamhetsområde och under de

vilkor och bestämmelser i öfrig!, hvilka Banko-Utskottet finner

lämpligt att föreslå»;

Herr Folke Andersson med flere (motion N:o 158):

»att ett afdelningskontor från riksbanken snarast måtte inrättas

i Örebro»;

Herr A. P. Danielson (motion N:o 166):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Kalmar för Kalmar län under de vilkor och bestämmelser

i afseende på lånerörelsen, som kunna af riksbankens

Fullmäktige bestämmas, men i öfrigt på enahanda grunder och bestämmelser

som gälla för öfriga riksbankens afdelningskontor,

eller för den händelse Riksdagen ej skulle finna lämpligt att gifva riksbankens

Fullmäktige den rättighet, motionären i sin motion närmare angifvit

i afseende på afdelningskontorets lånerörelse:

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett Riksbankens afdelningskontor

i Kalmar för Kalmar län under enahanda vilkor och

bestämmelser, som nu gälla för öfriga Riksbankens afdelningskontor»;

Herr C. J. Jakobsson (motion N:o 173):

»att Riksdagen måtte besluta, att ett riksbankens afdelningskontor

måtte, på den tid och emot de vilkor, som Banko-Utskottet

kan finna lämpliga, inrättas i staden Linköping»; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bänlio- Utskottets Utlåtande N:o 11.

3

Herr A. M. Gudmundson (motion N:o 180):

»att uti eu hvar af landshöfdingeresidensstäderna i de län, hvilka

för närvarande äro i saknad af riksbankskontor, skola under loppet

af de närmaste fem åren eller förr inrättas afdelningskontor af

riksbanken under enahanda vilkor och bestämmelser, som äro

gällande för redan nu anordnade dylika bankkontor».

Af Banko-Utskottet anmodade att i detta ärende afgifva yttrande,

hafva Fullmäktige i riksbanken anfört följande:

»De ifrågavarande motionerna, ehuru olika till innehåll, syfta dock

till ett gemensamt mål, nemligen ytterligare utsträckning af Riksbankens

rörelse i orterna genom anläggande af nya afdelningskontor till större eller

mindre antal. I en af dem framkastas derjemte tanken på en i vissa delar

ändrad anordning af riksbankens afdelningskontor.

Det lär utan svårighet inses att så väl utsträckningen af riksbankens

rörelse i och genom ökadt antal af afdelningskontor som ock omfånget och

arten af dessa kontors verksamhet måste komma att bero af den ställning,

som anvisas riksbanken gent emot de enskilda bankerna i fråga om rätten

att utgifva sedlar, likasom ock af den uppgift, som i sammanhang härmed

anses böra tillhöra riksbanken beträffande sättet för lånerörelsens bedrifvande

vid dess hufvudkontor och i de särskilda orterna. Landets verkliga behof

af rörelsemedel för det sunda handels- och affärslifvet och riksbankens förmåga

att utan svårighet och äfventyr för dess soliditet tillhandahålla sådana

medel äro de båda faktorer, med hvilka man måste egentligen räkna, då det

gäller att på ändamålsenligt sätt anordna afdelningskontor af riksbanken i

de olika landsdelarne. Men dessa faktorer kunna icke vara gifna, förrän

den ännu sväfvande frågan om ordnandet af bankverksamheten inom landet

fått sin lösning. Och denna lösning torde icke länge låta vänta på sig,

enär förslag i ämnet från Kongl. Maj:t lär komma att aflåtas inom de närmaste

dagarne. Vid sådant förhållande vore det enligt Fullmäktiges åsigt

icke ändamålsenligt att nu föreslå anordningar för upprättande å den ena

eller andra orten af nya riksbankskontor. I betraktande häraf anse Fullmäktige

skäl ej förefinnas att i frågans nuvarande skick ingå i pröfning angående

lämpligheten af de i motionerna framstälda förslagen, utan få såsom

sin åsigt uttala, att med afseende å vinnande af det ändamål, till hvilket

dessa motioner syfta, eller utvidgning af riksbankens rörelse i orterna det

måste anses välbetänkt att icke för det närvarande besluta inrättandet af

något nytt afdelningskontor vare sig med större eller mindre omfattning,

utan låta frågan härom hvila, till dess banklagstiftningen blifvit för framtiden

ordnad.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtcmde N:o 11.

Med afseende å de af Fullmäktige i riksbanken sålunda anförda förhållanden

bär vid behandling af förevarande motioner Banko-Utskottet lika

med Fullmäktige funnit någon utsträckning af riksbankens rörelse medelst

ökadt antal afdelningskontor för närvarande icke böra ega rum; och föranlåtes

Utskottet på grund häraf hemställa,

att ofvan omförmälda motioner om inrättande af nya

afdelningskontor af riksbanken icke må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 22 April 1886.

På Banko-Utskottets vägnar:

G. S. AKERHIELM.

Reservationer:

af Herr M. Dalin: »Då jag anser billiga penningar utgöra det verksammaste

hjelpmedlet för våra betryckta näringar och jordbruk och då jag är

öfvertygad om, att, genom inrättande af riksbankens afdelningskontor i orterna,

räntan småningom skall kunna nedtryckas, enär riksbanken ej i så

hög grad bör taga hänsyn till en vinst, som för enskilda banker utgör driffjedern

för deras verksamhet; så har jag ej kunnat vara med om Utskottets

utlåtande. — Det har sagts att genom inrättande af afdelningskontor för

riksbanken densamma skulle försvagas, men från samma håll har äfven, så

snart det varit fråga om att till riksbankens stärkande bibehålla större eller

mindre del af årsvinsten, framhållits obehöfligheten, ja vådan af att öka Riksbankens

fonder, då de, som det hetat, endast tyngde på banken. Då nu emellertid

Riksdagen redan beslutit att för i år och, som jag hoppas, äfven för

närmaste framtiden kommer att besluta bankovinstens bibehållande åt Riksbanken,

skulle ju inrättande af nya afdelningskontor möjligen kunna lätta

bekymren i sistnämnda hänseende. För min del tror jag ingalunda Riksbanken

genom en dylik småningom skeende utbredning i orterna försvagas,

så vida dess bibehållna vinst förvandlas i obligationer, mot hvilka banken vid

behof kan förskaffa sig guld. Svårare är att bestämma, hvilka bland de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlco-Utskottets Utlåtande N:o 11.

5

föreslagna afdelningskontoren i första rummet borde komma i fråga. Mig

synes som om dels afståndet från lmfvudkontoret, dels den föreslagna platsens

rörelse och affärslif borde anses för bestämmande faktorer i detta hänseende;

och skulle jag derföre vilja föreslå afdelningskontors inrättande i Kalmar,

Karlstad och Örebro. De båda förstnämnda äro belägna på ganska stora

afstånd från lmfvudkontoret och derjemte i likhet med den tredje eller Örebro

lifliga handelsplatser. Det kan måhända framhållas, att Linköping och Hernösand

kunde vara lika berättigade att erhålla afdelningskontor; men i dessa

län finnas tvenne betydligt större affärsstäder, nemligen Norrköping ochSundsvall,

som då möjligen förr kunde ifrågasättas; och då det väl icke är fullt afgjordt,

ehuru önskligt, att residensstäder framför andra skulle få afdelningskontor,

vill jag föreslå, att Riksdagen beslutar inrättande

af afdelningskontor för riksbanken i Kalmar, Karlstad

och Örebro under samma vilkor, som för öfriga afdelningskontor

finnes bestämdt, och att åt Bankofullmäktige letnnas

att bestämma de nya afdelningskontorens områden»;

af Herrar A. Gummims, A. Göransson, Johan Johansson och Per

Nilsson: »De många motionerna om inrättande af nya afdelningskontor för

riksbanken hafva vi ansett icke böra så hastigt och knapphändigt af Utskottet

affärdas, som nu skett.

Visserligen hafva herrar Bankofullmäktige afgifvit ett afstyrkande utlåtande,

men detta lemnades af dem, innan Riksdagen ännu hade erhållit

den kungliga propositionen om ny lagstiftning för enskilda banker och aktiebanker

samt i viss mån äfven för riksbanken. Man hade då, i följd af båda

statsmakternas föregående uttalanden, giltig anledning antaga, att Regeringen

skulle framlägga förslag till hastigt och betydligt minskande af den privata

sedelutgifningsrätten samt till en deremot svarande utvidgning af Riksbankens

rätt och ansvar härutinnan, och under afvaktan på så genomgripande

ändringar var ju betänksamhet mot riksbankens samtidiga utveckling på

andra områden naturlig. Men sedan man erfarit, att Kongl. Maj:t tänker

sig ett ytterligare, till en början tio- eller tolf-årigt förlängande af den privata

sedelutgifningen i det hufvudsakliga, så kan naturligtvis från dessa,

nu för Riksdagen tillgängliga propositioner icke hemtas anledning att, åtminstone

under de närmaste åren, låta riksbankens utveckling afstanna med

hänsyn till andra bankreformer, som hägra såsom en möjlighet, mer eller

mindre sannolik, fram emot århundradets slut.

Äfven om de förslag, som lära till Riksdagen inkomma från dess sammansatta

Banko- och Lag-Utskott, vinna framgång, så skulle, efter hvad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

man under hand erfarit, med väsentligare minskning åt de enskilda bankernas

sedelutgifning komma att anstå i mer än 8 år, eller till slutet af år

1894, då indragning af tiokronesedlar skulle taga sin början.

Under dessa sålunda ändrade förhållanden synes oss Utskottet hafva haft

giltig anledning begära ännu ett yttrande från herrar Bankofullmäktige med

utredning, om och i hvilken mån Riksbankens ökade resurser möjliggöra att

tillmötesgå många orters tänkvärda framställningar att, också de, erhålla

nya afdelningskontor; — om sådana kontor företrädesvis månde förläggas i

länsresidensstäder; — i hvilken ordning de borde inrättas; -— huru stora

områden och hvithet arbetssätt lämpligen kunde åt dem uppdragas o. s. v.

Inom Utskottet väckt förslag om dessa och dylika spörsmåls framställande

till Bankofullmäktige rönte emellertid motstånd och förkastades i sluten omröstning

och efter en sedels afläggande, med 8 röster mot 7, i sammanhang

hvarmed alla nya afdelningskontor af samma majoritet afst.yrktes.

Då sålunda Bankofullmäktige icke vidare få vid denna Riksdag höras

i ämnet, återstår för den hälft af Banko-Utskottet, som anser motionerna

böra tagas i närmare betraktande och pröfning, att med egen begränsad förmåga

söka bilda sig en öfvertygelse i ämnet och för Riksdagen framlägga

sin åsigt och sina förslag.

Här föreligger först den frågan, om inom särskilda landsdelar finnes

behof af och önskningar om nya Riksbankskontor. Svaret derpå framträder,

riksdag efter riksdag, i en oafbruten följd af motioner, uppgående i år till

9, i Indika nu föreslås afdelningskontors inrättande på 17 särskilda platser.

Och hvad vill man dermed vinna? Från flere håll talas om det önskliga

i att räntan nedsättcs, och erfarenheten visar, att der ett riksbankskontor

öppnats, har vanligen räntan på platsen, äfven i förut der befintliga

banker, hastigt nedgått med någon, stundom några procent, hvilken ändring

naturligtvis ses med oblida ögon af dem, som hafva fördel af hög ränta,

men är desto kärkomnare, desto behöfligare för ''det tyvärr mycket större

antal, som finner sig nödgadt att låna för att uppehålla och söka upphjelpa

en svag ställning eller vinna förkofran i yrke och näring.

Men — invänder man från flere håll och icke minst från de eljest

föga riksbanksvänlige — kan riksbankens hufvudkontor utan skada undvara

de rörelsemedel, som för nya kontor tagas i anspråk? splittrar icke detta

krafterna så, att riksbankens hufvudkontor reduceras till en obetydlighet?

För att besvara dessa frågor, torde man tillse, hvilka fonder riksbanken

egt och eger samt huru dessa delats emellan hufvud- och afdelningskontor,

förr och nu.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

?

Som bekant, är i riksbanken särskild! afsatt en tolfmillionsfond för afbetalningslån;

men derutöfver eger banken vid pass tre gånger så stora

fonder, dels till direkt utlåning, dels såsom underlag i en eller annan form

för eu betydligt större sedelutgifning. Vid senaste bokslutet utgjorde nemligen

riksbankens behållning kronor 47,819,134: 06.

Hvad angår fonden för afbetalningslån torde den röna ringa inverkan

af en utskiftning, hvarvid andel i fonden för ett eller annat af de nuvarande

kontoren minskas i förhållande till kontorsområdets samtida minskning. Och

äfven om inrättande af nya afdelningskontor skulle göra afbetalningslånen

inom dessa kontors områden mera eftersökta än hittills, torde fonden tåla någon

ökad påkänning, då, hvad angår de två största kontoren, hvilkas områden

väl främst ifrågakomma att delas, fonden hos dem vid senaste årsafslutningen

finnes hafva ett oanvändt öfverskott af fulla två millioner eller

en dryg sjettedel af det hela,

Utöfver nämnda 12 millioner voro bankens egna fonder vid bokslutet

närmare 36 millioner, och dess till utlåning anvisade medel 543/4 millioner,

ökade under år 1885 med mer än 3 millioner.

Som bekant inrättades bankens första båda landsortskontor, i Göteborg

och Malmö, enligt beslut vid 1823 års riksdag; Visbykontoret beslöts 1851;

afdelningskontoret i Luleå tillkom enligt beslut 1872, det i Östersund 1880,

Vexiö 1881 och Jönköping 1885. De tre förstnämnda tillhöra således äldre

tider, men de sistnämnda fyra ett nyare tidskifte.

En jemförelse mellan bankens fonders betydenhet vid början af det år,

1872, då beslut fattades om Lulekontorets inrättande, och nu, visar följande

siffror:

Vid 1871 års slut upptogos bankens behållna tillgångar (utom fastigheter

m. in. sådant) till .............................................. kronor 27,306,527: 72,

och vid 1886 års ingång voro motsvarande tillgångar

...................................................................... » 47,819,134: 06;

visande sålunda en tillväxt af ungefärligen 201/, millioner på dessa 15 år.

Tillväxten fördelar sig på femtonårsperioden sålunda:

vid slutet

af år

1871 ...........

......... kronor

27,306,527:

72

»

»

1872 ...........

»

28,830,389:

38

»

»

1873 .........

»

30,435,518:

25

»

»

1874 ..........

t''

33,743,580:

93

»

»

1875 ...........

»

35,846,408:

32

»

»

1876 ...........

»

36,417,100:

22

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

kronor 37,860,565: 13

» 38,233,398: 38

39,304,484: 52

» 40,637,662: 91

» 42,649,385: 43

» 43,686,991: 23

» 45,018,738: 32

» 46,246,124: 37

» 47,819,134: 06

Vid ingången af 1872 funno sig Fullmäktige kunna af bankens tillgån
-

gar disponera:

till utlåning med omsättningsrätt ......... kronor 10,000,000: —

» annan utlåning, diskontering och kassakreditiv...... » 15,800,000: —

alltså tillsammans kronor 25,800,000: —

Motsvarande medel uppgingo vid 1886 års början till följande summor:

för afbetalningslån ......................................................... kronor 12,000,000: —

till annan utlåning m. m. anordnade medel................. » 42,705,000: —

eller tillsammans kronor 64,705,000: —;

varande så väl vid 1872 som vid 1886 års början de i lånerörelsen använda

upp- och afskrifnings- samt depositions-medlen lemnade ur räkningen.

Denna tillväxt af fonderna med 20x/2 millioner och af utlåningsmedlen

med nära 39 millioner är vida större än den sugning af riksbankstillgångar,

som beror derpå, att fyra landsdelar — det öfverstå Norrland, Jemtlands-,

Kronobergs-, och Jönköpings-områdena — efter inrättandet af dessas

afdelningskontor taga mera riksbankspenningar i anspråk än tillförene. Och

tack vare de förstärkningar, som Riksbanken under tiden vunnit, hafva hufvudkontorets

rörelsemedel icke, såsom man stundom hör antagas, minskats

under den tid, då antalet kontor dubblats. Oberäknad inlåningen, som endast

vid hufvudkontoret är af någon större betydenhet, har hufvudkontoret

från början af år 1872 till början af år 1886 visserligen sett sina medel för

omsättnings- eller afbetalningslån nedgå från 5,900,000 till 4,500,000, minskning

1,400,000, i samband med utlåningsområdets fullt motsvarande inskränkning;

men deremot hafva öfriga till låne- och diskonterings-rörelsen anvisade

medel under nämnda tid vid hufvudkontoret ökats till 17,750,000 *)

*) Denna siffra har erhållits genom att från de i. senaste fullmäktigeberättelserna för

hufvudkontoret upptagna »anordnade medel» 22,250,000 draga kontorets hela (till tre fjerdedelar

använda) andel i afbetalningslånefonden, eller 4,500,000, då skilnaden blir 17,750,000 kronor.

vid slutet

af år

1877 .....................

»

»

1878 ...................

»

»

1879 ....................

»

»

1880 .....................

»

»

1881 ...................

»

»

1882 ....................

»

»

1883 .....................

»

»

1884 ....................

»

»

1885 .....................

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

9

från.......................................................................................................... 8,000,000: —

visande således eu tillväxt af ........................................................ 9,750,000: —

eller mer än dubbling.

Riksbankens hufvudkontors resurser äro således visst icke mindre nu

än före de fyra nya afdelningskontorens framträdande. Hufvudkontorets område

har begränsats och dess rörelsemedel ökats. Det mindre, men efter vår

uppfattning ännu, för att vara »under eget bruk», väl stora fältet skall af

hufvudkontoret kunna bättre tillgodoses, bättre skötas och förkofras än i

forna tider.

Om man frånser nya afdelningskontors utproportionerade andelar i afbetalningslånefonden

och tillfälliga förstärkningar, som de emellanåt erhålla,

emellanåt afbetala, så belinnes det, efter nyligen skedd omreglering, att de

smärre afdelningskontoren, som kunna jemföras med de hädanefter ifrågakommande,

hade, enligt senaste revisionsberättelsen och, hvad Jönköping angår,

enligt Bankofullmäktiges berättelse, följande »fasta förlag»:

Visby............................................................. 1,000,000: —

Lule ................................................................ 1,500,000: —

Östersund .................................................. 1,500,000: —

Vexiö ................................................................. 2,000,000: —

Jönköping...................................................... 1,500,000: —,

eller i medeltal för hvarje kontor halfannan million.

Men det ligger i sakens natur, att visst icke hela nyssnämnda genomsnittsbelopp

af halfannan million försvagar hufvudkontoret, som ju äfven tillförene

med några, om än mindre delar af sina fonder tillgodosåg också ifrågavarande

orters lånebehof. Huru mycket deras lånerörelse, deras gagn af

förbindelse med Riksbanken ytterligare vuxit efter afdelningskontorens inrättande,

blefve för vidlyftigt att här söka utreda; men så mycket framgår af

handlingarna, att medan fästa förlag af 6y2 millioner beredts åt kontoren

i Luleå, Östersund, Vexiö och Jönköping, har, hvad man kunde kalla, hufvudkontorets

»fasta förlag» icke blott icke utsugits, utan ökats med halfannan

gång de sistnämnda fyra afdelningskontorens hopräknade fasta förlag,

eller med 9,750,000 kronor, såsom här förut visats.

Länsresidensstäders lämplighet såsom platser för afdelningskontor framhålles

af en bland motionärerna, herr A. M. Gfudmundson, som föreslår,

Bih. till Bikscl. Prot. 18S6. 6 Sami. 1 Afd■ 8 Raft. 2

I

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Banko-Utskottets Utlåtande N:o It. ■

att de länsstäder, hvilka ännu härutinnan stå tillbaka, »skola under loppet

af de närmaste fem åren eller förr» förses med sådana bankkontor. Lika

med motionären anse vi länsstäderna i regeln och principielt lämpligast såsom

platser för bankkontor; och vi instämma äfven med honom deruti, att alla

länen böra inom en icke alltför aflägsen framtid erhålla hvar sitt kontor;

men det må emellertid ej förbises, att i somliga län residensstaden är mindre

betydlig än annan stad, och kanske i ett eller annat fall icke fullt viss om

att få länge bibehålla sin rangplats såsom landshöfdingesäte.

Efterser man

ifrågavarande fördel

hållandet sålunda:

nu, hvilka de län

och huru kontoren

äro, som

utskiftats

hafva, och de som sakna

öfver landet, framstår för-

I Svealand:

Kontor finnas:

0

Kontor saknas:

Upsala

Örebro

Karlstad

Falun

V esterås

Nyköping

6

I Götaland:

Göteborg

Malmö

Visby

Vexiö

Jönköping

5

Karlskrona

Kalmar

Linköping

Kristianstad

Halmstad

Venersborg

Mariestad

7

I Norrland:

Luleå

Östersund

2

Umeå

Hernösand

Gefle

3

Summa

7

Summa

16

Utom Stockholms stad och län med riksbankens hufvudkontor (och en

filial deraf) hafva således 7 län bland 23 hvar sitt afdelningskontor, nemligen

i 5 af de 12 länsstäderna i Götaland och 2 af de 5 i Norrland, men intet

län i Svealand (utom Stockholms) har ännu fatt riksbankskontor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11. 11

De nuvarande afdelningskontorens områden äro sålunda ordnade:

Göteborgskontoret omfattar: Göteborgs, Hallands samt delvis Elfsborgs

och Skaraborgs län, eller ungefär..................................... 3 län,

Malmökontoret: Malmöhus och Kristianstads län ................................ 2 »

Yisbykontoret: Gotland........................................ 1 »

Lulekontoret: Norrbotten och Yesterbotten......................................... 2 »

Östersundskontoret: Jemt lands län.......................................................... 1 »

Yexiökontoret: Kronobergs och Blekinge län......................................... 2 »

Jönköpingskontoret: Jönköpings samt delar af Elfsborgs och Skaraborgs

län eller ungefär..................................................................... 2 »

då för hufvudkontoret återstå ........... 10 »

nemligen Hernösands, Gefleborgs, Upsala, Yesterås, Stora Kopparbergs,

Karlstads, Örebro, Nyköpings, Linköpings och Kalmar län.

Yid jemförelse mellan dessa områden faller det genast i ögonen, att

hufvudkontorets arbetsfält är mycket stort och måste taga i anspråk mer än

mensklig kraft för att från en punkt skötas med tillräcklig lokal-, personoch

affärskännedom. Detta område torde alltså främst böra förordas till delning,

hvarigenom centralstyrelsens krafter skulle mindre splittras, orterna

bättre tillgodoses, och riksbanksedlarne flyta vidare omkring, än under nuvarande

förhållanden är tänkbart.

I betraktande af att de sex länen i Svealand sakna afdelningskontor,

torde åtminstone ett sådant rättvisligen böra i första hand dit förläggas. I

Götaland, der visserligen 5 kontor finnas, äro dock 7 län ännu i saknad af

sådana, och torde 1 af dessa län böra dernäst förses med afdelningskontor.

Ser man på motionerna, så finner man, att i Svealand äro Örebro och

Karlstad af särskilde motionärer föreslagna såsom platser för afdelningskontor;

— i Götaland: Kalmar, Linköping och Mariestad; — i Norrland:

Hernösand och Sundsvall.

Hvad dä först angår gruppen Örebro och Karlstad, synas i detta fall

åtskilliga goda skäl tala för så väl den ena som den andra af dessa båda

städer. Hufvudorter i lifliga provinser, välbelägna vid starkt trafikerade förbindelseleder,

förmedla de mycken rörelse och hafva, särskildt i bankväg,

länge varit hvar sitt läns medelpunkt, Karlstad sedan år 1833, Örebro sedan

1837. Båda äro närmast omgifna af landslag, men hafva i sin närhet och

hvar inom sitt län några af landets största bergslag och bruksdistrikt. Med

hänsyn till jern vägar äro dessa båda län nummer ett och två bland alla

länen i Sverige,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko- Utskottets Utlåtande N:o IL

Örebro län med 601,

Karlstads län med 508 kilometer jernväg*), under det att det län, som

kommer närmast, tiar 476, och medeltalet för Sveriges alla län är 274 kilometer,

allt enligt senaste häftet af »Sveriges officiella statistik i sammandrag».

Både Karlstad och Örebro hafva vattenförbindelser, den förra staden

vida bättre än den senare, som deremot ur jernvägssynpunkt har mera centralt

läge. Invånareantalet är:

i Örebro 13,018,

i Karlstad 7,970, och växer hastigare i den förra af städerna. Karlstads

län är dubbelt större än Örebro län, som deremot är 50 procent tätare

befolkadt; och i taxeringsvärde för fastighet och bevillning för inkomst äro

de båda länen ungefär jemngoda. Vermlands anspråk på och förhoppningar

om riksbankskontor ha i motionsväg framburits af ett par representanter i

Första och flertalet vennländingar i Andra Kammaren; för Örebro län är

motsvarande framställning gjord af samtlige länets riksdagsmän i Andra

Kammaren, deribland också representanten för Kristinehamn, Kora, Lindesberg

och Askersund. Slutligen bör ur banksynpunkt antecknas:

att Vermland har 2, men Örebro län blott 1 hufvudkontor af sedelutgifvande

banker, hvarjemte i hvardera länet finnas 6 afdelningskontor af

enskilda banker;

att Örebro stad är störst och Karlstad den fjerde i storlek bland de

svenska städer, som icke hafva mer än 1 kontor af enskild bank (riksbank

eller aktiebank), då eljest bland Sveriges 50 största städer, ned till 2,800

invånare, medeltalet för hvarje stad visar mer än 2 kontor af sådana banker;

att hela antalet bankkontor i länet upptagas (i bankmatrikeln) för

Örebro län till 34 och för Vermlands län till 18 eller, med frånräkning af

sparbanker, till 16 i Örebro län och 12 i Vermlands län;

att, måhända i följd af mindre täflan med likartad bank, högre räntor

för lån och vexlar påföras Örebrobankens, än Vermlandsbankens kunder,

enligt senaste officiella redogörelser.

På grund af hvad här anförts, torde Örebro län med hänsyn dels till

*) Fäster man sig särskildt vid privatbanorna, som ju äro i viss män kännetecknande

för ortens utveckling och offervillighet, så äro ur den synpunkten Örebro" och Karlstads

län nummer ett och tre bland kamraterna, nemligen:

Örebro län .................,...... med 429 kilometer enskilda jernvägar,

(Elfsborgs » ........................ » 394 » » » ),

Karlstads » ........................ » 339 » » » ,

medan statsbanorna hafva ungefär lika längd i de båda här ifrågavarande länen:

172 kilometer i Örebro län,

169 » i Karlstads län.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 11.

13

dess behof af ett riksbankskontor och dels till utsigten för ett sådant att gifva

skälig afkomst, böra ställas framför Karlstads län, för hvilket emellertid äfven

så många skäl tala, att det, då Svealand nästa gång kan erhålla ett sådant

kontor synes, böra komma i åtanke.

I Götaland äro, som sagdt, riksbankskontor nu föreslagna för Kalmar,

Linköping och Mariestad. Sistnämnda stad, som har mindre invånarantal

(2,846) än någon annan länsstad, torde — ur den synpunkten och då

en del af Skaraborgs län så nyligen, som förlidet år, frånstyckades och

flyttade in i det nya Jönköpingskontorets område — icke skäligen kunna

göra gällande anspråk på att nu komma i ett af de främsta rummen vid

val af platser för sådana kontor och kontorsområden. Återstå då Kalmar

och Linköping, två nästan jemnstora städer, med invånareantal af

11,819 i Kalmar och

11,284 i Linköping.

Kalmar län med Öland står till arealen något framför, men i taxeringsvärde

och bevillning efter Östergötlands län. Med hänsyn till jernvägar deremot

tager

Kalmar län försteget med sina 320 kilometer, idel privatbanor,

medan af Östergötlands 279 kilometer jernväg, blott 85 kilometer äro

privatbanor, och återstoden bygts på allmän bekostnad; och är Kalmar län

N:r 12, Östergötlands län K:o 14 i fråga om jernvägars längd; men tager

man särskild hänsyn till enskilda jernvägar, så uppflyttar Kahnarlänet till

det 5:e bland länen, medan Östergötland erhåller N:o 16.

Oaktadt sina uppoffringar för jernvägar ligger länsstaden Kalmar, med

hänsyn till landttrafik och postgång, mera afsides än Linköping, hvilket

förhållande dock i sin män uppväges af det ypperliga läget vid Kalmar sund.

Ur banksynpunkt är att nämna, att Kalmar och Östergötlands län hafva hvar

sina 2 hufvudkontor och hvartdera länet jemväl 10 afdelningskontor frän

enskilda banker, samt inalles 57 större och mindre bankkontor i Östergötland,

40 i Kalmar län, eller, med frånräkning af sparbankerna, 23 kontor i Östergötland

och 16 i Kalmar. Käntesatserna vid utlåning och diskontering ställa

sig, enligt senaste officiella uppgifter, högre i Kalmar och Oskarshamns enskilda

banker än i Östergötlandsbankerna, nemligen Östergötlands enskilda

bank, Norrköpings enskilda bank och afdelningskontoret i Norrköping från

Skandinaviska Kreditaktiebolaget.

Motionerna från Kalmar och Linköpings län äro framburna, den förra

af 5, den senare af 8 riksdagsmän, och bland undertecknarne finner man

Kalmarrepresentanten, men icke riksdagsmannen för Linköping, hvaraf man

skulle kunna sluta sig till, att ett riksbankskontor vore mera välkommet i

Kalmar än i Linköping. Det torde också böra tagas i särskild! öfver
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

vägande, huru vida Östergötland, som helt visst har giltiga anspråk att snart

erhålla riksbankskontor, företrädesvis bör få ett sådant i länsstaden Linköping

eller i den två till tre gånger så stora fabriksstaden Norrköping, hvarifrån

emellertid ingen motion nn föreligger. Då samtliga här anförda förhållanden

vägas mot hvarandra, torde företräde denna gång böra lemnas åt Kalmar

län och staden Kalmar.

Hvad slutligen angå]- motionerna från Norrland, torde de för denna

gång höra vika, då Norrland erhållit 2 af de 4 senast beviljade riksbankskontoren.

Att emellertid äfven Yesternorrland snart bör komma i åtanke

till erhållande af riksbankskontor, är mycket antagligt, och får Riksdagen

då taga i öfvervägande, hvar ett kontor der uppe bör förläggas; i länsstaden

eller i länets andra och större stad, ett spörsmål, hvarom meningarne ännu

synas vara delade inom orten sjelf.

För att icke på en gång för häråt anstränga riksbanken torde man

emellertid för närvarande böra stanna vid att bevilja 2 riksbankskontor, 1 i

Svealand och 1 i Götaland.

Då vi tro oss här ofvan i någon mån ha bemött invändningen om riksbankens

försvagande, genom måttligt inrättande af nya afdelningskontor i

landsorten allt under det att riksbanken år efter år ökar sina fonder;

då vi våga antaga, att sådana afdelningskontor, omtänksamt inrättade

och handhafda, skola gagna riksbanken, lika väl som enskilda banker åtnjuta

gagn af sina afdelningskontor, dels såsom främjare af sedelspridning, dels såsom

förmedlare af in- och utlåning, det sistnämnda med minskad risk i mån

af ökad lokal- och personkännedom;

då år efter år uttalanden för allt flere landsorters likställighet med de

härutinnan gynnade framträda inom Riksdagen;

då de nästförflutna årens Banko-Utskott förordat ytterligare bankkontors

inrättande;

då Bankofullmäktige mer än eu gång uttalat sig i samma rigtning,

om än i år, och innan de väntade kungliga propositionerna i bankfrågan inkommit

till Riksdagen, Fullmäktige ansågo sig icke för det dåvarande kunna

tillstyrka nya afdelningskontor;

då sedermera inträffat, dels att de kungliga propositionerna visat sig

icke innehålla, hvad man efter statsmakternas föregåenden kunde förmoda,

dels att riksbanken ytterligare stärkts genom årets beslut om bankovinsten;

då icke mer än två bankkontor torde böra för denna gång föreslås; och

då här ofvan anförts skäl för att, bland de orter, som nu af motionärer

särskildt föreslagits att erhålla riksbankskontor, företrädesvis Örebro

och Kalmar läns residensstäder borde till platser för sådana banker väljas;

så tillåta vi oss härmed vördsamt föreslå:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 11.

15

1) att Riksdagen måtte besluta inrättande af ytterligare två

afdelningskontor af riksbanken, att förläggas det ena i

Örebro och det andra i Kalmar.

Under förutsättning af bifall härtill, fa vi ytterligare, för tids vinnande

och efter mönstret af föregående Riksdags beslut, i likartad fråga, härmed

föreslå:

2) att vid slutet af bankoreglementet må införas följande

stadganden:

Riksdagen har, jemte ofvanstående reglemente, beslutit:

a) att i staden Örebro skall inrättas ett afdelningskontor af

riksbanken, hvilket skall omfatta Örebro län;

bj att i staden Kalmar likaledes skall inrättas ett sådant

afdelningskontor, omfattande Kalmar län;

c) att det må ankomma på Fullmäktige i riksbanken att till

dessa afdelningskontor för vexeldiskontering, utlåning och

kassakreditivrörelse anvisa de belopp, Fullmäktige må finna

lämpliga;

d) att Fullmäktige tills vidare, och intill dess Riksdagen

annorlunda besluter, må ej mindre bestämma, af huru stort

antal ledamöter styrelsen för hvartdera afdelningskontoret

skall utgöras, än äfven utse desse ledamöter, förordna om

styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt

bestämma arfvoden för styrelsen äfvensom besluta om tjenstemännens

antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt

vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande,

så fort ske kan.

Slutligen hemställes:

3) att Banko-Utskottet måtte få i uppdrag att, der så erfordras,

besörja hänvisningar vid de delar i bankoreglementet,

hvilka beröras af sistomförmälda stadganden»;

af Herrar J. August Sjö, A. M. Gudmundson och N. Nilsson: »Jemte

det vi i öfrigt instämma i föregående reservation få vi, som föreställa oss,

att afdelningskontors inrättande bör fortgå något raskare för att så mycket

snarare bereda de särskilda landsdelarne förmånen af att blifva länkar i ett

fullständigt genomfördt system af riksbankskontor, och att det ej vore någon

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 11.

olägenhet att detta år besluta inrätta tre sådana afläggare af riksbanken,

härmed ytterligare föreslå:

att Riksdagen må besluta inrättande af afdelningskontor

(ej blott i Örebro och Kalmar, utan äfven af ett sådant

kontor) i Karlstad för Yermlands län, samt att de i punkt

2 af närstående reservation framstälda förslag till delar af

bankoreglementet i samband härmed lämpligen ändras.»

Herr Lyttkens har velat få antecknadt, att han i och för fullgörande

af uppdrag såsom revisor af Allmänna Brandförsäkringsverkets för byggnader

å landet räkenskaper varit hindrad deltaga i slutbehandlingen inom Utskottet

af ifrågavarande ärende, hvarjemte äfven Herr Hansson anmält, att han ej

heller närvarit vid frågans afgörande inom Utskottet.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.