Sök i Ratio Lex

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 4

1886-02-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1886:4, Banko- Utskottets Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Utlåtande N:o 4.

21

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 26 Febr. 1886, kl. 5 e. in’

Memorial, i fråga om användandet af Riksbankens vinst för år

1885.

Jemlik^ 1 § af den för Banko-Utskottet gällande instruktion tillkommer

det Utskottet att till Riksdagen afgifva förslag om användande^

af den under 1885 å Riksbankens rörelse upplupna vinst, hvilken,

enligt hvad redan härförut blifvit Riksdagen meddeladt, uppgår till

2,773,009 kronor 69 öre.

Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet haft att taga i

öfvervägande :

1) Kongl. Maj:ts i dess till Riksdagen aflåtna proposition om

statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning, att af Riksbankens

vinst för nämnda år måtte för statsverkets behof anvisas 1,300,000

kronor;

2) en af Herr J. Andersons från Tenhult inom Riksdagens

Andra Kammare väckt och till Banko-Utskottet hänvisad motion (N:o 73),

»att Riksdagen, med afslag å Kong!. Maj:ts proposition att hälften af

Riksbankens vinst må ingå till statsverket, ville besluta att hela bankovinsten

för nästlidna år skall blifva bankens tillhörighet)); och

3) en af Herr A. P. Lind likaledes i Andra Kammaren väckt

och till Utskottet remitterad motion (N:o 151), »att den uti Kongl.

propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bland tillgångar

och inkomster upptagna andel af Riksbankens behållna vinst för år

1885, kronor 1,300,000, må derifrån uteslutas och af Riksbanken bibehållas

till förstärkande af dess grundfond.»

Anmodade att i frågan afgifva yttrande, hafva fullmäktige hufvudsakligen

erinrat och anfört, att det allt sedan år 1875 blifvit Riksbanken

medgifvet att bibehålla omkring hälften af dess årsvinst; att en afvikelse

från denna på senare tider sålunda följda grundsats helt visst

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

skulle ånyo framkalla strider af samma art, som förr inom Riksdagen

förekommit angående fördelningen af Riksbankens vinst; att förökandet

i större mån af Riksbankens andel deri under ett år, då statsverket

hade att förfoga öfver mera betydande öfverskott, lätt skulle kunna

föranleda, att ett motsatt förfarande ansåges böra tillämpas för den

händelse att statsverkets ställning någon gång blefve sådan, att större

tillskott än vanligt fordrades för statsutgifternas bestridande; att det

för Riksbankens rörelse utan tvifvel vore förmånligare, om den kunde

påräkna en någorlunda lika årlig tillväxt i sina fonder; att den tillökning

i dessa, som under iakttagande af den på senare tider följda

praxis i afseende på årsvinstens fördelning vunnits, också hade, enligt

fullmäktiges åsigt, visat sig tillräcklig att motsvara den allmänna rörelsens

ökade behof af diskontering och utlåning hos Riksbanken; att

under nuvarande allmänna tillbakagång i kommersielt och industrielt

hänseende med deraf följande ringare tillgång på verkligen antagliga

papper någon anledning icke förefunnes för Riksbanken att begära en

öfver det hittills vanliga gående förstärkning af dess kapital, och att

om i följd häraf det af Kongl. Maj:t framstälda förslag att åt statsverket

skulle af bankovinsten för år 1885 tillhandahållas 1,300,000 kronor

blefve af Riksdagen bifallet, på sätt och under vilkor hittills iakttagits,

Riksbankens behof kunde anses tillgodosedt, om återstoden, kronor

1,473,009: 69, öfverfördes å Riksbankens konto för till framtida disposition

afsedda medel.

Banko-Utskottet, som efter erhållen del af fullmäktiges berörda

yttrande förehaft detta ärende till slutlig pröfning, har dervid visserligen

funnit sig desto mindre kunna jäfva rigtigheten af de åsigter

fullmäktige i sitt yttrande uttalat i fråga om önskvärdheten af en stadig

fördelning mellan statsverket och Riksbanken af den senares _ årliga

vinstmedel, som Utskottet från och med år 1875 riksdag efter riksdag

framhållit såväl behörigheten deraf, att någon del af riksbanksvinsten

i regel till statsverket öfverlemnas som ock fördelarne deraf att grunden

för fördelningen af denna vinst varder, så vidt ske kan, gifven

och bestämd. Emot en sådan uppfattning strider dock icke, att då

något särskilt Riksbankens behof kräfver, att medlen användas för

detsamma, de jemväl varda dertill anvisade, helst om samtidigt statsverket

icke för andra ändamål behöfver medlen. Och ett sådant förhållande

är efter Utskottets förmenande just nu för handen. Enligt

den Kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof har statsverket

betydliga öfverskott å statsregleringarna för år 1884 och föregående

år, och ytterligare sådana finnas i den Kongl. propositionen

omförmälda. Något statsverkets behof af andel i Riksbankens vinst
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

23

medel för nästlidna år förefinnes enligt Utskottets mening således icke.

Deremot är med Riksbanken förhållandet annorlunda. Såsom Utskottet

redan i sitt utlåtande N:o 3 till Riksdagen om förmält, äro nybyggnader

vid Riksbankens afdelningskontor i Göteborg och Malmö oafvisliga, och

att den sedan flera år tillbaka gång etter annan förehafda frågan om

uppförande af en ny och tidsenlig byggnad för Riksbankens hufvudkontor

likaledes måste med det snaraste varda löst, derom bär beskaffenheten

af de hus och lokaler, i hvilka Riksbanken härstädes har

att utöfva sin verksamhet, nogsamt vittne. Kostnaderna. för dessa

byggnadsföretag uppgå emellertid sammanlagda till så betydliga belopp,

att de icke torde böra dragas ur bankens allmänna affärsrörelse.

Med afseende derföre ej mindre å den synnerligen fördelaktiga

ställning, hvari statsverket för närvarande sig befinner, än ock å de

stora utgifter, som under den allra närmaste tiden förestå för Riksbanken

i och för tillgodoseende af de nybyggnadsföretag, som ovilkorligen

påkallas för Riksbankens hufvudkontor och de två främsta afdelningskontoren,

har Utskottet funnit sig böra för denna gång föreslå

ett frånträdande af den under senare åren iakttagna fördelningen af

bankovinsten mellan statsverket och Riksbanken samt hemställer,

att Riksbankens vinst för nästlidna år, uppgående

till 2,773,009 kronor 69 öre, må i sin helhet för

Riksbankens räkning bibehållas;

kommande Utskottet att i sammanhang med framställning till Riksdagen

rörande bestämmelser i bankoreglementet föreslå den ändring i samma

reglemente, som af beslutet i förevarande fråga må varda påkalladt;

hvilket Utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 Februari 1886.

På Banko-Utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:

af Herr Peyron, med hvilken Herr Söderhjelm instämt: »Då, enligt

min åsigt, giltiga skäl ej föreligga att frångå den sedan år 1875 an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.

tågna grund för fördelning af Riksbankens vinst emellan statsverket och

Riksbanken, har jag, i enlighet med fullmäktiges förslag, ansett att af

1885 års vinst kronor 1,300,000 böra anvisas för statsverkets behof;

och får, med anledning deraf, emot Utskottets beslut tillkännagifva min

afvikande mening, under yrkande,

att af Riksbankens under år 1885 upplupna vinst

1,300,000 kronor öfverlemnas till statsverket samt

återstoden, 1,473,009 kronor 69 öre, i Riksbanken bibehålies».

Herr A. Hansson har velat hafva härmed anmält, att han icke

närvarit vid behandlingen inom Utskottet af förevarande fråga.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.