Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o H) Utlåtande N:o 6

1886-03-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1886:6, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o H) Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o H) Utlåtande N:o 6.

11

N:o 6.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1886, kl. 3 e. m.

Första Kammarens Andra Tillfälliga TJtskotts Utlåtande N:o 4, i anledning

af väckt motion om åtgärder för afskaffande åt kollektör

för statsändamål m. m.

Uti en till Utskottet hänvisad motion, N:o 14, har Herr N. P. Nilsson

anfört:

»Det torde tillåtas mig att fästa Riksdagens uppmärksamhet på

några ännu inom vår svenska kyrka fortfarande missförhållanden, sorn

väl vid sin uppkomst kunna hafva varit ändamålsenliga och af behof

framkallade, men under nu varande förhållanden synas mig vara alldeles

olämpliga, nemligen det som jag vågar säga lagstadgade oskicket

att delvis aflöna och underhålla statens embetsmän och inrättningar med

almosor. _

Så uppbäres ännu årligen i Lunds stifts alla kyrkor, enligt Domkapitlets

cirkulär N:o 364, kollekt till stiftets folkskollärareseminarium.

Troligen var denna kollekt välbehöflig för sitt ändamål, då den först

påbjöds, men förhållandena hafva sedan dess ändrats. Hela folkskollärareseminarieväsendet

har blifvit en statens angelägenhet, och jag

kan icke finna det staten värdigt att genom betlande insamla medel

för sina behof.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första Kammar em Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

Samma förhållande gäller om tvenne kollektör årligen till elementarskolhusen

i stiftet, hvilka ju nu mera icke äro kyrkans, utan en af

staten öfvertagen angelägenhet.

I sammanhang härmed vågar jag också påpeka åtskilliga utgifter,

som årligen utgå, af de skånska kyrkorna för, som jag tror, statens ändamål,

såsom biskopens studieskatt, consistorii statslön, vaxljusmedel

med mera, som alls icke är anvisadt af kyrkans tionde, men af ålder

utgått af kyrkornas tillgångar. Jag har mig icke bekant, hvarken hur

dessa afgifter först uppkommit eller hvartill de nu mera användas, men

tror dock att, om än biskopens inkomster i forna dagar varit så ringa,

att lian af egen kassa icke förmått tillgodogöra sig frukten af sin samtids

litteratur, utan dertill behöft anlita de ofta fattiga kyrkornas almosebidrag,

inkomsterna dock nu mera måste vara tillräckliga äfven för

detta ändamål, eller, om så anses nödigt, anslag kunna gifvas af allmänna

medel till fyllande af detta behof.

Consistorii statslön måtte af ålder varit bidrag till notarien och

betjening^ aflöning, men jag kan ej finna det hvarken lämpligt eller för

samhället värdigt, att tjensteman, vare sig statens eller kyrkans, aflönas

med almosor. Hvad vaxljusmedlen vidkommer, så hafva^ de väl under

katolska tiden behöfts för gudstjensten i domkyrkorna, för själamessa'',

munkars nattvakor med mera,''men då sådana behof nu i vår tid icke

förefinnas, borde ju kyrkorna billigtvis befrias från en utgift, som icke

uppfyller det dermed afsedda ändamål.

Det är ingalunda min mening att påyrka afskaffande af sådana

kollektör, som afse barmhertighetsverk, med hvilka staten såsom sådan

icke har något att skaffa, emedan de helt och hållet falla inom den

kristliga kärlekens och barmliertighetens område; men jag anser det för

samhället förnedrande att aflöna sina embetsmän och underhålla sina

inrättningar med almosor, då sjelfva den fattige vandraren är förbjuden

att betla. Det är tillräckligt bekant, hvilken ovilja det väcker i hela

landet att konsistorienotarierne, till förbättring af sina icke obetydliga

löneinkomster, erhållit tillåtelse att afräkna sex procent från de af den

kristliga gifmildheten offrade skärfvar till välgörande ändamål.»

På grund deraf har motionären föreslagit: »att Riksdagen måtte

i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att sådana åtgärder

måtte vidtagas, att de kollektör, som i kyrkorna upptagas för statsändamål,

måtte alldeles upphöra, att afgifterna från kyrkokassorna till

embets- och tjenstemäns aflönande måtte upphöra, der icke lönen är anvisad

att utgå af kyrkans tionde, samt slutligen att konsistorienotarier
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6. 13

nes löneförmåner icke må till någon del få utgå eller beräknas af den

kristliga offervillighetens för andra ändamål lemnade gåfvomedel.:»

Det är således tre särskilda frågor, som motionen omfattar, nemligen:

a) att sådana åtgärder måtte vidtagas, att do kollektör, som i

kyrkorna upptagas för statsändamål, måtte alldeles upphöra;

bj att afgifter från kyrkokassorna till embete- och tjenstemäns aflönande

måtte upphöra, der icke lönen är anvisad att utgå af kyrkans

tionde;

c) att

få utgå eller beräknas af den kristliga offervillighetens för andra ändamål

lemnade gåfvomedel.

Hvad den första af dessa frågor angår, har Utskottet för att

lemna ledning till bedömande af densammas omfattning sökt, såvidt

möjligt varit, erhålla upplysningar om beskaffenheten af och grunderna

till de kollektör, som nu i kyrkorna upptagas, och dervid inhemtat, att

de årliga, af Kong!. Maj:t beviljade kollekterna äro olika till antalet i

de särskilda stiften, men att de mest allmänna, och som torde i alla

stift upptagas, äro följande:

eu till sjömanshusen i riket, på grund af reglementet för sjömanshusen

den 4 Mars 1870, § 37;

en till allmänna institutet för döfstumma och blinda, på grund

af Kongl. brefvet den 29 Augusti 1825;

två till stiftens byggnadskassor, på grund af stadgan för rikets

allmänna läroverk den 1 November 1878, § 135;

två till stiftens premie- och fattigkassor, på grund af samma

stadga;

en till länslasaretten, på grund af instruktionen för direktionerna

öfver länslasaretten den 21 Oktober 1864, § 14;

två till vaccinationens upphjelpande, på grund af Kongl. brefvet

den 5 Juli 1806 och reglementet den 29 September 1853, § 9. (Dessa

medel skola användas till uppmuntran för vaccinatörer);

en till svenska diakonissanstalten i Stockholm, på grund af Kongl.

brefvet den 25 Juni 1869;

en till svenska bibelsällskapet, på grund af Kongl. brefvet den

23 Februari 1872;

en till främjande af evangelii spridning bland icke kristna folk,

på grund af Kongl. brefvet den 4 April 1873.

De kollektör, som, på grund af särskild! utfärdade Kongl. bref,

dels endast upptagas inom vissa stift, dels ock endast för ett eller ett

färre antal år blifvit beviljade för allehanda ändamål, hvaraf det van
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första Kammarens Tillfälliga, Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

ligaste är till understöd för någon kyrkobyggnad, äro så mångahanda,

att någon mera fullständig uppgift å dem icke kan af Utskottet lemnas

och torde icke heller vara nödig för bedömande af den fråga, som Utskottet,

enligt motionen, har att behandla, enär, såvidt Utskottet kunnat

finna, icke någon af dem, utom den af motionären uppgifna och till

Lunds stift inskränkta kollekten till detta stifts folkskollärareseminarium,

afser något egentligt statsändamål.

De af ofvannämnda kollektör, som kunna anses lemna understöd

och bidrag åt sådana inrättningar, för hvilkas upprätthållande staten,

landsting eller kommuner hufvudsakligen draga försorg och som motionären

således synes hafva ansett böra upphöra, äro kollekterna till sjömanshusen

i riket, till allmänna institutet för döfstumma och blinda,

till stiftens byggnadskassor, till länslasaretten och till vaccinationens

upphjelpande, jemte kollekten till Lunds stifts folkskollärareseminarium.

Om ock nu de inkomster, som nämnda inrättningar genom kollektmedel

erhålla, väl icke torde vara särdeles betydliga, kan det likväl

icke förbises, att förlusten deraf måste dessa inrättningar på ett

eller annat sätt ersättas, enär ingen af dem torde kunna utan afsaknad

undvara de medel, de på sådant sätt hittills bekommit.

Sålunda, då de tvenne årliga kollektör, som genom Kongl. blefven

den 6 Mars 1764 och den 28 November 1835 beviljats ecklesiastikverket

i Lappmarken, afskaffades genom cirkuläret den 1 Oktober 1851,

skedde detta först sedan anslaget för nämnda verk blifvit med motsvarande

penningbelopp af Rikets Ständer förhöjdt, och detta å stat uppfördt.

Utskottet, som delar motionärens uppfattning, att nu ifrågavarande

inrättningar och möjligen andra dermed likartade, som inom ett

eller annat stift kunna erhålla bidrag genom kollektmedel, borde kunna

på lämpligare sätt bekomma de medel, som för dem äro behöfliga, får

derför rörande denna del af motionen föreslå,

l:o att Kammaren för sin del beslutar, att Riksdagen

måtte i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om

och under hvilka vilkor sådana kollektör må kunna upphöra,

som nu i kyrkorna upptagas till understöd åt inrättningar,

för hvilkas upprätthållande det hufvudsakligen

tillkommer statsverket, landsting eller kommuner

att draga försorg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

Beträffande andra delen af motionen, eller upphörande af vissa

afgifter från kyrkokassorna till embets- och tjenstemäns aflönande, så

har motionären uttryckligen endast åsyftat några dylika inom Lunds

stift, som utgöras af detta stifts kyrkor till andra än kyrkornas och

vederbörande församlingars behof, ehuru icke alla dessa afgifter utgå

till förenämnda ändamål, såsom motionären tyckes hafva antagit.

Enligt upplysningar, som Utskottet inhemtat, äro berörda afgifter

följande:

l:o. Den så kallade Studieskatten, som på grund af äldre danska

stadganden ursprungligen utgick från stiftets kyrkor till Köpenhamns

universitet, men efter Skånes förening med Sverige blifvit genom Kongl.

brefvet den 16 Mars 1658, Kongl. instruktionen för kyrkoinspektörerne

i Skåne den 23 April 1697 samt Kongl. brefven den 29 April 1869

och den 22 December 1876 såsom löneinkomst anslagen biskopen i

Lunds stift. Afgiften utgår för närvarande med 75 öre för hvarje

kyrka i Skåne och Blekinge samt beräknades vid reglering af biskopslönen

till 321 kronor 75 öre årligen från tillsammans 429 kyrkor.

2:o. Konsistorii statslån samt Amanuensens och Pedellens lönetill''ökning.

På grund af Kongl. brefvet den 5 Januari 1707 har ifrån nämnda

tid i kyrkoräkenskaperna under titel: »konsistorii stats lön» afförts

bidrag till konsistorienotariens och pedellens aflöning med till en början

en daler silfvermynt eller 50 öre från hvarje kyrka, men sedermera

har Kongl. Maj:t beviljat förhöjningar i kyrkornas bidrag dels

genom Kongl. brefvet den 18 Augusti 1786 med 8 skillingar specie

från hvarje kyrka, utom de patronella, dels ock, beträffande amanuensen

och pedellen, genom Kongl. brefvet den 14 Augusti 1798, med

8 skillingar till den förre och 4 skillingar till den senare årligen, att

utgöras af kyrkorna i de 254 församlingar, som dertill samtyckt. Samtliga

dessa afgifter från kyrkorna uppgå för närvarande till ett årligt

belopp af omkring 440 kronor.

3:o. De så kallade Vaxljnsmedlen, en afgift, som ursprungligen

utgått till Köpenhamns universitet såsom stipendiemedel, men derefter

blifvit, genom Kongl. resolutioner åren 1682 och 1698, anslagen universitetet

i Lund såsom bidrag till stipendier. Beloppet utgör omkring

1,650 kronor årligen sammanlagdt från kyrkorna i Skåne, Blekinge.

Halland och Bohuslän.

Jemte dessa i motionen omnämnda afgifter hafva i en motion,

N:o 45, som vid 1870 års riksdag väcktes i Andra Kammaren, omnämnts

tvenne andra dylika, nemligen landskamr er arens arfvode och bibeltryckstunna1»,.

Af dessa har arfvodet till landskamreraren, som i Skåne, Halland, Ble
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

kinge och Bohuslän utgjordes af kyrkorna för nämnde embetsmans befattning

med kyrkoräkenskaperna, upphört och torde ej kunna för framtiden

ifrågakomma, sedan genom Kongl. kungörelsen den 27 Juni 1862

kyrkorna i dessa län blifvit i afseende å användande och redovisning

af kyrkomedel stälda i lika förhållande med öfriga rikets kyrkor. Bibeltryckstunnan,

för hvars historik det torde vara onödigt här redogöra,

är numera till statsverket indragen och afgiften dertill omsatt efter

1878 års medelmarkegångspris. Den upptages numera i de vanliga

kronodebetsedlarne.

I anledning af nyss omförmälda motion beslutade emellertid Riksdagen,

efter tillstyrkande af Stats-Utskottet i utlåtande N:o 64, att i skrifvelse

till Kongl. Maj-.t, som afläts den 10 Maj 1870, anhålla »att Kongl.

Maj:t täcktes låta utreda förhållandet i afseende å tillkomsten och beskaffenheten

af ifrågavarande från kyrkorna i de provinser, som fordom

tillhört danska monarkien, utgående afgifter samt till Riksdagen aflåta

nådig framställning om och på hvad sätt dessa afgifter må, utan statsverkets

betungande eller förnärmande af någons rätt, för framtiden

kunna upphöra».

Sedan derefter ej mindre Kammarkollegium, efter vederbörandes

hörande, än äfven Kanslersembetet vid Lunds universitet, Domkapitlen

i Lunds och Göteborgs stift samt Statskontoret häröfver afgifvit infordrade

underdåniga utlåtanden, har detta ärende, jemlikt Kongl. Maj:ts den 16

December 1881 fattade beslut, varit öfverlemnadt till skatteregleringskomitén,

som i ämnet sig yttrat, hvarefter Kammarkollegium och Statskontoret

erhållit nådig befallning att, efter vederbörandes hörande, inkomna

med underdånigt utlåtande, hvilket ännu icke blifvit afgifvet.

Enär, enligt hvad Utskottet sålunda upplyst, de i nu förevarande

del af motionen omförmälda afgifter äro, på grund af gällande stadgande!:),

anslagne dels såsom löneförmåner till vissa personer, dels ock

till Lunds universitet, men någon anledning för statsverket icke torde

förefinnas att åtaga sig den ersättning till vederbörande, som kunde

ifrågasättas, i händelse dessa afgifter från kyrkorna skulle upphöra,

samt dertill kommer, att ärendet i hela sin vidd redan utgör föremål

för Kongl. Maj:ts pröfning, hemställer Utskottet,

2:o) att Kammaren måtte finna motionen i denna del

icke böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Hvad slutligen beträffar sista delen af motionärens framställning,

eller att konsistorienotarierne icke måtte såsom löneförmån erhålla någon

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första Kammarens Tillfållliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

andel i den kristliga offervillighetens för andra ändamål lemnade gåfvomedel,

så har Riksdagen redan i skrifvelse don 19 Maj 1871 hos Kongl.

Maj:t anhållit, »det Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida icke

för dem, som hädanefter erhålla konsistorienotarietjenst, all rätt till

uppbördsprovision må kunna borttagas», hvilken skrifvelse ännu är beroende

på Kongl. Maj:ts pröfning. Under tiden har vid 1882 års riksdag

en motionär i Andra Kammaren framställ förslag om skrifvelse till

Kongl. Maj:t med anhållan om ändring eller upphäfvande af Kongl.

cirkuläret den 9 Februari 1844 rörande konsistorienotariernes rätt till

uppbördsprovision, i det syfte, att antingen all provision till nämnde

notarier vid uppbörd af medel till så väl välgörande ändamål som presterskapets

enke- och pupillkassa måtte förbjudas eller ock en uppbördsprovision

högst 1 V2 procent medgifvas. Öfver denna motion afgaf

Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott vid samma riksdag ett

ganska vidlyftigt Utlåtande (N:o 3), till hvilket Utskottet nu får hänvisa

i afseende å så väl beloppen af konsistorienotariernes inkomster af uppbördsprovisioner

i de särskilda stiften som ock de åtgärder, som af

Kongl. Maj:t vidtagits i anledning, af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse

den 19 Maj 1871. Andra Kammaren beslutade för sin del, »att Riksdagen

måtte i skrifvelse till Kongl. Magt anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes taga under öfvervägande, om och under hvilka vilkor konsistorienotariernes

rätt till uppbördsprovision, utan statsverkets betungande,

må kunna i vissa fall, såsom de af 1871 års Riksdag påpekade, upphäfvas,

i vissa fall derhän förändras, att provisionen blifver inskränkt

till skälig ersättning för det ej annorledes godtgjorda besvär, som uppbörden

medför». Sedan Första Kammaren infordrat utlåtande deröfver

från sitt Andra Tillfälliga Utskott, afgaf nämnda Utskott sådant utlåtande

(N:o 7), deri Utskottet tillstyrkte Kammaren att för sin del besluta

eu skrifvelse till Kongl. Maj:t af i öfrigt ungefär samma lydelse,

som den af Andra Kammaren godkända, men med den väsentliga förändring,

att orden »utan statsverkets betungande» derifrån uteslötos.

Aflåtande af en sådan skrifvelse beslutades också af Första Kammaren,

men då Andra Kammaren, efter erhållen del af detta beslut, vidblef

hvad den förut beslutat, ansågs frågan för den gången förfallen.

Då emellertid nu förevarande motion afser upphörande endast af

uppbördsprovision å kollektmedel, som offras till välgörande ändamål,

samt den skrifvelse, som Riksdagen i sådant syftemål, dock med vidsträcktare

omfattning, redan den 19 Maj 1871 till Kongl. Maj:t aflåtit,

ännu icke blifvit föremål för Kongl. Maj:ts slutliga åtgärdande, anser

Bih. till JRiksd. Prof. 18SC. 8 Sami 2 Afä. 1 Band, .9 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 6.

Utskottet någon ytterligare skrifvelse i detta ämne för närvarande icke

vara behöflig’; hvadan Utskottet hemställer,

3:o) att Kammaren måtte finna motionen äfven i

denna del icke böra föranleda till någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 23 Mars 1886.

På Utskottets vägnar:

W. Stråle.

Stockholm, tryckt hos A. L, Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.