Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i § 60 Riksdagsordningen.

1886-03-19 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1886:2, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i § 60 Riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

af Herr Hedin: »Jag erkänner att, äfven om Utskottet, i likhet med

motionären, skulle hafva ansett en utsträckning af rösträtten lika behöflig

som en föregående statistisk belysning af rösträttsfrågan onödig, det likväl

icke, när Riksdagen funnit nödig och begärt en sådan utredning, bort framlägga

förslag till ändring af 14 § Riksdagsordningen. Således medgifver jag,

att Utskottet ej för närvarande haft synnerlig anledning att granska detaljerna

af motionärens förslag. Likväl vill jag begagna tillfället för att

göra en enda erinran i afseende å sjelfva sakfrågan.

Med all benägenhet att medverka till den politiska rösträttens utsträckning

bland gden del af svenske undersåtar, som motionärens förslag afser,

finner jag det likväl vara ett ännu högre rättvisans kraf, att rösträtt varder

förlänad dem, som nu blott på grund af sitt kön icke kunna förvärfva den.

Jag håller före, att den af rättvisa och billighet i främsta rummet fordrade

rösträttsreformen består i beviljandet af rösträtt åt de qvinnor — ogitta,

enkor eller frånskilda — som uppfylla de i grundlagen för män stadgade

valrättsqvalifikationer, sådana dessa äro eller kunna blifva.»

N:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 19 Mars 1886, kl. 3 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring i § 60 Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion, H:o

184, har Herr A. G. Björkman föreslagit:

att senare momentet af § 60 i Riksdagsordningen ändras derhän, att

votering med namnupprop sättes i stället, för sluten omröstning; samt

att lika röstetal anses lika med afslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

5

Till stöd för den af honom föreslagna grundlagsändringen anför motionären,

att en man bör stå bakom ordet, och att den, som i svårare fall ej

djerfves uttala sin mening i en begärd öppen votering eller, än värre, den,

som i en sådan votering skulle af räddhåga eller andra skäl rösta mot sin

öfvertygelse, bör hellre vara borta från Riksdagen. Den öppna voteringen

vore ock regel i åtskilliga lagstiftande församlingar, och liksom Sveriges Riksdags

Utskott i allmänhet begagnade sig af den öppna omröstningen, vore, enligt

motionärens mening, äfven Riksdagen sjelf mogen för densamma. Beträffande

derefter den föreslagna bestämmelsen, att lika röstetal skulle anses lika med

afslag-, grundade den sig derpå, att den reform, det nya anslag, den nedprutning,

som ej vunne verklig röstöfvervigt, icke gerna kunde anses hafva

blifvit antagen.

Denna motion har, såsom motionären ock sjelf uppgifver, i en mera

detaljerad form af motionären framstälts vid förra årets riksdag, hvarvid

densamma, af ^Utskottet afstyrka af båda Kamrarne förkastades. I sitt afstyrkande

utlåtande var Utskottet då i tillfälle att lemna den upplysning,

att ifrågavarande motion anginge ett ämne, som vid ej mindre än sju föregående

riksdagar efter den nya Riksdagsordningens införande, nemligen åren

1867, 1873, 1875, 1879, 1881, 1882 och 1884, gjorts till föremål för

behandling inom Utskottet, som alltid uttalat sig för bibehållande af den

slutna omröstningen och funnit sin åsigt derutinnan af Riksdagen gillad.

Utskottet vill visserligen ej förneka, att i länder, hvarest den öppna

omröstningen har häfd, densamma på ett tillfredsställande sätt bestått profvet,

men deraf följer ingalunda, att den öppna omröstningen bör stadgas äfven

för den svenska Riksdagen. Den stabilitet i grundlagarne, som är förutsättningen

. för en säker samhällsutveckling, fordrar nemligen, att endast sådana

förändringar i desamma vidtagas, som visa sig nödiga; och denna fordran

skulle^ ej tillfredsställas, derest motionärens förslag tillstyrktes. Det sätt,

hvarpå folkets ombud hittills utöfvat Riksdagens beslutande rätt, berättigar

tydligen ingalunda till det påståendet, att en öfvergång till den öppna omröstningen

är af behofvet påkallad, och de skäl, motionären anfört till stöd

för en sådan förändring, synas Utskottet allt för allmänna för att kunna anses

öfvertygande. Då härtill kommer, att det öppna omröstningssättets antagande

skulle nödvändiggöra vidsträcktare grundlagsändring än den af

motionären föreslagna, samt att den i motionen förekommande bestämmelsen,

att lika röstetal anses lika med afslag, äfven om den skulle kunna anses

berättigad, dock icke är uttömmande för alla förekommande fall, anser sig

Utskottet böra hemställa,

Bill. till Piksd. Prof. 1886. 3 Sami. 1 Höft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

att Herr A. Gr. Björkmans förevarande motion icke

af Biksdagen bifallas.

Stockholm den 19 Mars 1886.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBOBGr.

Reservation:

af Herr Hedin: mot en del af Utskottets motivering.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.