Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion om ändring af § 33 Riksdagsordningen.

1886-03-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1886:3, Utlåtande, i anledning af motion om ändring af § 33 Riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1886, kl. 2 e. m.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i anledning af motion om ändring

af § 33 Riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion, H:o

187, har Herr E. J. Ekman föreslagit, att Riksdagen ville för sin del besluta,

»att, med ändring af § 33 i Riksdagsordningen, hela det stycket måtte

utgå, som börjar med orden: »Talman och vice talman aflägga inför

Konungen följande ed»: — — —, och slutar med de orden: »Så sant mig

Gud hjelpe till lif och själ»; samt att, med uteslutande af de sista orden i

derpå följande stycke, detta måtte få följande lydelse: »Då i något af de

fall, som i 91, 93 och 94 §§ Regeringsformen omförmälas, Riksdagen på

de i samma grundlags 95 § nämnde vederhörandes kallelse sammanträder,

eger hvardera Kammaren att inom sig välja talman och vice talman.»

Under åberopande af Riksdagens, med anledning af en af motionären

väckt motion om åtskilliga löfteseders afskaffande, nyligen fattade beslut att

i skrifvelse till Kong!. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande,

huruvida icke huld- och trohetseder, embetseder, krigsmannaeder

eller andra med dessa jemförlig^ eder må kunna afskaffas, hvilket beslut

emellertid icke torde afse i grundlagarne förekommande löfteseder, om hvilkas

upphäfvande motionären, i ofvannämnda motion sagt sig vilja sedermera

väcka särskilt förslag, förklarar motionären, att de i bemälda motion angifna

skäl äfven äro tillämpliga med afseende på den af honom nu föreBih.

till Riksd. Prot. 1886. 3 Sami. 2 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utsköttets Utlåtande N:o 3.

slagna förändringen. Dessa böra emellertid vara Riksdagen tillräckligt bekanta,

för att Utskottet icke skall behöfva upprepa dem, utan torde det

vara tillfyllest att anföra de af motionären åberopade omständigheter, som

särskild t borde föranleda talmans- och vice talmansedens afskaffande. I

nämnda afseende yttrar motionären som följer:

»Mot talmännens och vice talmännens årliga svärjande kan ytterligare

invändas, att det väl må synas underligt, att de män, som af Konungen

sjelf, eller i de fall, som i 91, 93 och 94 §§ Regeringsformen omförmälas,

af Kamrarne sj elfva få förtroende att intaga talmans- och vice talmansplatsen,

skola beständigt affordras ed, utan tvifvel för att man skall kunna

vara säker på deras samvetsgranna och pligttrogna skötande af sina förtroendeuppdrag.

Men då man väl får taga för afgjordt, att dessa uppdrag

icke lem nas åt andra personer än åt sådana, som, utom öfriga passande

egenskaper, under eu längre offentlig verksamhet ådagalagt den karakterens

redbarhet och samvetsgrannhet, som borde göra allt svärjande för dem öfverflödigt,

så torde äfven dessa eder kunna utan någon fara afskaffas».

Utskottet delar motionärens åsigt, att en ed bör afskaffas, så snart

densamma är öfverflödig; och öfverflödig är eden för visso, då man, eden

förutan, har nöjaktig säkerhet att vinna det resultat, hvars uppnående genom

densamma skulle betryggas. Detta synes vara fallet med afseende på talmans-

och vice talmanseden, ty derom torde något tvifvel ej kunna vara,

att talmännens och vice talmännens vilja och förmåga att ställa sig till

ovilkorlig efterlefnad rikets grundlagar redan i de personliga egenskaperna

hos dem, som kunna komma i fråga att hedras med nämnda förtroenden,

hafva ett så starkt stöd, som i menskligt förhållanden torde kunna erbjudas,

och hvars styrka sålunda den aflagda eden är ur stånd att förhöja.

På grund häraf får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Herr Ekmans motion,

ville antaga att hvila till grundlagsenlig behandling följande

förslag till förändrad lydelse af

Riksdagsordningen.

8 33.

(Nuvarande lydelse:)

»Så snart fullmagterna undergått

den i mom. 1 af nästföregående §

(Föreslagen lydelse:)

»Så snart fullmagterna undergått

den i mom. 1 af nästföregående §

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

3

(Nuvarande lydelse:)

föreskrift^ granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifvit af chefen

för Justitiedepartementet, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter

angår, begäre hvardera Kammaren

ofördröjligen hos Konungen, medelst

deputation, talman och vice talman,

dem Konungen då för hvardera Kammaren,

bland dess ledamöter, utnämner.

Talman och vice talman aflägga

inför Konungen följande ed:»Jag N. N.,

utnämnd och förordnad att vid denna

riksdag vara talman (vice talman) i Första

(Andra) Kammaren, lofvar och svar, vid

Gud och Hans heliga evangelium, att jag

vill och skall med all min förmåga upprätthålla

och försvara konungamagten

och Riksdagens rättigheter, i öfverensstämmelse

med rikets Regeringsform.

Jag skall ock ställa mig till ovilkorlig

efterlefnad rikets öfriga grundlagar.

Detta allt lofvar jag troget hålla, så

sant mig Gud hjelpe till lif och själ.»

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ Regeringsformen omförmälas,

Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera

Kammaren att, inom sig, välja

talman och vice talman, hvilka inför

Kammaren aflägga den föreskrifna

eden.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter ty ofvan sägs, föres i

hvardera Kammaren ordet af den derstädes

närvarande ledamot, som de

flesta riksdagar bevistat, och, der två

eller flere ledamöter i lika många riks
-

(Föreslagen lydelse:)

föreskrifna granskning samt berättelse

om förloppet dervid blifvit af chefen

för Justitiedepartementet, eller den i

hans ställe förordnad är, meddelad

Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter

angår, begäre hvardera Kammaren

ofördröjligen hos Konungen, medelst

deputation, talman och vice talman,

dem Konungen då för hvardera Kammaren,

bland dess ledamöter, utnämner.

Då i något af de fall, som i 91,

93 och 94 §§ Regeringsformen omförmälas,

Riksdagen på de i samma

grundlags 95 § nämnde vederbörandes

kallelse sammanträder, eger hvardera

Kammaren att, inom sig, välja

talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller

valde, efter ty ofvan sägs, föres i

hvardera Kammaren ordet af den derstädes

närvarande ledamot, som de

flesta riksdagar bevistat, och, der två

eller flere ledamöter i lika många riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o å.

(lagar deltagit, den af dem, som är dagar deltagit, den af dem, som är

till lefnadsåren äldst.» till lefnadsåren äldst.»

Stockholm den 23 Mars 1886.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1886, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Memorial, angående ändring af § 54 Regeringsformen.

Vid behandlingen af Herr E. J. Ekmans af Utskottet tillstyrkta motion

om den ändring i § 33 Riksdagsordningen, att talmans- och vice talmanseden

afskaffas, har Utskottet icke kunnat undgå att rigta sin uppmärksamhet

äfven på öfriga i grundlagar^ förekommande eder. Dessa äro den

i § 5 mom. 3 Tryckfrihetsförordningen föreskrifna ed, som skall afläggas af

den utsedda juryn i tryckfrihetsmål, samt den ed, som enligt § 54 Regeringsformen

Konungen eger fordra af de särskilda deputerade, som Kamrarne,

der Konungen det äskar, hafva att utvälja, för att med Honom öfverlägga

om ärenden, dem Han pröfvar böra hemliga hållas.

Hvad jurymannaeden beträffar, så har Utskottet så mycket mindre anledning

att föreslå densammas afskaffande, som, derest en dylik åtgärd öfver

hufvud skulle kunna anses rådlig, densamma endast torde kunna komma i

fråga att vidtagas i samband med domareedens upphäfvande. Med afseende

åter på den i § 54 Regeringsformen stadgade ed är förhållandet ett annat.

Om denna ed gäller utan tvifvel detsamma som om talmans- och vice tal
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.