Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ändring af § 54 Regeringsformen.

1886-03-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1886:4, Memorial, angående ändring af § 54 Regeringsformen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o å.

(lagar deltagit, den af dem, som är dagar deltagit, den af dem, som är

till lefnadsåren äldst.» till lefnadsåren äldst.»

Stockholm den 23 Mars 1886.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

N:o 4.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1886, kl. 2 e. m.

Konstitutions-Utskottets Memorial, angående ändring af § 54 Regeringsformen.

Vid behandlingen af Herr E. J. Ekmans af Utskottet tillstyrkta motion

om den ändring i § 33 Riksdagsordningen, att talmans- och vice talmanseden

afskaffas, har Utskottet icke kunnat undgå att rigta sin uppmärksamhet

äfven på öfriga i grundlagar^ förekommande eder. Dessa äro den

i § 5 mom. 3 Tryckfrihetsförordningen föreskrifna ed, som skall afläggas af

den utsedda juryn i tryckfrihetsmål, samt den ed, som enligt § 54 Regeringsformen

Konungen eger fordra af de särskilda deputerade, som Kamrarne,

der Konungen det äskar, hafva att utvälja, för att med Honom öfverlägga

om ärenden, dem Han pröfvar böra hemliga hållas.

Hvad jurymannaeden beträffar, så har Utskottet så mycket mindre anledning

att föreslå densammas afskaffande, som, derest en dylik åtgärd öfver

hufvud skulle kunna anses rådlig, densamma endast torde kunna komma i

fråga att vidtagas i samband med domareedens upphäfvande. Med afseende

åter på den i § 54 Regeringsformen stadgade ed är förhållandet ett annat.

Om denna ed gäller utan tvifvel detsamma som om talmans- och vice tal
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

5

manseden, nemligen att den är obehöflig; ty man torde svårligen kunna

tänka sig, att Riksdagens Kamrar skola välja några andra af sina ledamöter

för att öfverlägga med Konungen om ärenden, som enligt Hans åsigt böra i

det allmännas intresse hållas hemliga, än sådana, om hvilka Kamrarne hafva

den säkra kännedom, att arten af det uppdrag, de sålunda erhålla, skall lika

fast binda dem till tystnad som en aflagd ed. Men är i fråga varande ed

således obehöflig, bör den af lätt insedda skäl äfven vika ur grundlagen, och

får Utskottet derföre hemställa,

att Riksdagen måtte till hyflande i grundlagsenlig ordning

antaga följande förslag till ändrad lydelse af

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

Äskar Konungen af Riksdagen

särskilde deputerade, att med Honom

öfverlägga om ärenden, dem Han pröfvar

böra hemliga hållas, utväljas desse

deputerade af Kamrarne; dock ege

desse deputerade icke magt att fatta

beslut, utan endast att till Konungen

afgifva yttranden öfver de mål, Konungen

dem meddelar. De deputerade

aflägge tysthetsed, der Konungen så

fordrar.

Stockholm den 23 Mars 1886.

54.

(Föreslagen lydelse:)

Äskar Konungen af Riksdagen

särskilde deputerade, att med Honom

öfverlägga om ärenden, dem Han pröfvar

böra hemliga hållas, utväljas desse

deputerade af Kamrarne; dock ege

desse deputerade icke magt att fatta

beslut, utan endast att till Konungen

afgifva yttranden öfver de mål, Konungen

dem meddelar.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLBNBORG.

Bih. till lUksd. Prof. 1886. 3 Sami. 2 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.