Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16

1886-02-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1886:16, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

7

N:o 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Febr. 1886, kl. 1 e. m.

Lag- Utskottets Utlåtande, i (inledning af väckta motioner om förändrad

lydelse af 4 § i Förordningen om nya vexellagens införande

och hvad i afseende derå iakttagas skall den 7 Maj 1880.

Föi oi timligen om nya vexellagens införande och hvad i afseende

derå iakttagas skall innehåller i 4 §:

»I fråga om verkställighet af protest stadgas:

Protest må verkställas, förutom af Notarius publicus på sätt i 81 §

nya vexellagen stadgas, i stad af magistratsperson och å landet af

kronofogde eller länsman i orten eller af magistratsperson från närmaste

stad; och skall dervid ojäfvigt och skrifkunnigt vittne närvara.

Protokoll, i hvilket protest blifvit införd, skall ock af vittnet

underskrifvas.»

Lag-Utskottet har fått till sig hänvisade två särskilda motioner med

förslag till ändrad lydelse af denna paragraf, den ena afgifven i Första

Kammaren af Herr G. V. Schotte, N:o 5, och den andra i Andra Kammaren

af Herr Grefve E. Sparre, N:o 140.

Herr Schotte anför i sin motion :

»Då det inträffat vid bankafdelningskontor å landet, att protest å

vexel, hvilken å förfallodagen icke blifvit infriad, icke kunnat erhållas,

emedan både kronofogde och länsman varit under flere dagar bortresta

i tjensteärenden, hvarjemte afståndet till närmaste stad varit så stort,

att icke någon magistratsperson derstädes kunnat anlitas, har således

med nuvarande lagstadganden fullkomlig omöjlighet uppstått att å en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

sådan vexel erhålla vederbörlig protest. Enär de enskilda bankerna

pläga betjena allmänheten och hvarandra med inkassering af vexlar

äfven vid bankkontor, som äro belägna på landsbygden, men dylika

fall som det ofvan nämnda kunna inträffa hvar som helst på landet,

synes ett verkligt behof vara för handen, att på landsbygden i närheten

af bankkontor äfven andra personer finnas, som vore berättigade

att verkställa vexelprotester. Lämpligast synes mig i detta fall vara,

att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de särskilda länen, hvilka inom

sitt län naturligtvis eg a den fullständigaste och noggrannaste personalkännedom,

erhölle rättighet att på de platser, der sådant kunde anses

behöfligt, till vexelprotesters utförande förordna personer, som kunde

synas dem lämpliga och dugliga till detta uppdrags utförande. För

att ådagalägga, att denna fråga af vårt lands bankmän anses vara af

icke så ringa vigt, torde det tillåtas mig att här få meddela 9:de

momentet af de enskilda bankernas syndikats berättelse till 1885 års

allmänna bankmöte, så lydande:

9:o) »Uti en till syndikatet inkommen skrifvelse har Herr Bankdirektören

Ossbahr, med förmälan huru som vid Hernösands Enskilda

banks adelningskontor i Örnsköldsvik nyligen inträffat, att en vexel,

som från annan bank emottagits till inkassering, icke kunnat vid

bristande liqvid protesteras till följd deraf, att så väl kronofogden som

länsmannen varit under flere dagar i tjenståligganden från orten bortresta,

och kontoret ej heller kunnat vända sig till vederbörande magistratsperson,

då närmaste stad vore belägen på 120 kilometers afstånd från

Örnsköldsvik, hemstält, att då dylika fall kunde inträffa vid alla bankkontor

belägna på landet, men förevarande fråga vore af allt för allmänt

intresse att med tystnad förbigås, så vida möjlighet förefunnes

att derutinnan erhålla rättelse, syndikatet måtte företaga frågan till

behandling i och för utredandet af de medel, som möjligen förefunnes

att få den påpekade olägenheten afhjelpt.

Syndikatet, som tagit denna fråga i öfvervägande, har lika med

motionären funnit nu anmärkta förhållanden innefatta eu verklig olägenhet,

hvilket synts syndikatet bäst kunna afhjelpas derigenom, att rättigheten

att å landsbygden ombesörja protest af vexlar uppdroges åt,

förutom kronofogden och länsmannen, jemväl andra personer, såsom

till exempel stämningsmännen, hvilka härtill synts syndikatet lämpligast.

»

Vid mötet mellan de enskilda bankernas ombud i Stockholm den

14 September 1885 förekom också denna fråga till öfverläggning, och

torde jag ur § 7 af protokollet för detta möte få anföra följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

»Föredrogs en från Herr Bankdirektören Ossbahr till syndikatet

inkommen skrifvelse ----synts syndikatet härtill vara lämpligast.»

»Efter någon diskussion i ämnet beslöt mötet såsom sin åsigt uttala

önskvärdheten af en lagförändring i den af motionären föreslagna

syftning, till vinnande af hvilket ändamål bankombuden, hvar i sin

trakt, borde verka för att en motion i ämnet vid nästkommande riksdag

framlades.»

På grund af dessa förhållanden får jag äran föreslå, att fjerde

paragrafen i Promulgationslagen af den 7 Maj 1880 måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

§ 4.

I fråga om verkställande af protest stadgas:

Protest må verkställas, förutom af notarius publicus på sätt i §

81 nya vexellagen stadgas, i stad af magistratsperson och å landet af

kronofogde eller länsman i orten, eller af magistratsperson från närmaste

stad,, eller af annan person, som af Kongl. Mafts Befallningshafvande

i'' länet llifvit dertill förordnad; och skall dervid ojäfvigt och skrifkunnigt

vittne närvara.

Protokoll, i hvilket protest blifvit införd, skall ock af vittnet

underskrifvas.»

Herr Grefve Sparre åter anför:

»I. de från städer aflägsna landsorter, der kronofogde eller länsman,

hvilken ofta nog har distrikt af flera qvadratmil, ej är närboende,

är detta stadgande i högsta grad olämpligt. På landet finnas numera

kommuner, t. ex. Trollhättan med mera än 4,000 invånare, eller jernvägsstationer

med ganska betydlig handelsrörelse och ända till 12 å 15

handlande, emot hvilka vexelprotester i länsmannens frånvaro, hvilket

ganska ofta är fallet, äfven då han är närboende, icke kunna verkställas.

^ Då stämningsmän numera allestädes finnas, och skrifkunnighet

är så allmän, att tvekan icke kan uppstå derom att dessa kunna uppsätta

det enkla protokoll, hvari, enligt berörda förordning, protesten skall

införas, så synes icke någon den ringaste betänklighet kunna förefinnas

att åt dem uppdraga verkställande af vexelprotester. Jag tillåter mig

derföre föreslå den ändring i 4 § af Kongl. förordningen om nya vexel1

agens införande den 7 Maj 1880, att vexelprotest å landet må verkställas

af kronofogde, länsman eller stämningsmän i orten.»

Bih. till Biksd. Prof. 1886. 7 Sami. 5 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

På sätt motionärerne påpekat, kunna i åtskilliga delar af vårtland,

särskild! der länsmansdistrikten äro stora, betydande svårigheter

uppstå, då det gäller att få eu vexel protesterad. Dessa svårigheter

hafva också gjort sig allt mera känbara, i den mån vexlar börjat i allt

större utsträckning användas äfven utom städerna. Båda motionärerne

föreslå för desammas afhjelpande tillägg till 4 § i förordningen om nya

vexellagens införande, i syfte att vexelprotest må kunna verkställas

jemväl af andra personer än de i paragrafen nämnde. 1 detta afseende

har Herr Schotte föreslagit, att vexelprotest å landsbygden skulle kunna

verkställas »af annan person, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

i länet blifvit dertill forordnad», under det att, enligt Herr Grefve

Sparres förslag, sådan protest skulle kunna verkställas af, förutom

kronofogde och länsman, jemväl stämningsmål! i orten.

Intetdera af dessa förslag synes Utskottet fullt tillfredsställande.

Mot Herr Schottes förslag kan invändas, att det ej lärer vara möjligt

för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att kunna förutse, hvar behofvet

af en sådan person kan komma att göra sig känbart. Utskottet befarar

i följd deraf, att ett sådant förordnande ofta skulle komma för

sent, emedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande först genom inträffade

olägenheter skulle erhålla kännedom om behofvet af ett förordnande.

Utskottet anser följaktligen Herr Grefve Sparres förslag vara så till

vida att föredraga, som verkställandet af vexelprotester enligt detsamma

skulle anförtros åt personer med annat offentligt uppdrag, hvilka finnas

temligen likformigt spridda öfver hela riket.

Men mot valet af stämningsmän för detta ändamål finner Utskottet

sig böra erinra, att man i allmänhet icke kan, såsom Herr

Grefve Sparre antager, hos dem förutsätta sådana qvalifikationer, som

för utförandet af vexelprotest äro erforderliga. Man får sålunda se sig

om efter en annan kategori af personer med offentligt uppdrag, åt

hvilka lämpligen kunde anförtros att verkställa vexelprotest, och eu

sådan anser sig Utskottet hafva funnit i kommunalstämmans och kommunalnämndens

ordförande inom hvarje kommun. Till dessa befattningar

torde i allmänhet icke utses andra personer än sådana, hvilka

äro fullt skicklige att utföra jemväl nu ifrågavarande uppdrag. De

äro, i likhet med stämningsmännen, någorlunda jemnt fördelade i landet,

och hvar och en, som kan behöfva anlita deras hjelp, vet hvar han kan

finna dem. Det nya uppdrag, som härigenom skulle åläggas dem,

torde ej blifva i nämnvärd mån betungande, då antalet vexelprotester å

landsbygden ej lärer vara så synnerligen stort och dessutom fördelas

äfven på de förut i paragrafen nämnde personer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16. n

Utskottet får följaktligen, med anledning af motionerna och på

ofvan anförda grunder, hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 4 § i Förordningen om nya

vexeUagens införande och hvad i afseende derå iakttagas

skall den 7 Maj 1880.

Härigenom förordnas, att 4 § i Förordningen angående

nya vexellagens införande och hvad i afseende

derå iakttagas skall den 7 Maj 1880 skall erhålla

följande ändrade lydelse:

»I fråga om verkställande af protest stadgas:

Protest må verkställas, förutom af notarius publicus

på sätt i 81 § nya vexellagen stadgas, i stad af

magistratsperson och å landet af kronofogde eller

länsman i orten eller af magistratsperson från närmaste

stad eller ock af kommunalstämmans eller kommunalnämndens

ordförande: och skall dervid ojäfvigt och skrifkunnigt

vittne närvara.

Protokoll, i hvilket protest blifvit införd, skall ock

af vittnet underskrifvas.»

Stockholm den 8 Februari 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

Reservationer:

„ af Herr Bergström, som ansett, att Utskottet bort afstyrka bifall till

ifrågavarande motioner samt att, derest ändring i gällande bestämmelser

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

i ämnet skulle föreslagits, Utskottet bort tillstyrka Riksdagen antagande

af Herr Schottes motion;

af Herrar Thomasson, Claiison, Leffler och Bokström, hvilka ansett,

att Utskottet bort tillstyrka bifall till Herr Schottes motion;

af Herrar G. H. Stråle, H. M. Ericsson och Lundin, som ansett, att

Utskottet bort afstyrka bifall till motionerna; samt

af Herr Fröberg.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.