Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT

1886-02-12 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1886:17, Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. Kansli den 12 Febr. 1886, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående förändrad

lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885, dels

ock enskild, motion i samma ämne.

Kong!. Maj:t har under den 30 December sistlidna år till Riksdagen

aflåtit en proposition, N:o 12, af följande lydelse:

»Under hänvisning till bi lagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning angående förändrad lydelse af S 53 i värnplifrtslaoph

den 5 Juni 1885.

Härigenom förordnas, att § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885

skall erhålla följande förändrade lydelse:

§ 53.

Denna lag skall å invånare på Gotland tills vidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligt.ens fullgörande

:

a) att värnpligten för invånare på Gotland inträder vid början af

det kalenderår, under hvilket, han fyller nitton år, och fortfar till och

med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första

och sex år i andra uppbådet;

Bill. till 1liksd. Prat. 1880. 7 Sami. 6 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

c) att den värnpligtig^ är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig

att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,

hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser

fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar

under det andra och med tolf dagar under det tredje året;

d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det

andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från hela

ön blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i krigstid de värnpligtige

på Gotland skola vara befriade från tjenstgöring utom öns

område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande å Gotland erfordras undantag

i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,

eger Konungen derom förordna.»

Denna proposition har af båda Kamrarne hänvisats till handläggning

af Lag-Utskottet, som tillika fått från Andra Kammaren emottaga

en inom den Kammaren af Herr Aug. Bokström väckt motion, N:o

131, i samma ämne.

I denna motion föreslås,

att Riksdagen för sin del må godkänna följande lydelse af nämnda

paragraf:

§ 53.

»Denna lag skall å invånarne i Gotlands län tills vidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande

:

a) att värnpligten för invånare i Gotlands län fortfar till och med

det år, under hvilket han fyller fyratio år;

b) att tjenstetid^! i beväringen är tolf år, hvaraf sex i första och

sex i andra uppbådet;

c) att, då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det

andra uppbådet icke skall uppfordras vid andra tillfällen, än då riket

råkat i krig med annan makt, och icke heller förr än första uppbådet

från hela länet blifvit inkalladt samt att så väl under fred som i krigstid

de värnpligtige i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring

utom länets område;

d) de värnpligtige, som enligt för Gotlands län nu gällande bestämmelser

redan fullgjort tvenne års värnpligt, befrias från andra

årets vapenöfning enligt denna lag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottet* Utlåtande N:o 17.

3

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande i Gotlands län erfordras undantag

i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,

eger Konungen derom förordna.»

Om detta förslag icke skulle af Riksdagen godkännas, hemställer

motionären,

att Riksdagen för sin del ville godkänna Kongl. Maj:ts proposition

i ämnet med den förändring, att mom. d) erhåller följande lydelse:

»d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det

andra uppbådet icke skall uppfordras vid andra tillfällen, än då riket

råkat i krig med annan makt, och icke heller förr än första uppbådet

från hela länet blifvit inkalladt, samt att så väl under fred som i

krigstid de värnpligtige i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring

utom länets område.»

Till upplysning om den nuvarande organisationen af Gotlands

nationalbeväring får Utskottet hänvisa dels till den såsom bilaga till

detta utlåtande af tryckta kungörelse, hvilken innefattar den angående

nationalbeväringens första upprättande ingångna konvention, dels ock

till det af Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet

afgifna yttrande till statsrådsprotokollet den 11 sistlidne Januari, som

finnes bifogadt Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd

och behof (sid. 26).

Vid jemförelse mellan Kongl. Maj:ts och motionärens förslag till

ändring af § 53 i värnpligtslagen har Utskottet ansett det förstnämnda

eg a obetingadt företräde, och vill Utskottet i korthet angifva skälen derför.

De båda förslagen skilja sig från hvarandra i hufvudsakligen följande

punkter:

Kongl. Maj:t föreslår, att värnpligten för invånare på Gotland

skall inträda redan vid början af det kalenderår, under hvilket han

fyller 19 år, och fortfara till och med det, under hvilket han fyller

38 år; hvaremot, enligt Herr Bokströms förslag, värnpligten skulle, på

sätt för rikets öfrige inbyggare är stadgadt, inträda först vid 21 års

ålder samt fortfara till och med det år, under hvilket den värnpligtige

fyller 40 år. Anledningen till det af Kongl. Maj:t föreslagna tidigare

inträdandet af värnpligten torde vara att söka deri, att den gotländske

ynglingen anses tidigare, än hvad eljest i vårt land är fallet, ernå den

kroppsutveckling, som värnpligtens fullgörande förutsätter. Dessutom

synes den af Kongl. Maj:t i detta afseende föreslagna afvikelse från

hvad som gäller för rikets öfrige invånare innebära snarare en fördel

än en olägenhet för den gotländska befolkningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 17.

Herr Bokströms förslag skiljer sig vidare från Kongl. Maj:ts deri,

att, enligt det senare, den värnpligtige skulle vara skyldig att för sin

utbildning tjenstgöra under fredstid i 54 dagar, således 12 dagar längre

än i rikets öfriga delar, under det Herr Bokström anser denna afvikelse

från de allmänna föreskrifterna ej böra ega rum. Härvid torde

böra erinras, att, enligt den nuvarande organisationen, öfningstiden i

regeln utgör 66 dagar, fördelade med 6 dagar på 11 år, så att den af

Kongl. Maj:t föreslagna öfningstiden i allt fall är 12 dagar kortare än

den för närvarande bestämda. För afvikelsen från hvad i detta afseende

är i allmänhet stadgadt, synas goda skäl förefinnas, om man

tager hänsyn dertill, att den gotländska beväringen saknar det stöd

af stam, som kan möjliggöra en kortare öfningstid; och ett godt vederlag

för den längre tjenstgöringstiden är gifvet uti bestämmelsen,

att de värnpligtige på Gotland så väl under fred som i krigstid skola

vara befriade från tjenstgöring utom öns område.

I mom. d) af Kongl. Maj:ts förslag önskar Herr Bokström den

ändring, att andra uppbådet icke må kunna inkallas vid andra tillfällen,

än då riket råkat i krig med en annan makt. I detta afseende må

det vara nog att erinra derom, att, såsom erfarenheten nyligen visat,

fall kunna inträffa, då rikets säkerhet fordrar ett uppbjudande af all

på en särskildt hotad punkt tillgänglig försvarskraft, oaktadt riket

icke råkat i krig.

Det af Herr Bokström föreslagna inskjutandet af en öfvergångsbestämmelse

i denna § synes Utskottet icke lämpligt.

Slutligen vill Utskottet fästa uppmärksamheten på ännu en omständighet,

som talar för antagande af Kongl. Maj:ts förslag i väsentligen

oförändradt skick. Då nemligen Kongl. Maj:t, på sätt chefen

för Landtförsvarsdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

antydt, alltid ansett nödigt lemna befolkningen på Gotland tillfälle att

yttra sig rörande väckta förslag till ändringar i de rörande krigstjenstskyldigheten

derstädes särskildt gällande bestämmelser, och Kongl.

Maj:ts nu föreliggande förslag är uppgjordt i närmaste öfverensstämmelse

med de yttranden, som vid det i September sistlidna år hållna

sammanträde af ombud för Gotlands samtliga kommuner afgåfvos af

ombuden för 62 kommuner, under det att endast 27 kommuners ombud

uttalat sig emot. Kongl. Maj:ts förslag, så torde, derest någon

ändring i hufvudsakliga delar af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag

vidtages, sådant föranleda dertill, att befolkningen måste ånyo i ämnet

höras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o IT.

5

Utskottet, som af anförda skäl äfvensom på de grunder, som i

öfrigt. finnas andragna i bilagan till propositionen, anser Kongl. Maj:ts

förslag böra till sitt innehåll af Riksdagen godkännas, har dock funnit

anledning till två anmärkningar emot förslagets redaktion. Den ena

är att benämningen förordning icke synes vara lämplig för en författning,

hvarigenom göres ändring i en så vigtig lag som värnpligtslagen,

i följd hvaraf Utskottet anser ordet »förordning» i rubriken

böra utbytas mot »lag». Den andra anmärkningen gäller de uttryck,

som i förslaget blifvit använda för att beteckna det område, inom

hvilket den föreslagna undantagslagstiftningen skall vinna tillämpning,

nemligen »Gotland» och »ön». Det torde ej vara tvifvel underkastadt, att

förslaget är afsedt att omfatta jemväl de smärre öar, som tillhöra

Gotlands län. Utskottet anser derför, i likhet med Herr Bokström,

att de nämnda uttrycken böra ersättas med »Gotlands län» och »länet».

Utskottet hemställer följaktligen,

1) att Riksdagen, med förklarande att Kongl.

Maj:ts förevararande proposition icke kan bifallas i

oförändradt skick, må för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885.

Härigenom förordnas, att § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885

skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 63.

Denna lag skall å invånarne i Gotlands län tills vidare tillämpas

med den olikhet i afseende å tiden och sättet för värnpligtens fullgörande

:

a) att värnpligten för invånare i Gotlands län inträder vid början

af det kalenderår, under hvilket han fyller nitton år, och fortfar till

och med det, under hvilket han fyller trettioåtta år;

b) att tjenstetiden i beväringen är tolf år, hvaraf sex år i första

och sex år i andra uppbådet;

c) att den värnpligtige är, sedan han blifvit inskrifven, skyldig

att för sin utbildning tjenstgöra under fredstid i femtiofyra dagar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlutande N:o 17.

hvilken tjenstgöring från och med år 1887 skall af vederbörande årsklasser

fullgöras med trettio dagar under det första, med tolf dagar

under det andra och med tolf dagar under det tredje året;

d) att då beväringen jemlikt § 28 till tjenstgöring inkallas, det

andra uppbådet icke skall uppfordras, förr än första uppbådet från

hela länet blifvit inkalladt, samt att så val under fred som i krigstid

de värnpligtig^ i Gotlands län skola vara befriade från tjenstgöring

utom länets område.

Der för tillämpning af de i denna paragraf gifna särskilda föreskrifter

rörande värnpligtens utgörande i Gotlands län erfordras undantag

i ett eller annat hänseende från öfriga i denna lag gifna bestämmelser,

eger Konungen derom förordna; samt

2) att Herr Bokströms motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 12 Februari 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation er

af Herrar Bokström och H. Andersson i Nöbbelöf.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7

Bilaga.

Kungörelse.

Sedan ej mindre samtlige Gotlands invånare på landsbygden, än

största delen af Visby stad, enligt, hållne protokoller under den ll:te,

19:de och 29:de December förlidet år antagit de dem om sättet till

Gotlands försvar vid befarade fientliga anfall, å Kongl. Maj:ts Höga

vägnar af mig då gjorda propositioner; i anledning hvaraf de frivilligt

ingått uti en allmän nationalbeväring samt åtagit sig att hellre mangrant

gripa till vapen, och i förberörda ändamål låta sig deruti inöfvas,

än att efter Riksens Ständers beslut förstärkningsmanskap utgöra,

så har Kongl. Maj:t ej allenast genom Dess af trycket utgångna nådiga

proklamation af den 5:te sistlidne Februari deröfver förklarat sitt

synnerliga nådiga välbehag, utan ock, uti särskildt till mig aflåten nådig

skrifvelse af samma dato till alla delar i nåder gillat alla de af mig

vid denna nationalbevärings upprättande och organiserande föreslagne

och vidtagne åtgärder äfvensom de dervid betingade vilkor och förbehåll,

så lydande:

l:o) Uppskrifves hvar man, som kan bära vapen och icke för

ålder och sjuklighet är dertill otjenlig, och indelas uti fyra corpser af

jägare, artilleri, lätt infanteri och pikförare.

2:o) Dessa corpser indelas hvar för sig uti kompanier, så hvarje

socken eller pastorat får i möjligaste måtto vara sammans.

3:o) Hvart således indelt kompani får inom sig välja korporaler

och underofficerare, för hvarje 25 man en korporal och för hvarje 50

man en underofficer. ''

4:o) Desse underofficerare och korporaler skola, så snart de blifva

kallade, samlas att lära sig exercera vid närmaste militärstatiön, och

få under tiden lika underhåll som deras vederlikar af kronan.

5:o) Gevär och ammunitionspersedlar aflemnar kronan, och kommer

sedermera att vårdas och för dem ansvaras af hvar och eu, som

fått desamma emottaga.

6:o) Om exercistiden och det öfriga af allmänna beväringsanstalterna

skall särskildt öfverenskommas med allmogen och församlingarne.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7:o) Då någon corps eller afdelning blifver beordrad att samlas

till försvar af ön, eller att fördrifva fienden, undfår den lika aflöning

och underhåll, som kronans manskap.

8:o) De, som erhålla ej kläder, undfå ersättning af kronan för det

de slita sina egna, i proportion af tiden de gjort tjenst, och efter hvad

kronans kläder kosta.

9:o) Sedan försvarsmanskapet är samladt i trupp och står under

befäl, efterlefvas krigslagarne.

10:o) Samma rättighet till hedersbelöningar för visad mandom

och ådagalagd tapperhet emot rikets fiender samt enahanda rätt till

gratialer för erhållne blessyrer, vård och skötsel som kronans manskap

äfvensom lika rättighet till prispenningar blifver landtfolket behållet.

ll:o) Utaf allt det manskap och befäl, som utgöres af landets

invånare till öns försvar skall ingen kommenderas utan inom länets

gränser hvarken i krigs- eller fredstider.

12:o) Så fort möjligt är skola tryckta exemplar meddelas alla

församlingar, så väl af detta, som det af krigsartiklarne och reglementen,

som kan tjena till deras efterrättelse; hvarjemte Kongl. Maj:t i

nåder behagat fastställa hvad jag i afseende på allmänna nationalarmeringen

härstädes i underdånighet föreslagit, nemligen:

Do) Att ingen öfver 50 års ålder kommer uti rullorna att antecknas.

2:o) Att manskapet emellan 45 och 50 års ålder skall utgöra en

särskilt, corps af pikförare eller reserv.

3:o) Att husbönder, arrendatorer, hufvudmän för rörelser och deras

högst oumbärliga biträde likaledes blifva indelte uti en särskild

corps, som ej uppkallas till tjenstgöring förr än högsta nöden det fordrar,

och

4:o) .Att alla öfrige till krigstjenst tjenliga personer med undantag

af dem, hvilka innehafva publikt embete eller syssla på stat, enrolleras

för att på utsatt tid i vapen genast inöfvas, i hvilket afseende

sammandrag af exercis- och tjenstgöringsreglementena, samt krigsartiklarne

behörigen faststälde, böra till efterlefnad utdelas.

Och som alla de, hvilka till allmänna nationalarmeringen höra och

således äfven de uti 3:dje punkten omnämnde till en särskild corps

vid infanteriet indelte personer, de der ej förr, än högsta nöden det

fordrar, till tjenstgöring mage påkallas, likväl emellertid ofelbart böra i

vapen inöfvas och göras skicklige att kunna enligt sitt åtagande till

landets försvar vid fientliga anfall bidraga, helst det är förgäfves och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 17. g

Utan ändamål att af eu först i nödens stund påkallad oöfvad och odisciplinerad,

men bevarad trupp kunna vänta eller påräkna det försvar

som till fiendens fördrifvande med mandom och tapperhet stadgad ordning

och ståndaktig pålitlighet erfordras; alltså, och i händelse eu och

annan skulle undandraga sig den skyldigheten att ovilkorligen efter

kallelse på utsatt tid och ställen sig infinna för att exerceras, har jäv

funnit nödigt härigenom förklara, att ej någon eger rättighet att utan

särskilt tillstånd förfallolöst afhålla sig ifrån anbefalda exercismöten

och samlingsställen vid det äfventyr och ansvar som olydnad, ohörsamhet

och motvilja ofelbart måste med sig föra; hvartill dock efter

hvad jag hoppas, icke någon af landets enige och vältänkande inbyggare,

som täfla, med alla andra redlige svenske män uti undersåtlig

trohet och tillgifvenhet för Konungen och en ren kärlek för fosterlandet,

, oförförd sig skyldig gör, hvilket allt uppå Kong! Maj:ts nådiga

befallning härigenom allmänneligen kungjordt varder.

Visby å Landskansliet den 9 April i811.

RUDOLF CEDERSTRÖM.

J. F. Strutzenbecher.

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 7 Sand. 6 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:6 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående förändrad lydelse af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1 s. 6 i texten