Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 70 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.

1886-02-15 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1886:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 70 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

1

N:o 21.

Ank. till Eiksd. Kansli den 15 Febr. 1886, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lydelse af 70 § i förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 Mars 1862.

I 70 § af förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

Mars 1862, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 29 Juni

1866, stadgas:

»Öfver de skattskyldiga, som sina kommunalutskylder vid uppbördsstämman

ej inbetalt, och för hvilka kommunalstämman ej beviljat afskrifning,

upprättar kommunalnämnden restlängd, som inom två månader

efter uppbördsstämma^ afsilande skall till kronofogden i orten öfverlemnas;

och åligger honom att de resterande utskylderna i vederbörlig

ordning indrifva och till nämnden redovisa.

Vid indrifvandet af dessa medel eger kronofogden att såsom uppbördsprovision

jemväl uttaga hos den restskyldige tre procent af det

resterande beloppet.»

Jemlikt 6 § 4:o i stadgan angående fjerdingsmän den 1 Juni 1850,

såsom denna punkt lyder enligt kungörelsen den 19 Maj 1876, åligger

det fjerdingsman, att, när han derom anlitas, »biträda kronans uppbördsmän

vid indrifning af oliqviderade kronouppbördsmedel eller

kommunalutskylder, mot rättighet att för sålunda indrifna medel åtnjuta

hälften af uppbördsår annens andel i stadgade stämmoböter eller af den

honom medgifna uppbördsprovision».

Uti eu inom Andra Kammaren afgifven motion, N:o 65, som blifvit

till Lag-Utskottet öfverlemnad, anför Herr A. P. Lind, efter att hafva

redogjort för innehållet af dessa bestämmelser:

Bill. till Riked. Prot. 1886. 7 Sami. 8 Saft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 21.

Vid indrifvandet af de resterande kommunalutskylderna tillginge i

allmänhet sålunda, att kronofogden icke direkt vände sig till fjerdingsmannen,

utan begagnade kronolänsmannen som mellanlänk samt meddelade

honom ordres att behörigen indrifva och redovisa dessa medel.

Kronolänsmannen i sin ordning ansåge sig tvungen taga fjerdingsmannens

hjelp i anspråk. Och som med indrifningen af dessa medel

vore förenade stora kostnader och besvär, bland annat länsmannens eller

fjerdingsmannens skyldighet att betala vittne, som biträdde vid utmätningen,

ansåges det bra oegentligt och obilligt, att kronofogden för

ringa eller intet besvär skulle uppbära hälften af indrifningsprocenten.

Det vore efter motionärens förmenande mera öfverensstämmande med

full rättvisa och billighet, att den, som egentligen verkstälde indrifvandet

af resterande kommunalutskylder, denne må nu vara kronofogde,

länsman eller fjerdingsman, helt och hållet finge bekomma denna procent.

På grund af hvad han sålunda anfört föreslår motionären, att

Riksdagen ville för sin del besluta, att mom. 2 i 70 § af förordningen

den 21 Mars 1862 angående kommunalstyrelse på landet, sådant detta

lagrum lyder i Kongl. kungörelsen den 29 Juni 1866, måtte erhålla

sådan förändrad lydelse:

Vid indrifvandet af dessa medel eger indrifvaren att. såsom uppbördsprovision

jemväl uttaga hos de restskyldige 3 procent af det

resterande beloppet och densamma sig till godo beräkna.

Lag-Utskottet finner ej den föreslagna lagförändringen vara af behofvet

påkallad. Kronofogden kan visserligen ej sjelf lägga hand vid

alla förrättningar af ifrågavarande slag; men de utföras dock alltid på

hans ansvar. Så länge förhållandet är sådant, är det ej heller obilligt,

att uppbördsmannen erhåller andel af indrifningsprovisionen; och Utskottet

föreställer sig, att kommunerna ej vilja afstå från den trygghet, som

ligger deruti, att kronofogden ansvarar för indrifningsförrättningen.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 Februari 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.