Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 23 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.

1886-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1886:39, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 23 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:o 39.

Auk. till Riksd. Kansli den 8 Mars 1886, kl. 1 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg

till § 23 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd

och skolråd den 21 Mars 1862.

I sista momentet af § 23 af förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862, sådant detta lagrum lyder enligt,

kungörelsen den 30 Oktober 1868, stadgas: »Ledamöterne i kyrkooch

skolråden väljas för fyra års tid.»

Under anförande att detta stadgande vore otydligt och derigenom

föranledt meningsskiljaktigheter i afseende å dess rätta tolkning,

föreslog en motionär vid 1884 års riksdag ett tillägg till paragrafen af innehåll,

bland annat, att hälften af ledamöternes antal eller, om detta icke

vore jemnt, det. antal, som vore närmast under hälften, skulle utträda

efter lottning vid slutet af andra året från det den föreslagna förordningen

vunnit tillämpning, samt ätt om ledamot afginge under den för

honom bestämda tjenstgöringstiden, fyllnadsval skulle anställas och den

sålunda välde tjenstgöra under den tid, som för den afgångne återstått.

I sitt öfver detta förslag afgifna Utlåtande, N:o 16, förklarade

Lag-Utskottet sig finna det nu gällande stadgandet innebära, att när

ledamot åt kyrko- eller skolråd afgår, innan hans tjenstgöringstid är

ute, samt till följd deraf nytt val anställes, detta skall afse icke återstoden

af nämnda tid, utan de nästpåföljande fyra åren; och tilläde

Bill. till Riksd. Prof. 1886. 7 Sami. 15 Höft.'' “ 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Utskottet vidare: »Der en sådan tolkning af författningen vunnit en något

längre tids tillämpning, torde det icke ofta, om någonsin, inträffa,

att, såsom motionären anmärker kunde blifva fallet, alla ledamöterna

afginge på en gång, hvarigenom naturligen vederbörlig kontinuitet i

ärendenas handläggning skulle gå förlorad.»

Denna fråga har vid innevarande riksdag återupptagits af Herr

E. Hammarlund, som uti en inom Andra Kammaren afgifven och af

Kammaren till Lag-Utskottet hänvisad motion, N:o 134, föreslagit att

Riksdagen må för sin del besluta sådant tillägg till ifrågavarande §, att

i regeln blott halfva antalet ledamöter i kyrko- och skolråden komme

att afgå på en gång.

Efter att hafva erinrat om frågans behandling vid 1884 års riksdag,

hänvisar motionären till ett af Kongl. Maj:t den 9 Oktober 1885

meddeladt utslag, hvaruti åt stadgandet i nämnda § gifvits den tolkning,

att vid en ledamots afgång under tjenstgöringstiden den i hans

ställe utsedde skulle tjenstgöra endast under den tid, som återstått för

den afgångne. Härefter tillägger motionären: »Då dermed det enda

skäl, som 1884 års Lag-Utskott anfört för afslag å ofvan omförmälda

motion förfallit, och då det sålunda mycket väl kan hända, att alla

kyrko- och skolrådsledamöterna afgå på en gång, hvarigenom — såsom

1884 års Lag-Utskott sjelft rigtigt anmärker — vederbörlig kontinuitet

i ärendenas handläggning går förlorad, tillåter jag mig underställa 1886

års Lag-Utskott denna fråga. — Det torde vara öfverflödigt att erinra

derom, att ej blott beträffande stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige

och kommunalnämnd, utan ock i afseende på kyrko- och skolråd i

Stockholms stad gäller det bestämda stadgande, att i regeln blott halfva

antalet ledamöter afgår i sänder. — Att en sådan bestämmelse ej influtit

i den allmänna kyrkostämmoförordningen är en brist, som det

torde tillkomma Riksdagen att afhjelpa, synnerligast som ej så litet

trassel och oreda uppstått genom det nuvarande stadgandet.»

Det! af motionären åberopade utslaget har, enligt en från Ecklesiastikdepartementet

meddelad bestyrkt afskrift, följande lydelse:

»Kongl. Maj:ts utslag på de besvär Kommendanten å Karlsborg,

Öfversten i armén G. Lagerhjelm, Kaptenen O. Gyllenhammar och

Kassören W. Rökig i underdånighet anfört deröfver, att,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

sedan å kyrkostämma med Karlsborgs garnisonsförsamling den

30 December 1884 förrättats val af ledamöter i församlingens skolråd,

dervid till ledamöter i skolrådet återvalts Kassören Bonstedt, Kaptenen

Bratt och Majoren Norrman, samt, i stället för Kaptenen Gyllencreutz

nyvalts förvaltaren Holmberg,

och klagandena häröfver hos Domkapitlet i Skara sig besvärat

och anfört att — som Kaptenerna Gyllencreutz och Bratt valts till

ledamöter i skolrådet, den förre i September och den senare i November

1883 samt Majoren Norrman i Januari 1884, men Kongl. förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd stadgade, att ledamöter

i kyrko- och skolråd skulle väljas för fyra års tid — de tre nämnda

personernas befattningar såsom skolrådsledamöter ej vore lediga vid

1884 års slut och något val i deras ställe alltså ej bort anställas, i följd

hvaraf klagandena yrkat valets upphäfvande, åtminstone i hvad anginge

Kaptenen Bratts och Majoren Norrmans återväljande samt förvaltaren

Holmbergs inväljande i stället för Kaptenen Gyllencreutz, samt att Majoren

Norrman och Kaptenerna Bratt och Gyllencreutz måtte förklaras

fortfarande vara skolrådsledamöter på grund af förut anstälda valen,

så har Domkapitlet genom utslag den 5 sistlidne Juni sig utlåtit,

att enär Kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 Mars 1862 icke innehölle någon föreskrift för den händelse,

att skolrådsledamot afginge under den bestämda tjenstgöringstiden

af fyra år, men vigten af de uppgifter, som blifvit skolrådet ombetrodda,

oundgängligen kräfde, att i denna händelse nytt val i den

afgångnes ställe snarast möjligt anstäldes, borde till ledning för sådant

val tjena hvad i Kongl. förordningarna om kommunalstyrelse på landet

och i stad stadgades för det fall, att kommunal- eller stadsfullmäktig

afginge under den bestämda tjenstgöringstiden, hvarom den förra förordningen

i § 30 och den senare i § 31 innehölle, att, om fullmäktig

afginge under den bestämda tjenstgöringstiden, fyllnadsval skulle anställas

och den sålunda valde tjenstgöra under den tid, som för den

afgångne återstått; samt att på samma sätt borde förfaras i fråga om

val af skolrådsledamöter, hvilket framginge ej mindre af stadgandet i

kyrkostämmoförordningen, § 9, att vid den ordinarie kyrkostämman i

December månad val borde anställas till de under kyrkostämman hörande

befattningar, hvilka vid årets slut blefve lediga, än äfven af

stadgandet i samma förordnings § 39, att räkenskaperna för skolans

medel skulle afslutas med kalenderår, jemfördt med stadgandet i § 33

om skolrådsledamöternas gemensamma ansvarighet för af dem omhänderhafda

medel, hvilka alla bestämmelser förutsatte, att skolrådsledamot

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

i regeln afginge vid kalenderårs slut, något som uppenbarligen förr

eller senare skulle upphöra att vara händelsen, om, såsom de klagande

yrkade, så snart en skolrådsledamot under tjenstgöringstiden afginge,

ny ledamot valdes för fyra år; på grund hvaraf Domkapitlet pröfvade

skäligt att, med underkännande af besvären, stadfästa det hållna valet;

deruti ändring är vorden sökt; öfver hvilka besvär vederbörande

sig förklarat och Domkapitlet med infordradt underdånigt utlåtande inkommit;

Gifvet Stockholms slott den 9 Oktober 1885.

Kongl. Maj:t bär låtit handlingarne i detta mål Sig föredragas;

och finner ej skäl att göra ändring i Domkapitlets utslag. Hvilket vederbörande

till underdånig efterrättelse länder.»

På sätt Lag-Utskottet redan vid 1884 års riksdag antydt, synes

det, . med afseende på vigten och beskaffenheten af de uppdrag, som

blifvit åt kyrko- och skolråd anförtrodda, vara i hög grad önskligt, att

ombyte af alla kyrko- eller skolrådets ledamöter ej må på en gång

ske. Men med den tolkning af bestämmelsen i § 23 af kyrkostämmoförordningen,

som genom ofvananförda utslag blifvit af den högsta administrativa

myndigheten godkänd, kan ett sådant fullständigt ombyte

af personalen i kyrko- eller skolrådet onekligen inträffa. Med hänsyn

till denna tolkning anser derför Utskottet, i likhet med motionären, en

ändring af berörda paragraf i den af honom föreslagna rigtning vara

behöflig, hvarvid jemväl, till förekommande af all tvekan om paragrafens

rätta betydelse, torde böra stadgas, att den, som inväljes i stället

för en under tjenstgöringstiden afgången ledamot, skall tjenstgöra under

den tid, som för den afgångne återstått.

Vid formuleringen af ett förslag till författning i ämnet har Utskottet

ansett detsamma böra aflfattas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med . motsvarande föreskrifter om val af kommunal- oeh stadsfullmäktige

i förordningarna om kommunalstyrelse på landet (§ 30) och i stad

(§ 31); och får Utskottet sålunda hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Förordning

angående ändrad, lydelse af § 23 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars

1862.

Härigenom förordnas, att § 23 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, sådan denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39. 5

§ lyder i Kongl. kungörelsen den 30 Oktober 1868,

skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 23.

Kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller

ock annan prestman, som han för något tillfälle kan

dertill förordna, är i kyrkorådet ordförande.

I skolrådet skall jemväl kyrkoherden, eller den

hans embete förestår, vara ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid hvilken

särskild ständig prestman finnes anstäld, skall han

föra ordet, när kyrkoherden eller den, som hans embete

förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar

samt så många i kyrkostämma valde, för gudsfruktan

och nit kände män, som församlingen finner

lämpligt utse.

Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaledes

att å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit

om skolväsendet kände män.

Skolrådet väljer inom sig vice ordförande.

I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas

antal likväl, ordföranden inberäknad, icke understiga

fem.

Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för

fyra års tid. Hälften af antalet, eller om detta icke är

jemnt, det antal, som är närmast under hälften, utträder

dock efter lottning vid slutet af andra året ifrån det

denna förordning vunnit tillämpning. Afgår ledamot

under den för honom bestämda tjenstgöring stiden, anställes

fyllnadsval, och bör den sålunda valde tjenstgöra

under den tid, som för den afgångne återstått.

Stockholm den 8 Mars 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.