Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till åtskilliga lagbestämmelser, åsyftande jordbrukskreditens höjande.

1886-04-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1886:56, Utlåtande, i anledning af väckt motion med förslag till åtskilliga lagbestämmelser, åsyftande jordbrukskreditens höjande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

1

tf:o 56.

Ank. till Rikad. Kansli den 17 April 1886, kl. 12 midd.

Lag-TJtskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion

med förslag till åtskilliga lagbestämmelser, åsyftande

jordbrukskreditens höjande.

Från Företa Kammaren har Lag-Utskottet fått emottaga en inom

nämnda Kammare af Herr L. O. Smith afgifven motion, N:o 12, deruti

föreslås åtskilliga lagstiftningsåtgärder i hufvudsakligt syfte att bereda

egare och innehafvare af jordbruksfastighet tillfälle att på billigare

vilkor än under nuvarande förhållanden erhålla nödigt kapital för jordbruksnäringens

bedrifvande.

Motionären lemnar till en början en redogörelse för utvecklingsgången

af den svenska lagstiftningen i förevarande ämne; hvarefter

han framställer de nu gällande lagbestämmelserna jemte de brister,

hvilka han anser vidlåda desamma. Till afhjelpande af dessa brister,

så vidt de föranleda svårighet för jordbrukaren att förskaffa sig erforderligt

rörelsekapital, föreslår motionären följande:

1) tillägg till 1 kap. Jordabalken:

§ 3. Öfverlåtes fast egendom genom köp, skifte eller gåfva, tillkommer

nye egaren, jemte sjelfva grunden, derå uppförda hus och byggnader

samt allt hvad der finnes af beskaffenhet att utgöra tillbehör till

desamma med inbegrepp vid skedd försäkring utaf föreskrifna brandredskap,

vidare befintlig stängsel, fruktträd samt andra planterade träd

och buskar likasom växande skog.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 7 Sami. 28 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

§4. År fråga om egendom med jordbruk, medföljer tillika der

befintlig gödsel, så ock dervarande byggnadsmaterial, ej mindre sådana,

som qvar blifvit efter äldre hus än äfven de, som äro framförda för användning

å egendomen, halm, som finnes der upplagd, samt ved och

andra i skogen qvarliggande eller derifrån afbörda å egendomen befintliga

träeffekter, för så vidt de ej af brukaren eller på grund af intecknadt

nyttjanderättskontrakt afverkats.

§ 5. Hus och byggnad å annans grund må endast den såsom

sin tillhörighet värja, hvilken till bostad, handel eller industrielt näringsfång

gått i författning om uppförande deraf eller sedermera huset eller

byggnaden förvärfvat och tillika efter hvad i 41 § 3 mom. af förordningen

. angående inteckning i fast egendom stadgas, för intagande uti

inteckningsprotokollet hos domstolen i orten uppvisat den handling,

hvarigenom byggnadsarbetet utaf vederbörande jordegare tillåtits. Icke

förty vare egaren utaf byggnaden, derest han ej beredt sig nyttjanderätt

till grunden, skyldig att ett år, efter det han blifvit derom af nye

egaren tillsagd, hafva bortfört byggnaden och afröjt platsen;

2) tillägg till 41 § i förordningen angående inteckning i fast

egendom den 16 Juni 1875:

Rättighet att tills vidare å annans grund hafva hus eller byggnad

må ock i den ordning och under de vilkor, som här ofvan stadgas,

intecknas.

3) ändring af 43 § i sistnämnda förordning:

Inteckning för nyttjanderätt samt beträffande hus eller byggnad

å annans grund gälle fortfarande utan förnyelse, sedan den blifvit införd

uti den i 61 § omförmälda bok. Den inteckning derom, som icke

är — — — fordran;

4) tillägg till 52 § i samma förordning:

Den, som i laga ordning blifvit egare till hus och byggnad å

annans grund, och inteckning derför erhållit, vare oförhindrad att, derest

honom af jordegaren förmenas att låta hus eller byggnad å platsen

qvarstå, deröfver såsom sin egendom förfoga, oberoende af den ordningsföljd,

hvari inteckningen i förhållande till andra inteckningar befinnes;
5)

tillägg till 16 kap. 6 § Jordabalken:

År jordbruksfastighet, som genom köp eller annat laga fång erhållits,

vid tiden härför å arrende upplåten, och nye egaren inom två

månader efter öfverlåtelsen påfordrar nyttjanderättsaftalets fortfarande

bestånd, vare arrendatorn skyldig att å aftalade vilkor qvarblifva såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

brukare å egendomen; och hafve nye egaren gent emot honom samma

rättigheter och skyldigheter, som tillkommit föregående egaren.

Skulle den sistnämnde hafva af arrendatorn uppburit jordlega

för längre tid än till utgången af det löpande året, åligger honom likväl

att till nye egaren betala hvad för den efterföljande tiden belöper,

derest ej annorlunda öfverenskommits.

Jemväl må arrendatorn såsom ersättning för nybyggnader och

annat dylikt under tiden, som föregått egendomsöfverlåtelsen, i intet

fall af ny egare utkräfva mer än som motsvarar tre års sammanlagda

arrendeafgift, så vida denne ej derutöfver sig särskild! utfäst eller han

egendomen genom arf, gåfva eller testamente bekommit; åliggande det,

i händelse betalning lemnats, egarens fångesman att derför till honom

utgifva godtgörelse.

Omförmälda begränsning af egarens ersättningsskyldighet och

hvad i sammanhang dermed honom tillförsäkrats, förfaller dock, derest

han ej inom tre månader från tillträdesdagen föranstaltat om laga husesyn

å egendomen;

6) ändring af 31 § £i förordningen angående inteckning i fast

egendom: i

Varder intecknad egendom af egaren vanvårdad eller förderfvad,

så att inteckningshafvares säkerhet märkligen minskas, ege denne att

ur egendomen njuta betalning för sin fordran, ändå att den ej är förfallen,

hvarom öfverexekutor på inteckningshafvarens begäran, och sedan

förhållandet blifvit af sakkunniga personer vitsordadt, eller eljest

kunnigt är, eger att förordna;

7) tillägg till 12 § Utsökningslagen:

För det fall, som i 31 § af 7 kap. Rättegångsbalken omförmäles,

må borgenär, ändå att hans fordran ej förfallen är, söka gäldenären

i den ort, hvarest den intecknade egendomen är belägen;

8) ändring af 147 § samma lag:

Öfverexekutor ege makt att, när skäl dertill äro, sätta fast egendom

och hvad dertill hörer under förbud att säljas eller skingras.

Vid det i 31 § af förordningen angående inteckning i fast egendom

angifna fall och eljest, då synnerlig fara är, att det, som under

sådant förbud satt är, genom vanvård eller annorstädes i större mån

försämras, vare lag samma;

9) ändring af 17 kap. 9 § 1 mom. Handelsbalken:

Har någon inteckning i gäldenärs fasta egendom, ege näst efter

de fordringar, hvarom i 6 § förmäles, förmånsrätt i samma egendom

från den dag, inteckningen vid rätten söktes; dock gälle ej förmåns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

rätt till ränta, som före utmätning eller början af konkurs upplupen är,

för längre tid än ett år och sex månader. År fast egendom---

10) tillägg til] sistnämnda paragraf:

Mom. 7. Enahanda rätt, som enligt föregående mom. finnes till

betalning af fast egendom, gälle ock beträffande fordran hos försäkringsbolag

i anledning af brandskada å till egendomen hörande byggnad;

11) tillägg till 145 § Utsökningslagen:

Qvarstad må ock inteckningshafvare beviljas å den penningsumma,

som försäkringsbolag har att utbetala i anledning af timad

brandskada å byggnad tillhörande den intecknade egendomen för tiden,

tills skadan blifvit afhjelpt, ny byggnad i stället för den nedbrunna

uppförts eller i öfrigt den eller de inteckningshafvare, på hvilkas begäran

qvarstad skett, medgifvit dess häfvande.

12) ändring af 17 kap. 6 § Handelsbalken:

För afrad, tionde och all annan afgäld af fast egendom, hafva

ock den företräde till samma jord, der den ej längre stått inne än i 17

kap. Jordabalken stadgadt är. Samma förmån hafve ock den, som sin

jordegendom till brukare upplåtit, uti dennes lösören för de två sista

årens och det löpande årets afrad, likasom ock för husröta under de

fem sist förflutna åren. I byggnad å annans grund i staden eller på

landet hafve jordägare företräde till åbyggnaden. Stå både kronans och

jordegarens räntor inne, hafve kronan företräde;

13) lag angående underpant uti jordbruksinventarier:

§ 1.

Hvad jordbrukare uti sin näring använder af beskaffenhet att vara

till lösegendom hänförligt, må under nedannämnda vilkor blifva underpant

för skuld, utan att dermed för egaren följer skyldighet att samma

egendom från sig lemna.

§ 2.

Afhandling angående underpant skall i närvaro af vittnen skriftligen

upprättas och dervid, jemte dag och årtal, uppgifvas ej mindre

den egendom eller slag deraf, hvari underpant utfästes, tillika med värdet

samt den fastighet, hvarest bruk deraf sker, än äfven den fordran,

för hvilken den utgör säkerhet; och skall, ändock att fordringshandlingen

är löpande, pantförskrifningen ställas å viss person samt endast

efter behörig öfverlåtelse af denne gälla i annan mans hand.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

5

§ 3.

Lyder pantförskrifning å visst slag af egendom, men ej å vissa

lösören, vare den pantförskrifning ej hinder för egaren att öfver större

eller mindre del deraf råda, dock att städse vid pantförskrifningen uppgiga

myckenhet deraf och ungefärliga värde bibehålies. Förfares

annorlunda, vare det ansedt såsom förskingring af anförtrodt gods, och

bestraffas jemlikt 22 kap. 13 § Strafflagen.

§ 4.

Meddelad rätt till underpant upphäfves icke genom egendomens

försäljning, vare sig å de vilkor, som omförmälas i Knölig!, förordningen

den 20 November 1845 i afseende å handel om lösören, som säljaren

låter i köparens vård förblifva eller annorledes, utan så är att försäljning

skett af enstaka saker och öfverlåtelse deraf till köparen egt rum.

§ 5.

Pantförskrifning, som i § 1 omtalas, skall inlemnas till domstolen

i den ort, hvarest egendomen brukas, samt der offentligen uppläsas och

i protokollet öfver bouppteckningar, morgongåfvobref och afhandlingar

om lösöreköp intagas, så ock med påskrift om införandet förses.

Å landet må ej lagföring af pantförskrifning ske annat än å lagtima

ting.

§ 6.

Då pantförskrifning är lagförd, efter hvad i § 5 säges, följer

dermed förmånsrätt i den pantförskrifna egendomen såsom i 17 kap.

7 § Handelsbalken föreskrifves.

Har någon till jordbrukare sålt maskin eller redskap att användas

inom hans näring å uppgifvet ställe emot utfästelse af underpant,

ege den sistnämnde giltighet från den dag, då saken kom köparen till

hända, derest i stad inom två månader och å landet senast vid det ting,

som närmast derefter infaller, säljaren låter i vederbörlig ordning lagföra

pantförskrifningen.

§ 7.

Oberoende af pantförskrifningen må jordegaren ur egendomen

med förmånsrätt utbekomma arrendefordran och ersättning för husröta,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

efter hvad derom är i 17 kap. 6 § Handelsbalken stadgadt, dock endast

i det fall att öfriga lösören icke förslå till skuldens gäldande.

Nu omförmälda företrädesrätt må dock beträffande maskiner och

redskap, som under förbehåll om rätt till underpant deri för större eller

mindre del af salubeloppet afyttrats, icke göras gällande gent emot säljaren

eller den, som efter öfverlåtelse erhållit dennes rätt.

§ 8‘

Der vid utmätning för skuld, hvarför underpant ej meddelats,

annan tillgång saknas än den pantförskrifna egendomen, utgör dess

egenskap af underpant icke hinder för utmätning; dock må försäljning

deraf icke ske, innan den eller de borgenärer, för hvilken eller hvilka

densamma utgör underpant, undfått kallelse, och förfares härvid i den

ordning, som uti § 100 af Utsökningslagen är angifvet.

§ 9''

För att bibehålla giltighet, skall pantförskrifning före femte årets

utgång å nyo lagforas. Underlåtes detta, må ej, utan egarens förnyade

utfästelse af underpant, lagföring deraf för fordringsegarens räkning

ega rum.

§ 10.

Skulle så inträffa, att den egendom, som uti pant förskrifvits,

blifvit utmätningsvis försåld, vare fordringsegare, som tillagts densamma

såsom underpant, berättigad att, oafsedt om uppsägning skett, blott till

den dag, då penningar hos utmätningsman blifva att lyfta, erhålla ränta

å försträckta summan.

För den händelse den pantförskrifna egendomen skulle tillika

med sjelfva fastigheten säljas, är långifvaren skyldig att, oafsedt hvad

härvid må vara aftaladt, tre månader efter uppsägning emottaga liqvid

för sin fordran, varande den, som erhållit underpant, oförhindrad att,

så länge densamma eger bestånd, af egendomen bereda sig medel till

betalning; och har den nye egaren gent emot långifvaren samma skyldigheter,

som tillkommit hans företrädare;

samt

14) tillägg till 17 kap. 6 § Handelsbalken:

Har jordbrukare, efter hvad särskildt är förordnadt, meddelat

fordringsegare säkerhet af underpant uti viss honom tillhörig lösegendom,

njute denne härefter af samma egendom betalning för sin fordran

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56. 7

jemte ränta för högst 1 år 6 månader äfvensom tiden efter det lagsökning

vidtagits.

I en sedermera aflemnad bilaga till motionen har motionären anfört

åtskilliga af Högsta Domstolen meddelade domar och utslag, hvilka

motionären anser styrka beliofvet af de i motionen föreslagna lagstiftningsåtgärderna.

Den föreliggande motionen, hvari, på sätt af ofvanstående kortfattade

redogörelse framgår, blifvit, i strid med föreskriften i 55 § Riksdagsordningen,

sammanförda flera mål af olika beskaffenhet, är uppenbarligen

föranledd af de betydliga ekonomiska svårigheter, med hvilka

den svenska jordbruksnäringen för närvarande har att kämpa; och de

i motionen framstälda mångahanda förslagen att genom lagstiftningens

mellankomst undanrödja några af dessa svårigheter, torde nog i vissa

delar vara förtjenta af uppmärksamhet.

Frågan om den närmare beskaffenheten af de lagstiftningsåtgärder,

som i sådant syfte böra vidtagas, synes dock kräfva en mera djupgående

utredning och motivering än den motionären åstadkommit; hvarför,

enligt Utskottets tanke, den enda åtgärd motionen skäligen skulle

kunna föranleda, vore att hos Kongl. Maj:t begära en sådan utredning.

En sådan framställning från Riksdagens sida är emellertid numera

öfverflödig, enär Kongl. Magt den 15 sistlidne Februari uppdragit åt en

komité att utreda, huruvida genom förändrad lagstiftning lättad utväg

må kunna beredas kikare af jordbruksnäringen att anskaffa det för näringens

bedrifvande erforderliga förlagskapital, äfvensom afgifva det

förslag till sådan lagstiftning, som kunna finnas af omständigheterna

påkallade. Sedermera har Kongl. Magt den 19 sistlidne Mars ytterligare

tillsatt en komité med uppdrag att inkomma med förslag till de

åtgärder, som kunna vara egnade att underlätta vilkoren för jordbrukets

och andra näringars bedrifvande eller att eljest bidraga till upphjelpande

af den ekonomiska ställningen i landet; hvarvid komitén särskildt

har att taga i öfvervägande, bland annat, huruvida icke genom

anordningar på kreditväsendets område tillfälle kunde beredas för jordbruk

och andra näringar att erhålla förlag på gynsammare vilkor än

för närvarande; och eger denna komité rätt att, när den så önskar,

sammanträda till gemensam öfverläggning med ofvan omförmälda, den

15 sistlidne Februari tillsatta komité.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 56.

Med afseende å de åtgärder, som sålunda redan vidtagits för utredning

af de i motionen åsyftade förhållanden, hemställer Utskottet,

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 17 April 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Stockholm tryckt hos Nya Tryckeri Aktiebolaget, 188(5.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.