Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7

1886-02-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1886:7, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

Ank. till Bikscl. Kansli den 4 Febr. 1886, kl. 1 e. m.

N:o 7.

Lag-Utskottets utlåtande i anledning af väckt motion om meddelande

af, bestämmelse, att inteckning i fastighet för fordran icke

behöfver förnyas.

Lag-Utskottet har från Första Kammaren fått till sig hänvisad en af

Herr A. T. Carlheim-Gyllensköld afgifven motion, N:o 4, så lydande:

»Då 10 år numera äro förlidna, sedan fastighetsböckerna började uppläggas,

och derigenom de formella skäl torde vara undanröjda emot att

borttaga intecknings för skuld förnyelse hvart 10:de år, då bevarandet och

höjandet af fastighetskrediten år desto nödvändigare, ju sämre konjunkturerna

äro, då intecknade servitut icke längre behöfva förnyas, samt då staten

ganom sitt organ domaremakten en gång meddelat inteckning för skuld

i fastighet, så synes mig att denna procedur bör vara tillfyllestgörande för

att, intill dess att postponering eller dödande af inteckning skett, bevara

inteckningens giltighet. Jag tillåter mig derföre hemställa,

att Riksdagen för sin del beslutar, att inteckning

för skuld i fastighet icke behöfver förnyas.»

Motionären synes utgå från den förutsättning, att samtliga nu gällande

inteckningar i fast egendom skulle vara införda i de uti förordningen

den 16 Juni 1875 föreskrifna fastighetsböcker. Så är dock ingalunda

förhållandet. Kongl. Maj:t har genom särskilda skrivelser medgifvit

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

13

anstånd med sådana böckers uppläggande i åtskilliga delar af riket, der förhållandena

lågt, hinder i vägen derför. Sålunda äro dylika böcker på vissa

orter ännu ej ens upplagda och å andra orter hafva de endast en kortare

tid varit, förda, De formella skäl, som motionären anser hafva hindrat antagandet

af den utaf honom nu föreslagna bestämmelsen, äro således icke

undanröjda.

Mot borttagandet af föreskriften om förnyelse af penninginteckningar

i fast egendom tala emellertid äfven andra skäl, hvilka också vid utarbetandet

af nu gällande inteckningsförordning blifvit vederbörligen beaktade

och uttalade. Utskottet kan i detta afseende hänvisa till hvad som blifvit

anfördt i Lagbyråns motiv till det för 1875 års riksdag framlagda förslaget

till förordning om inteckning i fast egendom, och vill här endast erinra,

att inteckningsförnyelsens borttagande med nödvändighet skulle föranleda

införande af ett s. k. mortifikationsförfarande, hvarigenom en fastighetsegare

skulle kunna få eu inlöst men förkommen inteckning dödad. Ett sådant

förfarande saknas dock i vår lagstiftning och dess införande har icke blifvit

af motionären föreslaget.

Utskottet finner sig sålunda böra hemställa,

att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 4 Februari 1886.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Hr Stråle, G. H., har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom Utskottet,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.