Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens o Åttonde hufvudtitel.

1886-04-13 · 81 sidor, varav 76 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 76 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:12, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens o Åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

I

N:0 12.

Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1886, kl. |-11 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

o

Åttonde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel, som

omfattar anslagen under Kongl. Ecklesiastikdepartementet, hafva följande

förändringar ifrågakommit.

Kleresistaten.

l:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit att de

till Lyrestads och Fägreds prestgårdar i Skaraborgs län, såsom ersättning

för jordförluster genom Göta kanals anläggning beviljade, med

lösen efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående anslag

af 315 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, till den förra

och 31,5 kubikfot enahanda sädesslag till den senare måtte från och

med år 1887 utbytas mot bestämda årliga penninganslag till belopp

af 825 kronor för Lyrestads och 82 kronor för Fägreds prestgård;

att för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning

i kontant måtte höjas med 907 kronor;

och att det under samma stat förekommande förslagsanslag till »indelning

och dermed jemförlig anvisning, påförslag: ersättningar» måtte

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Smil. 1 Afd. 9 Raft. 1

Ang.utbyte af

“ersättningar^

mot bestämdt

penningbelopp.

[!]•

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.

nedsättas med ett jemnadt belopp af 900 kronor, till följd hvaraf anslaget

till kleresistaten ökas med 7 kronor.

Anslaget till kleresistaten utgör enligt nu gällande riksstat:

anvisning i kontant .................................................. kronor 9,898: —

friheter och kyrkotionde ............................................. „ 18,000: _

ersättningar ............................................................. „ 347,800: — °)

Summa kronor 375,698: —

Enligt Kongl. Maj:ts förslag, hvilket stödes på skäl, angifna i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886

(sid. 2—o) skulle anvisningen i kontant höjas med 907 kronor och anslaget

till ersättningar minskas med 900 kronor, så att anslaget skulle

under de särskilda rubrikerna komma att upptaga:

anvisning i kontant ...................................................... kronor 10,805: —

friheter och kyrkotionde .............................................. 18 000: _

ersättningar ............................................................ „ 346,’9Q0: —

Summa kronor 375,705: —

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, får derför hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t

under anslagstiteln »kleresistaten» föreslagit.

Lappmarks ecklesiastikverk.

höjning af 2:6). I förslagsanslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, som nu ut
amufetun

gör 22’700 kronor> har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning med 37,300

Lappmarks kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra 60,000 kronor.

eklesiastik- Denna framställning är, enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 5

[2.1 och 6) gifver vid handen, föranledd af den starka stegring i utgifterna

från anslaget, som under de senare åren egt rum, och i hvilka utgifter

det icke finnes anledning antaga att minskning kan ske.

Granskar man Statskontorets liggare för 1885, finner man, beträffande

detta anslag, att detsamma, hvilket uppförts å stat första

gången af 1834—35 årens Riksdag, afser främjandet af följande^särskilda

ändamål:

*) De två senare posterna äro uppförda under gemensam rubrik »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

3

a) Aflöning åt en del af ecklesiastikstaten inom Vesternorrlands,

Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, under hvilken rubrik af

Kongl. Maj:t anvisats flere särskilda arfvodes- eller lönebelopp åt vissa

prester eller andra ecklesiastiska tjenstemän, vexlande mellan kronor

7: 50 (åt klockaren i Qvickjock) och kronor 1,700 (åt pastor i Jockmock).

b) Undervisningsväsendet, afseende dels stipendier åt teologie

studerande, som vilja lära lappska språket, (2 st. å 300 kronor) dels

ett seminarium vid Mattisudden i Jockmock för bildande af lappska

småskolelärare och lärarinnor samt åtskilliga skolor för lappungdom,

vid hvilka ett visst antal frielever underhålles, dels aflönande af ett

antal kateketer, som skola undervisa den vandrande lappallmogens

barn, dels utpensionering af ett visst antal lappbarn och dels bidragtill

inackorderingskostnad åt sådana barn, som i öfrigt af egna medel

kunna uppehålla sig.

c) Pensioner, åt kateketer, kapellpredikanters enkor och döttrar

m. fl. till olika belopp.

Sammanlagda beloppet af alla enligt liggaren å anslaget anvisade

utgifter utgör 38,158 kronor 88 öre, hvadan alltså en brist å 15,458

kronor 88 öre förefinnes, en brist som dock, enligt hvad af statsrådsprotokollet

framgår, för åren 1883 och 1884 uppgått till vida större belopp.

Utgifterna hafva nemligen utgjort, år 1883 50,823 kronor 78 öre och

år 1884 59,425 kronor 5 öre, eller i medeltal för dessa två år 55,124

kronor 42 öre.

Utskottet, som saknat tillfälle att ingå i någon närmare undersökning

om orsakerna till den starka stegring af utgifterna från detta

anslag, som, enligt hvad föredragande departementschefen anfört, under

de senare åren egt rum, finner visserligen, att anslaget bör från

sitt nuvarande belopp af 22,700 kronor höjas till en siffra, som något

mer än den nämnda motsvarar utgiftssumman; och anser Utskottet

denna höjning böra stanna vid 32,300 kronor, då anslaget således

skulle komma att uppgå till 55,000 kronor.

Skulle detta anslagsbelopp visa sig otillräckligt samt utgifter utöfver

detsamma ifrågakomma och anslaget derför öfverskridas och erfordra

ytterligare höjning, lärer det blifva nödvändigt, att en fullständig

utredning föregår, så att Riksdagen sättes i tillfälle att säkrare än nu

bedöma och pröfva behofven. Det kan icke nekas, att under nuvarande

förhållanden det ovanliga eger rum, att Kongl. Maj:t kan bestämma

aflönings- och pensionsbelopp för en hel kategori af ecklesiastika tjenstemän

samt deras enkor och barn, utan att — emot hvad eljest är vanligt

— Riksdagen dervid kan utöfva något inflytande. Någon annan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. anslag

till en ny e. o.

professur i

anatomi vid

Upsala universitet.

[3.]

begränsning af denna Kongl. Maj:ts befogenhet synes icke förefinnas-,

än den, som kan anses ligga i hvad Rikets Ständer i sin den 30 Oktober

1834 aflåtna skrifvelse (N:o 177) angående regleringen af utgifterna

under riksstatens dåvarande 10:de hufvudtitel anfört. Ständerna, som

till Lappmarks ecklesiastikverk beviljade ett förslagsanslag af 7,000 Rdr

B:co, anhöllo nemligen då, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga

sådana åtgärder, som i möjligaste måtto förminskade berörda utgiftssumma

medelst besparing såväl af aflöning eller arfvoden till de personer,

hviika icke vidare vore för Lappmarks ecklesiastikverk behöflige,

som ock af andra icke erforderliga utgifter.

Utskottet vill visserligen icke med hvad nu blifvit anfördt hafva

antydt, att icke vid gjorda dispositioner af anslaget all nödig hänsyn

tagits till nödvändigheten att så mycket som möjligt hushålla med statens

medel, men det torde i alla fall få medgifvas, att utgifternas starka

tillväxt är egnad att framkalla betänkligheter och åtminstone ett försök

att begränsa dem, om detta är möjligt utan att uppoffra det vigtiga

ändamål, som med anslaget skall främjas.

Under antagande således, att om, oaktadt iakttagandet af nödig

sparsamhet, den förhöjda anslagssumman af 55,000 kronor visar sig

icke förslå, utan utgifterna komma att öfverstiga densamma, — och

anslaget således enlighet med grundsatsen, att förslagsanslagen böra

upptagas till belopp, som så nära som möjligt sammanfalla med utgifternas,

behöfver ytterligare höjas — utredning varder, så vidt möjligt,,

meddelad om orsakerna till de ökade behofven, får Utskottet hemställa,.

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen bestämmer

förslagsanslaget till »Lappmarks ecklesiastikverk»

från och med 1887 till 55,000 kronor och således

höjer detta anslag från nu i riksstaten uppförda

22,700 kronor med 32,300 kronor.

Universiteten.

3:o. Till aflöning åt en extra ordinarie professor i anatomi vid

universitetet i Upsala har Kongl. Maj:t äskat, att på ordinarie stat måtte

uppföras 4,500 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningarp

och då de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 6—9) anförts till stöd

för detta anslagsbehof, synts Utskottet till fullo ådagalägga, att den

nya lärarebefattningen är oundgängligen nödig för undervisningens behöriga

gång, samt anledning icke är för handen att antaga, att den.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

5

nya befattningens inrättande skall kräfva några särskilda, nu ej uppgifna

kostnader såsom för nya lokaler, biträden, vaktmästare o. s. v.,

hyser Utskottet ingen betänklighet att hemställa,

att Riksdagen må till aflöning åt en extra ordinarie

professor i anatomi vid Upsala universitet uppföra

å ordinarie stat 4,500 kronor, hvaraf 1,000 kronor

såsom tjenstgöringspenningar.

4:o. I en inom Andra Kammaren af Herr S. von Friesen väckt

motion (N:o 154) har föreslagits,

att Riksdagen, för åstadkommande af undervisning vid universiteten

i den praktiska behandlingen af tyska, engelska och franska språken

i enlighet med de bestämmelser härom, som Kongl. Maj:t, efter

universitetsmyndigheternas hörande, kunde finna för godt att utfärda,

ville ställa till Kongl. Maj:ts disposition för hvartdera af universiteten

i Upsala och Lund ett årligt belopp af 6,000 kronor.

De skäl, som motionären, stödjande sig bland annat på den senast

församlade läroverkskomiténs betänkande samt på önskningar, uttalade

äfven från universitetens sida, anfört för ofvanberörda förslag,

hafva synts Utskottet värda uppmärksamhet. Då emellertid Kongl.

Maj:t icke funnit de af universiteten uttryckta önskningarna nu böra

föranleda till någon framställning hos Riksdagen, finner Utskottet det

vara för tidigt, att Riksdagen tager denna fråga om hand, helst densamma

antagligen kan bättre pröfvas, när frågan om läroverksreformen

förekommer till afgörande.

Under uttalande häraf och då Utskottet antager, att ett afslag

vid denna Riksdag å motionärens framställning endast innebär ett

uppskof med anordnandet vid universiteten af sådan språkundervisning,

som af motionären åsyftas, föranlåtes Utskottet hemställa,

Ang. ifrågasatt

anslag

till undervisning

i den

praktiska behandlingen

af tyska, engelska

och

franska språken

vid universiteten.

att Herr von Friesens förevarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

5:o. Af skäl, som äro anförda till statsrådsprotokollet (sid. 9—13) Ang. förmån

har Kongl. Maj:t under anslagstiteln »universiteten» föreslagit, ''tilldess

att Riksdagen måtte medgifva, det 1876 års Riksdags beslut an- vederlag för

gående lönereglering för professorer med flere tjenstemän vid Lunds Ussa lönf,

universitet må så förstås, att den rätt till ängslott, eller ersättning universitetet

derför, som enligt hittills gällande ordning tillkommer innehafvare af 1 Lund.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

vissa spanmålslöner, må af dem åtnjutas utan minskning i de faststälda

aflöningsbeloppen.

Hänvisande till den i statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen

för den vid 1876 års riksdag föreslagna och beslutade lönereglering

vid universiteten samt till livad i öfrigt der yftrats, får Utskottet anföra,

att i nu gällande stat för Upsala universitet, hvilken stat faststälts

•den 13 November 1885 följande anmärkningar fogats efter förteckningen

å de ordinarie professorerne, nemligen:

»1. Utaf aflöningen för hvar och en af professorerne, med undantag

för professor Skytteanus, utgöra 1,500 kronor tjenstgöringspenningar;

dock att, hvad förste teologie professorn eller domprosten angår,

fördelningen af dennes aflöning i lön och tjenstgöringspenningar skall

vidtaga först efter nuvarande tjensteinnehafvarens afgång.

»2. Innehafvare af ordinarie professorsembete, förutom professor

Skytteanus, åtnjuta hvardera 12 famnar ved in natura.

»3. Besittningsrätt till en af de 44 akademiska åkerlotterna å 6

tunnland tillkommer, i den ordning ledighet inträffar, professorerne i

alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamreraren

samt bibehålies af emeriti och vid dödsfall af enka, omyndiga söner

•och ogifta döttrar.

»4. Af nyssnämnda embets- och tjenstemän, med undantag af

sekreteraren och kamreraren, uppbära, jemväl efter tjensteålder, de 21

äldste ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor årligen till en

hvar eller tillsammans (kr.) 630: —».

Hvad angår Lunds universitet och de nu ifrågavarande ängslotterna

eller vederlag för dem, så säges i den af Kongl. Maj:t den

13 November 1885 senast faststälda staten endast följande---»I

-sammanhang härmed hafve VI, — som vilja framdeles OSS utlåta,

huruvida den vissa professorer och andre löntagare vid universitetet

tillkommande förmån att få tillträda ängslott eller erhålla vederlag

derför må af dem hädanefter tillgodonjutas utan afdrag å deras kontanta

aflöningsförmåner —, funnit godt att i afseende å utgiftsstatens

tillämpning meddela» — — —

Då Kongl. Maj:ts framställning synes Utskottet vara grundad på

fullt giltiga skäl, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

framställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

7

6:o. Beträffande den patologiskt-anatomiska institutionen vid universitetet

i Lund har Kongl. Maj:t gjort följande framställningar:

dels att en förhöjning måtte beviljas i årsanslaget till institutionen

till belopp af 1,600 kronor; hvaraf 1,000 kronor såsom anslag till

materielen och 600 kronor såsom arfvode åt en vaktmästare;

dels ock att till inredning af den nya byggnaden för institutionen

samt anskaffande af vetenskaplig materiel för densamma måtte på extra

stat för år 1887 anvisas 5,000 kronor.

Det nuvarande årsanslaget till patologiska institutionen utgör

1,200 kronor och skulle således ökas till 2,800 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 13 o. 14) gifver vid handen

är behofvet af anslagsförhöjningen närmast föranledt af de förändrade

förhållanden, som uppkomme derigenom att institutionen, som förut

varit inskränkt till att i främsta rummet tillgodose de mera elementära

sidorna af undervisningen, måst bringas till en högre grad af ändamålsenlighet.

Den nya anstalten kräfde kostnader för bränsle, vattenförbrukning

och gas till belopp af lägst 700 kronor. Vidare blefve behofvet

af en egen vaktmästare vid anstalten oundgängligt, så väl till biträde

vid de många olikartade arbetena derstädes som för eldningen, renhållningen

och den ständiga tillsynen; och beräknades aflöningen åt

denne vaktmästare till den vid universitetet vanliga, eller 600 kronor.

Härtill komme de direkta utgifterna för undervisningen och det vetenskapliga

arbetet, hvilka utgifter — af universitetsmyndiglieterna beräknade

till 1,500 kronor — afsåge anskaffande och tillhandahållande af

instrument och reagentier samt materiel och apparater.

Samtliga dessa utgiftsposter uppgå till ett sammanlagdt belopp af

2,800 kronor, af hvilka 1,200 kronor redan finnas anvisade, men återstoden,

1,600 kronor, skulle beviljas såsom förhöjning i årsanslaget.

Vid pröfning af denna framställning har Utskottet funnit skäl

tillstyrka den föreslagna förhöjningen i årsanslaget till den patologisktanatomiska

institutionen vid universitetet i Lund.

Hvad derefter angår det af Kongl. Maj: t äskade extra anslaget å

5,000 kronor till inredning m. m. vid ifrågavarande institution, så får Utskottet

erinra, hurusom Riksdagen — vid besvarandet af Kongl. Maj:ts

till 1885 års Riksdag gjorda framställning derom, att till inredning af

den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen i Lund

samt anskaffande af vetenskaplig materiel för samma institution måtte

å extra stat för år 1886 beviljas ett anslag af 10,000 kronor, med rätt

för det akademiska konsistoriet att vid användandet af detta anslag vidtaga

sådana ändringar i det ingifna förslaget, som kunde befinnas nödiga och

Ang. förhöjdt

årligt anslag

till patologiska

institutionen

i

Lund samt

ett extra anslag

för densamma.

[5 o. 42].

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Mats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

lämpliga — i skrifvelse den 20 Maj 1885 (N:o 60) yttrat, att då en stor

del af anslaget till ifrågavarande byggnad först under år 1886 komme att

utgå och byggnaden fullbordas, samt tillförlitlig beräkning af inredningskostnaden

m. m., som för äskade 10,000 kronor skulle bestridas, först

då torde kunna verkställas, Riksdagen ansett skal saknas att, innan

fullständig och detaljerad kostnadsberäkning förelåge, bevilja ifrågavarande

anslag till hela det belopp, som begärts; utan hade Riksdagen

för det då varande ansett beloppet kunna nedsättas till 5,000 kronor,

för att lemna vederbörande tillfälle att, derest ytterligare anslag skulle

finnas nödigt, då framlägga detaljerad kostnadsberäkning, som för

arbetets fullbordande kunde blifva tillämplig utan att förändringar deri

behöfde ske.

Af nu anförda skäl biföll Riksdagen Kongl. Maj:ts framställning

endast på det sätt, att på extra stat för år 1886 anvisades för de uppgifna

ändamålen 5,000 kronor, motsvarande hälften af hvad som vid

1885 års riksdag äskats.

Något nytt kostnadsförslag har icke blifvit upprättadt utan det

akademiska konsistoriet har endast åberopat det ursprungligen afgifna.

Och då det nu icke blifvit ifrågasatt, att ändringar skulle deri få göras,

samt ett afslag å framställningen om ifrågavarande medels beviljande

skulle föranleda ett menligt uppskof med byggnadens fullbordan, så

torde de begärda medlen icke böra förvägras.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer alltså Utskottet,

Ang. anslaget

till

fysiologislca

institutionen

i Lund.

[6 o. 43.]

att Riksdagen må:

a) förhöja årsanslaget till den patologisktanatomiska

institutionen vid universitetet i Lund med

1,600 kronor, deraf 1,000 kronor såsom anslag till

materielen och 600 kronor såsom arfvode åt en vaktmästare;

samt

b) bifalla Kongl. Maj:ts framställning om beviljande

på extra stat för 1887 af 5,000 kronor till inredning

af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska

institutionen i Lund samt anskaffande af vetenskaplig

materiel för institutionen.

7:o. Till materielen vid den fysiologiska institutionen vid universitetet

i Lund har Kongl. Maj:t äskat ett årligt anslag af 2,500

kronor.

Vidare har Kongl. Maj:t till uppsättning af undervisningsmateriel

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande dd:o 12. 9

för den fysiologiska institutionen i Lund äskat ett extra anslag af

10,000 kronor.

På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 14—16 och 60) framgår, stå

dessa framställningar i sammanhang med besättandet af den ordinarie

professur i fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund, hvartill

1884 års Riksdag beviljat medel. Någon antydan lemnades likväl icke

då derom, att inrättandet af den nya befattningen skulle _ medföra nödvändigheten

att bevilja större eller mindre särskilda anslag till anskaffande

af materiel och apparater för undervisningen, ehuru, att döma af hvad

till statsrådsprotokollet nu blifvit anfördt, uppenbarligen framgår, att

de akademiska myndigheterna redan vid framställningen om professurens

inrättande förutsett, att densamma icke skulle kunna medföra tillräckligt

gagn, om ej de materiella hjelpmedel, för hvilka anslag blifvit vid denna

riksdag begärda, kunde erhållas.

Då det vid bedömandet af anslagsfordringar för nya tjenstbefattningar

är i hög grad önskligt att, så vidt möjligt, tillfälle beredes att

öfverskåda de utgifter, som utöfver sjelfva aflöningsbeloppen. ungefärligen

erfordras för att de nya befattningarna skola verka tillräckligt

gagnande, så har Utskottet här velat fästa uppmärksamheten & nu

antydda förhållande.

Hvad sjelfva de begärda anslagsbeloppen angår, så synes det

Utskottet böra vara tillräckligt, att det årliga anslaget bestämmes till

1,500 kronor. Det extra anslaget åter torde icke kunna anses vara

för högt tilltaget, och Utskottet anser derför detsamma nu böra beviljas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må bevilja:

a) till bestridande af utgifter för materielen vid

den fysiologiska institutionen i Lund ett årligt anslag

på ordinarie stat af 1,500 kronor; samt

b) till uppsättning af undervisningsmateriel för

den fysiologiska institutionen i Lund på extra stat för

år 1887 ett anslag af 10,000 kronor.

8:o. Till förhöjning af årsanslaget till materielen för botaniska

institutionen vid universitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat ett belopp

af 1,000 kronor.

Nuvarande anslaget utgör 3,100 kronor; och då, enligt hvad statsrådsprotokollet

(sid. 16 och 17) gifven vid handen, detta anslag icke

kan förslå till alla de nödiga utgifter, som dermed böra bestridas, läier

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Samt. 1 Afd. 9 Käft. 2

Ang. förhöjning

i anslaget

Ull

materiélenför

botanislca

institutionen

vid universitetet

i Lund.

[7-]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. förhöjning

i årsanslaget

till

materielen

vid den

fysiska institutionen

vid

universitetet

i Lund.

[8.]

Riksdagen icke kunna undgå att bevilja den äskade anslagsförhöjningenUtskottet

får derför hemställa,

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

bevilja förhöjning med 1,000 kronor i årsanslaget

till materielen för botaniska institutionen vid

universitetet i Lund.

9:o. I årsanslaget till materielen vid den fysiska institutionen

vid universitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af 1,400

kronor.

I nu gällande stat för fysiska institutionen i Lund äro uppförda

följande belopp:

en amanuens, arfvode ............................................... kronor 500: —

„ vaktmästare, d:o ............................................... ,, 600: —

anslag till materielen ................................................ „ 1,100: .—

Motsvarande summor vid Upsala universitets fysiska institution

äro följande:

en amanuens, arfvode ................................................ kronor 500: —

(boställsrum och 2 famnar ved in natura).

en vaktmästare ............................................................ ,, 500: —

(boställsrum).

anslag till materielen ................................................ „ 2,500: —

värdet af 12 kubikfot 6 kannor spanmål af

Mälby frälseränta.................................................. „ 26: 96.

ränta å institutionens besparingsfond .................. „ 75: —

(10 famnar ved in natura).

Kongl. Maj:ts framställning afser nu, att fysiska institutionen i

Lund skulle erhålla till materielen samma belopp, som motsvarande

institution i Upsala; och då den begärda anslagsförhöjningen synes

vara väl behöflig för det uppgifna ändamålet, föranlåtes Utskottet att

hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget till materielen

för fysiska institutionen vid universitetet i Lund med

äskade 1,400 kronor, eller från 1,100 kronor till 2,500

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.

11

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

10:o. Till aflöning åt en eldare och maskinist vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet har Kongl. Maj:t äskat, att ett årligt anslag

af 1,000 kronor måtte uppföras.

Den nya tjeAstbefattningen är, enligt hvad statsrådsprotokollet

(sid. 19) utvisar, behöflig för skötande af den apparat, som är anordnad

till uppvärmning och ventilering af samtliga lokaler i den nya byggnaden

för den anatomiska m. fl. institutioner vid institutet. För sista qvartalet

af år 1885 samt för år 1886 har Kongl. Maj:t anvisat af besparingar

aflöning åt en eldare och maskinist vid institutet till belopp af

1,000 kronor efter år räknadt, till följd hvaraf tillfällig innehafvare af

tjensten redan finnes.

Då ifrågavarande apparat är af den invecklade beskaffenhet, att

det kräfves en särskild person för att hålla densamma i verksamhet,

så finner Utskottet sig icke böra afstyrka aflöningsbeloppets beviljande,

utan hemställer,

att Riksdagen må till aflöning åt en eldare och

maskinist vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

uppföra å ordinarie stat ett årligt anslag af 1,000

kronor.

ll:o. Till inköp af nödiga förbrukningsföremål åt den hygieniska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet har Kongl.

Maj:t äskat, att ett årligt anslag af 500 kronor måtte beviljas.

Vidare har Kongl. Maj:t begärt, att på extra stat för år 1887

måtte beviljas ett anslag af 1,500 kronor till instrument, apparater

och åskådningsmateriel för samma institution.

Skälen till dessa båda framställningar, hvilka Utskottet ansett

lämpligen böra i ett sammanhang behandlas, angifvas i statsrådsprotokollet

(sid. 19—21 och 61); och då anslagen synas vara i hög grad

behöfliga hemställer Utskottet,

att Riksdagen må:

a) till inköp af nödiga förbrukningsföremål åt

den hygieniska institutionen vid karolinska medikokirurgiska

institutet bevilja ett ordinarie årligt anslag

af 500 kronor; samt

Ang. anslag

till aflöning

åt en eldare

och maskinist.

[9-1

Ang. anslag

till inköp af

nödiga förbruknin

gsföremSil

åt

hygieniska

institutionen

m. m.

[10 O. 47.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. indelningsersättning

åt bibliotekarien

vid

allm. läroverket

i Skara.

LH-]

Ang. indelningsersättning

åt

Visingsborgs

skolstat.

[12.]

b) till instrument, apparater och åskådningsmateriel

för den hygieniska institutionen vid samma

institut bevilja på extra stat för år 1887 ett anslag

af 1,500 kronor.

Allmänna läroverken.

12:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, på det den bibliotekarien vid allmänna läroverket i Skara nu

efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön tillkommande ersättning

för 34 kubikfot 7,15 kannor råg och lika mycket korn måtte

kunna vid 1886 års utgång till statsverket indragas, det för allmänna

läroverken uppförda fasta penninganslag måtte höjas med de till fyllnad

i bibliotekariens arfvode intill faststäldt belopp erforderliga medel

145 kronor 74 öre,

samt att till nuvarande innehafvaren af nämnda bibliotekariebefattning

måtte, såsom godtgörelse för den genom indelningsersättningens

indragande föranledda minskning i de honom hittills tillkommande

löneförmåner, årligen från och med år 1887, så länge han vid

befattningen qvarstode, af reservationerna å anslagen till allmänna

läroverken utgå ett belopp af 45 kronor 19 öre.

Hänvisande till de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid 21—

23) anförts till stöd för denna framställning får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

13:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, på det den till Visingsborgs skolstat utgående ersättning

från Jönköpings och Kronobergs län för indragna indelningar måtte

kunna med år 1886 upphöra, Visingsöfonden måtte befrias från utgifvande

efter samma tid af till statsverket ingående andel, 497 kronor

11 öre, af skolgodsets räntor och tillerkännes från och med år 1887

ett årligt belopp af 488 kronor 36 öre utöfver den fonden redan nu

tillkommande ersättning för minskning i salpeterhjelpen, samt

att i anledning häraf kontanta anslaget till allmänna läroverken

måtte ökas med sistnämnda belopp 488 kronor 36 öre.

I statsrådsprotokollet (sid. 24—26) redogöres närmare för denna

framställning och skälen till densamma; och får Utskottet hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande IS: o 12. 13

att jemväl förevarande Kongl. Maj:ts framställning

må vinna Riksdagens bifall.

14:o. Under anslagstiteln »allmänna läroverken» har vidare af

Kongl. Mai:t föreslagits, att, på det de till allmänna läroverken i ningar m m,

Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Kristianstad och Halmstad från för- **.%%***

slagsanslaget till indelningsersättningar utgående belopp måtte kunna [13.]

vid 1886 års utgång till statsverket indragas, anvisningen i kontant

för de allmänna läroverken måtte höjas med ett belopp, som föi anslagets

beräkning i jemnt krontal borde utföras med 737 kronor 90

öre, hvaraf såsom lönetyllnad till rektorn vid allmänna läroverket 1

Malmö 6 kronor 32 öre samt såsom ersättning för indragna hmdtgillen

och klockarepensioner: till Lunds allmänna läroverks bibliotekskassa

80 kronor 57 öre, till Helsingborgs allmänna läroverks ljus- och vedkassa

394 kronor 15 öre, till Ystads allmänna läroverks premie- och

fattigkassa 16 kronor 44 öre, till Kristianstads allmänna läroverks

äldre byggnadskassa 235 kronor 47 öre, till sistnämnda läroverks stipendiefonder

1 krona 50 öre samt till Halmstads allmänna läroverks

premie- och fattigkassa 3 kronor.

Utskottet får, med anledning af denna framställning och under

hänvisning till de skäl för densamma, som anförts till statsrådsprotokollet

(sid. 26—29), hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

må vinna Riksdagens bifall.

15:o. Under förutsättning, att hvad. i de tre näst föregående

punkterna här ofvan hemstälts, vinner Riksdagens bifall, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen, i händelse af bifall till hvad i

punkterna 12, 13 och 14 här ofvan föreslagits, må,

med bifall till derom af Kongl. Maj:t gjord framställning,

från riksstaten utesluta det å anslagstiteln »allmänna

läroverken» under rubriken »indelning och

dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

uppförda förslagsanslaget å 1,080 kronor.

16:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 159) har

Herr J. G. Granlund, på anförda skäl, föreslagit, _ m f ele;

att Riksdagen måtte besluta en underdånig skrifvelse till Kongl verk i Motala.

J.ng. uteslutande

ur riksstaten

af

ett förslagsanslag.

[14.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Maj:t med anhållan att Kong!. Maj:t täcktes låta undersöka, huru be~

hofvet af en högre undervisningsanstalt för Motala stad, minst femklassig,

bäst kunde tillgodoses, och efter verkstäld utredning af dithörande

omständigheter, göra nådig framställning till en blifvande

Riksdag, samt att Riksdagen behagade från och med nästa år ställa

till Kongl. Maj.ts förfogande ett anslag af 3,000 kronor i och för upprätthållande

af det nu befintliga enskilda elementarläroverket i Motala,

hvars gagnande verksamhet i brist på ett kraftigare understöd från

det offentligas sida vore i fara att blifva afbruten.

Då vid 1879 års riksdag behandlades en af Kongl. Maj:t gjord

framställning om inrättande i Motala af ett treklassigt allmänt läroverk,

yttrade Utskottet om denna framställning, bland annat, att afståndet

från denna stad till Vadstena, der femklassigt läroverk vore

inrättadt, tillryggalades genom den dåmera inrättade jernvägsförbindelsen

på vid pass en timme. Likaledes vore Motala genom en omkring

6 mil lång jernväg förenadt med Linköping, der fullständigt

elementarläroverk funnes; och syntes alltså behofvet af upprättandet

af det ifrågavarande nya läroverket icke kunna vara särdeles trängande.

Enligt Utskottets förmenande vore det dessutom icke skäl att

för mycket öka antalet af de treklassiga elementarläroverken. Vida

rigtigare och mer ändamålsenligt syntes det vara att utveckla och förbättra

folkskolorna, så att dessa kunde blifva lämpliga jemväl för mindre

städer och köpingar.

Hvad sålunda blifvit vid 1879 års riksdag uttaladt synes Utskottet

fortfarande eg a full giltighet, och Utskottet finner sig derför

icke böra tillstyrka bifall till motionen i någon dess del; så mycket

mindre som Utskottet har anledning antaga, att den åsigt allt mera

stadgas, att staten snarare bör inskränka än öka antalet af de antingen

helt och hållet af staten upprätthållna eller ock af staten mer eller

mindre rikligt understödda smärre allmänna läroverken.

Lägges härtill, att sannolikt inom kort komma att för Riksdagen

framläggas förslag till väsentliga förändringar i de allmänna läroverken,

så måste det framstå såsom synnerligen olämpligt, att Riksdagen

nu på initiativ endast af enskild motionär beslutar att i viss

mån gå blifvande förslag till omreglering af dessa läroverk i förväg.

Utskottet hemställer derför,

att Herr Granlunds förevarande motion icke må,

af Riksdagen bifallas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

15

Högre lärarinneseminariet.

17:o. Enär vid högre lärarinneseminariet en lektor och en lärarinna

vore enligt gällande grunder berättigade att från och med 1887 uppflyttas

i högre lönegrad, har Kongl. Maj:t äskat förhöjning i anslaget

till seminariet med 1,000 kronor; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till denna Kongl.

Maj:ts framställning, må för en lektors och en lärarinnas

uppflyttning i högre lönegrad höja anslaget till

högre lärarinneseminariet med 1,000 kronor, eller från

42,500 kronor till 43,500 kronor.

Pedagogier och folkskolor.

18:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att de från detta anslag hittills utgående indelningsersättningar

till Sigtuna och Munktorps skolor samt östhammars och Torshälla

pedagogier äfvensom de från nämnda anslag i kontant anvisade belopp:

4 kronor 62 öre till Sigtuna skola, 24 kronor till Vaxholms pedagogi,

11 kronor 75 öre till Torshälla pedagogi och 15 kronor 62 öre till

Eskilstuna pedagogi måtte ur riksstaten uteslutas; samt

att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar» måtte minskas med ett jemnadt belopp

af 1,100 kronor och anvisningen i kontant nedsättes med jemnt 55

kronor.

Hänvisande till de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 30—34)

anförts till stöd för denna framställning, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Folkundervisningen.

19:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

föreslagit, hemställer Utskottet,

Ang. anslag

för uppflyttning

af en

lektor och en

lärarinna i

högre lönegrad.

[15.]

Ang. uteslutande

ur

riksstaten af

indelningsersättningar

m. m.

[16-]

Ang. anslag

för seminariilärares

uppflyttning

i

högre lönegrad.

[17.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

att Riksdagen för lärares och lärarinnors vid

folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad,

enligt gällande bestämmelser, må öka anslaget

till samma seminarier med 6,200 kronor, eller från

273,525 kronor till 279,725 kronor.

Ang. ifrågasatt

löneförbättring

på

ordinarie

stat för lärare

i musik vid

folkskolelärareseminarierna.

20:o. Herr P. A. Siljeström har i en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 85) på anförda skäl föreslagit, att lönen till musiklärarne

vid folkskolelärareseminarierna måtte på ordinarie stat uppföras i lägsta

lönegraden med 1,200 kronor samt efter 5 års tjenstgöring med 1,400

och efter 10 års tjenstgöring med 1,600 kronor om året.

I innevarande års statsverksproposition åter har Kongl. Maj:t i

punkten 54:o, till hvilken Utskottet framdeles får återkomma, äskat

ett extra anslag, bland annat, till extra arfvoden åt musiklärare vid

ifrågavarande seminarier.

Enligt hvad motionären meddelar, uppbär musiklärare vid folkskolelärareseminarium

årlig aflöning af 1,000 kronor utan lönegradsberäkning,

till hvilken aflöning dock numera komma tillägg, hittills

beviljade på extra stat, af 100, 200 och 300 kronor.

Då några särskilda skäl hvarken blifvit af motionären anförda

eller eljest kunnat af Utskottet finnas vara för handen till en afvikelse

i förevarande fall från grundsatsen, att Riksdagen icke utan

att framställning från Kongl. Maj:t dertill föranleder bör företaga mer

eller mindre omfattande löneregleringar för statens tjenstemän, föranlåtes

Utskottet endast till den hemställan,

att Herr Siljeströms förevarande motion må

lemnas utan afseende.

Ang. ifrågasatt

höjning

af förslagsanslaget

till

lönetillskott

åt lärare vid

folkskolor

m. ml

21:o. Beträffande »folkundervisningen» hafva vidare framstälts

följande förslag:

af Herr F. F. Carlson, hvilken i motionen N:o 8 i Första Kammaren

föreslagit,

att folkskolelärare och folkskolelärarinna efter fem års verksamhet

såsom ordinarie skola åtnjuta 100 kronors lönetillägg, om vederbörande

folkskoleinspektör vitsordar, att läraren eller lärarinnan under nämnda

tid väl tjenstgjort, samt att för detta ändamål anslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte med 50,000 kronor förhöjas;

och

af Herr P. A. Siljeström, hvilken i motionen N:o 86 i Andra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

17

Kammaren gjort ett yrkande af alldeles samma innehåll, som det af

Herr Carlson framstälda.

Beträffande dessa motioner får Utskottet, som fått del af en

motiverad approximativ beräkning öfver de medel, som skulle erfordras,

i händelse dessa motioner bifölles, och af denna beräkning inhemtat,

att den uppgifna summan af 50,000 kronor för närvarande

skulle vara tillräcklig för det åsyftade ändamålet, anföra, att Utskottet

icke kan dela den uppfattning, som ligger till grund för dessa båda

med hvarandra öfverensstämmande motioner. I Herr Carlsons motion

framhålles såsom olämpligt, att det enligt 1885 års lönereglering för folkskolelärarne

är öfverlemnadt åt församlings skön att, om den vill, sedan

läraren i minst 5 år oförvitligt tjenstgjort, höja lönen (minst 600 kronor)

med 100 kronor, i hvilket fall staten bidrager med ett tillskott.

Grunden dertill, att det icke blifvit kommunerna ålagdt såsom en ovilkorlig

skyldighet att efter viss tids ordinarie tjenstgöring höja skollärarens

lön, lärer väl utan tvifvel till en god del vara den, att man

trott kommunens beslutanderätt i afseende på beviljande af löneförhöjning

till en viss grad vara egnad att hos läraren framkalla en ökad sträfvan

att genom nit i tjensten förtjena kommunens förtroende. Vidare

torde det hafva blifvit beaktadt, att på ett eller annat ställe en verklig

svårighet skulle kunna uppstå för kommunen att utgöra sin del i den

förhöjda aflöningen och att det derför bort lemnas densamma rättighet

att sjelf afgöra, om den vill höja aflöningen, äfven om staten dertill

lemnar bidrag.

Till dessa sakskäl kan äfven läggas, att det ur formel synpunkt

måste anses olämpligt, att Riksdagen redan året efter det, då löneregleringen

beslöts, vidtager ändringar i densamma. Skulle ändringar

redan nu ifrågakomma, så borde de endast vara sådana, som kunde

påkallas till följd af något inträffadt förbiseende, hvilket dock i förevarande

fall alldeles icke är händelsen, då nemligen åtminstone den

ene af motionärerne redan vid 1885 års riksdag framstälde ett, med

det i motionerna gjorda, likartadt förslag, hvilket då icke vann bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att Herrar Carlsons och Siljeströms omförmälda

motioner icke må af Riksdagen bifallas.

22:o. Vidkommande det i näst föregående punkt omförmälda

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor hafva

inom Andra Kammaren ytterligare följande förslag blifvit gjorda:

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sand. 1 Afd. 9 Häft. 3

Ang. ytterligare

föreslagna

höjningar

af

anslaget till

lönetillskott

åt lärare vid

folkskolor,

småskolor,

m. m.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 12.

af Herr Jöns Rundbäck, i motionen N:o 148,

att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser rörande

vid folkskolan anstälde ordinarie lärares eller lärarinnors aflöning,

statsverket måtte böja sitt bidrag för sagda ändamål från två tredjedelar

till hela beloppet af den nu bestämda minimilönen, eller till 600 kronor.

att, der sådan lärare eller lärarinna efter fem års väl vitsordad

tjenstgöring åtnjuter stadgad löneförhöjning af 100 kronor eller derutöfver,

staten måtte bidraga med samma belopp, som för närvarande

är bestämdt, eller med 66 kronor 67 öre, samt att Riksdagen i enlighet

härmed måtte höja statens förslagsanslag till lönetillskott åt lärare

och lärarinnor vid folk- och småskolor med 1,000,000 kronor; samt

af Herr P. Zimdahl, i motionen N:o 163, hvari anförts och yrkats:

“Då näppeligen några grundade skäl förefinnas dertill, att till

aflöning af i småskola anstäld lärarinna staten bidrager med endast

hälften, under det att till folkskolelärares och lärarinnas aflöning, der

denna ej öfverstiger 700 kronor, församling af statsmedel erhåller två

tredjedelar af den till hvarje lärare och lärarinna utgående lönen, får

jag, i syfte att bereda allmänheten en väl behöflig lättnad i de dryga

kommunala utgifter, hvaraf den, särskildt hvad skolväsendet angår,

för närvarande drabbas, vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte för

sin del besluta, att till småskolelärares eller lärarinnas aflöning, derest

denna ej öfverstiger 300 kronor, staten skall bidraga med två tredjedelar,

samt att för detta ändamål erforderliga medel ställas till Kongl

Maj:ts disposition.“

Af dessa motioner afser Herr Rundbäcks, att staten skall ensam

öfvertaga betalningen af hela minimilönen, 600 kronor, till folkskolelärare

och lärarinnor; och har såsom skäl för detta yrkande hufvudsakligen

åberopats de kommunala skattebördornas, och af dessa särskildt folkskoleafgifternas,

snabba stegring och behofvet af lättnad i dessa bördor.

Utskottet finner det icke kunna förnekas, att hvad i motionen

anförts förtjenar uppmärksamhet, särskildt med hänsyn till den ojemna

fördelning, som mångenstädes måste blifva en följd af de grunder, enligt

hvilka kostnaderna för folkskoleväsendet utgöras. I kommuner,

der större delen af befolkningen utgöres af personer i sådana ekonomiska

omständigheter, att de enligt påfördt fyrktal eller annan gällande

grund utgöra skatt till kommunen för dess gemensamma behof,

torde visserligen bördan kunna anses blifva så rättvist fördelad som

möjligt, men i sådana kommuner åter, der endast ett mindre antal personer

finnes i ofvannämnda ekonomiska omständigheter, och der flertalet,

af befolkningen utgöres af familjefäder och andra, hvilka icke

kunna påföras annat bidrag till kostnaderna för folkskolan än den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

19

personella afgift af 25 å 50 öre, som kommun är berättigad att för

folkskolans behof utkräfva, der kan tydligen skyldigheten att upprätthålla

folkskolan enligt nu gällande bestämmelser kräfva offer, som kännas

tryckande.

Men fastän Utskottet sålunda erkänner, att, om hänsyn uteslutande

tages till kommunernas skattebördor för folkskoleväsendet, krafvet

på lättnader har skäl för sig, så kan dock icke Utskottet tillstyrka

den förändring, som blifvit af Herr Rundbäck föreslagen; en förändring

hvilken icke allenast skulle medföra de af honom åsyftade lättnader

för kommunerna, utan sträcka sina verkningar vida längre. Om nemligen

den grundsatsen anses fortfarande böra tillämpas, att folkskolan

skall vara en kommunal institution och folkskoleläraren således en kommunens

tjensteman, då lärer det icke böra sättas i fråga att på staten

öfverflytta en så stor andel i kostnaderna för folkskolelärarnes aflöning,

som denne motionär föreslagit. Skulle det beslutas, att staten skall

öfvertaga betalningen af hela den kontanta aflöningen åt folkskolelärare,

så torde häraf förr eller senare blifva en följd, att kommunernas

inflytande på desse lärares antagande och tjenstgöring måste undergå

väsentlig jemkning, så att i stället småningom komme att uppstå

en stor ny klass af statstjenstemän. Att någon allmännare opinion

inom landet skulle önska åstadkommandet af en sådan förändring, saknas

all anledning att antaga, likasom det äfven är minst sagdt tvifvelaktigt,

om folkskolans intressen deraf skulle i någon mån främjas.

Härmed är dock icke sagdt, att alla åtgärder till lättnader i de

kommunala bördorna för folkskoleväsendet behöfva uteblifva. Herr Zimdahl

har nemligen enligt Utskottets åsigt i sin motion anvisat en väg,

som för detta ändamål synes vara synnerligen lämplig och mot hvilken

icke kan göres den principiella invändning, som här ofvan påpekats

beträffande Herr Rundbäcks förslag. Herr Zimdahl föreslår, att statens

bidrag till aflöning åt lärare och lärarinnor vid småskolor skall

höjas till två tredjedelar, derest aflöningen icke öfverstiger 300 kronor.

1 sjelfva verket innefattar detta förslag endast en utsträckning

af en redan tillämpad grundsats i fråga om proportionen mellan statens

och kommunernas andelar i den kontanta aflöningen åt folkskolans

lärare och lärarinnor. Mot förslaget kan derför icke invändas,

att detsamma skulle åstadkomma en förändring af de lärares ställning

såsom kommunernas tjenstemän, hvilka förslaget afser. Deremot

skulle en ingalunda oväsentlig lättnad i de kommunala skattebördorna

ernås genom förslagets antagande. Lägges härtill, att en lindring i

kommunernas utgifter för småskolor och mindre folkskolor utan tvifvel

skulle mångenstädes, till båtnad för undervisningen i folkskolorna, upp
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

muntra till inrättandet af flera småskolor, så att barn, hvilka icke kunna

draga full nytta af undervisningen i folkskolorna, ej, i saknad af småskolor,

behöfva skickas till folkskolorna och der upptaga lärarens tid samt

derigenom hindra undervisningen af de mera försigkomna lärjungarne,

så synas fullt giltiga skäl förefinnas för bifall till den förändring, som

af Herr Zimdahl åsyftas.

Då motionären uttryckligen endast ordar om småskolornas lärare

och lärarinnor, så uteslutas från den nu föreslagna förändringen lärare

och lärarinnor vid mindre folkskolor samt biträdande lärare och lärarinnor

vid folkskolor, ehuru samma skäl, som tala för ökadt statsbidragtill

aflöningen åt småskolornas lärare och lärarinnor, göra sig gällande

äfven i fråga om de två sistnämnda grupperna af lärare och lärarinnor.

Härpå har Utskottet velat fästa uppmärksamheten med hänsyn dertill,

att om också Utskottet nu ej kunnat föreslå någon förändring bekräftande

statens bidrag till dessa lärares och lärarinnors aflöning,

Utskottet likväl erkänner, att, om Herr Zimdahls motion bifalles, följdriktigheten

kräfver att enahanda proportion för statens tillskott till

aflöningen åt lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor samt biträdande

lärare och lärarinnor vid folkskolor bestämmes som för lärare

och lärarinnor vid småskolorna stadgas; och lärer det på grund häraf

få antagas, att redan vid nästa riksdag förslag i denna rigtning kunna

från Kongl. Maj:t förväntas.

Vidkommande den förhöjning i anslaget till lönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor, som varder nödvändig, om sistbemälde

motionärs förslag bifalles, har Utskottet beräknat denna förhöjningså,

att då, enligt tillgängliga uppgifter, antalet af de lärare och''lärarinnor,

som af förslaget beröras, år 1884 utgjorde 5,079 samt alla

dessa antagas hafva fullgjort stadgade kompetensvilkor enligt 5 § i

Kongl. kungörelsen den 5 Juni 1885, ett ökadt statsbidrag till alla

dessa lärare och lärarinnor af 50 kronor skulle behöfvas, då tillökningen

på det hela skulle blifva, i jemnt tusental, 254,000 kronor. Till

denna summa bör emellertid läggas ett belopp, som kan anses vara

tillräckligt för den tillökning i antalet lärare och lärarinnor, som under

åren 1885 och 1886 eller till början af år 1887 antagligen skett; och

torde detta belopp böra lägst beräknas till 11,000 kronor, då hela

anslagstillökningen blefve 265,000 kronor.

Nu gällande riksstat upptager förslagsanslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor till 2,880,000 kronor. Läggas

härtill förenämnda 265,000 kronor, skulle anslaget för år 1887 komma

att sluta å 3,145,000 kronor.

Under åberopande af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet

hemställa,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

21

a) att Herr J. Rundbäcks förevarande motion

icke må af Riksdagen bifallas; samt

b) att Riksdagen, med bifall till Herr P. Zimdahls

motion, må besluta att, utan rubbning i öfrigt

af nu gällande bestämmelser rörande vid småskolor

anstälde lärares och lärarinnors aflöning, staten skall

från och med 1887 års början till dessa lärai-es och

lärarinnors aflöning bidraga med två tredjedelar af

den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst

300 kronor och för tillämpning af detta beslut från

och med år 1887 höja förslagsanslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor med

265.000 kronor, eller från 2,880,000 kronor till

3.145.000 kronor.

V eterinärundervisningen.

23:o. Beträffande veterinärinrättningen i Skara hafva, jemte det Ang. veteriKongl.

Maj:t till uppehållande af undervisningen vid inrättningen g^Yskam.

äskat ett extra anslag för år 1887 af 12,900 kronor, följande förslag [61].

blifvit vid innevarande riksdag framstälda:

af Herr J. H. G. Fredholm, hvilken i en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 25) hemstält, att Riksdagen behagade besluta:

att, då de nuvarande eleverna vid veterinärinrättningen i Skara

afslutat den för dem bestämda lärokurs, inrättningen skall ombildas

till en fullständig hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära

hofslagare;

att der fortfarande måtte underhållas en sjukvårdsanstalt för

husdjur, hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare

åkommor hos husdjuren lemnades åt dem, som ville sig deraf begagna;

och

att till underhåll af inrättningen med nämnda omfattning finge

användas inkomsten af Hernqvistska donationen och det af C. U. Uggla,

A. Hellstadius och Thunberg m. fl. lemnade kapital, vidare arrendemedlen

af statens egendom Brogården och hvad af nu utgående ordinarie

statsanslag kunde befinnas erforderligt;

samt till veterinärinrättningen i Skara å extra stat för år 1887

bevilja ett anslag af 12,400 kronor;

af Herrar A. Th. Wallenius m. fl., hvilka i en inom Första

Kammaren väckt motion (N:o 23) föreslagit, att Riksdagen ville besluta:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

dels att, med godkännande af direktionens organisationsförslag,

låta uppföra ett årligt anslag af 20,700 kronor på ordinarie stat för

Skara veterinärinrättning,

dels ock att för en gång bevilja ett anslag på extra stat till

samma inrättning af 17,818 kronor, att användas till byggnaders och

lärosalars försättande i tidsenligt skick och anskaffande af nödig undervisningsmateriel;

samt slutligen

af Herrar A. P. Trybom m. fl., hvilka i en inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 106) gjort enahanda förslag, som Herrar Wallenius

m. fl. i nyss omförmälda, i Första Kammaren väckta motion

(N:o 23) framstält.

Med anledning af dessa motioner torde Utskottet för fullständighetens

skull få erinra derom, att Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag

framstälde förslag om veterinäriurättningens i Skara ombildande till

hofbeslagsskola och vårdanstalt för sjuka husdjur, vid hvilken anstalt

skulle meddelas endast praktisk klinisk undervisning, samt att direktionens

vid nämnda inrättning i de två senare af här ofvan omförmälda

motioner åberopade förslag angående veterinärinrättningens omorganisation

på ordinarie stat afsåg, att inrättningen skulle få till

uppgift att bilda veterinärer, afsedda för den enskilda veterinärsjukvården,

att vara en fullständig läroanstalt för bildande af hofslagare

eller s. k. hofbeslagssmeder, och att derjemte förblifva en vårdanstalt

för sjuka husdjur. Det statsanslag, som härför årligen skulle erfordras,

har beräknats till 20,700 kronor, eller 3,700 kronor utöfver inrättningens

nuvarande anslag, nemligen 4,100 kronor på ordinarie och

12,900 kronor på extra stat, tillhopa 17,000 kronor.

Beträffande yrkandet i de två senare motionerna om beviljande

af ett extra anslag å 17,818 kronor, så har i motionerna upplysts, att

direktionen för inrättningen hos Kongl. Maj:t anmält, att Skara veterinärinrättning

behöfde detta belopp för att dermed försättas i fullgodt skick

enligt tidens fordringar så i afseende på byggnader och lärosalar som

undervisningsmateriel.

I öfrigt torde här icke vara behöfligt att närmare redogöra för

detaljerna i de föreliggande förslagen eller för förhandlingarna i ämnet

vid 1885 års riksdag, enär dessa torde vara i friskt minne. Statsutskottet

angaf då och vidhåller ännu sin uppfattning om nödvändigheten

af en inrättning för veterinärundervisning, der inträdesfordringarna

icke äro så höga, som de vid institutet i Stockholm för närvarande

äro.

Häraf följer, att Utskottet icke kan tillstyrka Herr Fredholms

motion. Hvad de öfriga båda motionerna angår, så lärer anledning ej

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

23

finnas att särskild t för veterinärinrättningen i Skara frångå den grundsats,

att reglering på ordinarie stat af statens institutioner på olika

områden icke bör af Riksdagen beslutas annat än på derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning; ocb då först i sammanhang med en sådan

reglering anslag till byggnaders ocb lärosalars förbättrande m. m. vid

ifrågavarande läroanstalt synes böra beviljas, så finner Utskottet sig

sakna skäl att tillstyrka Herrar Wallenii ocb Tryboms med fleres förslag.

Ehuru Utskottet sålunda finner sig icke kunna föreslå bifall till

någon af de vid denna riksdag väckta motioner i fråga om veterinärinrättningen

i Skara, så anser Utskottet sig dock böra undersöka, om

icke ett medel skidle kunna utfinnas, som kunde bana väg för ett samrnanjemkande

af meningarna bos, å ena sidan, anhängarne af Skara veterinärinrättnings

bibehållande såsom ett fullständigt läroverk för ett visst

slag af veterinärer ocb, å andra sidan, dem, som önska veterinärundervisningens

koncentrering vid ett enda institut, der ett annat slag af

veterinärer utbildas.

Såsom bekant anse de förre, att för de i det dagliga lifvet i allmänhet

förekommande behofven i förevarande hänseende det ingalunda

erfordras att eg a tillgång till veterinärer med en så fulländad — och

följaktligen dyr — teoretisk utbildning som den, hvilken kräfves för

inträde vid institutet i Stockholm, utan att de flestes intresse af biträde

fvid husdjurens vård fullt nöjaktigt samt derjemte billigare kan tillgodoses

af veterinärer, af hvilka icke fordrats den högre allmänt humanistiska

bildning, hvilken förutsättes såsom vilkor för befordran till

statens veterinärtjenster. De senare åter hafva hufvudsakligen framhållit,

att en anordning, enligt hvilken två klasser af veterinärer komme

att utbildas — en med större teoretiska insigter vid det fullständiga

läroverket i Stockholm och en med ringare sådana vid läroanstalten i

Skara — vore förkastlig.

Vidlyftigare torde Utskottet icke behöfva här redogöra för de

hufvudsakliga meningsskiljaktigheterna i fråga om veterinärundervisningen,

utan får Utskottet hänvisa dem, som derom önska närmare

kännedom, till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 vid 1885 års riksdag

punkten 54:o, der de å ömse sidor anförda skälen finnas omförmälda

och i öfrigt redogöres för hvad som till frågans lösning dittills åtgjorts.

Om nu en anordning skall kunna föreslås, som kunde tillfredsställa

båda sidorna, så är det klart, att Utskottet måste förutsätta, att

från båda hållen jemkningar medgifvas; och då, enligt hvad ofvan antydts,

anhängarne af veterinärundervisningens fortsatta delning på två

läroanstalter i främsta rummet åberopa såsom stöd för sin mening, att

de höga inträdesfordringarna (aflagd maturitetsexamen) vid institutet i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Stockholm leda dertill, att veterinärerne från detta institut, efter slutade

studier, måste vid utöfningen af enskild praktik kräfva en allt för

dryg och för dem, som anlita veterinärerne, känbar ersättning, så synes

grunden till en öfverenskommelse med motsidan lämpligen kunna sökas

deri, att den antydda anledningen till fördyrandet så vidt möjligt aflägsnas.

Enligt Utskottets uppfattning skulle detta i nöjaktig mån

kunna ske derigenom, att fordringarna på humanistisk bildning för inträde

vid institutet i Stockholm något minskades. Att härvid gå så

långt som att medgifva inträde åt, sådana från de allmänna läroverken

afgångna elever, som icke genomgått mer än de fem första klasserna,

vill Utskottet icke nu ifrågasätta, men med fullt skäl synes det kunna

antagas, att de ynglingar, som vid allmänt läroverk — eller deremot

svarande enskildt — undfått godkändt betyg för flyttning från öfre

sjette klassen till nedre sjunde, hvarigenom en förkortning i skoltiden

med två år vinnes, ega en tillräckligt säker humanistisk bildning för att

kunna tillgodogöra sig undervisningen vid institutet i Stockholm och

genomgå detsamma på samma tid som de, hvilka enligt nu gällande

bestämmelser der kunna vinna inträde, d. v. s. aflagt maturitetsexamen.

I öfre sjette klassen upphör undervisningen och aflägges slutlig examen,

hvad latinlinien angår, i botanik och zoologi samt tyska språket

och, hvad reallinien angår, i tyska språket. I öfriga ämnen lära säkerligen

ock tillräckliga kunskaper i allmänhet hafva inhemtats.

Skulle, efter den närmare pröfning af nu antydda förslag, som torde

blifva oundgänglig, en lösning af tvistefrågan kunna åvägabringas i ofvan

berörda rigtning, så borde, enligt Utskottets åsigt, betänkligheterna mot

Skara veterinärinrättnings upphörande såsom en fullständig undervisningsanstalt

för veterinärer, hvilka endast ville utbilda sig för enskild

praktik, kunna falla, och undervisningen koncentreras vid institutet i

Stockholm, så att för Skai''a läroanstalts ombildning i den rigtning

Kongl. Maj:t år 1885 föreslog icke längre hinder skulle möta; och får

Utskottet, under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställa,

att Riksdagen må:

a) bifalla hvad Kongl. Maj:t beträffande veterinärinrättningen

i Skara föreslagit och således på extra

stat för år 1887 anvisa ett belopp af 12,900 kronor

till uppehållande af undervisningen derstädes; samt

b) vid anmälan härom hos Kongl. Maj:t anhålla,

dels att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida icke för Skara veterinärinrättnings upphörande

såsom fullständig läroanstalt med lägre inträdes
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

25

fordringar och. veterinärundervisningens koncentreringvid

veterinärinstitutet i Stockholm, de nu bestämda

fordringarna på humanistisk bildning för inträde vid

institutet i Stockholm skulle kunna sänkas, och dels

att Kongl. Maj:t derefter måtte framlägga de förslag,

som häraf kunna påkallas.

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.

24:o. Under anslagstiteln “farsoters och smittosamma sjukdomars

botande44 är för närvarande anvisadt ett förslagsanslag af 45,000 kronor,

hvilket är stäldt till Medicinalstyrelsens disposition; och har Kongl.

Maj:t, då, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 34) närmare utvisar, under

de senare åren utgifterna betydligt öfverskridit anslagssumman, nu föreslagit,

att ifrågavarande förslagsanslag måtte höjas med 55,000 kronor.

Anslaget skulle således i 1887 års riksstat upptagas med 100,000 kronor.

Den betydliga stegring af utgifterna, som egt rum, är egnad att

framkalla åtskilliga betänkligheter. Då nemligen med anslaget skola

bestridas kostnaderna för läkares resor till och från ställen, der farsot

eller smittosam sjukdom utbrutit, samt medicin och läkarevård åt fattige,

som af dylik sjukdom angripits, så är det gifvet, att ett visst intresse

stundom kan komma att göra sig gällande att få förekommande sjukdomsfall

hänförda till farsoter eller smittosamma sjukdomar. För myndigheterna

måste det alltid blifva svårt att härutinnan kunna utöfva

någon verksammare kontroll, utan de måste väl i allmänhet taga inkommande

uppgifter för goda. Vigtigt vore emellertid, att utväg kunde

utfinnas, hvarigenom man kunde vinna större trygghet, att de utgifter,

som från detta anslag göras, alltid ske endast i fall af verkligt pröfvade

behof; och Utskottet tillåter sig derför uttala den önskan, att den

komité, som nu är i verksamhet för att utarbeta förslag till ny instruktion

för provinsialläkarne m. m., i sammanhang dermed kunde egna

denna fråga uppmärksamhet och utredning.

För närvarande, och då det måste erkännas vara en rigtig grundsats,

att förslagsanslagen upptagas till belopp, som så nära som möjligt

motsvara utgifterna, har Utskottet icke anledning till annan hemställan,

än

att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

höja förslagsanslaget till farsoters och smittosamma

sjukdomars botande från 45,000 kronor med 55,000

kronor till 100,000 kronor.

Bik. till Bi/csd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.

Ang. höjning

af förslagsanslaget

till

farsoters och

smittosamma

sjukdomars

botande.

[18.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Angående

höjning af

åtskilliga

anslag.

[19-]

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien.

25:o. Kongl. Maj:t har föreslagit:

att följande, för akademien på ordinarie stat uppförda anslag

måtte höjas, nemligen:

anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars

vård, lyshållning m. m. till 2,300 kronor,

eller med ................................................................................. kronor 1,000: —

och den ene vaktmästarens lön till 900 kronor,

eller med ................................................................................. » 300: —

samt att följande, hittills på extra stat uppförda

anslag måtte beviljas på akademiens ordinarie stat,

nemligen:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid

ordnandet och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
-

bot jen ing ................................................................................. » 4,000: —

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m............................................. » 3,200: _

till utgifvande af planchverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m..................................................................... » 2,000: _

I statsrådsprotokollet (sid. 35—38) redogöres för skälen till dessa

framställningar; och får Utskottet dit hänvisa och för sin del endast

anföra, att fullgiltiga skäl synas förefinnas för höjningen med 1,000

kronor i anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars vård,

lyshållning m. m., hvaremot Utskottet icke anser den begärda tillökningen

i en vaktmästarelön vara oundgängligen nödig, samt att de

ofvan nämnda extra anslagens uppflyttande å ordinarie stat tills vidare

åtminstone kan anstå; och hemställer derför Utskottet,

att Riksdagen beträffande anslagen till Vitterhets-,

Historie- och Antiqvitetsakademien må besluta:

a) att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, höja

anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars

vård, lyshållning m. m. till 2,300 kronor, eller

med 1,000 kronor;

b) att icke bifalla den af Kongl. Maj:t äskade

förhöjning till 900 kronor, eller med 300 kronor, i den

ene vaktmästarens lön;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

27

c) — med afslag å Kongl. Maj:ts framställning

om nedannämnda, nu på extra stat uppförda anslags

beviljande på ordinarie stat — bevilja på extra stat

för år 1887:

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

4,000 kronor;

till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

forniemningar m. m. 3,200 kronor; samt

till utgifvande af planchverk öfver fornsaker och

andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m. 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

26:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, med hänsyn till behof af vetenskapligt biträde åt intendenten

vid riksmuseets mineralogiska afdelning, förhöjning i anslaget till

materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid samlingarnas ordnande måtte beviljas med 1,000 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 38 och 39) blifvit

anfördt till stöd för denna Kongl. Maj:ts framställning, hvilken afser

att bereda tillgång för höjning af ett årligt arfvode å 1,500 kronor,

som under en längre tid utgått till en vid riksmuseets mineralogiska

afdelning anstäld amanuens, får Utskottet anföra, att någon förhöjning

i törenämnda arfvode väl synes böra beviljas, men att Utskottet anser

beloppet lämpligen kunna till 500 kronor inskränkas; i hvilket fall

arfvodet skulle komma att utgöra 2,000 kronor.

Derjemte, och då arfvodesförhöjningen närmast synes hafva begärts

med hänsyn till den nuvarande amanuensens långvariga och förtjenstfulla

verksamhet, samt samma skäl, som nu tala för att denne må

komma i åtnjutande afförhöjdt arfvode, möjligen icke komma att förefinnas,

när han från befattningen afgått och annan öfvertagit tjensten,

föranlåtes Utskottet föreslå, att förhöjningen, till nyss angifna belopp,

må beviljas endast åt den nuvarande amanuensen och således upphöra

att utgå, när denne lemnat sysslan.

Utskottet hemställer alltså,

Angående

förhöjning

ett anslag.

[20.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

Ang. naturhistoriska

riksmuseets

afdelning för

arkegoniater

m. m.

[21-]

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, må besluta att höja naturhistoriska

riksmuseets anslag till materiel, till inköp

af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid

samlingarnas ordnande med 500 kronor, att användas

till förhöjning af det årliga arfvode å 1,500 kronor,

som för närvarande utgår till den å riksmuseets

mineralogiska afdelning anstälde amanuensen G. Lindström,

så länge han innehar amanuensbefattningen;

skolande denna anslagsförhöjning å 500 kronor upphöra

att utgå, när bemälde amanuens afgått från

befattningen.

27:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, för inköp och insamling af naturalier vid riksmuseets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes

och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade

utgifter, förhöjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta föremål.

samt till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande måtte

beviljas med 2,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 39 och 40) utvisar, skulle

beloppet komma att användas- vid den nya afdelning af naturhistoriska

riksmuseum, som omfattar arkegoniater och fossila växter, på följande

sätt, nemligen:

till inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila

växter) 1,000 kronor;

till arbetsbiträden m. m. 600 kronor; och

till diverse utgifter (glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper,

kataloger, preparatglas, kemikalier o. s. v.) 400 kronor.

Till en början får Utskottet anmärka, att då den afdelning af''

riksmuseum, om hvilken här är fråga, är af en mera tillfällig beskaffenhet,

enär aflöning åt intendenten vid densamma (professoren A. G..

Nathorst) endast beviljats åt denne personligen, alla anslag till afdelningen

endast böra beviljas på extra stat.

Hvad derefter angår det äskade belop-pet, så synes en nedsättning

i detsamma utan olägenhet kunna ske med 1,000 kronor och således

endast 1,000 kronor behöfva beviljas. Om utöfver detta belopp medel

för den nya afdelningen erfordras, så synas dessa böra beredas från

riksmuseets botaniska institutions andel i det till materielen m. m. vid

riksmuseum anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare, å 19,450*

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

29

kronor, af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen

närmast är att anse såsom en för tillfället utbruten del. Utskottet

föreställer sig derför, att det nyssnämnda beloppet bör anvisas på extra

stat och såsom en tillfällig förhöjning i riksmuseets anslag till materielen,

till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde

vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande, samt hemställer i enlighet

härmed,

att Riksdagen endast på det sätt må bifalla

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen

på extra stat för år 1887 anvisar ett belopp af 1,000

kronor såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska

riksmuseets anslag till materielen, till inköp af sällsynta

föremål samt till vetenskapligt biträde vid de

naturhistoriska samlingarnas ordnande.

28:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 96) har

Herr Friherre A. E. Nordenskiöld föreslagit,

att anslaget till ritningars utförande vid naturhistoriska riksmuseum

måtte varda förhöjdt från dess nuvarande belopp af 2,200

kronor till 4,800 kronor.

I motionen anföras visserligen åtskilliga omständigheter och beräkningar

till ådagaläggande af anslagsförhöjningens behöflighet, men

Utskottet har dock icke funnit dessa omständigheter och beräkningar

sådana, att de nu lemna tillräckliga skäl för anslagets ökning med ett

årligt belopp.

Deremot, och då, enligt de i motionen lemnade upplysningar, för

år 1884 eu brist af ungefär 1,000 kronor uppstått i det nuvarande

årsanslaget, samt anslaget för nämnda år således visats hafva varit

otillräckligt, så anser Utskottet, att ett tillfälligt anslag, motsvarande

denna brist, bör beviljas. Skulle det framdeles komma att visa sig, att

brist fortfarande uppkommer, så torde säkrare grunder för bestämmande

af en möjligen då ifrågakommande förhöjning i det ordinarie anslaget

erbjuda sig, än nu är fallet.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Friherre Nordenskiölds motion må på

det sätt bifallas, att Riksdagen, till ritningars utförande

vid naturhistoriska riksmuseet, på extra stat för år

1887 beviljar ett anslag af 1,000 kronor.

Ang. förhöjning

i anslaget

till ritningars

utförande

vid

naturhistoriska

riksmuseum.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Undervisningsanstalter för döfstumina och hlinda.

iingTTen ., 29,:o- Kongl Majkt har föreslagit, att Riksdagen måtte med
del

af an- gltva? att af det till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringstndersm

an®talteJ, för medellösa döfstumma och blinda barn uppförda anslag

och upp- matte tran och med år 1886 till understöd för beredande af vård och

ZndrTupp- undervisning för sådana personer, som vore både döfstumma och blinda,

fostrings- användas, enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Makt kunde finna

Medellösa1'' lämPligt meddela, ett årligt belopp af högst 2,000 kronor.

döfstumma . Denna framställning är närmast föranledd af Riksdagens år 1885

0C\arnda £j°rda anhållan angående utredning i fråga om beredande af vård och

[221 undervisning för sådana blinda, som tillika äro döfstumma; och då

'' nvad i statsrådsprotokollet (sid. 40—42) anförts till stöd för Kongl.

Majrts förslag icke gifvit anledning till erinran, får Utskottet hemstälTa,

. all Kongl. Majkts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

Aansiagäm 3°:o- Maj;t har under denna anslagstitel föreslagit:

Södertélge . att uet tiff bodertelge stadsförsamlings fattigvård såsom ersätt
SJft

T° -fT jordfJr!ustSerm Söd?rt6l«e ledning nn med lösen

vård. eftei ärligt medelmarkegangspns jemte forsellön utgående ränteanslag

[23.] af 1 centner 74,82 skålpund smör måtte från och med år 1887 utbytas

mot ett Södertelge stad tillkommande årligt belopp af 127 kronor 71

öre; samt

att i anledning häraf anvisningen i kontant till fattigvården i

btockholm och landsorten måtte höjas med ett jemnadt belopp af 128

kronoi, samt anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,

på förslag: ersättningar» nedsättas med jemnt 120 kronor- i fölfd

hvaraf anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten skulle

okas med 8 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 43) blifvit till

stöd för denna framställning anfördt, hemställer Utskottet,

att Kongl. Majkts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

31

Fattigvården i allmänhet.

31:o. I förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet har Kongl. An9■ höjning

Maj:t äskat en förhöjning med 40,000 kronor. Detta anslag utgör nu afanslag''''

35,000 kronor och skulle således ökas till 75,000 kronor. [24.V

I statsrådsprotokollet (sid. 44) redogöres för beloppet af de utgifter,

som. under åren 1882—1884 blifvit gjorda från detta anslag och

hvilka varit så stora, att anslaget måst under hvart och ett af dessa

år öfverskridas högst betydligt.

Det hade varit önskligt, att redogörelsen jemväl kommit att omfatta

sådana upplysningar, att deraf kunnat inhemtas, hvilka orsakerna

kunna antagas vara till utgifternas betydliga tillväxt; och då Utskottet

saknar tillfälle att sjelft verkställa en undersökning härutinnan, får

Utskottet, som finner det vara af vigt, att förslagsanslaget höjes till

ett belopp, som mera än det nuvarande motsvarar de motsedda utgifternas,

tillstyrka anslagets uppförande med 75,000 kronor under antagande,

att, om utgifterna visa sig komma att öfverskjuta äfven denna

summa och ytterligare höjning af anslaget sålunda erfordras, utredning

i nyss angifvet syfte då måtte varda Riksdagen förelagd.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må . i 1887 års riksstat uppföra förslagsanslaget

till fattigvården i allmänhet med ett från

40,000 kronor till 75,000 kronor ökadt belopp.

Hospitals underhåll.

32:o. I detta förslagsanslag, som nu utgör 450,000 kronor, har Än9- höjning

Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af 150,000 kronor. Anslaget skulle alflagetuu

alltså komma att utgöra 600,000 kronor. hospitals

I statsrådsprotokollet (sid. 44) uppgifvas de utgiftsbelopp, som

af anslaget bestridts under åren 1882—1884, nemligen: -

år 1882 ....................................................................... kronor 592,329: a

v 1883 ....................................................................... „ 591,443: 37

» ''884 ......... „ 602,576: To.

_ Med anledning af den betydliga stegring af statens utgifter för

hospitals vården, som egt rum, har Utskottet velat uttala följande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

I Ofverstyrelsens öfver hospitalen berättelse för år 1884 lemnas

•en redogörelse för antalet vårdade å samtliga anstalter för sinnessjukes

behandling under 1884, ur hvilken redogörelse Utskottet får meddela

följande utdrag:

Anstalt.

Antal sjuk- platser.

Summa

vårdade un- der 1884.

Qvar- liggande

till 1885.

Stockholms ...................................................

265

351

260

Upsala ...............................................................

270

411

298

Nyköpings ......................................................

70

88

71

Vadstena ........................................................

360

419

357

Vexiö................................................................

220

275

218

Visby.................................................................

30

37

30

Malmö .............................................................

175

192

166

Lunds ............................................................

354

489

337

Göteborgs.........................................................

170

237

170

Hernösands ....................................................

221

260

221

Holmehus privatanstalt ..............................

10

14

9

Summa

2,145

2,773

2,137

Beträffande patienternas indelning i klasser innehåller stadgan

angående sinnessjuke den 2 November 1883 i § 32 att till l:sta klassen

höra de, som å särskild afdelning hafva enskildt rum samt kost efter

särskild utspisningsstat och för hvilka betalas hela kostnaden för vård

och underhåll;

till 2:dra klassen de, som vårdas å allmän afdelning och för

hvilka betalas kostnaden för föda, gång- och sängkläder samt bevakning;

samt

till 3:dje klassen de, som i afseende å förmånerna äro likstälda

med sjuke af 2:dra klassen, men sakna tillgång att erlägga afgift i

samma klass och för hvilka betalas kostnaden endast för föda.

Fördelade på dessa klasser, voro år 1884 patienterna:

betalande i l:sta klass..................................................................... 103

„ „ 2alra „ 345

« „ 3:dje ,, 1,537

„ Summa 1,985.

Återstoden, 152 patienter, af hvilka de fleste kriminalpatienter, qvarlåg

till år 1885 utan afgift.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

33

Enligt Medicinalstyrelsens kungörelse den 3 December 1884, har

Kongl. Maj:t för femårsperioden 1885 t. o. m. 1889 faststält afgifterna

vid statens anstalter för sinnessjuke till följande belopp:

för l:sta klassen pr dag kronor 2: 25, eller om rum delas med en eller

flere andra kronor 1: ro,

,, 2.dra „ ,, ,, ,, 0: 86,

,, 3.dje ,, „ ,, ,, 0: ee..

Under den närmast föregående tiden voro afgifterna något lägre,

nemligen för l:sta klassen kronor 2: —, för 2:dra klassen kronor 0,76

och för 3:dje klassen kronor 0: eo, samt lemnade under nämnda år en

inkomst af 435,561 kronor 9 öre. Med denna i förening med de öfriga

inkomsterna, 691,601 kronor 41 öre, hvaraf statsanslag till belopp

af 650,000 kronor, eller tillhopa 1,127,162 kronor 50 öre, hafva

utgifterna för året, 1,081,618 kronor 95 öre blifvit bestridda. Totalkostnaden

för hela sjukvården utgjorde 938,116 kronor 76 öre, häri

dock ej inberäknad kostnaden för byggnader och deras reparationer,

icke heller för onera och utskylder. Vid fördelning på underhållsdagarne

har såsom totalmedelkostnad för hvarje vårdad erhållits för

dag 1 krona 20,6 7 öre och för år 439 kronor 8 öre. För år 1883 utgjorde

motsvarande kostnad 1 krona 23,28 öre och 449,9 7 kronor, samt

har alltså något nedgått för år 1884.

Utskottet har lemnat denna redogörelse i syfte att utröna, huru

vida icke derur skulle kunna erhållas ledning vid bedömandet af frågan,

huru statens utgifter för hospitals underhåll skulle kunna begränsas.

Anledning att antaga, det icke vid hospitalen iakttages all

den sparsamhet, som är möjlig utan uppoffringar af hospitalsvårdens

ändamål, saknas, hvadan Utskottets uppmärksamhet hufvudsakligen

måste rigtas å afgifterna. Dessas belopp bestämmes af Kongl. Maj:t,

som nu senast, på sätt ofvan anförts, faststält dem för åren 1885—

1889 till ett i allmänhet något högre belopp än förut, och till följd af

denna förhöjning bör det väl kunna antagas, att inkomsten skall något

ökas. Fråga torde dock kunna uppstå, om icke det med hänsyn till

de stora anslag, som från statens sida erfordras för hospitalsvården,

kan blifva nödigt att utreda, huru vida icke de förmåner, som nu lemnas

de båda högsta klasserna af hospitalspatienter äro så stora, att en

ytterligare höjning af afgifterna för dessa klasser kan anses vara billig.

Huru stor kostnaden per dag och år varit för hvarje patient inom

dessa klasser kan icke med nu tillgängligt material af Utskottet uppgifvas

utan torde besvarandet af denna fråga kräfva en särskild utredning,

hvilken endast genom Kongl. Maj:t lärer kunna åstadkommas.

Ett lämpligt tillfälle dertill erbjuder sig, då Kongl. Maj:t i allt fall

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. aflöningsstat

vid Ktistinehamns

hospital.

[26.]

inom några få år, d. v. s. före förloppet af femårsperioden 1885—1889

måste taga i öfvervägande, om då någon ändring i afgifternas belopp

bör beslutas.

För närvarande och då, enligt hvad till statsrådsprotokollet anförts,

anledning icke finnes att antaga, att utgifterna till hospitals underhåll

komma att minskas, samt den nu såsom förslagsanslag beviljade anslagssumman

af 450,000 kronor således uppenbarligen är otillräcklig,

men förslagsanslagen böra uppföras med belopp, som så nära som möjligt

öfverensstämma med de motsedda utgifternas, har Utskottet ej anledning

till annan hemställan, än

att Riksdagen må — med bifall till hvad Kongl.

Maj:t föreslagit — från och med 1887 höja förslagsanslaget

till hospitals underhåll från 450,000 kronor

till 600,000 kronor, eller med 150,000 kronor.

33:o. Vidare har Kongl. Maj:t under anslagstiteln hospitals underhåll

föreslagit,

att Riksdagen måtte godkänna den i statsrådsprotokollet omförmälda

aflöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och syssloman

vid Kristinehamns hospital;

att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl måtte

godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse

med Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjensteman

vid Stockholms med flera hospital meddelats om den kontanta

aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring

i biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden samt om förbud

för öfverläkare att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven

skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Kristinehamns hospital; samt

att Riksdagen måtte medgifva, dels att till arfvoden åt öfrige vid

Kristinehamns hospital erforderlige tjensteman Kongl. Maj:t må ega

använda högst 1,300 kronor årligen, dels ock att de sålunda för samtlige

tjensteman vid sistnämnda hospital afsedda aflöningar skola utgå

af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

I statsrådsprotokollet (sidd. 44 och 45) har beträffande detta förslag

blifvit anfördt:

»I skrifvelse den 28 September nästlidna år angående medicinalverkets

behof har Medicinalstyrelsen anfört, att, enär arbetena å hospitalsbvggnaden

vid Kristinehamn fortgått med större hastighet, än man

vågat förut beräkna, och redan framskridit så långt, att man kunde

emotse nämnda byggnads afslutande och öfverlemnande till afsyning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

35

senast den 1 Juli 1887, Medicinalstyrelsen i betraktande af den stora

efterfrågan af plats på hospitalen, som för närvarande vore rådande,

ansett det vara af allra största vigt, att ifrågavarande hospital redan

under 1887 efter föregången afsyning kunde upplåtas för emottagning

af sjuke. Men, för att detta måtte kunna ske, fordrades emellertid, att

aflöningsstaten för hospitalets läkare och andra tjenstemän redan under

innevarande år vore af Eders Kongl. Maj:t bestämd.

Beträffande vilkoren för nämnda aflöningsstat har Medicinalstyrelsen

ansett samma grunder böra följas som de, hvilka enligt nådiga

brefvet den 5 Juni 1885 blifvit af Eders Kongl. Maj:t bestämda

för andra hospital, likasom ock att beloppen borde beräknas efter hvad

samma nådiga bref bestämde för läkare och andra tjenstemän vid öfriga

hospital af motsvarande omfång som Kristinehamns hospital.

Då vigten af de skäl, som Medicinalstyrelsen sålunda andragit

icke lärer kunna bestridas, tillstyrker jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad bemälda styrelse föreslagit, det Eders Kongl.

Maj:t täcktes göra framställning derom,

att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat för öfverläkare,

biträdande läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital:

öfverläkaren ........................................................................ kronor 6,000: —

jemte boställsvåning och ved;

biträdande läkaren............................................................... ,, 2,500: —

jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse,

ved, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen

samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;

sysslomannen.......................................................................... „ 2,800: —

jemte boställsvåning och ved;

att i fråga om denna stats tillämpning — —». (se ofvan).

De beslut, som vid 1885 års riksdag fattades och hvilka i Kongl.

Maj:ts framställning samt föredragande departementschefens yttrande

åsyftas, torde vara i så friskt minne, att Utskottet icke här behöfver

lemna någon redogörelse för samma beslut; en redogörelse, som skulle

blifva särdeles vidlyftig, om den skulle varda fullständig. Ur förhandlingarna

vid nämnda riksdag om aflöningsstater vid Stockholms m. fl.

hospital torde här till ledning för bedömandet af Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag endast böra omnämnas de aflöningsbelopp, Kongl.

Maj:t då äskade och i hvilka Riksdagen gjorde ändringar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

De voro:

enligt Kongl. Maj:ts enligt Riksdagens

förslag. beslut.

vid

Stockholms hospital (260 sjukplatser)

Öfverläkaren kronor

4,500: —

kronor 4,000: —

Sysslomannen

11

3,500: —

11

3,200: —

vid

Upsala hospital (400 sjukplatser)

Öfverläkaren

V)

6,500: —

11

6,000: —

Sysslomannen

11

3,500: —

11

3,200: —

vid

Vadstena hospital (360 sjukplatser)

Öfverläkaren

11

7,000: —

11

6,500: —

Sysslomannen

11

3,500: —

11

3,200: —

vid

Vexiö hospital (220 sjukplatser)

Öfverläkaren

11

6,500: —

11

6,000: —

Sysslomannen

ii

3,000: —

V

2,800: -

vid

Lunds hospital (350 sjukplatser)

Öfverläkaren

ii

7,000: —

11

6,500: —

Sysslomannen

91

3,500: —

11

3,200: —

vid Göteborgs hospital (170 sjukplatser)

Öfverläkaren

11

6,500: —

11

6,000: —

Sysslomannen

11

3,000: —

11

2,800: —

vid

Hernösands hospital (221 sjukplatser)

Öfverläkaren ,,

6,500: —

11

6,000: —

Sysslomannen

11

3,000: —

11

2,800: —

Kristinehamns hospital är afsedt att innehålla 236 sjukplatser,

och då detsamma till storleken är jemförligt med Vexiö och Hernösands

hospital, der aflöningen åt öfverläkaren och sysslomannen jemlikt Riksdagens

beslut skall utgöra 6,000 och 2,800 kronor samt de af Kongl.

Maj:t äskade aflöningsbeloppen för desse tjenstemän vid Kristinehamns

hospital äro 6,000 och 2,800 kronor, så finnes ingen anledning att nedsätta

dessa belopp, hvilka af 1885 års Riksdag ansetts vara lämpliga

vid hospital af samma storlek.

Aflöningen åt biträdande läkaren samt de för denne och öfrige i

förslaget till aflöningsstat upptagne tjenstemän äro desamma, som vid

1885 års riksdag beviljades åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,

der aflöningarna då reglerades. Anledning att göra ändring i denna

del af Kongl. Maj:ts förslag förekommer således ej, lika litet som i

fråga om vilkoren för lönestaten.

Deremot och då för de hospital, vid hvilka aflöningarna vid 1885

års riksdag reglerades, bestämdes en summa af högst 16,000 kronor

till arfvoden åt vissa tjenstemän, som ej upptagits å stat, så synes

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

37

hvad som vid Kristinehamns hospital kan vara behöfligt för motsvarande

ändamål icke heller böra särskild! bestämmas för detta hospital

utan den nyssnämnda summan af 16,000 kronor i stället och med hänsyn

till behofven vid det nya hospitalet ökas med erforderligt belopp,

hvilket då lämpligen för anslagets jemnande torde kunna bestämmas

till 1,000 kronor.

I öfrigt har Utskottet ej funnit Kongl. Maj:ts nu föreliggande

förslag föranleda något Utskottets särskilda uttalande; hemställande

derför Utskottet,

att Riksdagen må:

a) godkänna den i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886 omförmälda

aflöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och

syssloman vid Kristinehamns hospital;

b) i fråga om denna stats tillämpning jemväl

godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Kongl.

Maj:t, i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut,

redan beträffande stat för tjenstemän vid Stockholms

med flera hospital meddelats om den kontanta aflöningens

fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

om förändring i biträdande läkares aflöning under

vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkare att

utom hospital utöfva annan än viss praktik, äfven

skola tillämpas för bemälde tjenstemän vid Kristinehamns

hospital; samt

c) — på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att

bevilja arfvoden åt öfrige vid Kristinehamns hospital

erforderlige tjenstemän — höja det belopp af högst

16.000 kronor, som af 1885 års Riksdag beviljades

till arfvoden åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,

för hvilka aflöningsstater då faststäldes, till högst

17.000 kronor; samt

d) medgifva att de sålunda för samtliga tjenstemän

vid hospitalet i Kristinehamn afsedda aflöningar

skola utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

Stora barnhuset i Stockholm.

34:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed

Ang. uteslutande

af

ersättningsbelopp

ni. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. uteslutande

af ersättningsbelopp

m. tre.

[28.]

Ang. höjning

af förslagsanslag.

[29.]

Ang. reservationsanslaget

till allmänna

läroverken.

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda belopp, 51,100

kronor, anvisningen i kontant måtte höjas med 49,250 kronor, eller till

78,000 kronor, till följd hvaraf anslaget till nämnda barnhus komme

att minskas med 1,850 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sidd. 46 och 47) till

stöd för denna framställning anförts, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Barnhusen i landsorterna.

35:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,

att, med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag: ersättningar» upptagna belopp, 29,350

kronor, i stället måtte såsom anvisning i kontant uppföras 28,380 kronor,

deraf såsom indelningsersättning till Malmö barnhusfond 26,750 kronor

och till barnhuset i Lidköping 1,630 kronor; och blefve i följd

häraf anslaget till barnhusen i landsorterna minskadt med 970 kronor.

Hvad i statsrådsprotokollet (sid. 48—50) anförts till stöd för denna

framställning synes innefatta fullt giltiga skäl för densamma, hvadan

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Ålderstillägg.

36:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

får Utskottet hemställa,

att åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg,

nu utgörande 51,000 kronor, må till 80,000

kronor, eller med 29,000 kronor, förhöjas.

Öfriga ordinarie anslag.

37:o. Det har ådragit sig Utskottets uppmärksamhet att vid verkstäld

granskning af de för åren 1883 och 1884 utgifna kapitalkonton

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtsko''tets Utlåtande N:o 12.

39

till rikshufvudboken finna, att reservationsanslaget till allmänna läroverken,

hvilket, så vidt anvisningen

för år 1883 ..............................................

och » » 1884 .................................................

lemnat följande reservationer (besparingar):

till år 1883 ................................................

1884 ..............................................

1885 ...................................................

kontant angår, utgjort enligt riksstaterna

kronor 2,784,428: —

» 2,830,514: —

»

»

.......... kronor 12,161: 47

.......... » 129,439: i6

.......... » 264,642: 77.

Dessa betydliga och årligen ökade reservationer synas gifva vid

handen, att anslaget är större än behofvet oundgängligen kräfver och

att förty en nedsättning synes kunna ega rum. Härförinnan är dock

nödigt, att utredning varder verkstäld och Riksdagen meddelad, om anledningen

till reservationernas stora och växande belopp, och då en

sådan utredning icke kan af Utskottet utan stora svårigheter och tidsutdrägt

åstadkommas, lärer framställning i ämnet böra göras hos Kongl.

Maj:t; och Utskottet får derför hemställa,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla om

utredning och framläggande deraf vid nästa riksdag

om orsakerna dertill att reservationerna å anslaget

till »allmänna läroverken» under de senare åren så

väsentligt ökats äfvensom, om utredningen dertill föranleder,

förslag till anslagets nedsättande.

38:o. Beträffande alla öfriga å åttonde hufvudtiteln nu uppförda Avg. öfriga

ordinarie anslag, hvilka ej blifvit här ofvan särskildt omförmälda, har ordinarie aningen

annan ändring blifvit ifrågasatt än att Kongl. Maj:t, för jemnande [30 ]

af hufvudtitelns slutsumma, föreslagit en nedsättning med 2 kronor i L

förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.; och hemställer

Utskottet,

att alla å åttonde hufvudtiteln i nu gällande

riksstat uppförda ordinarie anslag, i hvilka ändring

icke blifvit här ofvan föreslagen, må till oförändrade

belopp och natur i riksstaten för år 1887 uppföras;

dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. må få göras den jemkning, som kan visa

sig erforderlig för jemnande af hufvudtitelns slutsumma.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 12.

Ang. anslag

till fortsatt utgifvande

af

vissa skrifter

m. m.

[31.]

Ang. anslag

för riksarkivets

tillbyggnad.

[32.]

Ang. anslag

för katalogiseringsarbeten

i biblioteket.

[33.]

För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva,

förutom de liär ofvan redan nämnda, följande framställningar blifvit

gjorda.

Riksarkivet.

39:o. Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Kongl. Maj:t

äskat 3,000 kronor för år 1887, eller samma belopp, som under hvarje

af de 5 senaste åren för berörda ändamål beviljats; och hemställer

Utskottet,

att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må bevilja för år 1887 ett

extra anslag af 3,000 kronor.

40:o. Till uppförande af en tillbyggnad åt ldksarkivet har Kongl.

Maj:t. äskat anvisande på extra stat för 1887 af ett anslag å 250,000

kronor.

För denna tillbyggnad beviljade 1885 års Riksdag 575,000 kronor

samt anvisade deraf för innevarande år 100,000 kronor; och får Utskottet,

som ej funnit anledning till erinran mot hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 51) anförts till stöd för ofvanberörda framställning hemställa,

att Riksdagen till uppförande af en tillbyggnad

för riksarkivet må af det dertill redan beviljade anslaget

anvisa på extra stat för år 1887 ett belopp af

250,000 kronor.

Kongl. Biblioteket.

41:o. Till påskyndande af katalogiseringsarbeten har Kongl.

Maj:t äskat ett extra anslag för år 1887 af 1,500 kronor.

Vigten af att de katalogiseringsarbeten, hvarom här är fråga,

varda så snart som möjligt fullbordade, kan så mycket mindre förnekas,

som det tvärt om är påtagligt, att biblioteket svårligen kan

anses fullt motsvara sitt ändamål, förr än tillförlitliga och fullständiga

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

41

kataloger upprättats. Då likväl tjenstemännen vid Kongl. Biblioteket

äro skyldige att förrätta det omämnda katalogiseringsarbetet,, och Kongl.

Maj:t ej lärer sakna medel att med tillfälliga bidrag för ett eller annat

år understöda detsamma, i fall Kongl. Maj:t skulle finna detta af nöden,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Nationalmuseum.

42:o. Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella

samlingar, har Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag af

4,000 kronor; och får Utskottet, som ej funnit anledning till erinran

mot hvad i statsrådsprotokollet (sidd. 53 o. 54) anförts till stöd för

denna framställning, hemställa,

att Riksdagen må till vård, underhåll och tillökning

af statens konstindustriella samlingar anvisa

på extra stat för år 1887 ett anslag af 4,000 kronor.

Lifrustkammaren.

43:o. För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens samlingar

m. m. är af Kongl. Maj:t äskadt ett extra anslag af 5,800

kronor, eller samma belopp, som för innevarande år beviljats för samma

ändamål.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 54) anförts till

stöd för detta anslagsbehof, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må för tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens

samlingar m. m. bevilja på extra

stat för år 1887 ett belopp af 5,800 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

44:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och i likhet med hvad under flere föregående år egt rum får Utskottet

hemställa,

Bih. till Riksd. Brot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. G

Ang. anslag

till statens

konstindustriella

samlinqar.

[34.]

Ang. anslag

till lifrustkammaren.

[35.]

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid

domkapitlens

expeditioner.

[36.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. anvisande

afen

del af beviljadt

anslag

till restauration

af Upsala

domkyrka.

[37.]

Ang. anvisande

af

en del af beviljadt

anslag

till restauration

af Skara

domkyrka.

[38.]

Ang. anslag

till seminarier

för språkvetenskap

och

matematik

vid Upsala

och Lunds

universitet.

[39.]

att för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen

vid domkapitlens expeditioner må på extra stat för

år 1887 anvisas ett belopp af 3,716 kronor.

Domkyrkorna.

45:o. Sedan 1885 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 500,000

kronor till restauration af Upsala domkyrka och deraf för 1886 anvisat

70,000 kronor, har Kongl. Maj:t begärt, att för år 1887 måtte för

nämnda ändamål anvisas enahanda belopp, eller 70,000 kronor; och

hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, må, af det till restauration

af Upsala domkyrka redan beviljade anslaget å 500,000

kronor, på extra stat för år 1887 anvisa 70,000

kronor.

46:o. Sedan 1885 års Riksdag beviljat ett extra anslag af

250,000 kronor till restauration af Skara domkyrka och deraf för år

1886 anvisat 35,000 kronor, har Kongl. Maj:t begärt, att för år 1887

måtte för nämnda ändamål anvisas enahanda belopp, eller 35,000

kronor; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må, af det till restauration

af Skara domkyrka redan beviljade anslaget å 250,000

kronor, på extra stat för år 1887 anvisa 35,000

kronor.

Universiteten.

47:o. Med anledning af derom af Kongl. Maj:t vid innevarande

riksdag gjorda framställningar får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må för år 1887 bevilja på extra

stat följande anslag, hvilkä äfven förut under flere år

utgått:

a) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala

3,000 kronor;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

43

b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund

2,950 kronor;

c) till det matematiska seminariet i Upsala 1,500

kronor; samt

d) till det matematiska seminariet i Lund 1,000

kronor.

48:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må, af redan beviljade 36,000

kronor till ändringar och reparationer af konsistoriehuset,

kemiska byggnaden och f. d. länslasarettshuset

i Upsala, på extra stat för år 1887 anvisa återstoden,

eller 18.000 kronor.

Ang. anvisande

af återstoden

af ett

beviljadt anslag

till ändringar

m. m.

af konsistoriehuset

m.m.

[40.]

49:o. Till förändrad inredning m. m. af den gustavianska bygg- tfnnffr^dråd

naden i Upsala har Kong], Maj:t begärt, att ett anslag å 59,000 kro- inredning af

nor måtte beviljas, och att deraf måtte utgå under år 1887 ett belopp

af 30,000 kronor. _ ‘ upsala.

I statsrådsprotokollet (sid. 56—59), till hvilket Utskottet hänvisar, [41.]

framhålles såsom stöd för denna framställning hufvudsakligen det trängande

behofvet af ökadt utrymme för den zoologiska institutionen och

det dertill hörande zootomiska laboratoriet, hvilket behof redan år 1876

af det akademiska konsistoriet framhållits såsom ett vigtigt skäl för

behöfligheten af en ny universitetsbyggnad.

Detta senare behof är afhjelpt och af de lokaler, som derigenom

blifvit lediga, är nu en del, nemligen den gustavianska byggnaden,

afsedd att efter nödiga ändringar användas för den zoologiska institutionen.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår hafva två förslag blifvit

upprättade till verkställande af de förändringar, som äro nödiga för

byggnadens apterande för det nya ändamålet.

Det förra af dessa förslag, af hvilket, jemte tillhörande ritningar

Utskottet förskaffat sig del, slutar å en kostnadssumma af 32,000 kronor.

När detta förslag granskades af öfverintendentsembetet, gjorde

embetet åtskilliga anmärkningar, hvilka äro i statsrådsprotokollet omförmälda;

och blef med anledning af samma anmärkningar ett nytt

kostnadsförslag i Augusti 1885 upprättadt, slutande å en summa af

59,000 kronor, eller 27,000 kronor mer än det förra.

Vid pröfningen af föreliggande anslagsbehof har Utskottet funnit,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

å ena sidan, att hvad de akademiska myndigheterna anfört till stöd

för sin hemställan om statsmedels beviljande för ifrågavarande ändamål

innefattar utredning derom, att ökadt utrymme behöfves för den

zoologiska institutionen i Upsala, men å andra sidan, att det afgifna förslaget

till behofvets afhjelpande synes gå ut på en så stor tillökning

af lokalerna, att den ej oväsentligt öfverstiger det behof, som för närvarande

behöfver fyllas. Och i sammanhang härmed vill Utskottet

framhålla, i hvilken stor och hastig tillväxt allehanda samlingar vid

olika vetenskapliga anstalter äro stadda samt huru anspråken på medel

till byggnader för alla dessa samlingar ökas. Utan att nu vilja närmare

inlåta sig på detta ämne, har Utskottet dock velat antyda, att med hänsyn

härtill försigtighet är af nöden vid behandlingen af frågor af sådan

beskaffenhet som den nu föreliggande. Göres denna synpunkt gällande

i förevarande särskilda fall, så synas åtskilliga nu föreslagna anordningar

kunna umbäras samt vidare alla inredningsarbeten, som icke

afse de nu kända behofven af ökadt utrymme för zoologiska institutionen

böra uppskjutas, så att ej andra eller flera lokaler nu iordningställas

och påkostas än sådana, som oundgängligen behöfvas för arbetenas

jemna gång, samt, hvad samlingarna angår, för uppställande

af dessa enligt den grundsats, att endast typer, men icke umbärliga

duplettexemplar o. s. v. behöfva hållas tillgängliga. Detta senare

är nemligen, enligt hvad Utskottet under hand inhemtat, fullt tillräckligt.

Med hänsyn till det på detta sätt begränsade ändamålet med inredningsarbetena

och då en central värmeledning, som af Öfverintendentsembetet

ifrågasatts samt i det senare kostnadsförslaget upptagits, lärer

kunna undvaras, synes det Utskottet, att det ursprungligen framstälda

kostnadsförslaget, som slutar å 32,000 kronor, bör kunna hufvudsakligen

läggas till grund för beräkningen af det anslag, som bör af Riksdagen beviljas.

Till nyssnämnda summa skulle endast behöfva läggas kostnaden

för de oundgängligaste förändringar, som Öfverintendentsembetet till

skydd mot eldfara föreslagit, nemligen i jemnt tal 3,000 kronor för inrättande

af brandmurar och brandbottnar m. m. De ytterligare åtgärder

mot eldfara, som kunna behöfvas, samt i sammanhang dermed nödig

förstärkning af byggnaden torde kunna bekostas derigenom, att inredningsarbetena

m. m., enligt hvad ofvan antydts, inskränkas.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må endast på det sätt bifalla

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riks
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

45

dagen för år 1887 beviljar ett extra anslag af 35,000

kronor, att användas till förändrad inredning m. m.

af den gustavianska byggnaden i. Upsala för den

zoologiska institutionens behof och med vilkor att

dessa inrednings- m. fl. arbeten utföras i hufvudsakligj

öfverensstämmelse med de år 1884 dertill uppgjorda

ritningar och kostnadsförslag med tillägg af

de anordningar mot eldfara, som oundgängligen erfordras,

samt att inredningsarbetena endast komma

att omfatta sådana, som afse att afhjelpa institutionens

nuvarande behof dels af större arbetslokaler och

dels af ökadt utrymme för institutionens samlingar,

dessa senare inskränkta så mycket, som dessa samlingars

ändamål medgifver.

50:o. Till inredning af den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska

institutionen i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel

vid institutionen har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 5,000 kronor;

och har denna framställning blifvit af Utskottet i punkten 6:ohär

ofvan behandlad; hvarom Utskottet här endast skolat

erinra.

51:0. 1 punkten 7:o här ofvan har Utskottet yttrat sig angående

Kongl. Maj:ts framställning om ett extra anslag af 10,000 kronor till

uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska institutionen

i Lund; hvarom Utskottet här endast skolat

erinra.

52:o. Med anledning af Kong]. Maj:ts derom hos Riksdagen gjorda

framställning får Utskottet hemställa,

att Riksdagen må, till offentliggörande i tryck

af vissa på astronomiska observatoriet i Lund utförda

zon-observationer, anvisa på extra stat för år 1887

ett belopp af 3,000 kronor; utgöz-ande återstoden af

de 9,000 kronor, som för detta ändamål redan blifvit

beviljade.

Ang. anslag

till patologiskt..

anatomiska

institutionen

i Lund.

[42.]

Ang. anslag

till undervisningsmateriel

för fysiologiska

institutionen

i Lund.

[43.]

Ang. anvisande

af återstoden

af beviljadt

anslag

för offentliggörande

i

tryck af zonobservationer.

[44.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. anslag

till extra biträden

vid

universitetsbibliotelcet

i

Lund.

[45.]

Ang. anslag

till ar/vode åt

en amanuens.

[46.]

Ang. anslag

till instrument

m. m.

för den hygieniska

institutionen.

[47.]

Ang. anslag

till medicinskt-

pediatrisk

klinik

vid Kronprinsesssan

Lovisas vårdanstalt

för

sjuka barn.

[48.]

53:o. Slutligen har, beträffande universiteten, Kongl. Maj:t föreslagit,

att ett extra anslag af 1,500 kronor måtte beviljas till arfvoden

åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.

På framställning af Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag blef för

innevarande år ett lika stort belopp för samma ändamål beviljadt; och

då behofvet af medel för detsamma fortfarande, på sätt af statsrådsprotokollet

(sid. 61) framgår, gör sig gällande, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till arfvoden åt extra biträden

vid universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för

år 1887 anvisa det af Kongl. Maj:t äskade beloppet,

eller 1,500 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

54:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag

får Utskottet hemställa,

att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska

mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik må

på extra stat för år 1887 anvisas samma belopp, som

under flere år beviljats, eller 900 kronor.

55:o. Beträffande Kongl. Maj:ts framställning, att till instrument,

apparater och åskådningsmateriel för den hygieniska institutionen vid

Karolinska mediko-kirurgiska institutet måtte beviljas ett anslag af

1,500 kronor, har Utskottet redan i punkten ll:o här ofvan meddelat

utlåtande, hvarom Utskottet här skolat

erinra.

56:o. Till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn har Kongl. Maj:t begärt ett extra anslag

för 1887 af 1,800 kronor.

Utskottet hyser tvekan om lämpligheten af att enskild välgörenhetsinrättning

på sätt här är i fråga tages i anspråk af en statens

institution för vetenskapliga rön.

I allt fall synes det Utskottet olämpligt, att Riksdagen beviljar

anslag för ändamålet, då Kongl. Maj:t säkerligen ej lärer sakna nödiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

il

medel, om saken anses vara af så stor vigt, att densamma utan afseende

på nyss antydda betänklighet, i vetenskapens intresse finnes

oundgängligen böra främjas.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande framställning ej

må af Riksdagen bifallas.

Allmänna läroverken.

57:o. Med anledning af Kongl. Majrts derom gjorda framställning

får Utskottet hemställa,

att Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt

lärarne vid de allmänna läroverken enligt samma grunder,

som för innevarande år blifvit bestämda, må på

extra stat för år 1887 anvisa 336,975 kronor.

58:o. Vidare och med anledning af derom gjord framställning af

Kongl. Majrt hemställer Utskottet,

att Riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande

lefvande språk må på extra stat för år 1887

bevilja enahanda belopp, som under flere år för ändamålet

utgått, eller 6,000 kronor.

59:o. Utskottet hemställer,

att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna

läroverken må på extra stat för år 1887 beviljas det

af Kongl. Maj:t för detta ändamål äskade belopp af

40,000 kronor.

Högre lärarinneseminarium.

60:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer Utskottet,

att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt

lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminarium

efter samma grunder som för innevarande år, må på

extra stat för år 1887 bevilja ett anslag af 4,000 kronor.

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid de

allmänna

läroverken.

[49.]

Ang. anslag

till resestipendier

åt lärare

i främmande

lef vande

språk.

[50.]

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra

lärare.

[5U]

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid högre

lärarinneseminarium.

[52.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 12.

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

vid de

en- och tvåhlassiga

pedagogierna.

[53.]

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

åt lärare

och lärarirvnor

vid folkskolelärareseminarierna,

arfvoden åt

tecleningslärare

ro. m.

[54.]

Ang. anslag

Ull byggnade

för folkskolelärarinneseminariet

i

TJmeå.

[55.]

Pedagogierna.

61:o. Kongl. Maj:t har äskat, att för år 1887 måtte beviljas ett

extra anslag af 8,750 kronor till löneförbättring åt lärare vid de enocb

tvåklassiga pedagogierna; och får Utskottet, som förut under flere

år tillstyrkt enahanda anslag, hvilka ock af Riksdagen beviljats, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må på extra stat för år 1887 bevilja ett anslag

af 8,750 kronor för tillfällig löneförbättring åt

lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna.

Folkundervisningen.

62:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

i likhet med hvad förut under flere år egt rum hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Majd

föreslagit, må för tillfällig löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till

arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och

extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,

efter samma grunder som för innevarande år, anvisa

på extra stat för år 1887 ett belopp af 33,300 kronor.

63:o. Vid 1885 års riksdag beviljades, med anledning af en Kongl.

Majds framställning, ett anslag af 75,000 kronor till byggnad för folkskolelärarinneseminariet

i Umeå samt anvisades för år 1886 deraf 40,000

kronor; och har nu Kongl. Majd för 1887 begärt, att till denna byggnad

måtte anvisas 35,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Majd

föreslagit, må på extra stat för år 1887 anvisa af det

redan beviljade anslaget, 75,000 kronor, till byggnad

för folkskolelärarinneseminariet i Umeå, återstående

35,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.

49

64:o. Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana Anff- anslag

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Kongl. Maj:t äskat dt fungit

för 1887 ett belopp af 15,000 kronor. Och då denna summa, som förut vid folkhög
hemställer

Ut
[56]
-

under flera år beviljats, fortfarande lärer vara behöfli

skottet

Si

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må till understöd åt mindre bemedlade

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag

af statsmedel, anvisa på extra stat för år 1887 ett belopp

af 15,000 kronor.

G5:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 78) har And- ifrågaHerr

E. Hammarlund på anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen måtte å extra stat för år 1887 uppföra och till stipendier dt

Kongl. Majrts förfogande ställa ett anslag af 6,000 kronor att utdelas urare^och

som resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor på de vilkor, lärarinnor.

Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

Med anledning af denna motion får Utskottet anföra, att något

allmännare kändt behof af dylika resestipendier, åtminstone så vidt

utrikes resor angår, Utskottet veterligen icke yppats, samt att, om ock

så skulle vara fallet, statens utgifter för folkskoleväsendet redan nu äro

så betydliga och dessutom i oupphörlig tillväxt, att den största varsamhet

är af nöden, då fråga är om nya sådana för ändamål, som förut

icke af staten främjats. Ehuru nu icke begärts mer än 6,000 kronor

för ett enda år, så kan likväl förutses att, om staten en gång lemnat

medel till ifrågavarande slags resestipendier, anspråken icke dermed

skola tillfredsställas utan kräfva långt större uppoffringar af staten.

Af dessa skäl och då det är ovisst, om mer än högst få folkskolelärare

finnas, som äro i stånd att i länder, der svenska språket

icke allmänt förstås, inhemta några för deras kall nyttiga kunskaper,

samt hvad de inrikes resorna angår, Utskottet håller före, att det ingalunda

är t. ex. besök vid de stora, allmänna folkskoleläraremötena, som

medföra den största nytta, utan att tvärt om mindre länsvis ordnade

möten, dit resekostnaderna ej kunna blifva så stora, äro af vida mer

verkligt gagn, och det synes böra vara en landstingens och ej statens

angelägenhet att lemna möjligen behöfligt understöd för deltagande i

sistnämnda slags möten, så får Utskottet hemställa,

att Herr Hammarlunds motion ej må af Riksdagen

bifallas.

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4. Samt. 1 Af cl. .9 Hälft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

De tekniska läroverken.

Ang. anslag

till understöd

åt lägre

tekniska

yrkesskolor

m. in.

[57.]

66:o. Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande

af kostnader för deras inspektion liar Kongl. Maj:t äskat ett

extra anslag för 1887 af 35,000 kronor.

Anslag för samma ändamål hafva förut, alltsedan 1877 årligen

anvisats, från och med 1882 till belopp af 25,000 kronor. Enligt hvad

af statsrådsprotokollet (sid. 66—67) framgår är en förhöjning i detta

belopp nödig, och Utskottet har ej funnit anledning till erinran häremot.

Dock synes det Utskottet, att, då upprätthållandet af ifrågavarande

slags skolor bör anses vara en kommunal angelägenhet, till hvars främjande

staten endast bör lemna ett visst bidrag, det bör uttryckligen stadgas,

att detta bidrag icke får öfverstiga hvad kommunerna, utan afdrag

för hvad de lemna in natura såsom byggnader o. s. v., anslå i kontant

dill skolorna.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, må, till understöd åt lägre

tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader

för deras inspektion, anvisa på extra stat för år 1887

ett belopp af 35,000 kronor, dock med vilkor att

det bidrag, som af dessa medel utbetalas till understöd

åt lägre teknisk yrkesskola, icke må öfverstiga

hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter för

skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Ang. anslag

för tillfällig

löneförbättring

åt provinsialläkare.

[58.]

67:o. Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställhemställer

Utskottet,

■att Riksdagen, för beredande af tillfällig löneförbättring

såsom tjenstgöringspenningar åt provinsialläkare

under år 1887, må anvisa på extra stat för

samma år samma belopp, som för innevarande år beviljats,

eller 20,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

51

68:o. Vidare hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må anvisa på extra stat för år 1887 ett

belopp af 1,200 kronor till arfvode för granskning af

hospitalens räkenskaper.

69:o. Sedan 1884 års Riksdag beviljat medel till anordnande i

hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, och denna med 1885

års början trädt i verksamhet samt tillvunnit sig förtroende och visat

sig motsvara det med densamma afsedda ändamålet, har Kongl. Maj:t

för år 1887 äskat 4,000 kronor, eller samma belopp, som nu utgår till

poliklinikens uppehållande; och får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, till uppehållande i Stockholm af

en poliklinik för tandsjukdomar, må på extra stat för

år 1887 anvisa det af Kongl. Maj:t äskade beloppet

4,000 kronor.

Veterinärundervisningen.

70:o. Kongl. Maj:te framställning om anvisande för år 1887 af

12,900 kronor till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara har af Utskottet här ofvan i punkten 23:o blifvit behandlad;

hvarom Utskottet här skolat

erinra.

Vetenskapsakademien.

71:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning, må, till aflönande af räknebiträden

för numerisk tillämpning af en utaf Professoren

J. A. H. Gyldén utarbetad teori för himlakropparnes

rörelser, anvisa på extra stat för år 1887 ett

belopp af 3,000 kronor, utgörande nu återstående

fjerdedelen af förut beviljadt anslag å 12,000 kronor.

Ang, anslag

till arfvode för

granskning af

hospitalens

räkenskaper,

[59.]

Ang. anslag

till tandpolikliniken

i

Stockholm.

[60.]

Ang, anslag

till veterinärinrättningen

i

Skara.

[Öl.]

Ang. anvisande

af återstoden

af beviljadt

anslag

för aflönande

af räknebiträden

för numerisk

tillämpning

af en •

teori för himlahropparnes

rörelser.

[62.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ane/, ifrågasatt

afsättande

af medel

till en fond

för ny byggnad

för naturhistoriska,

riksmuseum.

-Angående anvisande

af cn

del af beviljadt

anslag

till nya byggnader

åt institutet

för

blinda.

[63.]

Naturhistoriska riksmuseum.

72:o. 1 två lika lydande motioner hafva Herrar C. F. Wcern

i Första Kammaren (motion Nio 34) och Friherre A. E. Nordenskiöld

i Andra Kammaren (motion N:o 97) sammanstämmande på anförda skal

föreslagit,

att Riksdagen, i likhet med hvad som förut skett i afseende å

det tillämnade nya riksdagshuset, för beredande af ett ökadt utrymme

för riksmusei samlingar måtte afsätta och för ändamålet förränta en

summa stor 100,000 kronor.

Då Riksdagen så nyligen som 1884 afslagit en af Kongl. Maj:t

då gjord framställning om beviljande af medel för ny byggnad åt naturhistoriska

riksmuseum, så lärer det icke nu kunna komma i fråga

att på enskilde motionärers förslag besluta om sådan byggnads uppförande,

hvilket i sjelfva verket skulle blifva fallet, om motionerna

biföllos.

Utskottet hemställer,

att hvad Herrar Wmrn och Friherre Nordenskiöld

i förevarande motioner föreslagit ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

73:o. För att arbetet å de nya byggnader å kronolägenheten

Tomteboda för institutet för blinda, till livilka byggnader 1885 års Riksdag

beviljade 415,600 kronor och för år 1886 deraf anvisade 100,000

kronor, måtte kunna utan afbrott bedrifvas, har Kongl. Maj:t äskat att

till uppförande af byggnader åt institutet för blinda måtte för år

1887 anvisas 200,000 kronor; hemställande med anledning häraf Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må på extra stat för år 1887 af det redan

beviljade anslaget å 415,600 kronor anvisa till uppförande

af byggnader åt institutet för blinda 200,000

kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

53

74:o. Vidare liar Kongl. Maj:t dels äskat till uppehållande af institutets

för blinda verksamhet på extra stat för 1887 ett anslag’ å

21,000 kronor och dels föreslagit Riksdagen att medgifva, att institutets

föreståndare, lärare för den intellektuella undervisningen samt arbets1

är are och lärarinnor måtte efter fem års för nit och skicklighet vitsordad

tjenstgöring, räknad från början af kalenderåret näst efter det,

under livilket de tillträdde de i nu gällande stat upptagna aflöningar,

ega att under hvartdera af åren 1886 och 1887, i den mån institutets

medel lemnade tillgång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren och lärarn©

för den intellektuela undervisningen med 500 kronor hvar samt arbetsläraren

och lärarinnorna med 250 kronor hvar.

I statsrådsprotokollet (sid. 70 — 73) redogöres för skälen till dessa

framställningar; och då desamma ej föranledt annan erinran, än att

ålderstillägg åt ofvannämnde tjensteman icke torde böra få åtnjutas förr

än från 1887 års början af dem, som då kunna befinnas dertill berättigade

och för så vidt’institutets medel till sådana tillägg lemna tillgång,

så får Utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t föreslagit må i den mån

af Riksdagen bifallas, att Riksdagen

a) på extra stat för år 1887 anvisar ett belopp

af 21,000 kronor till uppehållande af institutets för

blinda verksamhet; samt

b) medgifver, att institutets föreståndare, lärare

för den intellektuella undervisningen samt arbetslärare

och lärarinnor må, efter fem års för nit och skicklighet

vitsordad tjenstgöring, räknad från början af

kalenderåret näst efter det, under hvilket de tillträdde

de i nu gällande stat upptagna aflöningar, eg a att

under år 1887, i den måu institutets medel lemna tillgång,

åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren och lärarne

för den intellektuella undervisningen med 500 kronor

hvar samt arbetsläraren och lärarinnorna med 250

kronor hvar.

75:o. Vidare, och på grund af hvad Kongl. Maj:t ytterligare

föreslagit, hemställer Utskottet,

att till tryckning af blindskrifter må på extra

stat för år 1887 anvisas 2,500 kronor, eller samma belopp,

som för innevarande år för samma ändamål

beviljats.

Ang. anslag

till uppehållande

af.

bUndin$tit\i-,

tets verksamhet

m. m.

[64-]

Ang. anslg

för tryckning

af blindskrifter.

[,;5.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.

Ang. anslag

till understöd

åt blindlärareelever.

[66,|

Ang. anslag

till en blindskola

i Vexiö.

[67.]

Ang. anslag

till en handtverksskola

i

Kristinehamn

för

blinda.

[68.]

Ang. anslå,g

till tre läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

[69.]

Ang. anvisande

af

återstoden af

beviljadt anslag

till

hospitalsbyggnaden

vid Kristinehamn.

[70.]

76:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning,*må'' på extra stat för år

1887 anvisa 1,200 kronor till understöd åt blindlärareelever.

77:o. Till en blindskola i Vexiö bär Kongl. Maj:t för år 1887

äskat samma belopp, som för 1886 är beviljadt, eller 11,000 kronor;

hemställande Utskottet,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, för år 1887 bevilja ett

extra- anslag af 11,000 kronor till en blindskola i

Vexiö.

78:o. Vidare hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl,

Maj:t gjord framställning, må på extra stat för år

1887 anvisa ett belopp af 7,000 kronor till en handtverksskola

i Kristinehamn för blinda.

79:o. Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena,

Skara och Bollnäs inrättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döfstnmma

erfordras, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning, för

hvarje af de tre anstalterna 16,400 kronor, eller tillsammans 49,200

kronor; och får Utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må på extra stat för år

1887 anvisa, till uppehållande af undervisningen vid

tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma, ett belopp

af 49,200 kronor.

Hospitalsvården.

80:o. Af det anslag å 848,570 kronor, som beviljats till hospitalsanläggningen

vid Kristinehamn, har hittills anvisats tillhopa 700,000

kronor; och får Utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må till hospitalsanläggningen

vid Kristinehamn på extra stat för år 1887 anvisa

återstoden af för denna anläggning förut beviljade

medel, eller 148,570 kronor.

81:o. Beträffande Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af Ang. anslag

anslag till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital får Ut- idlnad vid9

skottet framdeles meddela utlåtande; hvilket här skolat Nyköpings

hospital.

anmälas. [‘Uj

82:o. Angående det i Jerfsö inrättade sjukhemmet för spetelske, Ang. anslag

till hvilket under flere föregående år beviljats anslag, får Utskottet

hemställa, spetelske.

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom [72.]

gjorda framställning, må på extra stat för år 1887,

till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken, under

vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget i Gefleborgs

län anvisas för samma år, och att spetelske

sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till

vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes

sådant medgifver, anvisa ett belopp af 7,500 kronor.

Diverse anslag.

83:o. Till svenska fornskriftsällskapet har under en följd af år Ang. anslag

utgått ett belopp af 2,000 kronor; och hemställer Utskottet, Hformkrift
sällskapet.

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom ljUj

gjorda framställning, må för år 1887 anvisa till svenska

fornskriftsällskapet ett extra anslag till samma belopp

som förut beviljats, eller 2,000 kronor.

84:o. Vidare och i likhet''med hvad förut under flera år egt rum fy- nnsla9

— ° till beredande

får Utskottet hemställa, af religions
lära

ät

suensJce

att Riksdagen till beredande af religionsvärd åt ,»<*« m. fl.

svenske sjömän m. fl. i utländska hamnar må på * utrikes

extra stat för år 1887 anvisa det af Kongl. Maj:t [74T

äskade beloppet af 10,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. anslag

till nordiska

museet.

Ang. anslag

till en tidskrift

för

svmsictlandsmål.

[76.]

Ang. anslag

till understöd

för fortsatt

utgifvande

af

“Acta matematica“.

85:o, Likaledes, i enlighet med hvad under flere föregående år

egt rum, får Utskottet, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må till nordiska museet anvisa på extra

stat för år 1887 ett belopp af 16,000 kronor, att

ställas till styrelsens för museet förfogande för att enligt

dess bestämmande användas för museet tillhörande

ändamål.

8G:o. Med anledning af livad Kongl. Maj:t derom föreslagit hemställer

Utskottet vidare,

att till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften

J>Nyare bidrag till kännedom om de svenska

landsmålen och svenskt, folklif.» må på extra stat för

ar 1887 anvisas 8,150 kronor, eller samma belopp,

som nu är för ändamålet anvisadt.

87:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta

matematica» har Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag till

samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, eller 4,000

kronor.

Utskottet har tagit del af Vetenskapsakademiens i frågan afgifna

utlåtande och finner visserligen skäl tillstyrka Riksdagen att för år

1887, likasom för åren 1885 och 1886 skett, bevilja del begärda bidraget

till tidskriftens utgifvande. Men om än Utskottet ej vill bestrida

detta arbetes vetenskapliga värde eller att dess utgifvande i. vårt

land är egnadt att ses med tillfredsställelse, samt ehuru skäl finnas att

antaga, att den ringa prenumerantkrets, ett arbete af dettas art kan

erhålla, och de stora, af egendomliga matematiska beteckningar och

särskildt arbetade typer föranledda kostnaderna för dess tryckning göra

tidskriftens utgifvande utan understöd omöjligt, anser Utskottet sig likväl,

då ett sådant understöd nu för tredje året begärts, vid yttrandes

afgifvande i ämnet böra uttala önskvärdheten deraf, att en utredning

ma ega rum, huruvida och i hvilken mån, med hänsyn äfven till från

andra håll påräkneliga bidrag, ett ytterligare fortsatt understöd med

statsmedel må vara erforderligt; hemställande Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må, till understöd för fortsatt utgifvande

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

57

af tidskriften »Acta matematica» på extra stat för år

1887 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.

88:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att till understöd för utgifvande

af »Nordisk familjebok» måtte beviljas ett anslag af 25,000 kronor

samt deraf för år 1887, under de i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor anvisas 5,000 kronor.

De antydda vilkoren äro enligt statsrådsprotokollet (sid. 78) följande:
dels

att förläggaren af nämnda arbete, Gernandts boktryckeriaktiebolag,

förbinder sig att så fort ske kan och om möjligt före 1890

års slut hafva, enligt den hittills följda planen för arbetet, försatt detsamma

i fullbordadt skick, dels ock att, enligt de närmare bestämmelser

Kongl. Maj:t kan komma att meddela, 300 exemplar af arbetet aflemnas

till ecklesiastik-departementet.

Utskottet vill ej bestrida det värde, ifrågavarande arbete, om det

varder fullbordadt, kommer att ega genom den lättade möjlighet, det

bereder att i vidsträcktare kretsar sprida vetandets skatter. Det ligger

i sakens natur, att kostnaderna för ett sådant verk ej kunna snart

återgäldas, och utan tvifvel har detta förhållande vid arbetets påbörjande

af förläggaren tagits i betraktande. I samma mån ett dylikt

arbete fyller ett verkligt, mera allmänt befintligt behof, torde det dock

af allmänheten omfattas med intresse, och exempel saknas ej derpå att

äfven mindre populära verk än det ifrågavarande och, likasom detta,

af ganska stort omfång och ej ringa dyrbarhet, kunnat utgå i stora

upplagor och vinna spridning äfven bland mindre bemedlade köpare.

I allt fall torde giltiga skäl saknas för staten att lemna sitt understöd

till ifrågavarande, på enskildt förlag utgifna arbete; och hemställer

Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag om beviljande

af anslag till understöd för utgifvande af

»Nordisk familjebok» ej må vinna Riksdagens bifall.

89:o. Till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor,

åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser

för arbetsklassen, har Kongl. Maj:t för 1887 äskat 15,000 kronor.

De omförmälda vilkoren meddelas å sid. 79 i statsrådsprotokollet

och äro desamma, som de för närvarande i fråga om det för 1886 beviljade

anslaget faststälda.

Till behandling i sammanhang med denna Kongl. Maj:ts framBih.

till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami, 1 Afd. 9 Käft. 8

Ang. anslag

till understöd

för utgifvande

af

“Nordisk

familjebokA

[78.]

Ang. anslag

till föreläsningskurser

för

arbetsklassen.

[79.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

ställning förelig''ger jemväl en i Andra Kammaren af Herr Axel Key väckt

motion (N:o 147), hvari på anförda skäl yrkats,

att Riksdagen måtte på extra stat för år 1887 anvisa ett anslag

till Kongl. Majrts förfogande af 20,000 kronor, att användas till understöd

åt sådana anstalter eller föreningar, som anordnade föreläsningar

för arbetsklassen, dock under följande vilkor:

att det understödsbelopp, som utgåfves till hvarje anstalt eller

förening, i allmänhet icke finge öfverstiga 3,000 kronor för årräknadt;

dock med rättighet för Kongl. Maj:t att, der särskilda förhållanden

dertill föranledde, öka beloppet till högst 5,000 kronor;

att kommuner eller enskilde tillsköte minst lika mycket som

staten;

att anstaltens angelägenheter vårdades af eu styrelse, som antoge

föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnades regelbundet, vissa antal timmar i

veckan under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogade öfver kunniga och dugliga, för denna

undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att

alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid föreläsningar

eller undervisningen blefve förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta

sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvades nödiga

eller lämpliga.

Vid 1885 års riksdag hade Utskottet tillfälle att uttala sig om

en i enahanda syfte som den nu förevarande väckt motion. Kongl.

Maj:t hade nemligen vid sagda riksdag för år 1886 gjort alldeles samma

framställning som nu för 1887 och i motionen yrkades, med hänsyn

till alldeles samma förhållanden som nu angifvas, anslagets förhöjande

från 15,000 till 20,000 kronor. Motionen, som i afseende på anslagsbeloppet

tillstyrktes af Utskottet, vann emellertid icke Riksdagens bifall,

utan Kongl. Maj:ts framställning antogs oförändrad.

Utskottet, som icke anser sig nu böra — emot Riksdagens år 1885

uttalade mening — tillstyrka bifall till något förslag, som går utöfver hvad

Riksdagen då beslöt och Kongl. Maj:t nu föreslagit, får derför hemställa,

att Riksdagen, utan afseende på hvad i Herr

Keys motion yrkats, men med bifall till hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, må, till understöd åt sådana anstalter

eller föreningar, som anordna föreläsningskurser

för arbetsklassen, på extra stat för år 1887 anvisa ett

belopp af 15,000 kronor, dock under följande vilkor:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

59

att det understödsbelopp, som utgifves till hvarje

anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor

för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika

mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare;

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal

timmar i veckan under fem till åtta månader och

i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,

för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt

tillräcklig och passande undervisningsmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarna eller undervisningen

blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig

att underkasta sig de vilkor och kontroller, som i

öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.

90:o. Till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra och

mellersta Sverige, inköp af instrument med tillbehör samt underhåll af

vattenhöjdmätningsstationer m. m. har Kongl. Maj:t slutligen äskat att

för år 1887 måtte beviljas ett anslag af 11,700 kronor.

På de i statsrådsprotokollet (sid. 79—81) anförda skäl får Utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må, till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten

i södra och mellersta Sverige, inköp af instrument

med tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmätningsstationer

m. m., på extra stat för år 1887 anvisa

ett belopp af 11,700 kronor.

91:o) I fråga om statens medverkan till nykterhetens befrämjande

hafva följande förslag blifvit framstälda:

af Herr E. M. Grenholm (motion i Första Kammaren N:o 47),

att Riksdagen ville för sin del besluta, att af allmänna medel

ett anslag af 15,000 kronor ställes till regeringens disposition för att

efter ompröfning under nästkommande år 1887 fördelas bland befintliga

föreningar eller personer, som verka för nykterhetens befrämjande

inom landet;

Ang. anslag

till fortsättning

af precisionsnivélleringsarbeten.

[80.]

Ang. anslag

till nykterhetens

befrämjande

inom

landet m. m.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

af Herr E. W. Wretlind (motion Nio 110 i Andra Kammaren),

att Riksdagen behagade anvisa ett anslag af femtontusen (15,000)

kronor för år 1887, att ställas till regeringens förfogande för att enligt

hennes bepröfvande användas till nykterhetsverksamhetens befrämjande

i riket;

samt af Herr A. G. Jönsson i Mårarp (motion N:o 55 i Andra

Kammaren),

att Riksdagen måtte af statens medel bevilja ett extra anslag af

1,800 kronor, att af Kongl. Maj:t utdelas i 3:ne pris, ett å 1,000, ett å

500 och ett å 300 kronor, till dem som inkomma med de bästa täflingsskrifter

till läsebok för folkskolan om kroppens vård, dess näring och

njutning med särskilt betonande af rusdryckernas förderfliga inflytande

såväl i ekonomiskt och sedligt som sanitärt hänseende.

Såsom bekant har under de senare åren en allt starkare rörelse

inom landet framträdt till befrämjande af nykterhet. De resultat, hvartill

denna rörelse i det hela ledt, äro värda allt erkännande, och hvarje

framsteg, som göres, helsas säkerligen af alla fosterlandsvänner med

liflig glädje. Anledningen till rörelsens hittillsvarande framgång torde,

utom i det i och för sig nyttiga i saken, vara att söka hufvudsakligen

i det nit, som enskilde lagt i dagen och som varit så starkt, att de för

det goda syftet förmått att underkasta sig stora uppoffringar. Det

vore, enligt Utskottets mening, för sakens egen skull ogynsamt, om

de framstälda förslagen om statsbidrag till den hittills med så stor

framgång bedrifna nykterhetsverksamheten, skulle utgöra ett bevis för

att det enskilda nitet i någon mån svalnat. Ty det kan ej nekas, att,

om staten måste öfvertaga eller bekosta en del af den verksamhet, som

nu utan nämnvärdt understöd från staten, af enskilde bedrifves för

nykterhetens befrämjande, så förlorar denna verksamhet ett af vilkoren

för sin framgång, nemligen just vetskapen derom, att verksamheten är

frivillig och icke betalad.

Härtill kommer, att, om statsunderstöd lemnas, det uppstår en nödvändighet

att införa en verksam kontroll öfver understödets användande;

och af lätt insedda skäl torde en sådan kontroll komma att blifva

ytterst svår att åstadkomma, om den ens är möjlig. Dessutom bör ej

lemnas ur sigte, att inom nykterhetsrörelsen kunna spåras åtskilliga

rigtningar, särskildt två, den ena gående ut på absolut afhållsamket

från starka drycker och den andra medgifvande större frihet, mellan

hvilka rigtningar staten väl måste välja, om den skall med anslag

understödja rörelsen. Ett sådant val blefve dock säkerligen mycket

vanskligt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Af nu anförda skäl finner Utskottet sig icke kunna obetingadt

förorda bifall till någondera af de två första motionerna.

Deremot bar det synts Utskottet, att den sista af de tre motionerna

innehåller en tanke, som kan med någon förändring upptagas.

Utgifvandet af skrifter, genom hvilka i så vidsträckta kretsar

som möjligt sprides kännedomen om rusdryckernas verkan på menniskokroppens

organism och särskildt de vådliga följderna i så väl sedligt

som ekonomiskt hänseende af dessa dryckers missbruk, synes vara

en sak, som väl är förtjent af uppmärksamhet och understöd fiån

statens sida, icke allenast till förmån för folkskolornas lärjungar utan

för en hvar. I den mån sådant kan ske genom uppmuntran till utgifning

af dylika skrifter och deras vidsträckta spridning, synes det

vara lämpligt, att staten med de enskilde deltager i nykterhetssträfvandena.

Att ett sådant deltagande från statens sida verksamt kan

befordra nykterhetsrörelsen är gifvet, då en allmän kunskap om rusdryckernas

verkningar väl mast-e väsentligt underlätta arbetet. Utskottet

vill derför föreslå, att till Kong]. Maj:ts förfogande må ställas

för detta ändamål nödiga medel. I andra länder, exempelvis Norge,

lemnar, enligt, hvad två af motionärerna uppgifva, staten bidrag till

nykterhetssakens befrämjande.

På grund flf hvad ofvan anförts hemställer Utskottet alltså,

att förevarande af Herrar Grenholm m. fl. väckta

motioner må endast pa det sätt bifallas, att Riksdagen

på extra stat för år 1887 anvisar och ställer till

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 8,000 kronor,

att i man af behof användas såsom understöd till

utgifning och spridning på lämpligt sätt af sådana

skrifter, som afse att utbreda kännedomen om rusdryckernas

verkan på menniskokroppens organism

och särskildt de vådliga följderna af dessa dryckers

missbruk.

92:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 143) har

Herr A. Svensson i Bossgården på anförda skäl föreslagit, af Kännedom

att Riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag af högst 10,000 om “$fgagoch

kronor till Kongl. Maj:ts disposition för att på det sätt, som Kongl. svamparMaj:t

egde att bestämma, användas att främja spridande inom landet

af kunskapen om våra ätliga och giftiga svampar samt de förras användande

till föda och beredande till försäljning.

En vid 1868 års riksdag väckt motion, som afsåg, att staten

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ang. ifrågasatt

anslag

för inköp af

en handbok i

lagfarenhet.

skulle lemna medel till ersättning under vissa vilkor åt kringresande

personer, som undervisade i sättet att insamla, förvara och tillreda

svampar, blef af Stats-Utskottet (i utlåtande N:o 30 punkten 9:o) afstyrkt

bland annat af det skäl, att frågor af förevarande beskaffenhet

syntes ligga inom området för hushållningssällskapens verksamhet.

Om detta sitt uttalande vid 1868 års riksdag har Utskottet velat

här erinra af det skäl, att samma uppfattning, som legat till grund för

nämnda uttalande, synes giltigt äfven i fråga om det nu väckta förslaget,

hvilket Utskottet så mycket mindre kan tillstyrka, som några

nya och förut ej kända skäl icke nu blifvit anförda.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr A. Svenssons förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

93:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155) om

beviljande af anslag till inköp af 3,000 exemplar af J. A. Thurgrens

“Handbok i svenska lagfarenheten“, har Herr J. Anderson i Tenhult

föreslagit,

att Riksdagen täcktes bevilja medel för inköp af tretusen exemplar

af samma handbok, hvarje sådant exemplar till fem kronor och

bandet till en krona, att utdelas till samtliga kommunalnämnders ordförande

i riket och sockenbibliotek samt med vilkor att allmänheten

berättigas att vid skeende inköp af boken njuta detta billiga pris

till godo.

Då Utskottet saknar tillfälle att bedöma, huruvida inköpet och

spridandet af denna handbok, hvilkens värde i och för sig Utskottet

icke ifrågasätter, skulle främja det i motionen augifna och utan tvifvel

goda syftet att bland alla samhällsklasser utbreda kunskapen om

lag och rätt, så föranlåtes Utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 April 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

63

Reservationer:

vid punkten 5:o (angående förmån af ängslott eller dess vederlag

för vissa löntagare vid universitetet i Lund):

af Herrar vice Talmannen L. 0. Larsson, N. Petersson, 0. B. Olsson,

S. Andreasson, G. Eriksson, J. Jonson, M. Jonsson, P. Pehrsson, J.

E. Wiksten, P. dP Larsson och. A Larsson, hvilka ansett, att Utskottets

yttrande och förslag| i detta ämne bort erhålla följande lydelse och

innehåll:

»Det har ådragit sig Utskottets uppmärksamhet att af den framställning,

som till statsrådsprotokollet lemnats, inhemta, att förmåner

till ej obetydliga belopp äro och varit professorerne vid universiteten

tilldelade, ehuru tillvaron af dessa förmåner, hvad Upsala universitet

angår, icke alls, och hvad Lunds universitet angår, endast otydligt

och i förbigående omförmälts i den proposition, hvari Kongl. Maj:t vid

1876 års riksdag framlade förslag till lönereglering vid universiteten.

Enligt Utskottets uppfattning innebär en lönereglering, att inga andra

aflöningsförmåner rätteligen kunna till vederbörande löntagare utgå än

dem, som vid regleringen uttryckligen blifvit af Riksdagen bestämda

eller erkända. Upprätthållandet af denna grundsats synes Utskottet

vara af synnerlig vigt och Utskottet kan derför icke annat än, lika

med Statskontoret, uttala den mening, att för ordinarie professorer m. fl.

löntagare vid Lunds universitet ängslott, då den af dem innehafves, skall

beräknas till ett värde af 200 kronor (eller det högre belopp, hvartill

värdet faktiskt uppgår), samt den kontanta aflöningen minskas med

motsvarande belopp.

Någon obillighet torde härigenom icke uppstå, eller åtminstone

icke kunna anses vara af Riksdagen förvållad, och om det anses vara

olämpligt, att olikhet i afloningsförhållanden förefinnes vid de båda

universiteten i Upsala och Lund, synes densamma numera enklast och

rigtigast böra på det sätt utjemnas, att värdet af de, utöfver den af

Riksdagen år 1876 faststälda reglering för professorer m. fl. tjenstemän

vid Upsala universitet, lemnade förmåner, beräknas i aflöningen

till fulla värdet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen afslås»;

af Herr S. Nilsson, hvilken ansett Utskottets Utlåtande och förslag

i samma ärende hafva bort erhålla följande lydelse och innehåll:

»Svaret på den framställning, som nu är i fråga, beror närmast

på hvilken verkan man vill tillägga en af Riksdagen beslutad reglering

af något statens verk eller inrättning. Utskottet veterligen, har hittills

icke annat blifvit härutinnan ifrågasatt än att endast de löneförmåner

rätteligen tillkomma de vid regleringen afsedde embets- och tjenstemän,

hvilka löneförmåner å ena sidan uttryckligen begärts samt å andra

sidan af Riksdagen uttryckligen beviljats eller erkänts; och då, hvad

angår såväl ängslotterna vid Lunds universitet, som de här ofvan omförmälda

natura- och öfriga särskilda förmåner (ved samt åker- och

humlegårdslotter) vid Upsala universitet, hvarken Kongl. Majrts proposition

vid 1876 års riksdag om lönereglering vid universiteten eller

Riksdagens beslut i ämnet innehåller ens en antydan, att meningen

varit att efter den nya regleringen dessa förmåner skulle få uppbäras

med eller utan ett mot deras värde svarande afdrag i den kontant

utgående aflöningen, så lärer det, enligt Utskottets uppfattning, icke

kunna betviflas, att den mening, som af Statskontoret uttalats i fråga

om ängslotterna vid Lunds universitet (se statsrådsprotokollet sid. 12)

är rigtig, icke endast af formella utan äfven af verkliga sakskäl.

I tillämpningen skulle emellertid Statskontorets tolkning i viss

mån kunna anses medföra obillighet, nemligen så till vida, att nuvarande

löntagare vid universitetet i Lund, som längre eller kortare tid åtnjutit

ängslott eller vederlag derför, oförmodadt skulle beröfvas denna förmån,

hvartill de trott sig eg a rätt; och med hänsyn härtill anser Utskottet,

att Riksdagen bör på det sätt bifalla Kongl. Majrts framställning, att

Riksdagen besluter, att de löntagare, som vid 1885 års slut åtnjöto

afkastning af ängslott eller vederlag derför, fortfarande må utan afdrag

å öfriga aflöningen tillgodonjuta nämnda förmån, men att, i den mån

ledighet bland desse löntagare inträffar och ängslott eller vederlag

derför tillfaller annan löntagare, fulla värdet af dessa förmåner skall

beräknas i aflöningen, så att denna i sin helhet stannar inom det belopp,

som 1876 års lönereglering stadgat.

På det att icke härigenom skall vållas olikhet i aflöningsvilkor

vid Lunds och Upsala universitet, synes vidare vid nyssnämnda beslut

böra fogas det vilkor, att alla de särskilda förmåner in natura eller

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Stats- Utskottets ^Utlåtande N:o 12.

eljest (ved, åker- och humlegårdslotter) som i den för Upsala universitet

senast faststälda stat finnes omförmälda, men ej vid 1876 års reglering

uttryckligen vare sig af Kongl. Maj:t begärts eller af Riksdagen beviljats,

skola uppköra, när nuvarande innehafvare af dylik särskild förmån afgått,

samt således, om förmånerna till större eller mindre del komma

att öfvergå till nya innehafvare, desse senare varda skyldige att underkasta

sig en mot verkliga värdet af förmånerna svarande minskning i

öfriga aflöningen, så att jemväl vid Upsala universitet aflöningen kommer

i sin helhet att stanna inom det vid 1876 års reglering: bestämda

belopp.

Under åberopande af hvad nu anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må endast på det sätt bifalla

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen

besluter, att de löntagare vid universitetet i Lund,

som vid 1885 års slut åtnjöto ängslott eller vederlag

derför, må utan afdrag å öfriga aflöningen tills vidare

tillgodonjuta nämnda förmån, men att, i den mån

ledighet bland desse löntagare inträffar och ängslott

eller vederlag derför tillfaller annan löntagare, värdet

af denna förmån skall till fullo beräknas i aflöningen,

så att denna i sin helhet stannar inom det belopp,

som 1876 års lönereglering stadgar; dock att vid detta

beslut må fogas det vilkor, att alla de särskilda förmåner

in natura eller eljest (ved, åker- och humlegårdslotter),

som i den för år 1886 faststälda stat för

Upsala universitet finnas omförmälda, men ej vid 1876

års lönereglering uttryckligen vare sig af Kongl.

Maj:t begärts eller af Riksdagen beviljats, antingen

skola upphöra när nuvarande innehafvare af en eller

flere af dessa särskilda förmåner afgått, eller ock,

om förmånerna till större eller mindre del komma att

öfvergå till nya innehafvare, desse senare varda skyldige

att underkasta sig en mot verkliga värdet svarande

minskning i öfriga aflöningen, så att denna

kommer i sin helhet att stanna vid det i 1876 års

reglering bestämda belopp»;

vid. punkten 21:o (angående ifrågasatt höjning af förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor m. m.):

af Herr II. R. Törnebladh;

Bih. till Rihsd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-

af Herr G. V. Schotte, hvilken yrkat, att folkskolelärare och folkskolelärarinna,

efter fem års verksamhet, såsom ordinarie, skola åtnjuta

100 kronors lönetillägg, om vederbörande skolråd och folkskoleinspektör

vitsorda, att läraren eller lärarinnan under nämnda tid med nit och

skicklighet tjenstgjort,

samt att för detta ändamål anslaget till lönetillskott åt lärare vid

folkskolor och småskolor måtte med 50,000 kronor förhöjas;

vid punkten 22:o (angående ytterligare föreslagna höjningar af

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor, småskolor m. m.):

af Herr C. E. Casparsson;

af Herrar O. W. O delberg, Ii. P. P. Tamm och Friherre B. A.

Leijonhufvud, hvilka, vid Utskottets förslag under mom. b) och c) af

denna punkt, yrkat, att Utskottet i stället måtte föreslå, att Riksdagen

med anledning af Herr Zimdahls motion måtte besluta en skrifvelse

till Kongl. Maj:t med anhållan om utredning rörande höjande af statens

bidrag till så väl småskolornas som mindre folkskolornas lärares och

lärarinnors samt de med dem likstälde lärares och lärarinnors aflöning

till två tredjedelar af beloppet, i öfverensstämmelse med hvad^ beträffande

lärare och lärarinnor vid de öfriga folkskolorna redan blifvit bestämdt,

samt derom afgifva nådig proposition till nästkommande Riksdag;

vid punkten 23:o (angående veterinärinrättningen i Skara):

af Herr Friherre R. von Krcemer, hvilken anfört:

»Under hänvisning till det af direktionen för Skara veterinärinrättning

afgifna förslag till fast organisation af inrättningen — för

hvilket förslag redogöres i Stats-Utskottets betänkande förlidet år,

N:o 14, sidd. 120, 121 — anser jag, att, i öfverensstämmelse med

Stats-Utskottets hemställan i ämnet förlidet år, punkt 23, mom. b) af

detta utlåtande bort erhålla följande lydelse:

b) vid anmälan härom hos Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag, efter verk - stäld utredning, i den mån ytterligare sådan kan befinnas

erforderlig, framlägga förslag till uppförande

på ordinarie stat af anslaget till Skara veterinärinrättning,

ordnad i ungefärlig öfverensstämmelse med

det af inrättningens styrelse afgifna förslag».

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

i denna reservation har Herr J. Jonson instämt;

af Herrar Grefve W. G. Hamilton och Sven Andreasson (vid

mom. b);

af Herrar H. P. P. Tamm och O. W. Odelberg, hvilka, med erinran

att Herr J. H. G. Fredholms förevarande motion i det allra närmaste

öfverensstämde med hvad Kongl. Maj:t vid sistlidne års riksdag

i ämnet föreslog, yrkat,

a) att Riksdagen må, med anledning af Herr

Fredholms motion, besluta,

att, då de nuvarande eleverna vid veterinärinrättningen

i Skara atslutat den för dem bestämda

lärokurs, inrättningen skall ombildas till en fullständig

hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära

hofslagare;

att der fortfarande må underhållas en sjukvårdsanstalt

för husdjur, hvarest lämplig praktisk undervisning

i behandling af enklare åkommor hos husdjuren

lemnas åt dem, som vilja sig deraf begagna;

att till underhåll af inrättningen med nämnda

omfattning må få användas inkomsten af Hernqvistska

donationen och det af C. U. Uggla, A. Hellstadius

och Thunberg m. fl. lemnade kapital, vidare arrendemedlen

af statens egendom Brogården och hvad af

nu utgående ordinarie statsanslag kan befinnas erforderligt

;

samt, under vilkor att ofvanberörda beslut vinner

Kongl. Maj:ts godkännande, till veterinärinrättningen

i Skara på extra stat för år 1887 bevilja ett anslag

af 12,400 kronor; och

b) att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huruvida icke, efter veterinärinrättningens i Skara

ombildande på sätt i mom. a) säges, de nu för inträde

i statens veterinärinstitut i Stockholm faststälda inträdesfordringar

må kunna sättas lägre än till aflagd

fullständig mogenhetsexamen;

af Herr H. R. Törnebladh-,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.

vid punkten 25:o mom. b) (angående ett anslag till Vitterhets-, Historie-

och Antiqvitetsakademien):

af Herr H. R. Törnebladli, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts

förslag;

vid punkten 27:o (angående naturhistoriska riksmuseets afdelning

för arkegoniater m. m.):

_ af Herrar Friherre F. von Essen, Grefve W. G. Hamilton och J.

Widén, hvilka yrkat, att de till arbetsbiträden m. m. af Kongl. Maj:t

begärda 600 kronor måtte beviljas;

vid punkten 56:o (angående medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn):

af Herrar Friherre F. von Essen och G. V. Schotte, hvilka yrkat

bifall till Kongl. Maj:ts förslag;

vid punkten 65:o (angående ifrågasatt anslag till resestipendier åt

folkskolelärare och lärarinnor):

af Herr S. Nilsson;

vid punkten 87:o (angående anslag till understöd för fortsatt utgifvande

af Acta Mathematica):

af Herr P. M. Larsson;

vid punkten 88:o (angående anslag till understöd för utgifvande

af Nordisk Familjebok):

af Herrar Friherre R. von Krcemer, Friherre F. von Essen, J. Widén

och G. V. Schotte, hvilka ansett, att Utskottets yttrande och förslag

i detta ämne bort erhålla följande innehåll:

»Hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt har synts Utskottet

ådagalägga att ifrågavarande arbete är af högt värde samt att

det skulle vara en verklig förlust för vår litteratur, om det komme att

upphöra eller ej kunde fortsättas och afslutas enligt samma plan som

hittills. Framställningen har derför icke föranledt annan erinran än

att det synts Utskottet böra ifrågasättas, hvilketdera kan vara lämpligare,

antingen att bokens utgifvare mot understödets erhållande varder

skyldig att till Kongl. Ecklesiastikdepartementet aflemna de 300 exemplar,

hvarom statsrådsprotokollet förmäler och hvilka exemplar väl äro

afsedda till utdelning, eller ock att, såsom jemväl är antydt, understödet,

utgår för att bereda skolor, bibliotek m. fl. tillfälle att till nedsatt

pris erhålla arbetet. Största vigten torde falla derpå, att arbetet varder

s. 69 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

69

spridt och tillgängligt för så stora kretsar som möjligt och ur denna

synpunkt vill det förefalla, som om det senare af de båda alternativen

vore att föredraga. Något bestämdt uttalande härom vill dock Utskottet

icke göra, utan torde alla intressen bäst tillgodoses, om åt Kongl.

Maj:t öfverlemnas att ordna saken såsom lämpligast synes.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må

a) till understöd för utgifvande af “Nordisk

familjebok14 bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor

samt deraf på extra stat för år 1887 anvisa 5,000

kronor; och

b) godkänna de i statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886 omförmälda

vilkor för understödets utgående; dock att Kongl.

Maj:t icke härigenom varder förhindrad att med afseende

på den föreslagna skyldigheten för utgifvaren

att till Kongl. Ecklesiastikdepartementet aflemna visst

antal exemplar af boken besluta de förändringar, som

för bokens spridning till så vidsträckta kretsar som

möjligt kunna finnas lämpliga»;

vid punkten 89:o (angående anslag till föreläsningskurser för

arbetsklassen):

af Herrar Grefve TF. G. Hamilton, J. Widén, H. P. P. Tamm och

S. Nilsson, hvilka yrkat bifall till Herr A. Keys i ämnet väckta motion;

af Herr O. B. Olsson;

vid punkten 91:o (angående anslag till nykterhetens befrämjande

inom landet m. m.):

af Herrar M. Jonsson och P. M. Larsson.

Herr Carl Ifvarsson har begärt få anteckuadt, att han till följd

af sjukdom ej kunnat deltaga i behandlingen inom Utskottet af de i

detta Utlåtande omförmälda ärenden.

Herrar O. TF. Odelberg och A. P. Danielson hafva begärt få antecknadt,

att de ej deltagit i behandlingen af följande punkter, nemligen

Herr Odelberg punkterna 39:o—93:o och Herr Danielson punkten 5:o.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1886 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i kontant.

anvisning,

på förslag.

Samma.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_ _

_

_ _

_

17,000

_

77,100

—

- -

—

- -

—

77,100

—

38,500

—

38,500

—

62,700

—

---

—

- -

—

62,700

—

46,350

—

- -

—

- -

—

46,350

—

9,898

—

18,000

—

347,800

—

375,698

—

19,159

5,841

25,000

22,700

—

22,700

—

640,616

35,820

1,800

678,236

133,450

—

133,450

—

1,067,473

—

53,820

—

355,441

—

1,476,734

—

Ecklesiastik
-

Departementschefen...................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......

Riksarkivet ................................................................

Kongl. Biblioteket....................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag

Kleresistaten. Nuvarande belopp.................................

Anslaget: Ersättningar minskas med 900 kronor,

907 kronor, utgörande ökningen alltså ...............

Domkapitlens expeditioner .......................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. Nuvarande

Ökas med...............................................................

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Tillkommer: aflöning åt en extra ordinarie professor

Upsala ............................................

förhöjning i anslaget till den patologiskt
universitetet

i Lund ........................

anslag till materielen vid den fysio
versitetet

i Lund............................

förhöjning i anslaget till materielen för

universitetet i Lund ........................

förhöjning i anslaget till materielen vid

universitetet i Lund ........................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande

Tillkommer: till aflöning åt en eldare och maskinist

„ inköp af nödiga förbrukningsförestitutionen

...................................

Tpt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

71

Litt. A.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

departementet.

å tillhopa 14,300 kronor).......................

hvaremot det kontanta anslaget Inöjes med

belopp

Nuvarande anvisning i kontant...........

i anatomi vid universitetet i

............................................ 4,500: —

anatomiska institutionen vid

........................................... 1,600: —

logiska institutionen vid uni
.

........................................... 1,500: —

botaniska institutionen vid

........................................... 1,000: —

den fysiska institutionen vid

........................................ 1,400: —

anslag .................................................

vid institutet....................... 1,000: —

mål åt den hygieniska in.

........................................... 500: —

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning, på förslag.

kontant.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_ _

_

_ _

__

17,000

_

77,100

—

- -

—

— —

—

77,100

—

38,500

—

38,500

—

62,700

—

62,700

—

46,350

—

46,350

—

375,698: —

7: —

10,805

_

18,000

_

346,900

_

375,705

—

19,159

—

- -

—

5,841

—

25,000

—

22,700: —

32,300: —

55,000

—

- -

—

- -

—

55,000

—

640,616: —

10,000: —

133,450: -

650,616

—

35,820

—

1,800

—

688,236

—

1,500: —

134,950

_

134,950

_

Transport

1,112,180

—

53,820

—

354,541

—

1,520,541

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1886 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

kyrkotionde. »"»ttmngar.

Tpt

Kronor.

1,067,473

2,865,514

70,000

42,500

62,677

3,465,525

370,400

37,150

389,675

32,741

8,250

47,200

7,700

Tpt | 8,466,805

Kronor.

53,820

1,010

Kronor.

355,441

1,080

5,200

700

—| 55,530

Kronor.

1,476,734

2,866,594

70,000

42,500

68,887

3,465,525

370,400

37,150

389,675

33,441

8,250

47,200

7,700

361,721j—| 8,884,056|-

Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Anslaget: Ersättningar, 1,080 kronor, uteslutes, hvartillsammans

1,372 kronor, utgörande ökningen

Högre skolor för qvinlig ungdom................................

Högre lärarinneseminarium. Nuvarande anslag ......

Tillkommer: för en lektors och en lärarinnas upp
Pedagogier

och folkskolor. Nuvarande belopp............

Anslaget: Ersättningar minskas med 1,100 kronor

eller tillsammans..................................................

F olkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Okas för lärares och lärarinnors uppfl j t

Stipendier för seminarieelever......................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspek
Undervisningsmateriel

m. m. för folkskolor..................

Understöd åt högre folkskolor ..................................

eller ett gemensamt reservationsanslag.....................

Till befrämjande af folkundesvisningen bland de i ri
förslagsanslag.

...........................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

belopp.....................................................................

Ökas för höjning af statens bidrag till aflöning

vid småskolor och mindre folkskolor samt bi
innor

vid folkskolor med .................................

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .....''.......

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folk
De

tekniska läroverken ..............................................

Gymnastiska centralinstitutet.......................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater .................

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .........

Ortopediska institutet.................................................

Veterinärundervisningen...............................................

Vaccinationens befrämjande........................................

s. 73 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

73

Transport

belopp.................................................. 2,806,594: —

emot det kontanta anslaget höjes med

alltså............................................

292: —

.................................... 42.500: —

flyttning i högre lönegrad ..........

.......... 1,000: —

.......... 68,887: —

och det kontanta anslaget med 55 kronor,

.............................................................. 1,155: —

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

1,112,180

ö.

Kronor.

53,820

ö,

_

Kronor.

354,541

Ö.

Kronor.

1,520,541

Ö.

2,866,886

70,000

43,500

—

— —

—

2,866,886

70,000

43,500

62,622

1,010

4,100

_

67,732

__

belopp,............................... 273,525: —

högre lönegrad med ........ 6,200: — 279,725: — j

..................... 75,000: — j

törer ................... 95,000: — i

............................................. 15,000:

............................................................. 20,000: — j

.............................................................. 484,725: “ i

kets nordligare trakter bosatte tinnar,

.............................................................. 12,000: —

förslagsanslag. Nuvarande ! i

........‘........‘................ 2,880,000: —

åt lärare och lärarinnor

trädande lärare och lärar
.

....................................... 265,000:— 3,145,000: — !

........................................ ................. 40,000: — I

skolor, förslagsanslag ......................... 30,000: — j

skolorna, förslagsanslag ...................... 25,000: — 3,736,725 —

.................... 370,400 —

.................. 37,150;—

.......................... 389,675 —

.............................. 32,741 i—

.......................... 8,250 —

........................ 47,200 — |

............................................ 7,700

Transport 8,785,029

Juh till Rikstl. Prof, 1.8S6. 4 Sami. 1 Af cl. 9 Huft.

55,530;

— — - 3,736,725 —

--— 370,400—

----- 37,150: —

------- j—i 389,6751 —

-----j—, 33,441 —

--I— 8,250—1

----i—! 47,200 —

--1 7.700 —|

358,641 —J 9,199,200 — |

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 1%.

1886 års riksstat anslår:

I Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och | _ .... .

kyrkotionde. Er^ttnmgar.

Summa.

Kronor. ö.

Kronor, i Ö.

Kronor.

Ö.

K ron oi’.

Ö.

! 8,466,805 —

O i) 7 ö B 0!—

361,721

—

8,884,051

45,000 —

—

—

45,000

—

3,000:—

!___

_______

_

3,000

_

8,250'' —

— - ! —

- -

8,250

_1

44,980 —

- - | —

- -

44,980

27,750 -

” ~ j~

—

27,7.50

60,800 —

60,800

44,900 —

— — i—

- -

—

44,900

_j

66,050 —

— — i—

- —

66,050

131,000 —

— — —

— —

131,000

—

9,142 —

j

i i

440

—

9,582

35,000 —

i

—

—

35,000

36,325 —!

4,360 -

6,280

46,965

450,000 —

- - -;

— __

450,000

—

28,750 —

51,100

79,850

~\i

2,750 —

— — j—:

- _

2,750

-1

—j

i

29,350

29,350

—Il

9,460,502 -

59,.290

448,891

— |

9,909,283:

Ökas med .............................................

Svenska läkaresällskapet ...................................

|Svenska akademien ..........................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsJ

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf

belopp.................................................

Tillkommer: förhöjning i anslaget till rese- och

lyshållning m. m....................................

I Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
-

Tillkommer: förhöjning i anslaget till materiel, till

skapligt biträde vid samlingarnas ordnande.........

ndervisningsanstalter för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma ........................

Institutet för blinda ..........................................’’

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppma

och blinda barn ............................................

attigvården i Stockholm och landsorten. Nuvarande

Anslaget: Ersättningar minskas med 120 kronor

128 kronor, utgörande höjningen alltså..............

Ökas med.

Ökas med.

Anslaget: Ersättningar, 51,100 kronor, uteslutes,

med 49,250 kronor, och minskas anslaget således

»PP

Anslaget: Ersättningar, 29,350 kronor, uteslutes, och

tant 28,380 kronor, hvadan anslaget minskas med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

Ib

Förslag till blifvande riksstat:

i

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter och 1 „ .... .

kyrkotionde. Ersattn,near-

Summa.

slagsanslag. Nuvarande belopp

Transport

45,000: —

55,000: •—•

Kronor

8,785,029

ö. | Kronor, ö.

— 55,530;-

anslag) .....................................................

450 kronor reservationsanslag). Nuvarande

transportkostnader, fornlemningars vård,

tionsanslag å tillhopa 21,400) ...............

inköp af sällsynta föremål samt till veten
-

27,750: —

1,000: —

66,050: —

500: —

100,000 —

3,000 —

8,250 —■

44,980 —

28,750

(30,800

44,900

66,550

Kronor. ! ö. Kronor.

358,64L— 9,199,200)—

100,000.....

3,000 —

8,2501—

44,980 —

28,750

60,800|

44,900

66,550

iostringsanstalter föFmedellösa döfstum
belopp

...................................................

och det kontanta anslaget höjes med

belopp ..................................................

hvaremot det kontanta anslaget höjes

i sin helhet med....................................

i stället uppföres såsom anvisning i kon
-

60,000: —

21,000: —

50,000: —

9,582: —

131,000

—

8: —

35,000: —

9,270

—

40,000: —

" 75,000

_

450,000: —

36,325

—

150,000: —

79,850: —

600,000

—

1,850: —

78,000

29,350: —

2,750

—

970: — J

28,380

Transport 10,102,984

—

---|--— 131,000 -

320—1 9,590 -

--_j ----—| 75,000 —

4,360 — 6,280 - 46,965 -

----- —i---—j 600,000 —

------- j— — — —: 78,ooo —

— — !—i — —| 28,380 —

59,890 365,211 10,528,115 -

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

1886 års riksstat anslår:

I

Indelning och dermed jemförlig;

Anvisning i

kontant.

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och 1 ..,A .

, , , i Jhrsattningar. i

kj^rkotjonde. \ °

Kronor. ö.

Kronor. | ö.

Kronor, j ö.

Kronor

Ö.

9,460,502 —

59,890 —

448,891 —

9,969,283

—

25,000;—

6,528 —

24.000 —

51.000 —

193,300 —

i

170,000 —

25.000

369,828

24.000

51.000

—

1,5001 —

22,148 —

— — —

— — —

1,500

22,148

-

__

15,000j —

— — ! —

- - j---

15,000

9,605,678 —

253,190; —

618,891 —

10,477,759

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags
Kyrkors

underhåll....................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utÅlderstillägg,

förslagsanslag. Nuvarande belopp ......

Ökas med ............................................................

i Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag...............................

s. 77 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

77

anslag ............................

gifvande, reservationsanslag

Nuvarande belopp ......

med ........................

Transport

51.000: —

29,000: —

22,148: —

2; _

Summa

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslå//.

Friheter och I Brsättningar.

kyrkotionde. |

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö. Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

10,102,984

—

59,890

— 365,241

—

10,528,115

—

25,000

_____

_ ___

—

25,000

—

6,528

''

193,800

— 170,000

—

369,828

—

24,000

—

__ ’_

—: _ —

—

24,000

—

80,000

_i . ___

_

80,000

__

1,500

—

|

—

1,500

—

22,146

___

j

—

22,146

—

15,000

—

— —

—1--

—

15,000

—

10,277,158] — | 253,190 - 535,211 — 11,005.589--

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

Bil. Litt, B,

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riksstatens

Åttonde hufvudtitel.

Ecklesiastikdepartementet.

Riksarkivet.

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,

som äro af vigt för fäderneslandets historia............ 3,000: —

„ uppförande af en tillbyggnad åt riksarkivet ......... .. 250,000: —

Nationalmuseum.

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

.........................................................................................

Lifrus t kammar en.

hör tillsyn, underhåll och vård af samlingarne m. in. .....................

Domkapitlens expeditioner.

För tillfällig löneförbättring åt tjänstemännen vid dessa expeditioner

Domkyrkorna.

Till restauration af Upsala Domkyrka .............................. 70,000: —

» d:o af Skara D:o ............................. 35,000: —

Transport

: Kronor.

1

ö. 1

i 253,000

4,000

—

5,800

—

3,71(3

105,000

1

371,516

s. 79 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.

79

Kronor. ö.

Transport j 371,016!—

Universiteten.

Till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala.............. 3,000: —

„ „ d:o d:o i Lund ............... 2,950: —

„ „ matematiska d:o i Upsala............... 1,500: —

„ „ d:o d:o i Lund ............... 1,000: —

„ ändringar och reparationer af konsistoriehuset, kemiska

byggnaden och f. d. länslasarettshuset i Upsala... 18,000: —

„ förändrad inredning m. m. af den gustavianska byggnaden

i Upsala för den zoologiska institutionens behof 35,000: —

„ inredning af den nya byggnaden för patologisktanatomiska

institutionen i Lund samt anskaffande

af vetenskaplig materiel för institutionen ............ 5,000: — j

„ uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska

institutionen i Lund ................................... 10,000: —

„ offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska

observatoriet i Lund utförda zonobservationer...... 3,000: —

„■ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund ................................................................. 1,500: —

80.950

Karolinska mediko-lcirurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik ................................................................... 900: —

instrument, apparater och åskådningsmaterial för den

hygieniska institutionen......................................... 1,500: —

Allmänna läroverken.

För tillfällig löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk 336,975: —

Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000: — !

„ arfvoden åt extra lärare ......................................... 40,000: — j 382.975; 1

Högre lärarinneseminariet.

För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk j 4,000—j

Pedagogierna.

För tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga j

pedagogierna..................................................... .......................... J 8,750''—j

Transport 850,591| —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.

Folkundervisningen.

För tillfällig löneförbättring ät lärare och lärarinnor vid

folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier ......

Till byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Umeå ...

,, understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel...

Transport

38,800: —

35,000: —

15,000: —

De tekniska läroverken.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor'' ....

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

För tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar

åt provinsialläkare ................................................ 20,000: —

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper. . 1,200: —

„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar.

..........................................................—__4,000: —

Veterinärundervisningen.

Till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen

i Skara .....................................................

Vetenskapsakademien.

Till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning

af en utaf professoren J. A. H. Gyldénj utarbetad

teori för himlakropparnes rörelser..........................

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vakt
betjening

.........................................................4,000: —

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlämningar

m. m................................................ 3,200: —

„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum 2,000: -

Naturhistoriska riksmuseum.

Till materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till

vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska sam
lingarnos

ordnande ............................................... 1,000: -----

Transport i ,000: —

Krön ov. ö.

850,591

83,300 —

35,OOoj —

! 25,2001 —

I -

12.900 —

3,000. -

9,200 —

1.010,191

s. 81 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.

81

Kronor. 1 ö. i

Transport

1,000: —

,019,191 —

Till

ritningars utförande vid naturhistoriska riksmuseum

1,000: - ''

2,000''—

Till

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

uppförande af byggnader åt institutet för blinda ... 200,000: — i

Ii

uppehållande af nämnda instituts verksamhet .........

21,000: —

tryckning af blindskrifter.........................................

2,500: — i

understöd åt blindlärareelever .................................

1,200: -■

en blindskola i Yexiö................................................

11,000: —

|

en handtverksskola i Kristinehamn för blinda.........

7,000: —

i y>

.

uppehållande af uudervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma.......................................

49,200: —

291,900 —

! Till

Hospitalsvården.

hospitalsanläggningen vid Kristinehamn.....................

148,570: — 1

1

1

1

!

i

»i

■

understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske ........................................................

7,500: —

156,070 —1

1

; Till

Diverse anslag.

svenska fornskriftsäliskapet .......................................

2,000: —

1 j

i

1 71

1

’

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

i utländska hamnar................................................

nordiska museet.........................................................

10,000: —

16,000: —

j

1

71

11

V

5

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Ny- are bidrag; till kännedom om de svenska lands- målen och svenskt folklif" ....................................

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta

matematica“...........................................................

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser lör arbetsklassen.........

fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i södra

och mellersta Sverige, inköp af instrument med

tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmätnings-

stationer m. m.....................................................

nykterhetens befrämjande inom landet ....................

3,150: —

4,000: —

15,000: -

11,700: —

8,000: -

j i |

I j

[ 69,850j—|

S u m m a

1,539,011;—

Bih. till Biksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.