Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:t.s framställningar angående anslag till vissa byggnader för hospitalsvården.
1886-04-20 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1886:12a, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:t.s framställningar angående anslag till vissa byggnader för hospitalsvården.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
i
N:o 12 a.
Ank. till Iiiksd. Kansli den 21 April 188G, kl. 4 e. m.
Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:t.s framställningar
angående anslag till vissa byggnader för hospitalsvården.
(2: a U. A.)
l:o.
I deri till innevarande Riksdag aflåta a propositionen angående stats- Angående
verkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t under Åttonde hufvudtiteln aJlsla(J tiU m->
i punkten 7l:o, till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital, Nyköpings
begärt ett extra anslag för år 1887 af 52,300 kronor. '' hospital.
Beträffande skälen till den gjorda framställningen får Utskottet
hänvisa till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1880 (sid. 73—75) samt derur
här endast meddela, hurusom medicinalstyrelsen — jemte öfverlemnande
af upprättade ritningar med tillhörande kostnadsförslag, utvisande
att kostnaden för sj elfva byggnaden med vattenledning belöpte sig till
48,064 kronor 34 öre samt för uppvärmning och ventilation till 4,240
kronor, eller tillsammans till 52,304 kronor 34 öre — anfört, att byggnaden
vore afsedd till lokal för en afdelning för lugna sjuke och
konvalescenter vid Nyköpings hospital samt beräknats att tillsammans
inrymma 24 sjuke; att med uppförande af densamma skulle i öfrigt
vinnas den fördelen, att ifrågavarande hospital kunde mottaga ett större
antal sjuke än hittills och derigenom i någon mån afhjelpa den stora
Bih. till Riksd. Prot. 188/J. 4 Sami. 1 Afd. !J llåft. '' l
2
Stats- Utskottets Utlåtande U:o 12 a.
bristen på platser för sinnessjuke, hvilka nu i stort antal nödgades
vänta på inträde å hospital; att omförmälda tillbyggnad så mycket
hellre borde komma till stånd, som Nyköpings hospital, äfven sedan
de nu under byggnad varande hospitalsbyggnaderna i andra delar af
landet blifvit fullbordade, likväl icke kunde undvaras; samt att tillökningen
af platser för sinnessjuke å rikets offentliga sjukvårdsanstalter
genom nu ifrågasatta förslag kunde genomföras för det synnerligen
billiga priset af 2,179 kronor 33 öre för hvarje sjukplats.
Vid granskning af de ritningar och kostnadsförslag, som blifvit
uppgjorda för ifrågavarande nya byggnad, har Utskottets uppmärksamhet
fästs derå att, då behofvet af ökadt antal sjukplatser vid hospitalen
ingalunda kan anses blifva tillfredsstäldt ens efter fullbordande af
de hospitalsbyggnader, som dels redan äro under byggnad och dels
blifvit vid innevarande riksdag ifrågasatta, skäl synts vara för handen
att taga i öfvervägande, om icke lämpligt vore att uppföra den ifrågasatta
nya byggnaden i fulla två våningar i stället för endast en våning
med frontespice. Utskottet, som för utredande af denna fråga under
hand hos medicinalstyrelsen gjort förfrågningar i ämnet, har med anledning
häraf fått mottaga en af samme arkitekt, som uppgjort ritningarna
till den af Kong!. Maj:t föreslagna byggnaden, upprättad promemoria
i ämnet, hvilken promemoria är af följande lydelse:
»Om sjukhuspaviljongen vid Nyköpings hospital bygges i fulla
tvenne våningar, kan inom densamma rymmas ytterligare 18 patienter,
hvadan hela paviljongen sålunda skulle komma att upptaga 24 + 18 =
42 patienter. Till dessa patienters vård finnes plats för 6 vaktare, inlogerade
i 4 vaktrum. Nödiga dagrum, diskrum, klosetter, bad, sköljoch
torkrum finnas äfven.
Kostnaden för husets uppförande i fulla två våningar samt med
anbringande af centralvarmapparat i stället för kakelugnar blifver:
Föregående kostnadsförslag för uppförande af huset med
frontespice utan varmapparat ........................................... 48,064: 34.
Tillkommer för påbyggnad af husets båda flyglar................. 13,500: —
Central varmapparat efter Cederbloms system med ventilation
..................................................................................... 10,000: —
Summa kronor 71,564: 34.
Byggnadskostnaden pro patient blifver sålunda 42 : 71,564: 34 —
1,703: 90.
Då således, för en jemförelsevis ringa ökning i kostnaderna, utviclgadt
utrymme kan vinnas i den nya byggnaden, så att den, om
byggnaden uppföres i två våningar, kan mottaga 42 patienter i ställe
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
3
för allenast 24, och då kostnaden, som, fördelad på hvarje sjukplats,
enligt Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, utgör 2,179 kronor 33
öre, skulle med iakttagande af den ifrågasatta förändringen komma att
nedgå till 1,703 kronor 90 öre och således minskas med 475 kronor
43 öre, så synas afsevärda skäl tala för nämnda förändrings vidtagande.
Att härom framställa särskild begäran hos Kongl. Maj:t synes
vara < behöfligt, då, sedan uppmärksamheten å nu påpekade förhållande
fästs, det lärer kunna antagas, att Kongl. Maj:t kommer att föranstalta
om den utredning, som ytterligare erfordras, innan definitivt beslut
härom fattas. Utskottet anser sig derför, och då anledning till tvifvel
om behöfligheten af utvidgadt utrymme vid Nyköpings hospital icke
förefinnes, endast böra nu föreslå bifall till Kongl. Maj:ts föreliggande
framställning, samt hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må på extra stat för år 1887 anvisa och
ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
52,300 kronor till uppförande af en byggnad vid
Nyköpings hospital.
:o.
I en till Riksdagen den 19 Mars 1886 afbiten proposition (N:o 31)
har Kongl. Maj:t, med åberopande af hvad ett propositionen bilagdt
utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag
innehölle, föreslagit Riksdagen
att dels bevilja ett anslag af 1,181,750 kronor samt deraf på extra
stat för år 1887 anvisa ett belopp af 200,000 kronor till anordnande
af en asyl för sinnessjuke invid och i samband med Lunds hospital,
att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar uppföras
å egendomen Hunnerup, dels och medgifva, att de belopp, hvilka, på
sätt i ofvan åberopade protokollsutdrag närmare förmäldes, erfordrades
till årlig afgäld för egendomens upplåtande och för uppgörelse med
nuvarande arrendatorn, måtte få bestridas af förslagsanslaget till hospitals
underhåll; och har Kongl. Maj:t ansett, att för det äskade anslaget
för år 1887 å 200,000 kronor medel skulle kunna, i den mån icke
redan af Riksdagen beslutade nedsättningar å begärda anslag lemnade
Angående
anslag för anordnande
invid
Lunds
hospital af en
asyl för sinnessjuke.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
tillgång, beredas genom minskning af det till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfoud föreslagna belopp.
Hänvisande till hvad som blifvit i statsrådsprotokollet anfördt till
stöd för Kongl. Maj:ts framställning, får Utskottet endast anföra, att
de skäl, som angifvits för byggande af asyl för sinnessjuke, synts
Utskottet ådagalägga, att dylika anläggningar icke kunna umbäras, till
följd hvaraf Utskottet icke funnit nödigt att ingå i någon ytterligare
undersökning angående denna del af frågan. Deremot, och då det icke
kan ifrågasättas att på en gång afhjelpa hela det för handen varande
behofvet af asyler för sinnessjuke, har Utskottet vid pröfningen af
Kongl. Maj:ts framställning ansett det nödigt att närmare belysa uppkommen
fråga, huruvida den plats, som valts för den nu ifrågasatta
första asylen, är den lämpligaste eller om icke, med hänsyn dertill, att
nya asyler endast småningom kunna komma till utförande, det icke
varit önskligare att den nya, och här i landet i sitt slag första, asylen
förlagts till en centralt belägen plats.
Upplysande i detta ämne är det i statsrådsprotokollet omförmälda
komitébetänkandet af den 15 Februari 1886, ur hvilket Utskottet derför,
utöfver hvad af detsamma meddelats i statsrådsprotokollet, här får
intaga följande:
»Till Kongl. medicinalstyrelsen.
Sedan Kongl. medicinalstyrelsen på grund af föreskrifterna i nådiga
brefvet den 24 April 1885 uppdragit åt undertecknade att utarbeta
plan till en asyl för sinnessjuka i samband med Lunds hospital, få nu
komiterade, till fullgörande af det erhållna uppdraget, härmed afgifva
utlåtande.
Behofvet af ökad sinnessjukvård inom vårt land gör sig allt melodi
mer känbart. Visserligen har antalet sjukplatser å våra hospital
under de sista 25 åren mer än fördubblats, så att vi nu hafva 2,275
sådana platser, under det de år 1860 ej utgjorde mer än 1,048, men
de sinnessjukas antal har ock under de 20 åren från och med 1860
till 1880 — senare uppgift finnes ej -— ökats från 7,542 till 11,456,
för så vidt man får döma af verkstälda beräkningar. Den stora förökningen
under de angifna 20 åren härrör antagligen mindre från en
verklig tillökning i do sinnessjukas antal än från en noggrannare insamling
af uppgifter i frågan. Under samma tid hafva ock de enskildes
anspråk på hospitalsvård i hög grad tilltagit. Sinnessjuka, hvilka
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
5
förr vårdades i hemmen, lasaretten eller annorstädes utom hospitalen,
anmälas nu till intagning å dessa senare mer än förr. Liknande erfarenhet
har vunnits i alla civiliserade länder, och alla hafva de också
derför tvungits att mer och mer utvidga sina anstalter för sinnessjukas
vård. Ett hospital har knappt blifvit färdigt, innan detsamma befunnits
otillräckligt och måst utvidgas, eller har ännu ett nytt måst byggas.
Frågar man, huru mycket våra anstalter för sinnessjuka behöfva
utvidgas för att någorlunda motsvara behofvet, erkännes villigt, att
svårigheter möta att med visshet besvara denna fråga, men säkerligen
måste en dylik utvidgning ega ruin i större omfattning än man hittills
förestält sig. Förr har man antagit, att beredandet af plats å hospital
för 20—25 procent af inom vårt land befintliga sinnessjuka skulle tillfredsställa
behofvet. Emellertid har erfarenheten redan visat denna
proportion vara alltför liten.
Beträffande andra länder ställa sig fordringarne i berörda afseende
i allmänhet vida högre; sålunda finnes för vissa kantoner i Schweiz
och för staden Köpenhamn plats beredd å sjukvårdsanstalt för nästan
alla sinnessjuka inom de respektive områdena. I England är förhållandet
i viss mån liknande. Af detta lands sinnessjuka, som beräknats
till omkring 29 på 10,000, vistas ej mer än knappa 8 procent i
hemmen och hos anhöriga, under det återstående 92 procent vårdas i
offentliga och enskilda anstalter af olika slag.
I vårt land funnos vid senast verkstäld räkning den 81 December
1880, såsom redan förut är nämndt, 11,456 sinnessjuka, hvaraf
5,959 män och 5,497 qvinnor. Bland de sinnessjuka äro inräknade
4,227 idioter, hvaraf 2,419 män och 1,808 qvinnor, hvadan alltså de i
egentlig mening sinnessjuka blifva 7,229, deraf 3,540 män och 3,689
qvinnor. Antages Sveriges folkmängd vara 4,600,000, och att hos oss
likasom i de flesta andra länder 26 sinnessjuka och idioter finnas på
10,000 invånare, skulle inom landet finnas 11,960 sinnessjuka och
idioter, hvilket föga afviker från 1880 års beräkning. Antagligen
kommer ej heller inom vårt land krafvet på offentlig vård för allt flera
och flera sinnessjuka att upphöra, förr än sådan erhållits för väl tre
fjerdedelar af dem, såväl sinnessjuka som idioter, af hvilka senare ett
stort antal torde behöfva vård å offentlig anstalt, eller, efter nu kända
antal, omkring 9,000. Denna siffra är snarare för låg än för hög, ty
noggrannare räkning skulle säkerligen här likasom annorstädes visa,
att långt ifrån alla sjuka medräknats. Att häribland idioter inberäknats,
kan icke i väsentlig mån inverka på frågan, enär desse från synpunkten
af behöflig vård äro till stor del likställige med sinnessjuka,
opaginerad Kontrollera mot PDF
fl
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
och gällande Kong], stadga angående sinnessjuka har ej heller uteslutit
dem från asylerna.
För att uppfylla nämnda önskningsmål eller beredandet af plats
för 9,000 sinnessjuka fordras, som nedan närmare angifves, upprättandet
af nya anstalter med omkring 6,500 platser. Det är uppenbart,
att en dylik tillökning, som krafvel- betydande kostnader, icke kan ernås
på en gång och svårligen ej heller utan medverkan af kommuner
eller landsting genom beredandet af erforderligt antal sjukplatser för
sinnessjuka inom lasaretten och andra kommunala anstalter.
Emellertid är den närvarande bristen på platser för sinnessjuka
å våra offentliga anstalter så stor, att man icke längre kan uppskjuta
med anordnandet af ett större antal dylika platser. För att i någon
nämnvärd grad kunna afhjelpa det mest trängande behofvet af plats
för sinnessjuka å offentlig anstalt fordras, enligt komiterades förmenande,
att plats derstädes beredes för åtminstone 35 procent af landets räknade
sinnessjuka. Detta motsvarar ett antal af omkring 4,000 platser.
För omkring 2,500 sjuka finnes inom kort tid, sedan Kristinehamns
hospital blifvit färdigt, plats å våra hospital, så att det sålunda felande
platsantalet belöper sia- till omkring 1,500. Med antagande häraf
uppstår sedermera den frågan, på hvad sätt vård å anstalt lämpligen
bör beredas för nämnda 1,500 sjuka.
Erfarenheten har redan länge ådagalagt, att hufvudsakligen sjuka,
behäftade med kroniska, mestadels obotliga sinnessjukdomar, förorsaka
öfverfyllnaden af våra hospital, i följd hvaraf platserna derstädes blifva
otillräckliga för sjuka, lidande af akuta botliga sjukdomar. Den ifrågavarande
tillökningen bör alltså företrädesvis afse anskaffandet af tjenlig
vård å anstalt för de förstnämnda, kroniskt sjuka, eller sådana anstalter,
som i nådiga stadgan den 2 November 1883 benämnas asyler eller
vårdanstalter. Hafva dylika kommit till stånd, blifva med visshet de
redan befintliga hospitalen tillräckliga för vården af akuta fall, om
man undantager det behof af hospital, som oafvisligen föreligger för
Norrbottens och Vesterbottens län på grund af dessa läns aflägsenhet
från det nordligast belägna hospitalet i Hernösand. Enär ett hospital
för nämnda nordliga län enligt komiterades förmenande bör anordnas
för ett antal af omkring 200 sjuka, gäller det nu i sjelfva verket att
bereda platser för återstående 1,300 i sådana enklare och billigare
anstalter, som motsvara föreskriften i berörda nådiga stadga angående
asyler.
Hvad sedermera angår besvarandet af frågan om lämpligaste anordningen
och storleken af dylika asyler, så möta härvid ej ringa
Stats- XJUhotteU Utlåtande li:o 12 a.
7
svårigheter. Den ledning, gällande stadga den 2 November 1883 i
sådant fall lemnar, inskränker sig, såsom naturligt är, till några allmänna
bestämmelser angående läge, markens beskaffenhet, de sjukas
sysselsättning m. in., i hvilket afseende de för hospital gifna föreskrifter
i tillämpliga delar äfven skola vara gällande för asyl. Derjemte
föreskrifves i samma stadga, att »asyl» bör ega tillräckligt område
för sjukas sysselsättande med jordbruk, samt, der så lämpligen
kan ske, förläggas i närheten af hospital (§ 2). För öfrigt uppställer
författningen inga andra fordringar på asylers beskaffenhet än de, som
ligga i föreskriften, att der skola intagas: a) sådana vid hospital vårdade,
som enligt direktionens beslut böra till asyl öfverflyttas; b) de
af fallandesot besvärade, som till följd af tidtals påkommande sinnessjukdom
äro för sig eller andra vådliga samt derför anses icke kunna
i hemmen behörigen vårdas; och c) öfriga sinnessjuka, som, utan att
vara föremål för behandling å hospital, likväl äro i behof af vård å
offentlig anstalt. Derest utrymmet medgifver, intagas jemväl sådana
idioter, för hvilka såsom våldsamma eller opålitliga icke i hemmet kan
beredas ändamålsenlig vård. — — — — — -- — -—- —»
Af detta komiterades yttrande framgår tydligen, att den i frågavarande
asylen vid Lunds hospital endast utgör en del af ett system,
som afser att, i den mån detsamma hinner genomföras, tillgodose de
i särskilda landsdelar befintliga behofven af vårdanstalter för sinnessjuka,
Häraf följer, att, derest dessa behof i en snar framtid blifva
afhjelpta, det varder mindre angeläget än eljest att vid bestämmandet
af plats för den första asylen välja ett centralt beläget ställe.
De skäl, som tala för nämnda asyls anläggande vid Lunds hospital,
äro, enligt hvad Utskottet under hand inhemtat, hufvudsakligen följande:
att asylen bör förläggas invid och i samband med ett större hospital,
hvarigenom flere och stora fördelar vinnas dels för sjukvården,
enär båda .inrättningarna fullständiga hvarandra och patienterna kunna
billigt och beqvämt förflyttas, då behofvet sådant kräfver, och dels för
ekonomien och förvaltningen, enär direktion samt öfverläkare, syssloman
och predikant m. fl. tjenstemän blifva gemensamma för båda inrättningarna,
hvarjemte kök, tvätthus, uthus o. s. v. äfven blifva gemensamma.
; att asylen bör förläggas i närheten af en större stad med
goda kommunikationer, enär patienters förflyttning eljest blifver onödigt
svår och dyr, samt förnödenheter eljest och i brist på verklig
täflan blifva oskäligt dyra; att af nu anförda skäl asylen ej kan förläggas
vid Visby, Nyköping, Vadstena, Vexiö och Kristinehamn; att
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Göteborg och Stockholm ej heller lämpa sig för ändamålet, enär, hvad
Göteborg angår, der saknas lämplig byggnadsplats och tillfälle att inrätta
jordbruk, hvarjemte kommunikationen mellan staden och hospitalet
är mindre tillfredsställande samt, hvad Stockholm angår, tillräcklig
jordareal ej kan utan högst betydliga kostnader anskaffas; att, till
följd häraf, endast återstår att välja mellan Upsala och Lund; att båda
dessa ställen synnerligen lämpa sig för uppförande af asyler, och att
för uppförande af den första asylen å det senare af dessa ställen tala
dels att vid Upsala nyligen utförts stora nybyggnader, hvilka först
under innevarande års lopp i sin helhet upplåtas till begagnande, dels
att i närheten af Lunds hospital synnerligen lämplig jordareal kan
genast erhållas på drägliga vilkor; dels att, när asylen kommer till
stånd vid Lund, den nuvarande asylen i Malmö — vid hvilken asyl,
såsom belägen midt i staden och tätt omgifven af byggnader, jordbruk
ej kan anordnas, och hvars byggnader äro så bristfälliga, att
desamma, i fall asylen fortfarande skall begagnas, måste ombyggas eller
påkostas en betydlig reparation — kan upphöra, och dess tomter och
byggnader säljas till högt pris, dels att Lund har ett lika fördelaktigt läge för
flertalet patienter som Upsala, i det att de folkrika provinserna Skåne, Halland,
Blekinge, Småland och Bohuslän hafva bättre eller lika goda kommunikationer
till Lund som till Upsala samt för Elfsborgs län båda orterna
äro nästan lika väl belägna, medan åter för öfriga provinser vid och norr
om Mälaren Upsala är lämpligast; en omständighet hvarå likväl icke
alltför stort afseende behöfver fästas, dä det i allt fall är en oafvislig
nödvändighet att för de tre nordligaste af de norrländska länen snarligen
anlägga ett särskildt hospital med asyl för tillsammans omkring
200 patienter; dels ock att afståndet till asylen i sjelfva verket ej är
af så stor vigt, enär densamma helt naturligt kommer att hufvudsakligen
få mottaga obotliga patienter från hospitalen, hvilkas förflyttning,
såsom egentligen föranledd af det allmännas intresse, derför ock bör af
staten bekostas.
Af dessa samt öfriga Utskottet meddelade skäl synes det Utskottet,
att någon tvekan att bevilja det för en asyl i Lund begärda
anslaget icke bör förefinnas; och då vid byggnadsförslagens uppgörande
all nödig sparsamhet synes hafva blifvit iakttagen, så föranlåtes
Utskottet — med erinran att, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, asylen
är afsedd att anordnas för 684 sjuka, dock så att plats för ännu omkring
160 sjuka kunde beredas utan att dertill behöflig nybyggnad
rubbade anstaltens ursprungliga plan — att hemställa,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
9
att Riksdagen må:
a) bevilja ett anslag af 1,181,750 kronor samt
deraf på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af
200,000 kronor till anordnande af en asyl för sinnessjuke
invid och i samband med Lunds hospital, att i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar
uppföras å egendomen Hunnerup; samt
b) medgifva, att de belopp, hvilka, på sätt i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 19 Mars
1886 närmare förmäles, erfordras till årlig afgäld för
egendomens upplåtande och för uppgörelse med nuvarande
arrendatorn, må bestridas af förslagsanslaget
till hospitals underhåll.
Stockholm den 20 April 1886.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservation:
af Herr Nils Petersson.
Mi. till Itihsd. Prot. 1886. å Sami. 1 Afä. 9 Itäft.
‘2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.