Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:t.s framställningar angående anslag till vissa byggnader för hospitalsvården.

1886-04-20 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:12a, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:t.s framställningar angående anslag till vissa byggnader för hospitalsvården.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

i

N:o 12 a.

Ank. till Iiiksd. Kansli den 21 April 188G, kl. 4 e. m.

Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:t.s framställningar

angående anslag till vissa byggnader för hospitalsvården.

(2: a U. A.)

l:o.

I deri till innevarande Riksdag aflåta a propositionen angående stats- Angående

verkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t under Åttonde hufvudtiteln aJlsla(J tiU m->

i punkten 7l:o, till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital, Nyköpings

begärt ett extra anslag för år 1887 af 52,300 kronor. '' hospital.

Beträffande skälen till den gjorda framställningen får Utskottet

hänvisa till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1880 (sid. 73—75) samt derur

här endast meddela, hurusom medicinalstyrelsen — jemte öfverlemnande

af upprättade ritningar med tillhörande kostnadsförslag, utvisande

att kostnaden för sj elfva byggnaden med vattenledning belöpte sig till

48,064 kronor 34 öre samt för uppvärmning och ventilation till 4,240

kronor, eller tillsammans till 52,304 kronor 34 öre — anfört, att byggnaden

vore afsedd till lokal för en afdelning för lugna sjuke och

konvalescenter vid Nyköpings hospital samt beräknats att tillsammans

inrymma 24 sjuke; att med uppförande af densamma skulle i öfrigt

vinnas den fördelen, att ifrågavarande hospital kunde mottaga ett större

antal sjuke än hittills och derigenom i någon mån afhjelpa den stora

Bih. till Riksd. Prot. 188/J. 4 Sami. 1 Afd. !J llåft. '' l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande U:o 12 a.

bristen på platser för sinnessjuke, hvilka nu i stort antal nödgades

vänta på inträde å hospital; att omförmälda tillbyggnad så mycket

hellre borde komma till stånd, som Nyköpings hospital, äfven sedan

de nu under byggnad varande hospitalsbyggnaderna i andra delar af

landet blifvit fullbordade, likväl icke kunde undvaras; samt att tillökningen

af platser för sinnessjuke å rikets offentliga sjukvårdsanstalter

genom nu ifrågasatta förslag kunde genomföras för det synnerligen

billiga priset af 2,179 kronor 33 öre för hvarje sjukplats.

Vid granskning af de ritningar och kostnadsförslag, som blifvit

uppgjorda för ifrågavarande nya byggnad, har Utskottets uppmärksamhet

fästs derå att, då behofvet af ökadt antal sjukplatser vid hospitalen

ingalunda kan anses blifva tillfredsstäldt ens efter fullbordande af

de hospitalsbyggnader, som dels redan äro under byggnad och dels

blifvit vid innevarande riksdag ifrågasatta, skäl synts vara för handen

att taga i öfvervägande, om icke lämpligt vore att uppföra den ifrågasatta

nya byggnaden i fulla två våningar i stället för endast en våning

med frontespice. Utskottet, som för utredande af denna fråga under

hand hos medicinalstyrelsen gjort förfrågningar i ämnet, har med anledning

häraf fått mottaga en af samme arkitekt, som uppgjort ritningarna

till den af Kong!. Maj:t föreslagna byggnaden, upprättad promemoria

i ämnet, hvilken promemoria är af följande lydelse:

»Om sjukhuspaviljongen vid Nyköpings hospital bygges i fulla

tvenne våningar, kan inom densamma rymmas ytterligare 18 patienter,

hvadan hela paviljongen sålunda skulle komma att upptaga 24 + 18 =

42 patienter. Till dessa patienters vård finnes plats för 6 vaktare, inlogerade

i 4 vaktrum. Nödiga dagrum, diskrum, klosetter, bad, sköljoch

torkrum finnas äfven.

Kostnaden för husets uppförande i fulla två våningar samt med

anbringande af centralvarmapparat i stället för kakelugnar blifver:

Föregående kostnadsförslag för uppförande af huset med

frontespice utan varmapparat ........................................... 48,064: 34.

Tillkommer för påbyggnad af husets båda flyglar................. 13,500: —

Central varmapparat efter Cederbloms system med ventilation

..................................................................................... 10,000: —

Summa kronor 71,564: 34.

Byggnadskostnaden pro patient blifver sålunda 42 : 71,564: 34 —

1,703: 90.

Då således, för en jemförelsevis ringa ökning i kostnaderna, utviclgadt

utrymme kan vinnas i den nya byggnaden, så att den, om

byggnaden uppföres i två våningar, kan mottaga 42 patienter i ställe

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

3

för allenast 24, och då kostnaden, som, fördelad på hvarje sjukplats,

enligt Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, utgör 2,179 kronor 33

öre, skulle med iakttagande af den ifrågasatta förändringen komma att

nedgå till 1,703 kronor 90 öre och således minskas med 475 kronor

43 öre, så synas afsevärda skäl tala för nämnda förändrings vidtagande.

Att härom framställa särskild begäran hos Kongl. Maj:t synes

vara < behöfligt, då, sedan uppmärksamheten å nu påpekade förhållande

fästs, det lärer kunna antagas, att Kongl. Maj:t kommer att föranstalta

om den utredning, som ytterligare erfordras, innan definitivt beslut

härom fattas. Utskottet anser sig derför, och då anledning till tvifvel

om behöfligheten af utvidgadt utrymme vid Nyköpings hospital icke

förefinnes, endast böra nu föreslå bifall till Kongl. Maj:ts föreliggande

framställning, samt hemställer alltså,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må på extra stat för år 1887 anvisa och

ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

52,300 kronor till uppförande af en byggnad vid

Nyköpings hospital.

:o.

I en till Riksdagen den 19 Mars 1886 afbiten proposition (N:o 31)

har Kongl. Maj:t, med åberopande af hvad ett propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag

innehölle, föreslagit Riksdagen

att dels bevilja ett anslag af 1,181,750 kronor samt deraf på extra

stat för år 1887 anvisa ett belopp af 200,000 kronor till anordnande

af en asyl för sinnessjuke invid och i samband med Lunds hospital,

att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar uppföras

å egendomen Hunnerup, dels och medgifva, att de belopp, hvilka, på

sätt i ofvan åberopade protokollsutdrag närmare förmäldes, erfordrades

till årlig afgäld för egendomens upplåtande och för uppgörelse med

nuvarande arrendatorn, måtte få bestridas af förslagsanslaget till hospitals

underhåll; och har Kongl. Maj:t ansett, att för det äskade anslaget

för år 1887 å 200,000 kronor medel skulle kunna, i den mån icke

redan af Riksdagen beslutade nedsättningar å begärda anslag lemnade

Angående

anslag för anordnande

invid

Lunds

hospital af en

asyl för sinnessjuke.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

tillgång, beredas genom minskning af det till förstärkande af statsverkets

kassaförlagsfoud föreslagna belopp.

Hänvisande till hvad som blifvit i statsrådsprotokollet anfördt till

stöd för Kongl. Maj:ts framställning, får Utskottet endast anföra, att

de skäl, som angifvits för byggande af asyl för sinnessjuke, synts

Utskottet ådagalägga, att dylika anläggningar icke kunna umbäras, till

följd hvaraf Utskottet icke funnit nödigt att ingå i någon ytterligare

undersökning angående denna del af frågan. Deremot, och då det icke

kan ifrågasättas att på en gång afhjelpa hela det för handen varande

behofvet af asyler för sinnessjuke, har Utskottet vid pröfningen af

Kongl. Maj:ts framställning ansett det nödigt att närmare belysa uppkommen

fråga, huruvida den plats, som valts för den nu ifrågasatta

första asylen, är den lämpligaste eller om icke, med hänsyn dertill, att

nya asyler endast småningom kunna komma till utförande, det icke

varit önskligare att den nya, och här i landet i sitt slag första, asylen

förlagts till en centralt belägen plats.

Upplysande i detta ämne är det i statsrådsprotokollet omförmälda

komitébetänkandet af den 15 Februari 1886, ur hvilket Utskottet derför,

utöfver hvad af detsamma meddelats i statsrådsprotokollet, här får

intaga följande:

»Till Kongl. medicinalstyrelsen.

Sedan Kongl. medicinalstyrelsen på grund af föreskrifterna i nådiga

brefvet den 24 April 1885 uppdragit åt undertecknade att utarbeta

plan till en asyl för sinnessjuka i samband med Lunds hospital, få nu

komiterade, till fullgörande af det erhållna uppdraget, härmed afgifva

utlåtande.

Behofvet af ökad sinnessjukvård inom vårt land gör sig allt melodi

mer känbart. Visserligen har antalet sjukplatser å våra hospital

under de sista 25 åren mer än fördubblats, så att vi nu hafva 2,275

sådana platser, under det de år 1860 ej utgjorde mer än 1,048, men

de sinnessjukas antal har ock under de 20 åren från och med 1860

till 1880 — senare uppgift finnes ej -— ökats från 7,542 till 11,456,

för så vidt man får döma af verkstälda beräkningar. Den stora förökningen

under de angifna 20 åren härrör antagligen mindre från en

verklig tillökning i do sinnessjukas antal än från en noggrannare insamling

af uppgifter i frågan. Under samma tid hafva ock de enskildes

anspråk på hospitalsvård i hög grad tilltagit. Sinnessjuka, hvilka

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

5

förr vårdades i hemmen, lasaretten eller annorstädes utom hospitalen,

anmälas nu till intagning å dessa senare mer än förr. Liknande erfarenhet

har vunnits i alla civiliserade länder, och alla hafva de också

derför tvungits att mer och mer utvidga sina anstalter för sinnessjukas

vård. Ett hospital har knappt blifvit färdigt, innan detsamma befunnits

otillräckligt och måst utvidgas, eller har ännu ett nytt måst byggas.

Frågar man, huru mycket våra anstalter för sinnessjuka behöfva

utvidgas för att någorlunda motsvara behofvet, erkännes villigt, att

svårigheter möta att med visshet besvara denna fråga, men säkerligen

måste en dylik utvidgning ega ruin i större omfattning än man hittills

förestält sig. Förr har man antagit, att beredandet af plats å hospital

för 20—25 procent af inom vårt land befintliga sinnessjuka skulle tillfredsställa

behofvet. Emellertid har erfarenheten redan visat denna

proportion vara alltför liten.

Beträffande andra länder ställa sig fordringarne i berörda afseende

i allmänhet vida högre; sålunda finnes för vissa kantoner i Schweiz

och för staden Köpenhamn plats beredd å sjukvårdsanstalt för nästan

alla sinnessjuka inom de respektive områdena. I England är förhållandet

i viss mån liknande. Af detta lands sinnessjuka, som beräknats

till omkring 29 på 10,000, vistas ej mer än knappa 8 procent i

hemmen och hos anhöriga, under det återstående 92 procent vårdas i

offentliga och enskilda anstalter af olika slag.

I vårt land funnos vid senast verkstäld räkning den 81 December

1880, såsom redan förut är nämndt, 11,456 sinnessjuka, hvaraf

5,959 män och 5,497 qvinnor. Bland de sinnessjuka äro inräknade

4,227 idioter, hvaraf 2,419 män och 1,808 qvinnor, hvadan alltså de i

egentlig mening sinnessjuka blifva 7,229, deraf 3,540 män och 3,689

qvinnor. Antages Sveriges folkmängd vara 4,600,000, och att hos oss

likasom i de flesta andra länder 26 sinnessjuka och idioter finnas på

10,000 invånare, skulle inom landet finnas 11,960 sinnessjuka och

idioter, hvilket föga afviker från 1880 års beräkning. Antagligen

kommer ej heller inom vårt land krafvet på offentlig vård för allt flera

och flera sinnessjuka att upphöra, förr än sådan erhållits för väl tre

fjerdedelar af dem, såväl sinnessjuka som idioter, af hvilka senare ett

stort antal torde behöfva vård å offentlig anstalt, eller, efter nu kända

antal, omkring 9,000. Denna siffra är snarare för låg än för hög, ty

noggrannare räkning skulle säkerligen här likasom annorstädes visa,

att långt ifrån alla sjuka medräknats. Att häribland idioter inberäknats,

kan icke i väsentlig mån inverka på frågan, enär desse från synpunkten

af behöflig vård äro till stor del likställige med sinnessjuka,

opaginerad Kontrollera mot PDF

fl

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

och gällande Kong], stadga angående sinnessjuka har ej heller uteslutit

dem från asylerna.

För att uppfylla nämnda önskningsmål eller beredandet af plats

för 9,000 sinnessjuka fordras, som nedan närmare angifves, upprättandet

af nya anstalter med omkring 6,500 platser. Det är uppenbart,

att en dylik tillökning, som krafvel- betydande kostnader, icke kan ernås

på en gång och svårligen ej heller utan medverkan af kommuner

eller landsting genom beredandet af erforderligt antal sjukplatser för

sinnessjuka inom lasaretten och andra kommunala anstalter.

Emellertid är den närvarande bristen på platser för sinnessjuka

å våra offentliga anstalter så stor, att man icke längre kan uppskjuta

med anordnandet af ett större antal dylika platser. För att i någon

nämnvärd grad kunna afhjelpa det mest trängande behofvet af plats

för sinnessjuka å offentlig anstalt fordras, enligt komiterades förmenande,

att plats derstädes beredes för åtminstone 35 procent af landets räknade

sinnessjuka. Detta motsvarar ett antal af omkring 4,000 platser.

För omkring 2,500 sjuka finnes inom kort tid, sedan Kristinehamns

hospital blifvit färdigt, plats å våra hospital, så att det sålunda felande

platsantalet belöper sia- till omkring 1,500. Med antagande häraf

uppstår sedermera den frågan, på hvad sätt vård å anstalt lämpligen

bör beredas för nämnda 1,500 sjuka.

Erfarenheten har redan länge ådagalagt, att hufvudsakligen sjuka,

behäftade med kroniska, mestadels obotliga sinnessjukdomar, förorsaka

öfverfyllnaden af våra hospital, i följd hvaraf platserna derstädes blifva

otillräckliga för sjuka, lidande af akuta botliga sjukdomar. Den ifrågavarande

tillökningen bör alltså företrädesvis afse anskaffandet af tjenlig

vård å anstalt för de förstnämnda, kroniskt sjuka, eller sådana anstalter,

som i nådiga stadgan den 2 November 1883 benämnas asyler eller

vårdanstalter. Hafva dylika kommit till stånd, blifva med visshet de

redan befintliga hospitalen tillräckliga för vården af akuta fall, om

man undantager det behof af hospital, som oafvisligen föreligger för

Norrbottens och Vesterbottens län på grund af dessa läns aflägsenhet

från det nordligast belägna hospitalet i Hernösand. Enär ett hospital

för nämnda nordliga län enligt komiterades förmenande bör anordnas

för ett antal af omkring 200 sjuka, gäller det nu i sjelfva verket att

bereda platser för återstående 1,300 i sådana enklare och billigare

anstalter, som motsvara föreskriften i berörda nådiga stadga angående

asyler.

Hvad sedermera angår besvarandet af frågan om lämpligaste anordningen

och storleken af dylika asyler, så möta härvid ej ringa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- XJUhotteU Utlåtande li:o 12 a.

7

svårigheter. Den ledning, gällande stadga den 2 November 1883 i

sådant fall lemnar, inskränker sig, såsom naturligt är, till några allmänna

bestämmelser angående läge, markens beskaffenhet, de sjukas

sysselsättning m. in., i hvilket afseende de för hospital gifna föreskrifter

i tillämpliga delar äfven skola vara gällande för asyl. Derjemte

föreskrifves i samma stadga, att »asyl» bör ega tillräckligt område

för sjukas sysselsättande med jordbruk, samt, der så lämpligen

kan ske, förläggas i närheten af hospital (§ 2). För öfrigt uppställer

författningen inga andra fordringar på asylers beskaffenhet än de, som

ligga i föreskriften, att der skola intagas: a) sådana vid hospital vårdade,

som enligt direktionens beslut böra till asyl öfverflyttas; b) de

af fallandesot besvärade, som till följd af tidtals påkommande sinnessjukdom

äro för sig eller andra vådliga samt derför anses icke kunna

i hemmen behörigen vårdas; och c) öfriga sinnessjuka, som, utan att

vara föremål för behandling å hospital, likväl äro i behof af vård å

offentlig anstalt. Derest utrymmet medgifver, intagas jemväl sådana

idioter, för hvilka såsom våldsamma eller opålitliga icke i hemmet kan

beredas ändamålsenlig vård. — — — — — -- — -—- —»

Af detta komiterades yttrande framgår tydligen, att den i frågavarande

asylen vid Lunds hospital endast utgör en del af ett system,

som afser att, i den mån detsamma hinner genomföras, tillgodose de

i särskilda landsdelar befintliga behofven af vårdanstalter för sinnessjuka,

Häraf följer, att, derest dessa behof i en snar framtid blifva

afhjelpta, det varder mindre angeläget än eljest att vid bestämmandet

af plats för den första asylen välja ett centralt beläget ställe.

De skäl, som tala för nämnda asyls anläggande vid Lunds hospital,

äro, enligt hvad Utskottet under hand inhemtat, hufvudsakligen följande:

att asylen bör förläggas invid och i samband med ett större hospital,

hvarigenom flere och stora fördelar vinnas dels för sjukvården,

enär båda .inrättningarna fullständiga hvarandra och patienterna kunna

billigt och beqvämt förflyttas, då behofvet sådant kräfver, och dels för

ekonomien och förvaltningen, enär direktion samt öfverläkare, syssloman

och predikant m. fl. tjenstemän blifva gemensamma för båda inrättningarna,

hvarjemte kök, tvätthus, uthus o. s. v. äfven blifva gemensamma.

; att asylen bör förläggas i närheten af en större stad med

goda kommunikationer, enär patienters förflyttning eljest blifver onödigt

svår och dyr, samt förnödenheter eljest och i brist på verklig

täflan blifva oskäligt dyra; att af nu anförda skäl asylen ej kan förläggas

vid Visby, Nyköping, Vadstena, Vexiö och Kristinehamn; att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Göteborg och Stockholm ej heller lämpa sig för ändamålet, enär, hvad

Göteborg angår, der saknas lämplig byggnadsplats och tillfälle att inrätta

jordbruk, hvarjemte kommunikationen mellan staden och hospitalet

är mindre tillfredsställande samt, hvad Stockholm angår, tillräcklig

jordareal ej kan utan högst betydliga kostnader anskaffas; att, till

följd häraf, endast återstår att välja mellan Upsala och Lund; att båda

dessa ställen synnerligen lämpa sig för uppförande af asyler, och att

för uppförande af den första asylen å det senare af dessa ställen tala

dels att vid Upsala nyligen utförts stora nybyggnader, hvilka först

under innevarande års lopp i sin helhet upplåtas till begagnande, dels

att i närheten af Lunds hospital synnerligen lämplig jordareal kan

genast erhållas på drägliga vilkor; dels att, när asylen kommer till

stånd vid Lund, den nuvarande asylen i Malmö — vid hvilken asyl,

såsom belägen midt i staden och tätt omgifven af byggnader, jordbruk

ej kan anordnas, och hvars byggnader äro så bristfälliga, att

desamma, i fall asylen fortfarande skall begagnas, måste ombyggas eller

påkostas en betydlig reparation — kan upphöra, och dess tomter och

byggnader säljas till högt pris, dels att Lund har ett lika fördelaktigt läge för

flertalet patienter som Upsala, i det att de folkrika provinserna Skåne, Halland,

Blekinge, Småland och Bohuslän hafva bättre eller lika goda kommunikationer

till Lund som till Upsala samt för Elfsborgs län båda orterna

äro nästan lika väl belägna, medan åter för öfriga provinser vid och norr

om Mälaren Upsala är lämpligast; en omständighet hvarå likväl icke

alltför stort afseende behöfver fästas, dä det i allt fall är en oafvislig

nödvändighet att för de tre nordligaste af de norrländska länen snarligen

anlägga ett särskildt hospital med asyl för tillsammans omkring

200 patienter; dels ock att afståndet till asylen i sjelfva verket ej är

af så stor vigt, enär densamma helt naturligt kommer att hufvudsakligen

få mottaga obotliga patienter från hospitalen, hvilkas förflyttning,

såsom egentligen föranledd af det allmännas intresse, derför ock bör af

staten bekostas.

Af dessa samt öfriga Utskottet meddelade skäl synes det Utskottet,

att någon tvekan att bevilja det för en asyl i Lund begärda

anslaget icke bör förefinnas; och då vid byggnadsförslagens uppgörande

all nödig sparsamhet synes hafva blifvit iakttagen, så föranlåtes

Utskottet — med erinran att, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, asylen

är afsedd att anordnas för 684 sjuka, dock så att plats för ännu omkring

160 sjuka kunde beredas utan att dertill behöflig nybyggnad

rubbade anstaltens ursprungliga plan — att hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

9

att Riksdagen må:

a) bevilja ett anslag af 1,181,750 kronor samt

deraf på extra stat för år 1887 anvisa ett belopp af

200,000 kronor till anordnande af en asyl för sinnessjuke

invid och i samband med Lunds hospital, att i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med upprättade ritningar

uppföras å egendomen Hunnerup; samt

b) medgifva, att de belopp, hvilka, på sätt i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 19 Mars

1886 närmare förmäles, erfordras till årlig afgäld för

egendomens upplåtande och för uppgörelse med nuvarande

arrendatorn, må bestridas af förslagsanslaget

till hospitals underhåll.

Stockholm den 20 April 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af Herr Nils Petersson.

Mi. till Itihsd. Prot. 1886. å Sami. 1 Afä. 9 Itäft.

‘2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.