Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om efterskänkande för år 1886 af tjugu procent ä arrendena för kronans fastigheter.

1886-03-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:24, Utlåtande, i anledning af väckt motion om efterskänkande för år 1886 af tjugu procent ä arrendena för kronans fastigheter.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

3

N:o 24.

Ank. till Kiksd. Kansli den 2 Mars 1886, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om efterskänkande för år

1886 af tjugu procent ä arrendena för kronans fastigheter.

(I. A.)

Under åberopande af den tryckta ekonomiska ställningen inom

landet och med förmälan, att ställningen i synnerhet vore svår för

dem bland statens arrendatorer, livilka tillträdt sina arrenden, innan

genom Kongl. Kungörelsen den 8 April 1871 blifvit föreskrifvet, att

arrendeafgifterna för statens egendomar skulle bestämmas i penningar,

har Herr S. Johnson i Hvetlanda i en inom Andra Kammaren väckt

motion (N:o 175) föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva att för innevarande

år 20 procent af arrendet finge efterskänkas de statens arrendatorer,

som innehaft sina arrenden före utgifvande af omförmälda

Kongl. Kungörelse af den 8 April 1871.

Efter erhållen remiss har Stats-Utskottet denna motion till behandling

förehaft, men då, ehuruväl åtskilliga bland kronoegendomarnes

ax-rendatorer visserligen icke torde kunnat undgå att på ett bekymmersamt

sätt beröras af de tryckta förhållanden, hvarunder jordbruket inom

landet för närvarande arbetar, deremot å aixdra sidan otvifvelaktigt

finnas arrendatorer, hvilkas arrendekontrakt varit så förmånliga, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

de äfven under brydsamma tider kunna utan svårigheter utgöra de

åtagna förbindelserna, i hvilket afseende särskildt torde böra uppmärksammas,

att vid många kronoarrenden jemte jordbruksarrendena förefinnas

skogsarrenden, hvilka ofta lemnat så stor vinst, att denna fullkomligt

kunnat ersätta minskningen i inkomsten från jordbruket, har

Utskottet icke ansett en allmän nedsättning i arrendena, på sätt motionären

föreslagit, vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande.

Någon antaglig grund för ett allmännare efterskänkande af arrendeafgifterna

för kronans egendomar torde, enligt Utskottets förmenande,

vara svår att finna, helst vid hvarje särskildt fall omständigheter kunna

förekomma, hvilka inverka än till förmån, än till skada för arrendator]!;

och om nedsättning i arrendeafgifterna verkligen skulle anses böra

ifrågakomma, föreställer sig Utskottet, att giltig anledning icke förefinnes,

hvarför i främsta rummet sådan nedsättning skulle tillgodokomma

de arrendatorer, hvilka under nu rådande tryckta sädespris

erlägga sina arrenden i spanmål.

Med afseende å hvad Utskottet sålunda anfört får Utskottet hemställa,

att Herr S. Johnsons förevarande motion måtte

af Riksdagen afslås.

Stockholm den 2 Mars 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.