Sök i Ratio Lex

Stats-Utskottets Memorial N:o 30

1886-03-15 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:30, Stats-Utskottets Memorial N:o 30

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

1

N:o 30.

Ank. till Riksd, Kansli den 16 Mars 1886, kl. 2 e. m.

Memorial,

i

med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

(R. A.)

Ståts-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya

reglementet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål; Riksgäldskontorets

skulder; redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel;

styrelsen för Riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid

Riksgäldskoutoret; lediga tjensters bestridande och tillsättande; och behandlingen

af frågor rörande tjensteförsummelser in. m.

De föreslagna stadgandena äro af enahanda innehåll som motsvarande

föreskrifter i 1885 års reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 15 Mars 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ !•

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

e) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTiottets Memorial N:o 30.

3

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligatiouernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar,

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 30.

skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

5

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 51.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 64 innehåller.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontor räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med

mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt

tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfrig a uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöflig! för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 30.

7

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 61.

Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtskottets Memorial N:o 30.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

9

Angående b et, j en ingen vid Riksgäldskontor.

§ 84.

De å Riksgäldsbontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare, och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare;

en revisor;

eu kassabokhållare;

e n länsbokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

§ 85.

Yaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare, och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sand. 1 Afd. 19 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 30.

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkäunagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

11

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

in. in.

§ 91.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under

tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat,

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 93-

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-TJtskottets Memorial N:o 30.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,

må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade

erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

alsatte tjeustemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses deri extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Memorial N:o 30,

13

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1885 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Återstående kapitalskulc

den 31 December

tets

Tiden, då för*

Räntefot.

1886.

vit utfärda de.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§■

Fonderad skuld.

1866

5

Skulden för 1860 års pre-

mielån mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

1860 d. >/»

Thlr 650,000

1870

72

Obligationer för 1870 års

jernvägslåu å 40,000,000

R:dr, deraf till 1885 års slut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000

R:dr...................................

1870 d.

5 %

Kr. 12,966,700 *)

1872

83

Obligationer för 1872 års

jernvägslåu å 24,000,000

R:dr...............

4 %

1872 d. 30/3

Kr. 19,800,700

1875

35

Obligationer för 1875 års

1876

33

jernvägslån å 56,250,000

1878

39

Itmk, deraf till 1885 års

1879

15

slut blifvit utlemnade en

1880

38

första emission å 20,250,000

1881

41

Rmk, en andra emission å

18,000,000 Rmk samt af en

) Samtliga utelöpande obligationer af detta lån äro uppsagda att infrias den 1 April innevarande år.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 30.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1876

33

1878

1879

1880

1880

39

15

38

38

1866 13

186614

tredje emission, å likaledes

18.000. 000 Rmk, obligationer

å 3,236,700 Rmk.........

Obligationer för 1876 års

jernvägslån å 2,000,000 £

St.........................................

Obligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs

Obligationer för 1880 års

statslån, tre emissioner,

hvardera å 39,930,000 Kr.,

motsvarande 2,200,000 £

St., 55,440,000 Francs eller

44,880,000 Rmk, eller tillhopa

Kr.4l 19,790,000 motsvarande

£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet........

Obligationer, utfärdade såsomgrundfond

för Allmänna

bypoteksbanken, bokförda

inom linien med R:mt

8.000. 000 R:dr....................

Tiden, då för-

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1885.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1875 d. 78

4 Va %

Rmk 39,902,700

1876 d. ''*/.

4 Va %

£ St. 1,891,400*)

1878 d. >«/,

4 %

j£ St. 1,456,320

(Francs 36,553,632

— —

Kr. 116,305,200

1880 d. >/«

4 %

£ St. 6,408,000

Francs 16 1,481,600

Rmk 130,723,200

---

j 1798 d.

11811 d.a°/i2

5 %

----

Kr. 10,125

1861 d. Vt

4 Va %

—

!) Samtliga utelöpande obligationer a£ detta lån äro utlottade till inlösen den 15 Juni innevarande år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 30.

15

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1885.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

1881

16

Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

3,000,000 ...........................

1881 d. Vi,

4 1 !i %

1866

15

Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med Kant 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

Runt 2,286: 88.....................

1 750 d. Va

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt).....................

1815 d. »/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII.

hemgiftskapital, bokförd t

inom linien med R:mtl50,000

R:dr ............................

1778

5 %

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

1833 d. «/ls

5 %

Kr. 140,889

1866

1866

20

21

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsliolms kanals

flit,n (dito)

—

------

——

1882

3

D:o för Södertelje kanals d:o

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats- Utskottets Memorial N:o 30.

Reglemen
tets
Årtal.

§.

1866 22

1866 25

1869 77

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: 16

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven).............

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

.................................

Tiden, då förbindelserna

blifTit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1886.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Stockholm, tryckt hos A, L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.