Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer, torrläggning af vattensjuka marker, äfvensom o äling sfÖretag, samt angående vilkoren för sådana statsbidrags erhållande.

1886-02-12 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:4, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer, torrläggning af vattensjuka marker, äfvensom o äling sfÖretag, samt angående vilkoren för sådana statsbidrags erhållande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Rik sd. Kansli den 12 Februari 1886, kl. 1./2 3 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer,

torrläggning af vattensjuka marker,

äfvensom o äling sfÖretag, samt angående vilkoren för sådana

statsbidrags erhållande.

(R. A.)

Uti sin nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och

behof har Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering

af utgifterna under rikstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen

gjort framställning om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas

såsom fonder för utförande af väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer samt arbeten

för torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna

med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd; hvarjemte

Kongl. Maj:t i en annan särskildt afgifven proposition äskat anslag

till ett visst, bestämdt hamnarbete; och får Stats-Utskottet härmed afgifva

utlåtande ej mindre öfver Kongl. Maj:ts omförmälda förslag än

ock öfver de i nedannäinda enskilda motioner gjorda framställningar

i enahanda och dermed sammanhang egande ämnen.

Bih. till Biksd. Prof. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

A. Väganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga

eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda nådiga

statsverksproposition föreslagit, att Riksdagen måtte för år 1887

bevilja 500,000 kronor.

Härjemte har i enskilda, inom Kamrarne väckta motioner föreslagits,

inom Första Kammaren af Herr J. V. Biesert (motion N:o 37)

och inom Andra Kammaren af Herr Nils Nilsson i Yrängebol (motion

N:o 76), att detta anslag måtte för år 1887 höjas till 1,000,000 kronor,

och inom Andra Kammaren af Herr Anders Bengtsson (motion N:o 39),

att Riksdagen måtte för år 1887 till ifrågavarande ändamål bevilja

600,000 kronor.

Förevarande anslag, som för hvart och ett af åren 1882 och 1883

varit bestämdt till 300,000 kronor, utgick under åren 1884 och 1885

med 400,000 kronor för hvartdera året och höjdes vid sistlidne års

riksdag för 1886 till 500,000 kronor eller samma belopp, hvilket Kongl.

Maj:t, i enlighet med Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i dess underdåniga

generalförslag gjorda hemställan, nu för år 1887 begärt.

Utskottet har inhemtat, att, sedan vägbyggnadsanslaget för innevarande

år blifvit disponeradt, i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

arkiv finnas qvarliggande planer för vägföretag, hvilka hos styrelsen

anmälts till erhållande af understöd och för hvilka kostnaden beräknats

till sammanlagdt öfver 2,300,000 kronor; och får Utskottet i fråga

om vilkoren för dylika anslags åtnjutande erinra, att anslag får beviljas

till högst 2/3 af kostnaden.

De inkomna ansökningarne om understöd afse visserligen betydliga

belopp; men då fonden så nyligen som vid sistlidne riksdag höjts

med 100,000 kronor till en i sig sjelf så stor summa som 500,000

kronor och då det ej synes lämpligt att nu åter höja anslaget utan

att afvakta erfarenhet derom i hvad mån de redan vidtagna förhöjningarne

komma att för den närmare framtiden motsvara de billiga

anspråken på bidrag ur denna fond, helst sådana bidrag visserligen

få uppgå till högst 2/3, men i en mängd fall lära utan olägenhet

kunna bestämmas till en mindre andel af kostnaden, hemställer Utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Uiskottets Utlåtande N:o 4.

3

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

proposition och med afslag å Herrar Bieserts, Nilssons

och Bengtssons förevarande motioner, för år

1887 såsom bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar anvisa ett belopp af 500,000 kronor.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

2:o.

För understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen måtte för år 1887 anvisa samma belopp, som för åren 1883,

1884, 1885 och 1886 beviljats, eller 100,000 kronor.

I sitt ofvan omförmälda generalförslag har Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att vid förslagets afgifvande den 23 November

1885 af ifrågavarande anslag för år 1886 disponerats 77,500

kronor samt att, ehuru behofvet af understöd för hamnbyggnader för

tillfället syntes vara mindre stort, anspråken på anslag till nya brobyggnaders

utförande deremot syntes vara så mycket större, till följd

hvaraf någon minskning i förevarande anslagsfond icke kunde af styrelsen

föreslås.

Enligt en Utskottet meddelad uppgift innelågo ock den 3 dennes

hos styrelsen granskade bro- och hamnbyggnadsförslag, för hvilka

statsunderstöd begärts, men ännu endast delvis beviljats, till en beräknad

kostnad af något öfver 400,000 kronor. Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och

farleder för år 1887 anvisa 100,000 kronor.

3:o.

I proposition af den 11 sistlidne December (N:o 8) har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att, för iståndsättande och förstärkande af

Skanörs hamn, på extra stat för år 1887 bevilja 20,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

Af det vid propositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden inhemtas, att Statsrådet och Chefen för Civildepartementet

vid detta ärendes föredragning till en början erinrat, hurusom

Riksdagen år 1878, uppå Kongl. Maj:ts framställning, till utförande af

en mindre hamnanläggning vid Skanör beviljat ett belopp af 50,000

kronor, motsvarande två tredjedelar af den derför beräknade kostnaden.

I likhet med hvad Kongl. Maj:t i den nådiga propositionen i ämnet

framhållit, hade äfven Riksdagen ansett hamnanläggningen vara af

vigt för sjöfarten och lotsningen i sundet och följaktligen böra bedömas

ur en långt vidsträcktare synpunkt än endast den af Skanörs

och Falsterbos intresse. Såsom vilkor för anslagets anvisande hade

Riksdagen, i öfverensstämmelse med hvad förut vid beviljande af statsbidrag

för åtskilliga andra hamnanläggningar föreskrifvits, stadgat,

att städerna Skanör och Falsterbo skulle åtaga sig att, utan vidare

anspråk på bidrag af allmänna medel, fullborda arbetet enligt af Kongl.

Maj:t faststäld plan och derefter ständigt underhålla hamnanläggningen

i sådant skick, att den kunde för trafiken begagnas. Sedan städerna

ingått på detta vilkor och plan för arbetet blifvit af Kongl.

Maj:t faststäld, hade arbetet i enlighet dermed verkstälts och den 14

Oktober 1881 efter afsyning godkänts. Anläggningen hade då kostat

76,000 kronor och städerna hade nödgats för dess utförande upptaga

ett lån å 20,000 kronor.

Efter det hamnen sålunda blifvit fullbordad, hade den emellertid,

på sätt Departementschefen vidare anfört, lidit svåra skador genom de

årligen återkommande floderna, och i synnerhet hade en stormflod den

5 December 1883 varit af en högst förderflig inverkan på anläggningen.

I ändamål att bota skadorna och för framtiden förekomma liknande

förödelser hade direktionen för Skanörs hamn genom Majoren A. Remmer

låtit uppgöra en af ritning och kostnadsförslag åtföljd plan härför,

hvilken tillika afsett åtgärder för hamnens fördjupande. Ifrågavarande

plan upptog två alternativ, med beräkning af kostnaderna för det ena

alternativet till 20,700 kronor och för det andra, betecknadt med N:o 2,

till 21,400 kronor.

Med bifogande af denna plan hade magistraten i Skanör och

Falsterbo, å städernas vägnar, år 1884 anhållit att, med afseende å

hamnens betydelse för så väl sjöfarten i allmänhet som lotsverket samt

då städerna icke förmådde göra flera uppoffringar för hamnen, än som

redan skett, hamnens iståndsättande måtte bekostas af statsmedel.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län hade hemstält

om bifall till denna framställning; Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hade vitsordat nödvändigheten af de föreslagna arbetena samt, under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

5

förutsättning att lotsverket bidroge med hälften af kostnaden, 21,400

kronor, föreslagit, att andra hälften, 10,700 kronor måtte anvisas från

anslaget till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder, derest detta anslag befunnes

kunna för ifrågavarande ändamål anlitas, oaktadt hela kostnaden

sålunda komme att bestridas af statsmedel; och lotsstyrelsen hade,

enär den för den allmänna sjöfarten ytterst vigtiga Öresunds södra lotsstation

vore förlagd i Skanör, hvars hamn borde lemna skydd åt kronans

derstädes stationerade fartyg och båtar, ansett ett anslag af lotsmedlen

till vidmakthållande af rneranämnda hamn, icke vara för lotsverkets

ändamål främmande och förty tillstyrkt, att hälften af kostnadsbeloppet

eller 10,700 kronor måtte anvisas af lots- och fyrmedel.

Då detta ärende inför Kongl. Maj: t den 10 Oktober 1884 anmälts,

hade Kongl. Maj:t funnit framställningen icke till någon åtgärd föranleda,

hufvudsakligast på den grund, att något anslag från fonden till

understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder ej kunde utgå, med mindre vederbörande

tillsköte minst en tredjedel af kostnaderna, och att något tillskott från

städerna Skanör och Falsterbo i förevarande fall ej ifrågasatts.

Efter erhållen kännedom om detta beslut hade direktionen lör

hamnen ingått med förnyad underdånig begäran om understöd till belopp

af 21,400 kronor för hamnens iståndsättande och förstärkande, enligt

ofvan omförmälda, af Majoren Remmer upprättade plan. De skäl,

direktionen härvid andragit, finnas återgifna i den Kongl. propositionen,

till hvilken Utskottet i sådant afseende tillåter sig att hänvisa.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i ärendet ånyo hörd, uttalade

i underdånigt utlåtande af den 7 Januari 1885 åter den åsigt, att de

af Majoren Remmer föreslagna åtgärderna nödvändigt borde utföras,

och att, med afseende å de fördjupnings- och förstärkningsarbeten, som

ifrågasattes, utöfver den ursprungliga, af Kongl. Maj:t gillade planen,

ytterligare understöd af statsmedel borde anvisas för hamnens iståndsättande

i likhet med hvad som varit förhållandet med flera andra

hamnar å landets vestra och södra kuster, hvilka blifvit af storm skadade

och, ehuru utförda med statsbidrag under förbindelse af underhåll,

likväl, med afseende å ömmande omständigheter och svårigheterna att

på förhand kunna förutse alla inträffande naturförhållanden, som för

dylika anläggningar kunde medföra oberäkneliga vådor och oförutsedda

kostnader, fått sig beviljade nya anslag. Dock höll styrelsen före, att

i anseende till hvad som blifvit upplyst angående försummad underhållsskyldighet,

städerna borde förpligtigas att sjelfve anskaffa tillskott

till arbetet med af styrelsen föreslaget belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 4.

Skanör och Falsterbo blefvo derefter tillsporda, huruvida de, under

förutsättning att nådig proposition till Riksdagen aflätes angående

statsunderstöd till ifrågavarande hamnarbetes utförande, vore villiga

att bidraga till företaget med åtminstone en tredjedel af de beräknade

kostnaderna; och hafva städerna i anledning deraf medgifvit att bidraga

till kostnaderna med en sjettedel af 21,400 kronor.

I det utlåtande, som — innan detta beslut å allmänna rådstugan

af städerna fattades — i ämnet afgafs af hamndirektionen och drätselkammaren,

begagnade dessa tillfället att yttra sig äfven öfver anmärkningen,

att hamnens underhåll försummats, och anförde härutinnan,

bland annat, att den förbindelse, staden vid öfvertagandet af statsbidraget

iklädt sig, att underhålla hamnen i sådant skick, att den kunde

för trafiken begagnas, ej torde afsett sådana större reparationsarbeten,

som blefve en följd af oförutsedda naturförhållanden; samt att de uti

den nu upprättade planen till hamnens förstärkning och fördjupning

upptagna arbeten icke kunde räknas till sådana, som afsåge hamnens

underhåll, och hvilka arbeten städerna förbundit sig att utan statsbidrag

bekosta, utan rätteligen vore att anse såsom arbeten, nödvändiga

för hamnens framtida bestånd och förmåga att emotstå de faror,

hvarmed stormar, ström sättningar och floder hotade densamma. Slutligen

framhålles i förenämnda utlåtande, huru som det vore betänkligt

för städerna att för hamnanläggningen göra ytterligare uppoffringar,

då kommunalskatterna derstädes uppgiuge till 6 kronor 65 öre på bevillningskronan

och de utgifter, staden förut haft för hamnens anläggning,

uppginge till 1 krona 38 öre för bevillningskrona.

Uti det af Majoren Remmer uppgjorda förslaget, betecknadt såsom

alternativ N:o 2, upptagas följande särskilda arbeten och kostnadsbelopp,

hvilka Utskottet anser sig böra här meddela till belysning af

frågan, om och i hvilken mån de föreslagna arbetena må kunna till

underhåll af hamnen hänföras:

l:o) för iståndsättande af vestra vågbrytaren .......... kronor

2:o) för förstärkning af norra vågbrytarens glacis ... ,,

3:o) för anbringande af glacis å nordöstra sidan af

bålverket ......................................................................... „

4: o) för förstärknin

6,776: 62

749:

82

södra gattet

af fördämningen i

5:o) för påfyllning å hamnplanet...........

6:o) för hamnbassinens fördjupning delvis till tio och

delvis till åtta fot, på sätt å specialkartan angifves

7:o) för förbättrande af utfartsvägen från stranden

till hamnen och samma utfartsvägs förseende

med en skoning af plank (parapet) .....................

599: 86

349:

558:

91

16

11

4,027: 9i

1,579:

88

Transport kronor 14,642: n

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4. 7

Transport kronor 14,642: u

8:6) för anordningar till förbättrande af vägen öfver

Bagdjupet........................................................................ „ 4,860: 13

9:o) för oförutsedda kostnader, arfvoden för ingeniörs
biträden

med mera ...................................................... „ 1,897: 73

tillsammans kronor 21,400: —

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade derefter i särskilda till

Departementschefen aflåtna skrifvelser dels fästat styrelsens uppmärksamhet

å önskvärdheten deraf att för betryggande af hamnens kommunikation

med land, öppningar för vattnets genomgång måtte anbringas

med pålbroar öfver öppningarne såväl i vägen öfver Bagdjupet

som ock i banken öfver den vestra lagunen till förekommande åf utskärningar

i vägbanken vid högt vattenstånd under nordliga stormar,

för hvilka arbeten kostnaderna vore beräknade till 4,600 kronor, och

dels yttrat, att i sammanhang med de förut ifrågasatta arbetena och

på det hamnanläggningen skulle blifva fullt tillfredsställande, äfven sådana

arbeten borde vidtagas, hvilka, ehuru icke för den närmaste framtiden

alldeles nödvändiga, likväl kunde snart motses blifva erforderliga,

nemligen: dels betonförstärkniug i de två öppningarne i tillfartsvägen,

och dels anbringande af stenfyllningar till en fots höjd öfver dagvattenytan

mot de plankväggar, som stödja en del af tillfartsvägen

närmast hamnplanet, och mot ryggsidan af samma plan. Kostnaden

för dessa arbeten beräknades af styrelsen uppgå till 8,200 kronor och

hade styrelsen uppgjort fullständigt kostnadsförslag öfver de arbeten,

som dels enligt Remmers förslag och dels derutöfver, enligt styrelsens

sistberörda skrifvelse, erfordras för hamnens fullständiga ordnande, slutande

detta kostnadsförslag å ett belopp af 34,200 kronor.

Statsrådet och Chefen för Civildepartementet har slutligen vid

ärendets föredragning anfört, att den betydelse, en lämplig hamn å

ifrågavarande plats egde utom för städerna Skanör och Falsterbo, äfven

för den allmänna sjöfartens inledande åt svenska sidan genom Flintrännan

framhållits och erkänts utan motsägelse, då till hamnens anläggning

år 1878 beviljades understöd af statsmedel, och denna dess

betydelse hade sedan den tiden ej undergått någon förminskning. Vid

sådant förhållande och med hänsyn till hvad i förevarande ärende

ytterligare framhållits om hamnens vigt ej mindre för lotsverket än

äfven för kustbefolkningen, ansåge Departementschefen verkliga olägenheter

för det allmänna skola uppstå, derest hamnens bestånd äfventyrades.

Men detta torde blifva följden, så framt icke staten nu bisträckte

med understöd. Städerna Skanör och Falsterbo, redan förut

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 4.

betungade af utgifter för hamnanläggningen och för andra kommunala

behof, hade dertill under senaste året drabbats af ytterligare kostnader

i följd af den för dessa samhällen olycksbringande eldsvåda, som lade

icke mindre än 89 gårdar i aska; och detta allt torde vålla, att dessa

städer icke mäktade för hamnen underkasta sig större uppoffringar än

de omkring 3,567 kronor, hvarmed de förklarat sig villige till arbetet

bidraga. Då Riksdagen år 1878 anslog medel till anläggningen, skedde

detta under vilkor, att städerna skulle, utan vidare anspråk på bidrag

af allmänna medel, ständigt underhålla hamnen i sådant skick, att den

kunde för trafik begagnas; och ehuru handlingarne i detta ärende syntes

gifva vid handen, att denna skyldighet möjligen kunnat med större

noggrannhet iakttagas, torde, med afseende å hamnens allmänna betydelse

och städernas ekonomiska ställning, icke heller denna omständighet

få tillmätas afgörande inflytande på frågan, helst det nu föreliggande

förslaget endast till en mindre och till siffran icke lätt bestämbar

del afsåge sådana arbeten, som kunde inbegripas under den

Skanör och Falsterbo åliggande underhållsskyldigheten, utan väsentligast

åsyftade att förbättra hamnens byggnadssätt, så att densamma

fullständigare kunna motsvara sitt ändamål. Efter hvad Departementschefen

hade sig bekant, ansåge Statsrådet och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet

hamnens betydelse för lotsverket kunna påkalla ett understöd

af lots- och fyrmedlen till det belopp, lotsstyrelsen föreslagit,

eller 10,700 kronor. Med beräkning af detta belopp och af städernas

bidrag, 3,567 kronor, utgjorde det fyllnadsbelopp, som borde hos Riksdagen

äskas, 19,934 kronor, eller i rundt tal 20,000 kronor. Som det

borde kunna antagas, att hamnens förbättrande jemväl komme att befrämja

städernas förkofran, ansåg Departementschefen såsom vilkor för

ifrågavarande understöds meddelande Skanör och Falsterbo böra tillförbindas

att för framtiden underhålla hamnen i det skick, hvari den

samma genom förevarande arbetens utförande blefve försatt. I sammanhang

dermed syntes honom äfven nödigt tillse att, för vinnande

af trygghet härutinnan, i hamndirektionen lemnades inträde åt personer,

som Ivongl. Maj:t kunde finna lämpliga att i detta afseende bevaka

det allmännas intresse. Frågan om dessa vilkor har Departementschefen

ansett framdeles böra tagas under öfvervägande, i händelse medel

till hamnarbetena beviljades.

Utskottet, som granskat de till detta ärende hörande handlingar,

har ej förbisett, att bifall till förevarande Ivongl. proposition i viss mån

innefattar en afvikelse från i allmänhet följda grundsatser, nemligen

så till vida att dels en del af de föreslagna arbetena afser underhåll,

som rätteligen skulle åligga samhällena Skanör och Falsterbo, och dels

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

9

det af dessa samhällen utfästa bidrag understiger det för mindre hamnbyggnader

stadgade af minst en tredjedel utaf kostnaden.

Då Utskottet likväl anser sig kunna till bifall förorda det väckta

förslaget, sker detta ej mindre på grund af ifrågavarande hamns vigt

för lotsverket än ock med hänsyn dertill att den Skanör nyligen öfvergångna

eldsvåda, som lagt 89 gårdar i aska, naturligtvis varit för invånarne

mycket betungande och att de hamnanläggningen åkomna skador

i ej ringa mån härrört af en sådan naturhändelse som den år 1883

inträffade stormfloden, hvilken, enligt hvad hamndirektionen förmält,

varit så häftig, att vattnet under hög sjö flera timmar stått nära två

fot öfver kajerna och att de bålverken skyddande stenglaciser nedbrutits,

plankbeklädnaden och kajerna delvis förstörts, en stor mängd sand

i hamnbassinen utsköljts och den långa utfartsvägen öfver lagunen från

Skanör till hamnen nästan helt och hållet förderfvats; och då Riksdagen

i ömmande fall ansett sig böra göra undantag från de vilkor, som

eljest uppställas, hemställer Utskottet,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts proposition,

Riksdagen må, för iståndsättande och förstärkande

af Skanörs hamn, på extra stat för år 1887 bevilja

20,000 kronor.

c. Vattenaftappningsföretag.

4:o.

Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet

af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som utan att kunna med

fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, har Kongl. Maj:t

i statsverkspropositionen äskat anvisande för år 1887 af 100,000 kronor.

Detta belopp är detsamma som för åren 1884 — 1886 till samma

ändamål beviljats.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyser i sitt generalförslag,

att denna fond ej blifvit till hela sitt belopp anlitad; dock finner styrelsen

häri ej skäl att föreslå ändring i beloppet.

Utskottet har ej heller funnit sig ega anledning nedsätta fondens

belopp under hvad Kongl. Maj:t begärt, utan hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj.ds

förslag, för understödjande medelst anslag utan återBih.

till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

betalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka

marker, som, utan att kunna med fördel odlas,

sprida frostskador öfver omgifvande nejd, för år

1887 anvisa 100,000 kronor.

5:o.

Såsom bekant beslöt Riksdagen år 1883 bildande af en fond med

ändamål att genom lån understödja odling af sanka trakter och anvisade

till denna fond, för tiden från och med år 1884 till och med

år 1888, högst 1,000,000 kronor årligen. I skrifvelser till Konungen

af den 11 Juni 1883 (N:o 67) och den 5 Maj 1885 (N:o 30, mom. 4),

har Riksdagen meddelat bestämmelser angående nämnda fond och dervid

föreskrifvit, bland annat, att lån ur fonden kan af Kongl. Maj:t

bestämmas till hela det belopp, hvartill enligt faststäld arbetsplan kostnaden

för vattenafiedningen och af dikningen beräknas komma att uppgå.

För år 1885 har Kongl. Maj:t ur denna fond anvisat lån till belopp

af'' sammanlagdt 967,500 kronor; och hafva intill den 3 dennes

ytterligare lån ur fonden sökts till belopp af 108,205 kronor.

Beträffande denna fond har i en inom Andra Kammaren väckt,

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 139) Herr Grefve Eric

Sparre andragit, huru som i flera andra länder redan för lång tid tillbaka

åtgärder vidtagits för att underlätta utförandet af de jordförbättringar,

utan hvilka jordbruket i vår tid icke mera bure sig. Ännu i

denna stund vore endast en jemförelsevis obetydlig del af Sveriges

åkerjord underdikad, ehuru behofvet deraf vore större än i andra länder,

med afseende å dels den åtminstone i flera provinser ogenomsläppliga

alfven, dels våra korta somrar och nödvändigheten att af detta

skäl verkställa sådden så tidigt, att mognaden inträffade före den tid,

då densamma motverkades eller hämmades af de långa och kalla nätterna.

Utan att ens antyda, ännu mindre uttala något tvifvel om lämpligheten

af denna fond för torrläggning af sanka traktei'', ville motionären

påstå, att hvad oss under nuvarande tid af ett för jordbruket

oerhördt betryck gjordes behof, vore befrämjandet af ett intensivare

jordbruk, och, såsom vilkor derför, af den fullständiga grunddikning

af jorden, som på sätt redan blifvit nämndt, i flera andra af klimat och

naturförhållanden vida mera än vårt gynnade länder med stora uppoffringar

af statsmakterna befordrats, och såmedelst mera allmänt kommit

till stånd. Utan en sådan fullständigare afdikning, som ensam

möjliggjorde jordens djupare bearbetning och såmedelst ökade dess

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 4.

11

produktionskraft, ansåge motionären jordbrukaren i den kamp för tillvaron,

lian nu både att uthärda, omöjligen kunna bestå.

Ehuru de medel staten för detta ändamål skulle kunna disponera,

och hvilka för att komma mindre jordbrukare till godo torde böra begränsas

till ett maximum för hvar och en, svårligen kunde förslå för

att snart åstadkomma en allmännare underdikning, skulle dock det

exempel, som såmedelst gåfves, snart nog sporra jordbrukare i hela

landet till efterföljd. Detta vore den erfarenhet, som vunnits genom

de af Elfsborgs läns Norra Hushållningssällskap beviljade lån för underdikning,

och länets landsting hade, för utredning af frågan, huru vida

landstinget borde för nämnda ändamål anvisa en fond, tillsatt en komité,

som yttrat sig för denna mening, i händelse Riksdagen ej toge saken

om hand.

Lyckligtvis vore också, i fråga om meddelande af lån ur den så

kallade mossodlingsfonden, genom Kongl. kungörelsen den 28 September

1883 och Landtbruksakademiens förvaltningskomités instruktion för

upprättandet af planer till vattenaftappningar och odlingar, sådana föreskrifter

meddelade rörande planens fullständighet och kontrollen öfver

dess iakttagande samt arbetets utförande, att dessa föreskrifter, hvilka

redan i två år tillämpats och befunnits ändamålsenliga, torde kunna

anses äfven i nu omförmälda hänseende betryggande i fråga om medlens

behöriga användande.

Då likväl det för odling af sanka trakter anvisade belopp af en

million kronor årligen icke kunde anses tillräckligt för det af motionären

afsedda ändamål, har han ansett beloppet böra ökas till två

millioner kronor årligen.

Äfven om framdeles — ty för närvarande vore statskassans tillgångar

fullt tillräckliga — upplåning skulle för ändamålet erfordras,

så torde svårligen ett användande för mera i ordets egentligaste mening

produktiva ändamål än jordens förbättrande kunna upptänkas.

På grund häraf och då Kongl. Landtbruksakademiens förvaltningskomité

hemstält, att lån ur berörda fond måtte lemnas ej blott för sanka

trakters torrläggning utan äfven för odlingen, har Herr Grefve Sparre

föreslagit, att Riksdagen för sin del måtte besluta den ändring i de

för erhållande af lån ur den så kallade mossodlingslånefonden genom

* Kongl. kungörelsen den 28 September 1883 meddelade föreskrifter, att

dels lån beviljas för vattenafledning och fullständig afdikning jemväl af

andra än i vanlig bemärkelse sanka eller vattensjuka marker, dels vid

odlingsföretag lån beviljas icke blott till vattenafledningen och afdikningen

utan jemväl till odlingen, äfvensom att den af Riksdagen 1883

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 4.

beviljade fond för odling af sanka trakter, med ändring af benämningen,

böjes från en million till två millioner kronor årligen.

Syftet af motionärens framställning sönderfaller, såsom synes, i

två delar, den ena afseende låns beviljande för vattenafledning och

fullständig afdikning jemväl af andra än i vanlig bemärkelse sanka

eller vattensjuka marker, den andra utlemnande vid odlingsföretag af

lån ej blott till vattenafledningen och afdikningen, utan äfven till odlingen;

och har motionären derjemte föreslagit fondens höjande från

en till två millioner kronor årligen.

Hvad först beträffar frågan om lånerättens utsträckning till kostnaden

för odlingen, har denna några gånger varit understäld Riksdagens

pröfning utan att förslag härom lyckats tillvinna sig bifall.

Redan vid bildande af den nuvarande fonden, från hvilken lån

lemnas endast till sjelfva vattenafledningen och afdikningen, föranledde

den förmånsrätt framför redan beviljade inteckningar, hvilken staten

måste för sina försträckningar betinga sig, stora betänkligheter, hvilka

hufvudsakligen torde blifvit häfda derigenom, att kostnaden för odlingen

ej från fonden utginge och att således det ökade värde, som den

intecknade jordegendomen erhöll, blefve större än som motsvarades af

statens förmånsrättsegande fordran. Utsträckes denna förmånsrätt äfven

till de medel, hvilka användas till den egentliga odlingen, måste

naturligtvis de antydda betänkligheterna vinna i styrka; och Utskottet

anser sig nu såsom tillförene ej kunna föreslå ändring af bestämmelserna

i denna del.

Den andra frågan åter, om låneunderstöd för afdikning af andra

än i vanlig bemärkelse sanka eller vattensjuka marker, innefattar ett

helt och hållet nytt ämne, lemnande af täckdikningslån, och är af en

synnerligen omfattande, vidtutseende och svårlöst natur.

I afseende å lämpligheten af ett statens ingripande för detta

ändamål, sättet och vilkoren för en sådan statens mellankomst, kontrollerna

å statsunderstödets behöriga användande med mera erfordras

i denna sak utredningar, vida mera genomgående, än att Utskottet

vore i tillfälle att verkställa dem; och så väl denna omständighet som

hänsynen till de betydliga belopp, som komme att tagas i anspråk,

göra det för Utskottet omöjligt att efter den ringa utredning, motionären

förebragt, understödja hans framställning i denna del.

Då Utskottet således ej funnit sig kunna tillstyrka fondens användande

till de utsträckta och delvis nya ändamål, motionen afser,

eger Utskottet ej heller anledning föreslå ökning af fondens belopp,

utan hemställer,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 4.

13

att Herr Grefve Sparres förevarande motion ej

må vinna Riksdagens bifall.

6:o.

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här

ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena

utföras enligt faststälda planer, får Utskottet hemställa,

att de allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka

finnas intagna i Riksdagens underdåniga skrivelser

den 27 April 1881 (N:o 69) och den 11 Juni 1883

(N:o 67), den senare skrifvelsen jemförd med mom.

4:o af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 5 Maj

1885 (N:o 30), fortfarande skola blifva gällande.

Stockholm den 12 Februari 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

vid punkten 5:o (angående odlingslånefonden): af Herrar C. E.

Casparsson och Friherre F. von Essen, i fråga om motiveringen.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4. Sami. 1 Afd. 3 Höft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4.

Sammandrag af de uti Stats-Utskottets Utlåtande N:o 4 tillstyrkta statsbidrag

för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,

vattenkommunikationer samt torrläggning af vattensjuka marker.

Anslag.

Summa.

A.)

Väganläggningar och vägförbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest

mindre, goda vägar............................................

500,000

—

B.)

Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommu- nikationer.

Till fond för understödjande af brobyggnader ocb

mindre hamnbyggnader samt upprensning af

åar och farleder .............. Kr. 100,000: —

Till iståndsättande och förstär- kande af Skanörs hamn,

på extra stat för år 1887 ,, 20,000: —

120,000

c.)

Vattenaftappning sf''öretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf

sådana vattensjuka marker, som utan att

kunna med fördel odlas sprida frostskador

öfver omgifvande nejd.................................

100,000

720,000

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1886:21 Skrifvelse till Konungen, angående, beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning a s. 9 i texten