Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående fortsättning af arletet å sakregistret till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866.

1886-04-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:50, Utlåtande, angående fortsättning af arletet å sakregistret till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

1

N:o 50.

Ank. till Riksd. Kansli den 16 April 1886, kl. ''/2 3 e. m.

Utlåtande, angående fortsättning af arletet å sakregistret till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år

1809 till och med år 1866.

(R. A.)

Riksdagen uppdrog år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta

genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunde finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till

Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och

med år 1866; och förskref Riksdagen tillika dels att detta register, så vidt

sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne läte

sig göra, skulle blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och

omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de

protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock att de i registret intagna sakrubriker skulle vara så specifika, att

registret lemnade lätt och tydlig vägledning och tillika angåfve de särskilda

ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande förekomme.

arbetets utförande har Riksdagen

anvisat:

för år 1881.........

kronor 2,000

—

» » 1882 .................

» 3,000

—

» » 1888 ..........

» 4,000

—

» » 1884 ..........

» 5,000

—

» » 1885....

» 5,000

_

och » » 1886

» 5,000

—

kronor 24,000: —

att utgå af förslagsanslag till riksdagskostnader.

Rih. till Riksd. Prat. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

Sedan den person, åt hvilken Fullmäktige i Riksgäldskontoret den 5

Maj 1881 uppdragit att, under öfverinseende af en bland Fullmäktige, upprätta

ifrågavarande sakregister, den 26 Juni 1884 konstituerats till bibliotekarie

vid Riksdagens bibliotek och i följd deraf ofvanberörda honom gifna

uppdrag så till vida förfallit, som han derefter i sin egenskap af bibliotekarie

enligt Riksdagens beslut vore skyldig att utan vidare ersättning vid

omförmälda arbete biträda, uppdrogo Fullmäktige den 3 Juli 1884 åt en bland

dem att, med iakttagande af de af Riksdagen lemnade föreskrifter och det

den 9 Juni 1881 af Fullmäktige godkända formulär samt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med hvad utsedde delegerade i ett den 3 Februari samma

år afgifvet utlåtande föreslagit och med biträde af så väl bibliotekarien i

Riksdagens bibliotek som annan dertill förordnad person, fortsätta arbetet med

sakregistrets upprättande.

I en den 24 nästlidne Mars till Fullmäktige ingifven skrift, hvilken

Fullmäktige till Stats-Utskottet öfverlemnat, har bemälde Fullmäktig dels

redogjort för arbetets fortgång m. m. under tiden efter sistlidne års Riksdag

och dels gjort hemställan om framställning angående erforderliga medels

anvisande till ifrågavarande arbetes fortsättande under år 1887.

Denna skrift är af följande innehåll:

»Sedan förra årsredogörelsen lemnades, har registreringen af 1844—4 5

och 1847—48 årens riksdagshandlingar blifvit fullbordad, hvarjemte registrering

af sakorden verkstälts för bihangen till 1850—51 och 1853—54

årens riksdagar. Deremot återstår ännu protokollspaginering så väl för de

båda sistnämnda som för 1847—48 årens riksdag. A de öfriga fyra riksdagarnes

protokoll med bihang, nemligen 1856—58, 1859—60, 1862—63

och 1865—66, har registerarbetet å den förstnämda riksdagen blifvit nyligen

påbörjadt, hvaremot de tre öfriga ännu helt och hållet återstå. Att emellertid

det sålunda återstående, med afseende å riksdagarnes långvarighet särdeles

vidlyftiga registreringsarbetet, på sätt äfven antyddes i fjolårsredogörelsen,

icke under innevarande år med nuvarande arbetskrafter kan fullständigt

medhinnas, är numera satt utom allt tvifvel. Det är till och med anledning

befara, att större delen af år 1887 kommer att förflyta, innan registermaterialet

för samtliga riksdagarne bringats i ett så komplett skick, att

det med nytta kan användas för vidare bearbetning.

I sammanhang härmed tillåter jag mig fästa Herrar Fullmäktiges uppmärksamhet

på ett annat förhållande, som står i närmaste samband med

detta registreringsarbete och för dess vidare fortgång är af stor betydelse,

nemligen frågan om den slutliga redigeringen af ifrågavarande registermaterial,

så att detta till innehåll och beskaffenhet må kunna ej blott tillfredsställande

motsvara det af Herrar Fullmäktige den 9 Juni 1881 godkända register
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 50.

3

formuläret, utan äfven fylla måttliga anspråk på ett ändamålsenligt riksdagsregister.

I sin nuvarande primära form skall registermaterialet, efter dess

fullbordan, utgöras af ett betydligt antal — mellan 20 och 25,000 — särskilda

lappar eller blad, hvardera innehållande ett sakord med nödiga upplysningar

och hänvisningar. Då nu arbetet under loppet af flera år hlifvit

verkstäldt af olika personer, har det ej kunnat undvikas, att de erforderliga

anteckningarna skett på något olika sätt, eller till och med att enahanda

ämne förekommer under olika sakord. Under riksdagarnes lopp hafva ock

nya namn och stundom nya begrepp af i grund och botten samma sak

småningom uppstått, hvilket förhållande äfven i sin mån skall öka svårigheterna

vid begagnande af det primära materialet i sitt nuvarande obeqväma

och synnerligen svårhandterliga skick. En med omsorg och sakkunskap

verkstäld redaktion eller öfverarbetning af detta registermaterial är således

nödvändig. Den blifver desto mera af behofvet påkallad, om arbetet framdeles

skulle befordras till trycket, och hvilket senare man väl får antaga

varit Riksdagens mening, då beslutet om upprättandet af ifrågavarande sakregister

fattades; ty på annat sätt lärer det icke kunna blifva möjligt, att,

såsom Stats-Utskottet vid förliden riksdag yttrade, Riksdagens egna ledamöter

och delegationer som ock andra, hvilka i forskningsändamål ur riksdagstrycket

söka upplysningar, skola vinna det stora gagn och den lättnad, som

omförmälda riksdagshandlingars ändamålsenliga registrering måste komma

att medföra.

Då nu emellertid arbetet fortskridit derhän, att ej mindre än 12 af

den berörda tidrymdens 16 riksdagar hlifvit i det närmaste fullständigt

genomgångna, vill det synas mig som om det här ofvan antydda redaktionsarbetet

redan innevarande år med fördel kunde taga sin början, samt fortgå

och måhända kunna afslutas samtidigt med fullbordande af registermaterialet

för de återstående fyra riksdagarne. Härigenom kunde äfven arbetet blifva

jeinnare fördeladt mellan de vid sakregistret anstälde personer, till fromma

jemväl för arbetets egen beskaffenhet. Äfven om en dylik arbetsfördelning

af Herrar Fullmäktige icke skulle för närvarande anses lämplig, framgår

dock, af hvad här ofvan hlifvit yttradt, nödvändigheten af att hos Riksdagen

utverka medel för registerarbetets fortsättning jemväl under år 1887, och

torde beloppet deraf icke kunna beräknas lägre än hvad som för innevarande

år hlifvit af Riksdagen beviljadt. Jag tillåter mig alltså vördsammast hemställa,

att Herrar Fullmäktige måtte till Stats-Utskottet göra framställning

derom, det Utskottet ville hos Riksdagen föreslå, att äfven för nästkommande

år 1887 ett belopp af 5,000 kronor anvisas till ifrågavarande registerarbete.

»

Med anledning af innehållet i berörda skrift hafva Fullmäktige i en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utsieottets Utlåtande N:o 50.

den 26 sistlidne Mars till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse hemstält, att

Stats-Utskottet måtte hos Riksdagen föreslå, att jemväl för nästkommande

år 1887 samma belopp som för innevarande år anslagits, eller 5,000 kronor,

måtte anvisas till fortsättning af arbetet med ifrågavarande sakregisters upprättande.

Stats-Utskottet har redan i sina under föregående år afgifna utlåtanden

i detta ämne fäst uppmärksamheten på det stora gagn och den lättnad,

som omförmälda riksdagshandlingars ändamålsenliga registrering måste komma

att medföra för såväl Riksdagens egna ledamöter och delegationer som ock

andra, hvilka i forskningsändamål ur riksdagstrycket söka upplysningar, och

har ej heller nu något att erinra mot hvad Fullmäktige föreslagit, utan

hemställer,

att Riksdagen må bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att, för fortsättande af arbetet med upprättande

af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers

protokoll med bihang för tiden från och med år 1809

till och med år 1866, af förslagsanslaget till riksdagskostnader

för nästkommande år använda 5,000 kronor.

Stockholm den 16 April 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.