Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af annuiteterna å de till vissa enskilda jernväg saktiebolag Urnnade låneunderstöd af statsmedel.

1886-04-19 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:52, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af annuiteterna å de till vissa enskilda jernväg saktiebolag Urnnade låneunderstöd af statsmedel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 52.

1

N:0 52.

Ånk. till Riksd. Kansli den 21 April 1886, kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om nedsättning af

annuiteterna å de till vissa enskilda jernväg saktiebolag

Urnnade låneunderstöd af statsmedel.

(R. A.)

Uti väckta ock till Stats-Utskottet remitterade motioner kafva

inom Första Kammaren Herr R. Törnebladh, med kvilken Herrar H. P. W.

Galen, A. de Maré, Carl v. Baumgarten, Fr. Richter, A. G.-son-Bennich,

J. Mankell, triherre L. de Geer, W. Lindahl ock Victor Ekenman instämt

(motion N:o 39), ock inom Andra Kammaren Herr A. J. Lyth,

med kvilken Herrar Lars Börjesson, Grefve Eric Sparre, F. G. Janson,

Aug. Bokström, ,/. P. Nilsson, O. IF. Redelius, P. Larsson, And. Lust.

Björkman, Ö. J. Petersson, Johan Fr. Carlsson, A. G. Jönsson, A. A/.

Lundberg, C. A. Sunden, C. F. Tolf J. August Sjö ock i?. Lindgren instämt

(motion N:o 160), andragit, kurusom för de lån, som på grund

af 1871 ock 1876 års riksdagsbeslut beviljats åt enskilda jern vägsbolag,

ränta skulle utgå efter 5 procent för året. Denna räntefot hade,

enligt motionärernes åsigt, utan tvifvel bestämts med afseende derå, att

staten icke skulle för sina försträckningar behöfva vidkännas någon

förlust, hvilket kunde hafva blifvit händelsen, om räntan då kade satts

lägre än till 5 procent. Sedan den tiden hade likväl räntefoten för

statens egna upplåningar varit i stadigt nedgående. För jernvägslånen

ur 1881 års anslag hade också räntan bestämts till 4^'' procent, ock

de äldre enskilda jernvägarne erlade ännu lägre ränta, nemligen 4, 3

och till och med 2 proc., hvilket dock berodde på andra omständigheter.

Bih. till lliksd. Prot. 1886. 1 Smil. 1 Afd. 3.2 Haft. I

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

Vid 1883 års riksdag hade motioner väckts derom, att räntan å

lånen ur 1871 och 187C års anslag måtte nedsättas från 5 procent till

4 i procent och hela annuiteten från 6 procent till 5 procent. I följd

häraf hade också annuiteten nedsatts till oi procent -— hvilket med

beräkning af 5 procent ränta i längden vore att betrakta som en

fördel för staten — men räntan hade bibehållits vid det förra beloppet,

tydligtvis på den grund, att enligt uträkning af sakkunnig person den

effektiva medelräntan å statens lån efter konvertering af 1868 års lån

skulle utgöra 4,6462 procent. För närvarande, eller rättare sagdt, om

nu blifvande inverkan af de sist vidtagna lånekonverteringarna, särskildt

den, som uppgjorts med ränta å 3i procent, hvars vilkor dock vid

tiden för motionernas afgifvande ännu ej vore offentliggjorda, toges i

beräkning, kunde efter all sannolikhet den verkliga medelräntan å

statens lån antagas vara vida lägre, än 1883 varit fallet. Och om

äfven den effektiva räntan å jernvägsbolagens lån ur 1876 års anslag,

såsom af utredningen i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48 vid 1883 års

riksdag framginge, på grund af anståndet med erläggande af ränta

för de tre första åren, ej kunde beräknas högre än 4,2 3 procent —•

hvarvid dock borde märkas, att efter liknande beräkningsgrund för

1881 års lån räntan torde ställa sig ännu lägre •— så vore nu mera

ej någon förlust för staten att befara, utan all kostnad kunde betäckas

med en. ränta af 4-i procent. Att åter staten för sina försträckningar

till enskilda jernvägar ej borde bereda sig någon vinst, torde så mycket

mera få anses gifvet, som en dylik åsigt redan blifvit uttalad af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret i deras år 1883 afgifrxa yttrande i ämnet.

På grund hufvudsakligen af hvad sålunda blifvit anfördt, och då

det måste anses i hög grad billigt, att räntan för lånen ur 1871 och

1876 års anslag ej fortfarande vore högre än dels omtanken om statens

fördel, dels afseende å en välbehöflig lättnad för jernvägsbolagen medgåfve,

hafva ofvannämnda motionärer föreslagit, att å de till jernvägarne

Vislanda—Bolmen, Hultsfred—Vestervik, Vestervik—Åtvidaberg-—Bersbo,

Visby—Hemse, Varberg—Borås, Krylbo—Borlänge, Karlskrona—Vexiö,

Krylbo—Norberg, Upsala—Margretehill och Ludvika—

Kihl lemnade låneunderstöd af statsmedel måtte från och med 1887

beräknas en annuitet af 5 procent, af hvilken annuitet först skulle

godtgöras 4£ procent ränta å oguldna kapitalbeloppet och återstoden

utgöra amortering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

Vid förevarande motioners behandling får Utskottet till en början

erinra, att Riksdagen, beträffande ränta och amortering å låneunderstöd

till enskilda jernvägar, för nedannämnda lånefonder ursprungligen

meddelat följande bestämmelser, nemligen:

för lån ur 1871 års anslag:

att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem

för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

att räntefrihet finge beviljas för högst tre år, dock icke utöfver

ett år från den dag, då, enligt Kongl. Majrts bestämmande, jernväg

senast skulle vara färdig och för trafik öppnad;

att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter sistnämnda dag,

för lån ur 1876 års anslag:

att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem

för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara

färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden

af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning

af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för

sin försträckning blefve till fullo godtgjordt;

att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter deri dag, då,

enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig

och för trafik öppnad;

och för lån ur 1881 och innevarande års anslag:

att annuiteten skulle beräknas till fem procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter

fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör

afbetalning derå;

att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläggande

medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den

dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara

färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan

genom de stadgade annuitetsliqviderna ali öfrig ränta, med hvilken

anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att

efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfores så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då

cmligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig

och för trafik öppnad.

På sätt motionärerne antydt, väcktes vid 1883 års riksdag förslag

derom att ofvan angifna bestämmelser för lån ur 1871 och 1876

års anslag måtte ändras derhän, att för de från dessa anslag utbetalta

låneunderstöd af statsmedel från och med år 1884 måtte beräknas endast

4procent ränta och A procent amortering. Härom afgaf Utskottet

vid nyssnämnda riksdag utlåtande, N:o 48, till hvilket Utskottet beträffande

åtskilliga detta ärendes detaljer tillåter sig att hänvisa.

Det upplystes härvid, att, då i betraktande toges värdet af den

räntefrihet, som förunnats lån ur 1871 års anslag, äfvensom värdet af

det anstånd med räntas erläggande, som beviljats för lån ur 1876 års

anslag, den effektiva räntan för nämnda två kategorier af lån utgjorde

respektive 4,13 och 4,2 3 procent samt att den effektiva medelräntan å

statsskulden i dess helhet, efter den då redan beslutade och inom kort

tid förestående konverteringen af 1868 års 5 procents lån, komme att

utgöra 4,64 62 procent.

Vid sådant förhållande blefvo de väckta förslagen ej bifallna i

hvad de afsågo nedsättning af den bestämda räntefoten fem procent;

hvaremot Riksdagen för ifrågavarande, ur 1871 och 1876 års anslag

utgifna lån medgaf annuitetens nedsättning till 5i- procent å ursprungliga

lånebeloppet, af hvilken annuitet först skulle godtgöras 5 procent

ränta å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra kapitalafbetalning

derå.

Af detta medgifvande begagnade sig åtta bolag, nemligen Bergslagernas,

Sundsvalls, Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Hultsfred—Vesterviks,

Södra Dalarnes, Vislanda—Bolmens, Varberg—Borås och Gotlands

jernvägsaktiebolag; hvaremot de återstående tre ifrågavarande bolagen,

nemligen Krylbo—Norbergs, Upsala—Margretehills och Karlskrona—

Vexiö jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån ur 1871 års fond, fortfarande

liqvidera dessa enligt de ursprungliga vilkoren, således med

en annuitet af sex procent, deraf fem procent ränta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 52.

o

Ett af ofvannämnda bolag, nemligen Sundsvalls jernvägsaktiebolag,

som försålt sin jernväg till staten, häftar nu ej längre i någon skuld

till Riksgäldskontoret. Beträffande de öfriga får Utskottet upplysa, att

ursprungliga beloppet af deras skuld till staten samt den beräknade

återstoden deraf vid innevarande års slut utgöra:

Ursprungligt

i

Kapitalåterstod

lånebelopp.

, vid 1886 års slut.

Kronor.

ö. Kronor.

Ö.

a) För län utaf de vid 1871 ars riksdag

anvisade medel:

Till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag,

;

primitivt.......................................................

2,600,000

- 2,313,309

32 i

,, Krylbo—Norbergs dito.............................

406,000

—, 354,933

76

„ Upsala—Margretehills dito ....................

500,000

—! 444,867

17

,, Bergslagernas dito.......................................

5,000,000

- 4,801,180

36!

b) För lån utaf de vid 1876 års riksdag

anvisade medel:

\

I Till Vestervik—Åtvidaberg-—Bersbo jern-

vägsaktiebolag, primitivt...........................

1,865,000

—: 1,814,013

2 3!

,, Hultsfred—Vesterviks dito........................

1,750,000

—! 1,702,157

10

„ Vislanda— Bolmens dito .........................

785,000

— 763,539

08

,, Gotlands dito............................................

500,000

— 486,330

621

,, Södra Dalarnes dito...................................

2,375,000

-i 2,350,656

25

1 „ Varberg— Borås dito ................................

2,600,000

- 2,573,350

— 1

De nu förevarande motionerna, som i sjelfva verket innefatta ett

återupptagande af de vid 1883 års riksdag väckta förslagen i den mån

dessa ej då vuuno bifall, hafva föranledts af nu förändrade förhållanden

med statens upplåningsränta. Utskottet har öfver desamma inhemtat

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret yttrande, som den 26 nästlidne

Mars åfgifvits. För frågans bedömande hafva Fullmäktige anskaffat

och till Utskottet öfverlemnat, bland annat, åtskilliga uträkningar af

Professor en G. Mittag-Leffler, af hvilka inhemtas,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 52.

att den effektiva räntan å 1880 års 4 procents lån i dess helhet numera,

sedan lånet blifvit slutsåldt och de på berörda räntas beräkning

inverkande faktorer således äro så nära som möjligt kända, finnes utgöra

4,216 procent;

att den effektiva räntan å den redan försålda delen af 1886 års

Öl procents lån, med beräkning deraf, att f procent inlösningsprovision

koname att erläggas å f-delar af samtliga lånet tillhörande obligationers

och räntekupongers belopp, utgör 3,896 procent; samt

att den effektiva medelräntan å statsskulden i dess helhet, efter

den under innevarande år till en del redan verkstälda, till en del inom

kort förestående konverteringen af 1870 och 1876 års lån, utgör 4,348.

I fråga om den verkan på tiden för de ifrågavarande lånens återbetalning

och på statens inkomster, som skulle blifva en följd af bifall

till de förevarande två motionerna, h vilka sins emellan äro af lika innehåll,

har Professoren Mittag-Leffler verkstält en uträkning, hvilken Utskottet

anser sig böra i dess helhet här meddela, så lydande:

»Om Herr Törnebladhs motion antages af Riksdagen, kommer

Karlkrona—Vexiö att hafva sitt lån slutamorteradt inom

IJpsala—Margretehill .,

Krylbo—Norberg ,,

Ludvika—Kihl „

Vestervik-Atvidaberg-Bersbo ,,

Hultsfred—Vestervik ,,

Vislanda—Holmen ,,

Visby—Hemse „

Krylbo—Borlänge ,,

A7arberg—Borås ,,

11

n

ii

ii

ii

11

ii

ii

ii

ii

11

ii

ii

ii

ii

11

n

ii

ii

ii

n

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

v

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

v

ii

ii

ii

ii

ii

37

37

36

46

48

48

48

48

51

51

år

ii

v,

ii

ii

ii

n

n

ii

n

Enligt nu gällande amorteringsplaner skulle

Karlskrona—V exiö

Upsala—Margretehill

Krylbo—N orberg

I nid vik a—Kihl

Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo

Hultsfred—Vestervik

Vislanda—Bolmen

Visby—Hemse

Kry lb o—B orl ä nge

Varberg—Borås

slutamorter:

n

ii

n

11

11

''n

11

:n

sitt

lån

på

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

v

ii

n

ii

ii

17

ii

ii

11

ii

ii

11

ii

ii

11

ii

28

28

33

43

45

45

45

45

48

48

år

ii

ii

ii

n

n

n

ii

n

n

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 52.

7

Om Herr Törnebladhs motion antages, blifva annuiteterna för

Karlskrona—Vexiö under

■ 36

år

130,000 krön

or samt

det

; 37 året

. 85,135,61

Upsala—Margretehill

77

36

ii

25,000

11

ii

11

37

11

16,391,87

Krylbo—Norberg

35

ii

20,300

11

ii

11

36

11

2,379,69

Ludvika:—Kihl

ii

45

ii

250,000

11

v>

11

46

11

91,366,4 +

Yestervik—Åtvidaberg

—Bersbo

ii

47

V

93,250

11

11

11

48

11

29,711,80

Hultsfred—Vestervik

ii

47

11

87,500

11

11

11

48

11

.27,879,80

Vislanda—Bolmen

V

47

11

39,250

11

11

11

48

11

12,068,05

Visby—Hemse

11

47

1f

25,000

11

11

11 ''

48

11

7,963,26

Krylbo—Borlänge

J7

50

11

118,750

11

11

11

51

11

37,005,56

Varberg—Borås

11

50

11

130,000

11

11

11

51

11

40,503,63

Enligt nu gällande

amor

teringsplan<

er

betala

Karlskrona—V exiö

IJpsala—Margretehill

Krylbo—Norberg

Ludvika—Kihl

Yestervik—Åtvidaberg—Bersbo

Hultsfred—Y estervik

Vislanda—Bolmen

Visby—Hemse

Krylbo—Borlänge

Varberg—Borås

allt räknadt från innevarande års slut

under 27 år en annuitet af 156,000 kronor

11

27

V

11

11

11

30,000

77

11

32

11

11

11

77

22,330

77

11

42

11

11

11

77

275,000

77

11

44

11

11

11

77

102,575

11

11

44

11

71

>7

11

92,250

11

11

44

11

71

77

11

43,175

11

11

44

11

11

77

11

27,500

11

V

47

11

11

77

77

130,625

•’ 7

11

47

11

11

V

77

143,000

’7

Statens inkomster från jernvägslånen blifva således:

Enligt nu gällande bestämmelser

de första 27 åren 1887 1913 1,026,455

det 28 året 1914 840,455+

under det 29—32 året 1915—1918 840,455

,, det 33 året 1919 813,125+

1920—1928 818,125

1929 543,125+

1930 543,125

1931 273,625+

1932—1933 273,625

1934 ®n mindre summa

Om Herr Törneblads motion antages,

en mindre

summa

en mindre

summa

en mindre

summa

en mindre

summa

de första 35 åren 1887-

1923-

1935-

-1921 919,050

1922 901,177

-1931 898,750

1932 740,348

1933 648,750

1934 326,694

1936 248,750

1937 75,187

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 52.

Om således motionen antages, kommer staten att under åren

1887-

-1913

erhålla

en

minskning

i.

inkomster af 107,405

kronor

för

år

1915-

-1918

V

n

förhöjning

ii

11

11

78,595

ii

77

17

1920-

-1921

11

ii

ii

n

11

11

100,925

ii

77

11

1922

11

ii

71

17

11

17

83,052

ii

77

11

1923-

-1928

11

n

11

11

11

V

80,625

ii

^7

11

1930

11

ii

11

11

11

V

355,625

77

77

71

1932

n

ii

V

11

11

11

466,723

77

77

17

1933

v

71

ii

11

11

11

375,125

77

77

11

1935-

-1936

ii

n

ii

11

11

V

248,750

77

77

11

1937

ii

ii

ii

11

11

11

75,187

11

77

11

Härvid är följande att observera:

l:o. Vid de år, som blifvit utelemnade, har höjningen eller minskningen

i inkomster ej kunnat exakt beräknas, enär det ansetts öfverflödigt

att uträkna den summa, som enligt nu gällande bestämmelser

skall erläggas det sista år, amortering sker.

2:o. Jernvägarne Karlskrona—Vexiö och Upsala—Margretehill

hafva ej antagit den förändring i amorteringsplan, som af Riksdagen

beviljades år 1883. Detta har deremot skett för alla öfriga ifrågavarande

jern vägar.»

Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i sitt ofvan omförmälda,

den 26 sistlidne Mars afgifna utlåtande anfört, bland annat:

»Skilnaden mellan 4 procent och den effektiva räntan å statsskulden

i dess helhet är tillräcklig att betänka kostnaden för ifrågavarande

låns förvaltning, redovisning m. m., och den omständighet,

att, på sätt uträkningen i detta ämne gifver vid handen, tiden för

lånens återbetalning komme att genom bifall till motionerna i större

eller mindre mån utsträckas, synes, då inbetalningarne å dessa lån

ingå på budgeten i afräkning på utgifter för annuiteter å statsskulden

och då det senast afslutade statslånet är stäldt på en återbetalningstid

af 75 år, snarare innefatta en fördel än en olägenhet för statsverket.

På grund häraf och då någon vinst för staten vid ifrågavarande

utlåning ej lärer hafva varit af Riksdagen afsedd samt enär billigheten

och statens välförstådda intresse torde göra önskvärdt, att vilkoren

för ifrågavarande lån äro så litet betungande för bolagen som

utan förlust för staten kan ske, få Fullmäktige tillstyrka bifall till de

omförmälda motionerna.»

Då den effektiva medelräntan å statsskulden i dess helhet nu

nedbragts till en procentsats, som något understiger 4| procent, anser

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 62.

9

Utskottet hinder ej längre böra möta för nedsättning till 4| procent

af räntan å ifrågavarande, ur 1871 och 1876 års anslagsfonder utbetalta

lån. Det synes ock vara billigt att, då sådant nu kan ske, låta

lånen ur nyssnämnda två fonder komma i åtnjutande af samma ränta,

som bestämts för alla derefter beviljade lån till enskilda jernvägsanläggningar,

och får Utskottet i sammanhang härmed återkalla i minnet,

att räntan å alla före bildandet af 1871 års fond utgifna statslån till

enskilda jernvägar understiger 44 procent och utgör, i allmänhet, och

högst, 4 procent, för ett lån tre procent och för tvenne lån endast två

procent.

Men då Utskottet således finner den ifrågasatta räntenedsättningen

skälig, anser Utskottet likväl ett vilkor dervid böra fästas. Utskottet

har nemligen inhemtat, att bestämmelserna i de koncessioner,

hvilka meddelats för jern vägsanläggningar, som erhållit låneunderstöd

ur 1871 och 1876 års fonder, i vissa fall äro olika mot och mindre

fullständiga än bestämmelserna i senare gifna koncessioner. Vid

sådant förhållande synes det vara skäl fordra att de ifrågavarande

bolagen, då en ej obetydlig räntenedsättning dem förunnas, underkasta

sig de jemkningar i öfrigt, hvilka Kongl. Maj:t ur statens och den

allmänna trafikens synpunkt kan finna skäl föreskrifva, och sålunda i

de fall, då omständigheterna lämpligen böra dertill föranleda, ej blott i

fråga om lånevilkor, utan äfven i sitt öfriga förhållande till staten,

varda likstälda med de bolag, som erhållit och komma att erhålla lån

ur 1881 och innevarande års fonder.

Ett dylikt förbehåll medför naturligtvis, att beslutet bör hos

Kongl. Maj:t anmälas för den eller de åtgärder, Kongl. Maj:t må finna

i följd deraf böra vidtagas.

Någon viss tid torde äfven, på sätt år 1883 egde rum, böra stadgas,

inom hvilken bolagen hafva att gifva Fullmäktige i Riksgäldskontoret

till känna, om de vilja begagna sig af Riksdagens medgifvande

eller icke. Om än någon tid måste åtgå, innan Kongl. Maj:t kan hafva

fattat och låtit delgifva vederbörande jernvägsbolag Sitt beslut ifråga

om ofvan antydda, möjligen behöfliga jemkningar, lärer i allt fall detta

kunna ske under innevarande år, och något hinder således ej möta för

att bestämma tiden för anmälan hos Riksgäldskontoret till årets slut.

På grund af hvad här ofvan anförts, hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen, med anledning af Herrar Törnebladhs

och Lyths förevarande motioner, må medgifva,

att de enskilda jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån

Bih. till Rihsd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 32 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 52.

ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag

till låneunderstöd för enskilda jernvägar, må, om

de sådant önska och före utgången af innevarande

år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan,

återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret på

sådant sätt, att annuiteten, utan rubbning af öfriga

för lånet gällande bestämmelser, för tiden från och med

nästkommande år beräknas till fem procent å ursprungliga

försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å

oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning

derå; dock under vilkor att de jerrivägsaktiebolag,

hvilka häraf sig begagna, skola vara underkastade de

jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller, andra af

Kong!. Maj:t för dem gifna bestämmelser, hvilka Kongl.

Maj:t, ur statens och det allmännas synpunkt samt

för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse med

de under senare tid gifna koncessioner, må finna skäl

att föreskrifva och före den 1 nästkommande December

delgifva bolagens styrelser; samt

b) att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anmäla

ofvan berörda beslut, med anhållan tillika, att Kongl.

Maj:t täcktes i de fall, då med anledning af detsamma

jemkning i ofvan antydt hänseende af Kongl. Maj:t

beslutas, och för den händelse att något bolag skulle

hafva vägrat underkasta sig dylik jemkning och i

följd deraf ej ega åtnjuta den medgifna annuitetsnedsättningen,

före innevarande års slut gifva sådant

Fullmäktige i Riksgäldskontoret tillkänna.

Stockholm den 19 April 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

af Herrar A. P. Danielson, S. Nilsson, A7. Petersson, O. B. Olsson

och J. Jonson, hvilka yrkat afslag.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.